WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Relevanta dokument
Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Reflektion från seminarium 3

Ett fossilfritt samhälle

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

VILKEN MAKT HAR STADSPLANERAREN IDAG? TILL KOGLIN, DR I TRAFIKPLANERING, LTH

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Lokal samverkan för regional utveckling

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Hållbar mobilitet i samhällsplaneringen

Miljöaspekt Befolkning

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Landvetter södra. - samverkan tjänstemän och politik

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Stadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige

Det goda lokalsamhället

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Statlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket

HÅLLBAR INFRASTRUKTUR OCH MOBILITET

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Planering i tidiga skeden

Regional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Stadsplanering, transporter och markanvändning Utveckling av ett analytiskt ramverk

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Samordnad planering för urbana stationssamhällen Lena Dübeck,

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Regionala utvecklingsnämnden

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

STADSMILJÖ- AVTAL. Elin Sandberg, Trafikverket. Cykelkonferensen TMALL 0141 Presentation v 1.0

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Koncept för elcykelpooler för VGR

Parkering i Botkyrka kommun

KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden

Samverkan mellan aktörer - markanvändning och trafikplanering

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Resurseffektiv & god planering?

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Förstudie regionalt superbusskoncept i Smålandslänen Uppdrag

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter

Yttrande över förslag till detaljplan för Stora Torp. YimbyGBG. Yttrande

Tom sida tas bort efter konvertering till pdf

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Kunskapsstråket. En unik position

Regeringens proposition 2012/13:25

Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Bostadsprogram KSU

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Transkript:

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

WP 2 omfattar: Urban and Regional Planning and Infrastructure som ett medel att minska klimatgaserna Åtgärder och rekommendationer som är nödvändiga för att utforma bebyggelsen och transportsystemet så att LETS mål kan nås

Pågående aktiviteter Litteraturgenomgång kring hur bebyggelsestruktur och transportinfrastruktur påverkar resande, energi och klimatgaser. Vilka är de viktigaste parametrarna och hur kan de påverkas Vilka svagheter finns i den nuvarande planeringsprocessen avseende bebyggelse och transportinfrastruktur Ansökan till Energimyndigheten för en studie av bebyggelsestruktur och resande i Skåne

Betydelsen av bebyggelsestruktur Det finns ett stort antal studier kring bebyggelsestruktur resande och energi. Resultaten är dock i många fall motstridiga. Det beror på flera orsaker: Komplext område, använd metod och geografiskt område speciellt USA jämfört med Europa Litteraturöversikter som gjorts antyder att bebyggelsestrukturen kan förklara ca en tredjedel av variationerna i reslängd medan socioekonomiska faktorer förklarar ca 50 %. Bebyggelsestrukturen påverkar dessutom färdmedelsvalet. Även bilinnehavet påverkas av bebyggelsestrukturen. Det verkar alltså finnas en ganska stor potential att på lång sikt minska utsläppen av klimatgaser från trafiken. Frågan är om det är möjligt.

Bebyggelsestruktur, olika parametrar Lokalisering i förhållande till centrum, andra orter och till infrastruktur samt kollektivtrafik Struktur och form, jämför Köpenhamns Fingerplan Markanvändning, typ av aktivitet som boende, arbete, service, fritid Täthet på område och hela orten Design av området inklusive gatunätet

Lokalisering Mycket få studier finns om lokalisering i regional skala Naess har gjort en studie av några regioner i Sverige som pekar mot att decentralized concentration verkar vara mest energieffektiv dvs en region med ett måttligt stort regioncentrum och ett mindre antal täta orter ute i regionen. När det gäller tätortsstorlek verkar lagom stora tätorter vara mest effektiva dvs sådan med en relativt god självförsörjningsgrad. I mycket stora orter ökar resavstånden. (Stead et al) Jämför Boverkets Vision 2009

Lokalisering och kollektivtrafik Fingerplanen för Köpenhamn

Översiktsplan Helsingborg

Jämförelse mellan Norrköping och Linköping

Täthet När det gäller täthet finns en rätt stor koncensus om att tätheten påverkar resandet och energianvändningen. Högre täthet ger mindre energianvändning för transporter. Det beror på flera faktorer: Kortare reslängder och mindre andel biltrafik. Frågan är hur tätt folk vill bo, brist på grönområden m.m. Även om bilanvändningen är mindre i täta områden kan ända trängsel uppstå. Finns en optimal täthet? Det finns olika uppfattning om hur realistiskt det är att väsentligt höja tätheten. Flera, speciellt amerikanska forskare, är mycket tveksamma. De menar att marknaden bör styra valet av bostad och lokalisering för företag.

Bebyggelsetäthetens inverkan på drivmedelsförbrukningen

Täthet trafikeringskostnad för kollektivtrafiken

Blandning av verksamheter Det finns ingen entydig bild av hur en blandning av olika verksamheter påverkar resandet och energianvändningen. Integrering av kollektivtrafik samt gång och cykel med markanvändningen påverkar utfallet. Ett par studier (bl.a. Naess) visar att utflyttning av arbetsplatser från centrala till perifera delar ökar energianvändningen främst genom att bilandelen ökar. Ökad tillgång till parkeringsplatser förklarar en del av den ökningen men också sämre kollektivtrafik i perifera delar.

Närhet till kollektivtrafik Flera studier visar att närhet till högklassig kollektivtrafik både minskar bilinnehav och bilanvändning. Å andra sidan ökar bilresandet och reslängderna om det är nära till högklassiga vägar.

Andel kontorsanställda som använder bil till arbetet i Hovedstadsområdet Källa: Miljö-&energiministeriet Dk Betydelse av närhet till station % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 10 10 40 10 75 Indre by Stationsnära kollektivknutpunkt Ej stationsnära Arbetsplatsens belägenhet

Mer vägar I en region med kapacitetsbrist i vägsystemet leder mer väginfrastruktur till mer trafik och även mer avgaser

Fortsatt arbete Ytterligare analys av litteraturen och rapportskrivning Slutsatser om vilka parametrar som är möjliga att påverka och som ger störst effekt Analys av den nuvarande planeringsprocessen för bebyggelseresp. infrastrukturplanering Förslag till hur planeringsprocessen kan utvecklas för att minska energianvändningen för transporter i ett regionalt perspektiv