Dialog och samverkan för att utveckla bygg- och anläggningsupphandlingar är det ett framgångsrecept? 2018-10-16 OLOF JOHNSSON, CHEFSJURIST, SVERIGES BYGGINDUSTRIER
Probleminventering Lite tid för anbudsräkning, kort tid mellan kontrakt och byggstart men framförallt för kort tid för utförande Kvalitén på handlingar Få anbud; ibland inga alls För dyra anbud, för låga anbud Lägsta pris prioriteras istället för kvalité Men vad blir billigast i längden? 100-årsperspektivet Störningar under produktionen Fel upphandlingsform Fel upphandlingsförfarande Fel entreprenadform Fel ersättningsform
Några framgångsfaktorer Mål: skapa Attraktiv beställare Ta reda på vad som är viktigt för entreprenörerna Tid, tid, tid.kalkylerbarhet Tydliga handlingar och viktiga frågor Utförliga tydliga bygghandlingar/rambeskrivningar/ritningar Få avsteg och/eller välmotiverade projektspecifika avsteg från AB/ABT om de måste göras Arbetsmiljöfrågor (säkerhetsarbete måste löna sig/premieras) Sund konkurrens Få riskfaktorer t.ex. markförhållande = bra geoteknik Kompetent beställarorganisation projektledning, byggledning, projekteringsledning, installationssamordning mm. Tydliga ansvarsfördelning i kontrakten Vem har färdigprojekteringsansvaret för vad? Vem planerar/bestämmer tiden på upphandlande sidan? Tidplanerare? Uppdelning av kontrakt för att nå fler anbudsgivare, paketering av projekten
Dialog; ett av verktygen i lådan Dialogmöten mellan upphandlare/inköpare och leverantörer Informations/leverantörsträffar med potentiella anbudsgivare Enskilda informationsmöten med större eller mindre entreprenörer med möjlighet att ställa frågor Informationsutskick till de som tidigare visat intresse för tidigare upphandlingar Sådana som hämtat ut FU Lämnat anbud Varit i kontakt med UM Annonsering på hemsidor Extern remiss Request for information Objektivitet/likabehandling Efterdialog: till de som inte fick tilldelning
Ex. Nacka kommun Byggnation av stora komplexa entreprenader inom stadsbyggnad (Inköpsenheten tillsammans med projektledare och chefer inom stadsbyggnadsområdet) Ett stort antal studiebesök genomfördes hos andra upphandlande myndigheter som Trafikverket, Hagastaden och Luleå kommun för att lära av deras upphandlingar. Dialog fördes med stora byggherrar för att kommunen vill veta vad de anser är viktigt när kommunen upphandlar. Företagen fick reda på hur mycket Nacka planerar att bygga de närmaste 15 åren. Tidig information innebär att leverantörerna kan planera för att lämna anbud. Upphandlingens omfattning är viktig. På en öppen informationsträff kom ca 12 företag i olika storlekar. En workshop genomfördes kring hur Nacka kommun kan bli en attraktivare kund att lämna anbud till. Träffen gav flera bra lärdomar som kommunen tar med sig i framtida entreprenadupphandlingar. Byggnation och drift av tre simhallar (Inköpsenheten tillsammans med projektgruppen för simhallar) Dialog har förts med potentiella leverantörer för att kartlägga hur upphandlingen bör utformas, och vad som är viktigt för att företagen ska lämna anbud. En risk är den långa avtalstiden på 30-45 år. Företagen kommer att ansvara för verksamhetens omfattning och finansiering under perioden. Se filmen! Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=hbv4zfsnvkg (funktion och dialog (vård och omsorg))
Förfrågningsunderlagets och samverkans betydelse för den goda affären
LOU + AB/ABT = sant!! LOU Likabehandling Transparens Proportionalitet Ömsesidigt erkännande Icke diskriminering AB/ABT främja sund konkurrens, hög produktivitet, innovation, kvalitet och kostnadseffektivitet i byggprocessen främja samarbete, effektiv kommunikation och lojalitet vara i samklang med obligationsrätten med beaktande av entreprenad- och konsulträttens särdrag vara transparenta och förutsägbara ha hög kvalitet vara användarvänliga ha en optimal riskfördelning sänka transaktionskostnader
Vems fel är det att det uppstår hinder, störningar, ÄTOr, rubbningar i ett projekt?? A) entreprenören som försöker lura beställaren efter att ha dammsugit FU B) beställaren som själv eller genom sina konsulter gjort ett dåligt FU C) vet inte
Vilka pengar finns det i projektet? Beställarens eller rättare sagt skattebetalarnas dvs. vi som är i salen Entreprenörerna lever i projektekonomi och har inga extrapengar för oförutsett
Vad är viktigt att tänka på vid upphandling av Byggentreprenader?
