Symmetri är ett begrepp, som kan berika matematikstudierna i alla åldrar.



Relevanta dokument
Lektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet

Arbeta vidare med Milou 2008

Tessellering. En kort introduktion till V 0.2. Mikael Forsberg

Svårighetsnivåer: 1 6

En typisk medianmorot

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Gå till nästa bygge. Ibland vill man hoppa till nästa bild i presentationen utan att behöva gå igenom alla byggen på diabilden igen.

Föreläsning 5: Geometri

Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet samtidigt

Sats 1. En direkt isometri är en translation eller en rotation.

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg

Delprov A Muntligt delprov

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Målet i sikte. Förskoleklassen. Målet i sikte Förskoleklassen. kartläggning i matematik. Lgr11

Redan på 1600-talet upptäckte Johannes Kepler att planeternas banor

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

UNDERVISNINGSMATERIAL

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Att använda liftplan. Vävstyrning

Kvalificeringstävling den 30 september 2008

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!)

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Tränarguide del 2. Mattelek.

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Vektorgeometri för gymnasister

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

Matematiken i Lpfö 98 och Lpo 94

kl Tentaupplägg

Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2017 Cadet för elever i åk 8, 9 och för elever som läser kurs 1a, 1b eller 1c.

Även kvadraten är en rektangel

Ordlista 1B:1. modell. hel timme. halv timme. timvisare. Dessa ord ska du träna. Öva orden. När du bygger efter en ritning, får du en modell.

Matematiska begrepp kan ibland vara svåra att visualisera, exempelvis

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Tallinjen kan ses både som en mental modell av talen och som ett didaktiskt

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

4. I lagret finns 24, 23, 17 och 16 kg:s säckar. På vilket sätt kan man leverera en beställning på exakt 100 kg utan att öppna någon säck?

Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Om det finns något som de flesta som arbetar med barn är överens om, så är

TESTVERSION. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.

Innehåll och förslag till användning

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

Om undervisningen. Att förstå tal. Förstå och använda tal en handbok

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

geometri och statistik

Catherine Bergman Maria Österlund

Bråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Tynker gratisapp på AppStore

A: 111 B: 900 C: 909 D: 990 E: 999

4-8 Cirklar. Inledning

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Parallella och rätvinkliga linjer

Caron Vinter Stylecraft Vinter Caron Vår Stylecraft Vår Alla varv Soft Blue Cloud Blue Soft Green Duck Egg

Linjär algebra på några minuter

KLEINLEKTION. Område statistik. Lektionens upplägg. Lämplig inom kurserna Matematik 2b och 2c. Engage (Väck intresse) Explore (Upptäck laborera)

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson.

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.

Förstå tal i bråkform

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Golv, Tapeter, och andra Mönster

Fira Pi-dagen med Liber!

Nallelek Lärarvägledning

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.

Loose and comfy. 2 olika urringningar 3 olika ärmlängder Alternativ för cold shoulder Storlek 34-54

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Mönster statiska och dynamiska

Junior för elever på kurs Ma 2 och Ma 3

Hur ser Blue-Bot ut i aktion?

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Förskoleklass. (Skolverket )

Lathund till PowerPoint

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Koreografi: Birgitta Ekstrand-Ohlsson från SONDs Träningsprogram i samarbete med Catharina Benzel från Benzelia Hälsa & Inspiration

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

Mattecabaret ett försök att gestalta matematiska begrepp i en cabaret

Arkitektur. en utgångspunkt för projicering av rummet ned på planet

Sockor med glada spöken

Poolbygge. fredag 11 april 14

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets

Geometriska transformationer

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Transkript:

Thomas Martinsson Symmetri skön matematik för många sinnen Symmetri förekommer inom bilder och att skapa symmetriska bilder kan berika undervisningen i matematik. Med hjälp av bilderna kan förståelsen öka. I denna artikel behandlas några symmetrier i bilder. Symmetri är ett begrepp, som kan berika matematikstudierna i alla åldrar. En forskare kan använda begreppet algebraiska grupper för att studera symmetrier, medan en 7-åring kan iaktta fotspåren i sanden vid gång, jämfotahopp etc. Symmetri finner vi överallt omkring oss. Att hitta symmetrier eller att skapa dem i egna bilder är ett bra sätt att få struktur och underlätta för hjärnan att minnas bilden och förstå den. De kan också bara vara vackra att titta på. Många dekorationer bygger på olika slag av symmetri. Symmetrier är en form av mönster som kan ge upphov till många matematiska tankar. Vackra men också intressanta illustrationer av symmetrier kan man göra med hjälp av OH-ark och en kopiator eller med hjälp av dator. Symmetrier i en cirkel Om man tittar på bilderna ovan så har de något olika typ av symmetri. Båda har egenskapen att om man vrider medurs ett tredjedels varv runt centrum så går båda bilderna över i sig själva. Den högra bilden har dessutom en spegelsymmetri efter en lodrät linje genom centrum. Du hittar nog två spegellinjer till. Men vad är en symmetri egentligen? Rent praktiskt kan vi illustrera det så här. Gör en kopia av en bild på ett OH-ark och försök placera denna på något sätt så att den exakt täcker den ursprungliga bilden. Det är tillåtet att vända på arket. Självklart kan man alltid lägga kopian på OH-arket precis över den ursprungliga bilden, men om det finns ytterligare sätt att placera kopian så att den täcker bilden så har man en symmetri. Över den vänstra bilden kan vi lägga OH-arket på tre olika sätt, nämligen vridet 0, 120 och 240. I den högra kan Nämnaren nr 1 2011 7

