Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden

Relevanta dokument
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Arbete, Hälsa och Ålder

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

SAM vid uthyrning av

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Äldre i arbetslivet. - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Kognitiv ergonomi i arbetet

Personalpolitiskt program

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Arbetsmiljöprogram

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Företagshälsovården behövs för jobbet

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Tack för inbjudan att

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

ADA + En dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbetspensionsskolan 2016

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Arbetspensionsutbildning 2018 SAK AKAVA STTK

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Checklista. Förskolor

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Jämställdhetsplan 2010 för

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Sven Lindblom 1

Organisatorisk kapabilitet för fördröjd pensionering

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Policy för likabehandling

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Ohälsans trappa 2004

Transkript:

Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden 1

Nedsatt arbetsförmåga Arbetets krav > individens förmåga fysiskt och psykiskt/mentalt Prediktivt för sjukskrivning och förtida utträde från arbetsmarknaden 2

Arbetshälsorapport 2016 Stockholms län 3

Självskattad arbetsförmåga i FHE 2014 (frågor från Work Ability Index) Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de fysiska krav arbetet ställer? Nedsatt fysisk arbetsförmåga Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de mentala och psykiska krav arbetet ställer? Nedsatt psykisk arbetsförmåga 1. Mycket god 2. Ganska god 3. Någorlunda 4. Ganska dålig 5. Mycket dålig 1. Mycket god 2. Ganska god 3. Någorlunda 4. Ganska dålig 5. Mycket dålig Med tanke på din hälsa tror du att du kan arbeta i ditt nuvarande arbete även om två år? Nedsatt framtida arbetsförmåga 1. Nej, knappast 2. Kanske 3. Ja, troligtvis

Kvinnor och män med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper (andel %) Nedsatt arbetsförmåga 18-34 år 35-49 år 50-64 år Totalt Kvinnor Fysisk 12 11 16 13 Psykisk 19 16 15 16 Framtida 21 14 20 18 Män Fysisk 6 8 13 9 Psykisk 11 9 10 10 Framtida 12 10 16 12 5

Hög andel med nedsatt arbetsförmåga - yrken Fysisk Psykisk Fysisk Psykisk Städare 27% Städare 27% Städare 34% Städare 26% Fordonsförare 25% Byggnadsarbetare 19% Lagerarbetare 24% Maskinförare 21% Köks- & restaurangbiträden 43% Vård- och omsorgspersonal 21% Köks- och restaurang-biträden 31% Vård- & omsorgspersonal 21% Kassapersonal 23% Lärare 19-23% Sjuksköterskor 20% Centrum för Arbets- och miljömedicin. Arbetshälsorapport 2012 6

Fysiskt tungt arbete Tungt kroppsarbete Arbeten som kräver stora muskelkrafter god syreupptagningsförmåga Arbeten där man ofta hanterar tunga bördor, lyfter tungt, skjuta-dra går och står arbetar i obekväma arbetsställningar arbetar med hög energiomsättning 7

Fysisk kapacitet Vid ökande ålder: muskelstyrka (efter 20-30 årsåldern) maximal syreupptagningsförmåga max puls 8

Träningseffekter av fysiskt tungt arbete? Flera studier visar att medelålders och äldre arbetare i tunga arbeten har lägre muskelstyrka och sämre kondition än anställda i yrken med låg fysisk belastning. Torgen et al. 1999, Nygård et al. 1988, Era et al. 1992, Gram et al. 2012 Äldre byggnadsarbetare använder en högre andel av sin maximala syreupptagningsförmåga än yngre. Äldre hade lägre syreupptagningsförmåga De energetiska kraven i arbetet var oförändrade Jebens et al. 2015 Samband finns visade mellan hög fysisk belastning under arbetslivet och en sämre förmåga att resa sig från stol (test av antal uppresningar under 30 s) Møller et al. 2015 Förklaringar: för ensidig och för tung belastning, brist på återhämtning, bristande kontroll över arbetets upplägg och pauser 9

