Binomialtal. Olof Bergvall. Algebra och Kombinatorik Stockholms Universitet 1 / 13

Relevanta dokument
1 Föreläsning II, Vecka I, 5/11-11/11, avsnitt 2.3

1 Föreläsning II, Vecka I, 21/1-25/11, 2019, avsnitt

Matematik 5 Kap 1 Diskret matematik I

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Hur många registreringsskyltar finns det som inte innehåller samma tecken mer än en

RSA-kryptering. Torbjörn Tambour

Om användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer

Multiplikationsprincipen

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

MA2047 Algebra och diskret matematik

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

a k . Serien, som formellt är följden av delsummor

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del I

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

Diskret matematik: Övningstentamen 1

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Lösningsförslag envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

KOMBINATORIK OCH BINOMIALSATSEN

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Lösningar till Algebra och kombinatorik

x f (x) dx 1/8. Kan likhet gälla i sistnämnda relation. (Torgny Lindvall.) f är en kontinuerlig funktion på 1 x sådan att lim a

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på sammandragningarna.

{ } { } En mängd är en samling objekt A = 0, 1. Ex: Mängder grundbegrepp 5 C. Olof M C = { 7, 1, 5} M = { Ce, Joa, Ch, Je, Id, Jon, Pe}

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Mer om analytisk geometri

Lösningar till Algebra och kombinatorik

12. Numeriska serier NUMERISKA SERIER

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Lösningsförslag envariabelanalys

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tentamen SF1661 Perspektiv på matematik Lördagen 18 februari 2012, klockan Svar och lösningsförslag

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

1 Föreläsning 14, följder och serier

Grafer och grannmatriser

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

1 Jag själv lärde om detta av en kollega som, kanske, heter Joel Andersson

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

Något om kombinatorik

KOMBINATORIK. Multiplikationsprincipen

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Kombinatorik. Karl-Heinz Fieseler. Uppsala 2016

Föreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt

Algebra och rationella uttryck

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Mer om kontinuitet. Kapitel K. K.1 Övre och undre gräns

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Jörgen Säve-Söderbergh

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

SF1624 Algebra och geometri

Centrala gränsvärdessatsen (CGS). Approximationer

Kryssuppgifter 5, Inledande diskret matematik D/DI, HT2016 Lösningar

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

, S(6, 2). = = = =

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

Låt vara en reell funktion av en reell variabel med definitionsmängden som är symmetrisk i origo.

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Potensserier och potensserieutvecklingar av funktioner

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Lösningsförslag, v0.4

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Lösningsförslag till tentamen MVE465, Linjär algebra och analys fortsättning K/Bt/Kf

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

Inversa matriser och determinanter.

Talmängder. Vi använder följande beteckningar för s.k. standardtalmängder:

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Kombinatorik Förenkla C(n+1,2)-C(n,2) och C(n+1,3)-C(n,3)

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Matematisk statistik

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 9 mars 2009

Matematik klass 1. Vår-terminen

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

8-3 Kvadreringsreglerna och konjugatregeln. Namn:

Starta med att läsa avsnitt 2.1 i [J] från sidan 56 (64) [76] till och med exempel (2.1.3) [2.1.5] på sidan 57 (65) [79].

Transkript:

1 / 13 Olof Bergvall Algebra och Kombinatori Stocholms Universitet

2 / 13 Definition: Antalet sätt att välja en delmängd med element ur en mängd med n element betecnas. Talen ( n ) allas binomialtal eller binomialoefficienter. Exempel: Låt M = {1, 2, 3, 4, 5}. Delmängderna av M med 2 element är {1, 2}, {1, 3}, {1, 4}, {1, 5}, {2, 3}, {2, 4}, {2, 5}, {3, 4}, {3, 5}, {4, 5}. Alltså är ( 5 2) = 10.