Offentlig upphandling av byggentreprenader Relevanta regelverk m.m. LOU Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling LUF Lagen (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster LUK Lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner Bilaga 1-4 AB 04 ABT 06 ABK 09 AMA AF 12 AF Konsult 10
Indelning av entreprenader Entreprenadformer AB / ABT Upphandlingsformer - Generalentreprenad - Delad entreprenad - Samordnad general Samverkansformer - Specifikt projekt - Ramavtal - Projektpartnering - Strategisk partnering Ersättningsformer - Fast pris - Löpande (med eller utan incitament)
Entreprenadformer I Utförandeentreprenad KONSULTER ABK 09 BESTÄLLARE AB 04 UTFÖRANDEENTREPRENÖR AB-U 07 AB-U 07 AB-U 07 EL-ENTREP. VVS-ENTREP. MÅL-ENTREP.
Entreprenadformer II Totalentreprenad BESTÄLLARE KONSULTER ABK 09 ABT 06 TOTALENTREPRENÖR ABT-U 07 ABT-U 07 ABT-U 07 EL-ENTREP. VVS-ENTREP. MÅL-ENTREP.
Upphandlingsformer I Delad entreprenad KONSULTER ABK 09 BESTÄLLARE AB 04 AB 04 AB 04 EL-ENTREP. BYGG-ENTREP. MÅL-ENTREP.
Upphandlingsformer II Generalentreprenad KONSULTER ABK 09 BESTÄLLARE AB 04 GENERALENTREPRENÖR AB-U 07 AB-U 07 AB-U 07 EL-ENTREP. VVS-ENTREP. MÅL-ENTREP.
Upphandlingsformer III Samordnad generalentreprenad KONSULTER BESTÄLLARE Steg 1 - som en delad entreprenad. EL-ENTREP. BYGG-ENTREP. MÅL-ENTREP. KONSULTER BESTÄLLARE BYGG-ENTREP. Steg 2 - beställaren överlåter sina avtal med övriga entreprenörer till en viss entreprenör, som därmed blir generalentreprenör. EL-ENTREP. MÅL-ENTREP.
Samverkansformer I Ramavtal (7 kap LOU) Avtal som ingås i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod (1 kap 20 LOU) Värdet av ramavtal beräknas på hela avtalets löptid (5 kap 14 LOU) Ramavtals löptid maximalt fyra år (7 kap 2 LOU) om det inte finns särskilda skäl Ramavtal kan ingås med en eller flera leverantörer (7 kap 3-5 LOU) Avrop från ramavtal med flera leverantörer görs enligt objektiva villkor eller efter förnyad konkurrensutsättning
Samverkansformer II Partnering (samverkansentreprenader) Projektpartnering Strategisk partnering (ramavtal)
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 23 AB 04 Kap 1 1 Kontraktsarbetena Omfattningen av åtagandet bestäms av kontraktshandlingarna, vilket innebär att: Prestationer som inte redovisats i kontraktshandlingarna ingår inte i åtagandet även om de är nödvändiga för att uppnå en normenlig och fungerande byggnad. Exempel: Om en husritning är utan tak så räkna utan tak. Det kan omfattas av annan entreprenörs åtagande, men: Undantag för detaljarbeten enligt kap 1 1 st. 2, ex. spik, nyckel till lås.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 24 AB 04 Kap 1 2 Kontraktshandlingarna kompletterar varandra, om inte omständigheterna föranleder annat, vilket innebär att: Ett åtagande endast behöver redovisas på ett ställe (t.ex. tillhandahållande av ställningar) under förutsättning: - att handlingarna är upprättade efter god sed, bl a lämpligt och konsekvent samordnande, eller - att åtagandet i vart fall är redovisat på ett sådant sätt att entreprenören inte skall behöva missta sig.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK ABT 06 Kap 1 Kontraktsarbetena och kontraktshandlingarna 25 Kap 1 1, andra stycket: Beställaren kan redovisa sina krav genom: föreskrift om funktion, föreskrift om viss teknisk lösning, åberopande av referensobjekt, eller på annat sätt, exempelvis genom hänvisning till viss standard eller viss kvalitet (se kommentaren till kap 1 1). Kap 1 1, tredje stycket: Om kontraktshandlingarna inte utvisar krav eller utfästelser, skall arbetena utföras så att de motsvarar vad som kan fordras med hänsyn till den planerade användning som beställaren redovisat för entreprenören.