man förutom de tre vridningarna vända på arket och göra tre olika vridningar. Totalt har man då sex olika lägen där vi kan placera kopian exakt över bilden. Varje punkt i bilden flyttas till ett nytt läge, dvs läget för motsvarande punkt på OH-arket. För vissa punkter är det nya läget detsamma som det ursprungliga. Sådana punkter kallas fixpunkter. Här är cirkelns centrum alltid en fixpunkt. Speglar vi den högra bilden i den lodräta linjen dvs vänder på OH-arket utan att vrida det så är alla punkter på lodlinjen fixpunkter. Vad som är viktigt här är att avståndet mellan två punkter alltid är detsamma på OH-arket som på den ursprungliga bilden och detta gäller för alla par av punkter. Matematiskt kallas detta en isometrisk avbildning. Låt oss göra en enkel bild med symmetri i en cirkel. Cirkeln behöver vi inte rita ut om vi inte vill. Den är bara till för att begränsa bilden så den får plats på pappret. Rita en bild, t ex en halv fjäril. Gör sedan en spegelbild av den och sätt ihop delarna. På detta sätt får vi en enkel symmetri, där det bara finns två sätt att placera en OH-kopia över bilden så att den exakt täcker bilden. Ritad bild Speglad kopia Symmetribild Tapetbårder I stället för att begränsa mönstret med en cirkel kan man bestämma att mönstret ska finnas mellan två vågräta linjer. Exempel på sådana symmetrier hittar man på tapetbårder. Ett annat exempel är fotspår i snö eller sand. Vilka symmetrier kan vi hitta här? När man trycker en tapetbård upprepas motivet för varje varv som tryckrullen gör. Vi kallar den minsta delen av bården som tryckrullen måste innehålla för att kunna trycka hela bården för mönsterrepetitionen. Detta ger den enklaste symmetrin av alla: samma figur upprepas med ett bestämt avstånd. Eftersom vi ska hålla oss mellan linjerna kan vi endast flytta i en riktning, vågrätt. Alla punkter flyttas en bestämd vågrät sträcka. I matematiken kallas detta för en translation eller parallellförflyttning. Man kan illustrera denna symmetri genom att hoppa på en fot rakt fram på en sandstrand eller i snö (då helst med skor på). 8 NämNareN Nr 1 2011

Gör en bild med enkel symmetri Låt eleverna rita enkla bilder. Kopiera varje bild på ett OH-ark. Kopiera både rättvänt och spegelvänt. Klipp ut delarna och klistra ihop dem intill varandra. Har man inte tillgång till en kopiator kan man lägga ett OH-ark över bilden och kopiera för hand. Det går också att rita med dator. I programmet Word finns kommandon för kopiering, spegling, vridning osv. Ett tips är att markera hela bilden och välja Rita --> Gruppera innan man kopierar, speglar etc. Lek sedan vidare och gör t ex tre kopior och forma bilden nedan. man kan välja att rotera 180, 120, 90, 72, 60, osv men det måste alltid vara en heltalsdel av ett helt varv, annars spårar det ur, och gradskiva rekommenderas. Det finns många möjliga kombinationer men arbetar man i Word är det bäst att bara vrida 180 eller 90. Annars får man försöka att vrida på fri hand och måtta in t ex 120. När bilden är färdig kan man undersöka vilka typer av symmetrier det finns genom att bestämma på hur många olika sätt en OH-kopia kan tänkas placeras över bilden. Undersök också symmetrierna på navkapslar på bilar. Bilder på sådana kan man hitta på Internet. Man behöver bara utgå från bilden av en mönsterrepetition, dvs det inom den streckade rektangeln, för att kunna skapa hela bården. Om vi tänker oss en bild av spåret eller tapetbården som upprepar sig långt åt såväl höger som åt vänster så kan vi återigen beskriva symmetrin genom att tänka oss en OH-kopia av mönstret. Flyttar vi OH-remsan ett eller flera steg åt vänster eller höger så täcker den åter vårt mönster exakt. I praktiken blir det lite fel i ändarna. Men vi kan alltid i tanken föreställa oss att mönstret är ändlöst åt båda håll och att bilden bara är en del av hela mönstret. Vi kan jämföra med tallinjen som inte har något slut åt något håll och att vi alltid bara ritar en del av den. Nämnaren nr 1 2011 9