3 / 13 Sats: Låt n och vara heltal sådana att 1 n. Då gäller ( ) ( ) ( ) n n 1 n 1 = +. 1 Bevis: Låt M = {1, 2..., n}. Om N M så gäller (i) Antingen är n ett element i N, (ii) eller så är n inte ett element i N. Fall (i): Vi måste nu välja 1 element bland de n 1 återstående. Det an göras på ( n 1 1) sätt. Fall (ii): I detta fall måste vi välja stycen element bland elementen 1, 2,..., n 1. Det an göras på ( ) n 1 sätt. Enligt additionsprincipen får vi nu att ( ) ( ) ( ) n n 1 n 1 = +. 1 }{{}}{{}}{{} totalt Fall (i) Fall (ii)

4 / 13 Sats: Låt n och vara heltal sådana att 0 n. Då gäller n! =! (n )! Bevis: Låt M = {1, 2,..., n}. Välj ett element i M. Det an göras på n sätt. Välj ett av de återstående. Det an göras på n 1 sätt. Fortsätt tills du har en sevens med element. Enligt multipliationsprincipen finns det n! n (n 1) (n + 1) = (n )!, sådana sevenser. Sevenserna är ju doc ordnade. Mängder är oordnade. Det finns! sätt att ordna en mängd med element. Alltså måste vi dela med! för att få rätt svar: = n! (n )!! = n!! (n )!.

5 / 13 Exempel (oordnade val utan återläggning): På en annan äng finns tio sorters blommor. På hur många sätt an Madicen välja sju olia blommor att lägga under udden? Lösning: Madicen sa helt enelt välja en delmängd med sju element ur en mängd med tio element. Det an göras på ( ) 10 10! = 7 7! (10 7)! = 10 9 8 = 120, 3 2 sätt.

6 / 13 Oordnade val med repetition Oordnade val med repetition Tidigare har vi sett hur man beränar antalet ordnade val utan repetition, antalet ordnade val med repetition samt antalet oordnade val utan repetition. Vi sa nu se hur man beränar antalet oordnade val med repetition.

7 / 13 Oordnade val med repetition Exempel: Olle får öpa 3 burar läs. Affären har apelsinläs (a), bananläs (b) och citronläs (c). Hur många valmöjligheter har Olle? Lösning: Till ett val av läs an vi associera en sevens med 3 ettor och 2 nollor. Exempelvis: a, a, c svarar mot 11001 Antalet ettor innan första nollan svarar mot antalet a, antalet ettor mellan första och andra nollan svarar mot antalet b och antalet ettor efter andra nollan svarar mot antalet c. Hur många sevenser av fem tecen med tre ettor och två nollor finns det? För att få en sådan sevens an vi helt enelt välja vila av de fem positionerna som sa vara ettor. Alltså blir svaret: ( ) 5 = 10. 3

8 / 13 Oordnade val med repetition Sats: Låt n och vara positiva heltal. Om upprepning är tillåten är antalet sätt att välja element bland n element + 1. Bevis: Vi an se till att alla element av en viss typ ommer först, följt av alla element av en annan typ och så vidare. Sedan sapar vi en sevens av ettor och nollor sådan att antalet ettor innan första nollan svarar mot antalet element av första typen, antalet ettor mellan första och andra nollan svarar mot antalet element av andra typen och så vidare. Vi behöver alltså stycen ettor och n 1 stycen nollor. Problemet är alltså evivalent med att i en sevens av + n 1 tecen välja som sa vara ettor. Alltså är antalet möjliga val ( ) + n 1.

9 / 13 Oordnade val med repetition Vi har nu beränat antalet möjliga val med och utan hänsyn till ordning och med och utan återläggning. Antalet sätt att välja element bland n element är Med ordning Utan ordning Med repetition n ( n+ 1 ) ( n! Utan repetition n (n )! )

10 / 13 Binomialsatsen Binomialsatsen Sats: Låt n vara ett positivt heltal och låt x och y vara två variabler. Då gäller (x + y) n = x n y = x n + 0 x n 1 y + 1 Bevis (siss): Vänsterledet är =0 x n 2 y 2 + + 2 xy n 1 + n 1 (x + y) n = (x + y)(x + y) (x + y). }{{} n gånger För att få en term x n y måste vi välja y i precis av fatorerna när vi expanderar ut. Det an man göra på ( n ) sätt. y n. n

11 / 13 Binomialsatsen Exempel: Visa att =0 = + 0 + 1 + + 2 = 2 n. n Lösning: Binomialsatsen säger att (x + y) n = Om vi låter x = y = 1 får vi (1 + 1) n = =0 =0 x n y = 2 n.

12 / 13 Binomialsatsen Exempel: Visa att ( 1) = =0 0 + 1 ( ) ( ) n n + + ( 1) n = 0. 2 n Lösning: Binomialsatsen säger att (x + y) n = =0 Om vi låter x = 1 och y = 1 får vi (1 + ( 1)) n = =0 x n y ( 1) = 0.

13 / 13 Nya termer och betecningar: