Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Relevanta dokument
Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder har gett ökat upptag

Oväntat högt kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Lägre upptag i nollrutorna igen

Högt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Nu är höstvetet i axgång

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Årets kvävemätningar har startat

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Markens mineralisering medel jämfört med

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Kväveupptaget har tagit fart

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptaget ökar ordentligt

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kväve i höstvete 2013

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategi i höstvete

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kvävestrategi i höstvete

Optimal N-giva på våren till höstraps

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vädret har varit fortsatt varmt, men på några ställen har det kommit några millimeter regn. Värmen gör att höstvetet på många håll är stressat och därför har utvecklingen gått fort sedan förra mätningen. I de flesta fält är höstvetet snart helt axat och på vissa ställen är det i full blom. Veckans mätning gjordes den 4 juni förutom i Grillby och Veckholm där vi mätte den 1 juni. Det har varit fortsatt torrt och varmt under veckan som gått, det har dock kommit lokala åskskurar under helgen som gjort att några av de fält vi mäter i fått 3-6 mm regn. Marktemperaturen var 15-20 grader. Utvecklingen går fortsatt snabbt och höstvetet ligger cirka en till två veckor tidigare än normalt för årstiden. De flesta fält hade kommit upp i DC 58 med variation mellan DC 41-65. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 4 juni 2018.

Viss osäkerhet i veckan mätning Vi vet att kalibrering för N-sensorn fungerar bäst fram till axgång. Eftersom höstvetena är i slutet av axgång i många fält så är mätvärdena denna vecka lite mer osäkra än de varit under stråskjutningen och flaggbladets framväxt. En annan faktor som också kan påverka är att bestånden är glesare och lägre än normalt i det här utvecklingsstadiet. Om och i så fall hur detta påverkar mätningen vet vi inte riktigt. Mineralisering i nivå med tidigare år Om vi ändå ska göra ett försök att tolka veckans resultat så fortsätter mineraliseringen att se relativt bra ut med tanke på det torra vädret. Jämfört med tidigare år ligger upptaget i nollrutorna ungefär på samma nivå som vid motsvarande utvecklingsstadium under 2014-2017 trots den snabba utvecklingen (Bild 2). Upptaget ligger på mellan 20 och 100 kg/ha med ett medelvärde på 48 kg/ha. Lågt upptag av gödselkväve Eftersom utvecklingen gått så snabbt den senaste veckan ligger kväveupptaget i fält på en lägre nivå än vid motsvarande utvecklingsstadium tidigare år (Bild 2). I genomsnitt är upptaget i fälten den senaste veckan 12 kg N/ha, men variationen mellan fälten är 2-22 kg N/ha. Utifrån tidpunkten på säsongen är däremot kväveupptaget nästan lika högt som det var vid motsvarande datum tidigare år. Tittar vi på skillnaden mellan upptag i fält och nollrutor får vi en bild av hur mycket gödselkväve som har tagits upp. Detta värde varierar stort mellan de olika fälten. I det ena fältet i Enköpingsnäs är upptaget i nollruta och i fält lika stort medan 60-70% av gödselkvävet har tagits upp i Veckholm. Bedöm skördepotentialen vid komplettering Det är hög tid att bestämma sig för om det behövs en kompletteringsgödsling. De senaste årens kvävegödslingsförsök i höstvete har visat att vi kan öka både skörd och proteinhalt vid kompletteringsgödsling ända fram till avslutad blomning. I de fält där vi mäter kväveupptag varierar bestånden. Vissa fält ser bra ut trots värmen och torkan, andra håller på att brådmogna. Vid en kompletteringsgödsling är det viktigt att bedöma fältets skördepotential. Just detta är dock besvärligt i år på grund av torkan och att vetet utvecklats så snabbt. Vi kan hoppas att det något svalare vädret de senaste dagarna har gjort att utvecklingen saktat ned något och att väderprognosen med regn i början av nästa vecka håller i sig. Det troliga är nog ändå att de flesta fält påverkats negativt av värmen och torkan i maj och att skördarna kommer bli lägre än vad som förväntades i början av säsongen, och därmed kommer även den optimala kvävegivan att bli lägre.

Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2014-2018. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Vi har nu nått det utvecklingsstadium där vi brukar avsluta våra mätningar. Resultatet av senare mätningar är väldigt osäkert. Eventuellt kommer vi trots detta att göra ytterligare en mätning, hur mycket av denna vi redovisar kommer att bero på hur rimliga resultat vi får. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

1 Västerås I Västerås ligger nollrutan på ett fält med moig lättlera efter höstraps, där sorten är Julius. Här fortsätter upptaget att vara relativt högt, ytterligare 22 kg/ha har tagits upp i fältet. Jordart 1 Västerås Moig lättlera Mullhalt 3-6% Stallgödsel Förfrukt Sådatum Skott/m 2 på våren Förväntad skörd Ja Raps 08 september 7500 kg/ha 22 april 94 12 maj 120 (Biogödsel) 1 Västerås (ff höstraps) DC59, 4 juni, 2018 (Foto: Henrik Forsberg)

2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två rutor på samma fält för att kunna titta på inomfältsvariationen. Ruta 2a ligger lite mer gynnsamt till, medan ruta 2b ligger uppe på en höjd i fältet och förmodligen har lite lättare jordart och eventuellt lägre mineraliseringspotential. Sorten är Norin. Den här veckan har den bättre delen av fältet haft ett något högre upptag jämfört med den sämre. Upptaget är 11 kg jämfört med 5 kg N/ha. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 02 september 02 september Skott/m 2 på våren 1100 1100 Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 27 april 120 120

2a Veckholm (ff höstvete) DC57, 4 juni 2018 (Foto: Jonas Törngren) 2b Veckholm (ff höstvete) DC57, 4 juni 2018 (Foto: Jonas Törngren)

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i två olika fält. Fält 3a har förfrukt höstraps och är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd). Fält 3b är plöjt och har höstvete som förfrukt. Det är tre veckors skillnad i sådatum mellan fälten (8 september respektive 29 september), så det är svårt att jämföra upptaget. Lite märkligt med veckans mätningar är att de visar på ett högre upptag i nollrutan än i resten av fältet. Rent visuellt så börjar det också bli svårt att se nollrutan. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs Jordart Styv lera Styvlera Mullhalt 2-3% 2-3% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstraps Höstvete Sådatum 08 september 29 september Skott/m 2 på våren 1050 1170 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7000 kg/ha 16 april 100 100 08 maj 68 68 01 juni 28 20

3a Enköpingsnäs (ff höstraps) DC 57, 4 juni 2018 3b Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 55, 4 juni 2018

4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi i två olika fält: 4a med höstraps som förfrukt och 4b som har ärter som förfrukt. Fältet med ff höstraps är plöjt medan fältet med ff ärter är bearbetat med Carrier. Fälten ligger nära varandra och förutsättningarna relativt lika förutom att fält 4a fick rötslam 2014. Sorten är Julius på båda fälten. Skillnaderna är små, men vi ser en lite högre kväveleverans i nollrutan efter ärter och även något högre kväveupptag i fältet. Upptaget har ökat den här veckan i samma takt som förra veckan. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Rötslam 2014 Nej Förfrukt Höstraps Ärter Sådatum 18 september 18 september Skott/m 2 på våren 1240 830 Förväntad skörd 8000 kg/ha 8000 kg/ha 12 april 120 120

4a Svinnegarn (ff höstraps) DC 57, 4 juni 2018 4b Svinnegarn (ff ärter) DC 55, 4 juni 2018

5 Enköping I Enköping mäter vi i två fält där båda haft höstvete som förfrukt. Sorten som odlas är Julius. I 5b är nollrutan mycket blek och inget ytterligare kväve har tagits upp i nollruta sedan förra mätningen. Båda fälten har dock haft ett lite större upptag den här veckan, upp mot 20 kg N/ha. 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 4,1 2,3 Stallgödsel Nej Ja Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 18 september 11 september Skott/m 2 på våren 1050 1180 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7800 kg/ha 16 april 100 100 03 maj 80 80 29 maj 20 20