Fysiskt tungt arbete Bestämningsfaktor för tidigt utträde från arbetslivet Långtidssjukskrivning Förtidspension, speciellt pga sjukdomar i rörelseorgan. Vid hög ålder viktigaste faktorn Sjukfrånvaro, förtidspensionering och tidig ålderspension Vanligare bland arbetstagare med låg utbildningsnivå och manuella tunga arbeten. 10

Är den fysiska belastningen i arbetet åldersanpassad? 2018 Samband studerades mellan ålder och fysisk aktivitet i arbetet (accelerometrar) bland städare och anställda i tillverkningsindustrin. Nästan inga skillnader i fysisk aktivitet mellan yngre och äldre arbetare. Äldre manliga anställda i tillverkningsindustrin arbetade mer i stå/gående än yngre. Jebens et al. 2015: De energetiska kraven för byggnadssarbetare lika stora bland yngre och äldre. 11

Kvinnor och män med fysiskt tungt arbete i olika åldersgrupper 18-34 år 35-49 år 50-64 år Totalt Kvinnor 13 10 9 11 Män 20 14 14 16 12

Fysiskt belastande arbeten Anpassning till individens förutsättningar! Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Förstärka skyddande faktorer - öka arbetstagarens inflytande över arbetets upplägg i fysiskt tunga och ensidiga arbeten. Variera mellan arbetsuppgifter, t ex genom arbetsrotation Förändra arbetsuppgifter till reducerad belastning Arbetsmiljölagen kap 2, 1 Exempel: seniorlina på Volvo Torslandaverken, Scania i Holland Skapa en organisationskultur som främjar användandet av tekniska och ergonomiska hjälpmedel. Organisera arbete så möjlighet för återkommande kortare pauser finns. Erbjud arbetstidsschema som tar tillvara individens behov i förhållande till hälsa och återhämtningstid flexibla arbetstider? 13

Fysisk träning på arbetstid Litteratursammanställningar visar positiv effekt på besvär från rörelseorganen oklar evidens för ökad fysisk kapacitet (kondition) tendens till mer gynnsamma effekter bland anställda med lågintensivt/stillasittande arbete (Proper et al. 2003, Arbetsmiljöverket kunskapssammanställning 2015) 14

Träning på arbetstid - exempel: Byggnadsarbetare Konditions- och styrketräning 3*20 min/ vecka under 12 veckor ökad syreupptagningsförmågan (jämfört med kontrollgrupp) ingen effekt på muskelstyrka (men styrketräningen kan ha varit för lätt) Vårdpersonal (Gram et al. 2012, Gram et al. 2012) Styrketräning 5*10 min/vecka under 10 veckor + 5 motiverade coachningssessioner Förbättrad arbetsförmåga (WAI) (jämfört med kontrollgrupp) (Jacobsen et al. 2015) Styckare med kronisk smärta skuldra/arm/hand Styrketräning skuldra/arm/hand 3*10 min/vecka under 10 veckor Ökad muskelstyrka samt muskulär uthållighet (handgrepp) Mindre smärta hand/handled Förhindrade försämrad arbetsförmåga (Sundstrup et al. 2014, 2016) 15

Åldersmedvetna arbetsplatsstrategier - planerad karriärgång (age management) Mitt i livet -samtal om utveckling till mindre krävande arbete Livslångt lärande Vidareutbildning inom företaget SAM: åldersanpassad riskbedömning och anpassningar Växla till mindre fysiskt krävande arbetsuppgifter Karriärväxling 16

Flexibla lösningar vid behov av arbetsanpassning eller arbetsbyte Arbetsgivarringar frivillig samverkan mellan arbetsgivare för att kunna öka personalens rörlighet på en lokal arbetsmarknad byta jobb, arbetsträna, prova på andra uppgifter 17

Kunskapsförmedling Kunskap om skadliga respektive skyddande faktorer i arbetsmiljön kommer inte till användning ute på arbetsplatserna. Tillgodose behovet av arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningen av nyckelgrupper, t ex Civilingenjörer Arkitekter/inredningsarkitekter Studie- och yrkesvägledare (SYV) Yrkeslärare Elever på utbildningar för högriskyrken, t ex yrkesprogram på gymnasiet. Införa obligatorisk arbetsmiljökurser 18

Arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och företagshälsovård Tillgång till FHV sjunker Täckningen matchar inte behoven Stark socioekonomisk gradient i tillgången och tillgängligheten skiljer mellan könen. Sämre för arbetare än tjänstemän, sämre för kvinnor och små arbetsplatser Förslag: Säkra tillgången till FHV Införa ett obligatorium för högriskbranscher. Tillgången till FHV bör avspegla riskbilden. Finns sådant i Norge 19

Utred möjligheten att införa gränsvärden för fysiskt tungt arbete för äldre (55+) arbetstagare. T ex max antalet gånger och max tid för tung manuell hantering eller obekväma arbetsställningar under en arbetsdag. Holland: sophämtare tömma soptunnor max 5,5 tim under 30 år max 4 tim 30-39 år max 2,5 tim efter 40 år 20

Seniorpolitikk i Norge Överenskommelse mellan regeringen och parterna om ett inkluderande arbetsliv 2001. En ökad andel av norska arbetsgivare har policys om äldre arbetstagare inkorporerad i personalpolicyn. Life-long learning och karriärsutveckling Mindre ansträngande arbete Förändrade arbetsuppgifter Extra lediga dagar Kortare arbetsdagar (utan lönereduktion) Bonusar till de som väljer att arbeta längre istället för att gå i pension. Nordic Council of Ministers. Working environment and work retention. 21

https://eguides.osha.europa.eu/ 22

Age management handlar om hur man hanterar sina personalresurser med ett uttalat fokus på behoven hos en åldrande arbetskraft. 23

Fördelar med en åldersmässigt blandad personal Med en åldersmässigt blandad personal kan organisationer anpassa sig till behoven hos en lika varierad kundbas samt kundernas varierande behov; Arbetstagare i olika åldrar och av olika kön tillför en mångfald av perspektiv och kompetens; Mångfald gynnar kreativitet och innovation, underlättar problemlösning och ger större möjligheter till lärande mellan generationer; Organisationer med åldersmässigt blandad personal är bättre rustade att möta snabbt föränderliga villkor då de kan dra maximal nytta av personalens samlade resurser Åldersmässigt blandad personal förbättrar organisationens totala resultat vilket ger större möjligheter att hantera varierande roller och uppgifter eguides.osha.europa.eu/ 24

Fördelar för arbetstagarna Bättre motivation; Större tillfredsställelse i arbetet; Bättre balans mellan arbetsliv och privatliv; Ökad prestation i alla åldersgrupper; Bibehållen arbetskapacitet och anställningsbarhet under hela yrkeslivet eguides.osha.europa.eu/ 25

Fördelar för organisationen Säkerställa tillgången på arbetskraft och förebygga brist på kompetens/erfarenhet; Undvika dyra förluster av kompetens och erfarenhet; Minska personalomsättningen och minska kostnaderna för rekrytering; Verka för en positiv successionshantering när de anställda går i pension Dra full nytta av styrkan och kompetensen i olika åldersgrupper bland annat genom att utnyttja nätverken, expertisen och erfarenheten hos äldre arbetstagare. eguides.osha.europa.eu/ 26

Lästips http://www.swage.org/ Kerstin Nilssons swage modell (Sustainable working life for all ages) Albin m fl. Äldre i arbetslivet en omvärldsanalys. Svenska ESF-rådet. 2017/00501-1 Rapport Nordiska ministerrådet: Poulsen et al. Working environment and work retention. TemaNord 2017:559. Arbetsmiljöverket. Kunskapssammanställning 2016:8 Friska arbetsplatser för kvinnor och män i alla åldrar. Arbetsmiljö och jämlik hälsa. Underlagsrapport nr 5 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02 EU-OSHA. Hälsosamma arbetsplatser för alla åldrar. https://eguides.osha.europa.eu/.