Fler symmetrier på rad Vridningar: Om vi håller oss mellan två vågräta linjer kan vi bara vrida 180, annars ramlar vi utanför linjerna. Detta kan man illustrera genom att hoppa på en fot och snurra ett halvt varv mellan varje hopp. Det kräver god balans eller hjälp av en stödjande kamrat. Men det finns ett något enklare sätt att göra detta spår, i sanden. Här är mönsterrepetitionen två fötter men på grund av symmetrin behöver man bara utgå från halva mönsterrepetitionen för att skapa hela mönstret. Även här täcker en OH-kopia exakt hela mönstret om vi vrider den ett halvt varv runt en punkt mitt mellan två stortår eller mellan två hälar. Speglingar: Vi kan spegla lodrätt eller vågrätt utan att ramla utanför linjerna. Vågrät spegling får man om man hoppar jämfota. Även här behöver man bara halva mönsterrepetitionen för att skapa hela mönstret. Om vi undersöker med vår OH-kopia täcks mönstret om vi också vänder på den. Lodrät spegling får man om man vrider sig ett halvt varv mellan hoppen och samtidigt byter fot hela tiden. Detta är inte lätt att göra i verkligheten. Nu måste vi vända på vår OH-kopia så att höger och vänster sida byter plats och sedan kan vi täcka mönstret. Kombinationer: Om man speglar både lodrätt och vågrätt behöver man bara en fjärdedel av mönsterrepetitionen för att skapa den och sedan upprepa åt vänster och höger. Detta kan illustreras av jämfotahopp med vridning mellan varje hopp. Här kan vi vända OH-kopian på båda de sätt vi gjorde ovan. Men vi kan också vrida den ett halvt varv, så vi har även vridningssymmetri. Kombinerar vi symmetri med vridning och spegling lodrätt får vi på köpet även symmetri med vågrät spegling och vice versa. 10 NämNareN Nr 1 2011

Finns det fler möjligheter? Ja det gör det, för ännu har vi inte berört vanliga fotspår utan hopp och vridningar. Vilken symmetri har vanliga fotspår? Jo, det är en kombination med vågrät spegling och translation. Om man kopierar vänstra halvan av mönsterrepetitionen, speglar vågrätt och flyttar ett halvt mönstersteg åt höger (eller vänster) så får vi hela mönsterrepetitionen. Här är det korta steg längs en rät linje (som vid ett nykterhetstest) men det fungerar på samma vis om man går som vanligt. Denna kombination av spegling och förskjutning kallas glidreflektion. Slutligen kan man kombinera en glidreflektion och lodrät spegling och få ett mönster som detta. Det gör man i praktiken enklast genom att gå som vanligt och sedan vända om och gå tillbaka mellan de tidigare spåren. Här räcker det att ha en fjärdedel av mönsterrepetitionen för att skapa hela mönstret. Man kan visa att dessa sju olika typer av symmetrier är de enda som överför en (oändligt) lång bård på sig själv. Mönstret skapas av hela, halva respektive en fjärdedel av mönsterrepetitionen. I dessa exempel är det en vänsterfot men den kan bytas ut mot vilken rektangulär bild som helst. Även här kan man arbeta med OH-ark och kopiator eller med dator för att göra egna bårder med någon av symmetrityperna. Tapetmönster Om man inte begränsar sig till symmetrier inom ett band eller en cirkel får man symmetrier över hela planet. Dessa kallas ofta för tapetmönster. Då finns fler möjligheter, t ex vridning ett tredjedels- eller fjärdedels varv och totalt finns det 17 olika sorters symmetrier i planet. mer om de totalt 17 olika symmetrierna i planet finns att läsa i Frode Rønnings artikel Symmetrier i islamiska mönster, sid 12 19. På Nämnaren på nätet finns artikeln Matematikk og ornamentikk opplegg for grunnskolen. Nils Kr. Rossing, Skolelaboratoriet vid NTNU/Vitensenteret i Trondheim beskriver där ett antal aktiviteter för klassrummet som anknyter till innehållet i Thomas Martinssons artikel. Se också: www.viten.ntnu.no/matematikk.php NämNareN Nr 1 2011 11