5a Enköping (ff höstvete) DC 61, 4 juni 2018 5b Enköping (ff höstvete) DC 59, 4 juni 2018

6 Torstuna I Torstuna mäter vi i ett fält som har ärter som förfrukt (6a) och ett fält som har korn som förfrukt (6b), men med jämförbara förutsättningar i övrigt. Sorten är Praktik. Här har grödans utveckling fortsatt gått snabbt medan upptaget av kväve och grödans tillväxt har varit liten under den senaste veckan. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Styv lera Styv lera Mullhalt 4 5,6 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Ärter Korn Sådatum 18 september 17 september Skott/m 2 på våren 570 590 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 25 april 130 130

6a Torstuna (ff ärter) DC65, 4 juni 2018 6b Torstuna (ff korn) DC 65, 4 juni 2018.

7 Grillby I Grillby mäter vi på ett fält där stallgödsel används regelbundet. Förfrukten är åkerböna och innan dess var det åtta års lusernvall på fältet. Sorten är Mariboss. Vi mäter både i en ruta som inte fått något kväve alls i år (nollruta) och en ruta som fått mineralkväve men ingen stallgödsel i år (endast mineralgödsel) och i det gödslade fältet som fått både stallgödsel och mineralgödsel i år (fält). Eftersom vi mätte här på fredagen, innan helgens regn, ser vi inte några eventuella effekter av just regnet den här gången. Jordart 7 Grillby Mellanlera Mullhalt 6,8 Stallgödsel Förfrukt Sådatum Ja Åkerböna 1 år, Lusernvall 8 år 23 september Skott/m 2 på våren 1100 Förväntad skörd 9000 kg/ha 28 mars 58 19 april 100 7 Grillby (ff åkerböna, lusernvall) DC 41, 1 juni 2018. Mycket lusern i fältet som stör mätningarna (Foto: Jonas Törngren)

8 Lövstalöt I Lövstalöt är sorten Brons och förfrukten är höstraps. Även här har upptaget fortsatt i ungefär samma takt som förra veckan i fältet. I nollrutan har inget kväve tagits upp den senaste veckan. 8 Lövstalöt Jordart Mjälig lättlera Mullhalt 6 Stallgödsel Nej Förfrukt Höstraps Sådatum 13 september Skott/m 2 på våren 820 Förväntad skörd 7000 kg/ha 22 april 140 04 juni 45 8 Lövstalöt (ff höstraps) DC49, 4 juni 2018

9 Uppsala I Uppsala är förfrukten korn och sorten är Norin, vilket är en tidig sort. Här har också fält nått DC 65 och är i blom. Mätvärdena visar på ett litet större upptag den här veckan, 15 kg N/ ha i nollrutan och 20 kg N/ha i fält. 9 Uppsala Jordart Mellanlera Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Sådatum 09 september Skott/m 2 på våren 920 Förväntad skörd 6500 kg/ha 10 april 103 9 Uppsala (ff korn) DC 47, 28 maj 2018

Kg N/ha Uppland/Västmanland, vecka 23, 2018 10 Börje I Börje mäter vi i två fält som har förfrukt höstvete (10a) respektive höstraps (10b). Sorten är Julius. Den här veckan ser vi ett något ökat upptag i nollrutorna, 15 respektive 19 kg N/ha. Vi kan se en tendens till en skillnad beroende på förfrukt. Där upptaget går fortare i fältet med höstraps som förfrukt. 10a Börje 10b Börje Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 5,2 4,4 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstraps Sådatum 20 september 29 september Skott/m 2 på våren 960 560 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7500 kg/ha 23 april 125 125 170 150 130 110 10a Börje (ff Höstvete) nollruta 10a Börje (ff Höstvete) fält 10b Börje (ff Höstraps) nollruta 10b Börje (ff Höstraps) fält 90 70 50 30 10-10 02 maj 14 maj 21 maj 28 maj 04 juni

Uppland/Västmanland, vecka 23, 2018 10a Börje (ff höstvete) DC 51, 4 juni 2018 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff höstraps) DC 51, 4 juni 2018 (Foto: Henrik Forsberg)