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 26 ABT 06 Kap 1 1 Kommentaren till kap 1 1: Eftersom entreprenören vid totalentreprenad svarar för hela eller en väsentlig del av produktbestämningen måste beställaren kunna räkna med att entreprenörens arbete utmynnar i en produkt som fungerar för det ändamål vartill den är avsedd. Detta utgör en grundläggande princip för totalentreprenaden, nämligen den om entreprenörens funktionsansvar. Eftersom entreprenörens anbud ska omfatta kostnader för såväl projektering som utförande måste beställaren tydligt ange krav (exempelvis livslängd, framtida drift- och underhållskostnader eller livscykelkostnader) som skall uppfyllas av entreprenören.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 27 Funktion Funktion: Belysningsstyrka, temperatur, luftflöde, kapacitet, reningseffekt, ljud- och värmeisolering, energiförbrukning, Exempel på funktionskrav: Fordon med två meters höjd ska kunna passera en garageöppning. Viss ljudisolering i en mellanvägg. Teknisk lösning Teknisk lösning: material, vara, konstruktion eller utförande som angetts på ritning, i beskrivning eller på annat sätt. Exempel på teknisk lösning: Höjden på en garageöppning. Viss mellanväggskonstruktion. Visst material eller fabrikat.
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 28 ABT 06 entreprenörens åtagande Utföra beställarens tekniska lösningar Projektera och utföra tekniska lösningar som motsvarar beställarens funktionskrav Sy ihop beställarens tekniska lösningar med entreprenaden i övrigt Beställarens funktionskrav Beställarens tekniska lösningar
SVERIGES BYGGINDUSTRIER - ENTREPRENADJURIDIK 29 Kap 1 2 Kontraktshandlingarna kompletterar varandra, om inte omständigheterna föranleder annat, vilket innebär att: Ett åtagande endast behöver redovisas på ett ställe (t.ex. tillhandahållande av ställningar) under förutsättning: - att handlingarna är upprättade efter god sed, bl a lämpligt och konsekvent samordnande, eller - att åtagandet i vart fall är redovisat på ett sådant sätt att entreprenören inte skall behöva missta sig.
Boven i dramat! Den styrda totalentreprenaden! ABT med AB-inslag = styrd totalentreprenad = kaos Blandar funktionskrav med tekniska lösningar i mer eller mindre stor omfattning Ställer oerhört stora krav på beställaren att noga dra gränserna för vem som ska färdigprojektera vad i entreprenaden
9. Tema sund konkurrens: hur säkerställs seriositeten och den sunda konkurrensen på riktigt i projekten? Exempel på dialogmöten/workshops som genomförts av Sveriges Byggindustrier på flera platser i landet med upphandlare/inköpare mfl. på den kommunala sidan och medlemsföretag inom Sveriges Byggindustrier: 1. Var i förfrågningsunderlaget uppstår det flest misstolkningar dvs situationer där entreprenören, konsulten och beställaren tolkar förfrågan på olika sätt vilka är orsakerna och vad kan parterna göra för att undvika dom? 2. En känslig fråga i entreprenadupphandlingar är s.k. avsteg från våra standardavtal AB/ABT. Men avsteg görs regelmässigt trots att huvudregeln är den motsatta. Men kan det finnas situationer där det ändå är befogat? 3. Hur minimeras förändringar i projekten (ÄTA, störningar etc.)? mao. Hur kan parterna var för sig och tillsammans skapa en så störningsfri produktion som möjligt? 4. Hur skulle parterna kunna föra dialog innan projekt går ut på anbudsräkning respektive efter genomförda projekt? Sker det idag? För/nackdelar? 5. Kvalificering och utvärdering, hur/bör man hantera t.ex. referenser? 6. Social hänsyn (tex. sysselsättning och arbetsrättsliga villkor). Hur ska sådana krav hanteras/ställas på ett bra sätt för att inte skrämma bort anbudsgivare? 7. När är det behövligt att ställa villkor under punkten 6? 8. Hur ser politiker/tjänstemän/entreprenörer på nya samverkansformer (tex. partnering)?