Namn:. Klass: 9A
Syfte: Undervisningen i ämnet bilgi ska syfta till att Du utvecklar kunskaper m bilgiska sammanhang ch nyfikenhet på ch intresse för att veta mer m dig själv ch naturen. I arbetsmrådet nervsystemet lär Du dig mer m hur din krpp fungerar. Ju mer du känner till dest mer kan du påverka hur du mår. Dessa förmågr ska du träna: använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör människkrppen genmföra undersökningar använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband gällande hälsa ch livsstil Centralt innehåll: Krppens celler, rgan ch rgansystem samt deras uppbyggnad, funktin ch samverkan Hur den fysiska ch psykiska hälsan påverkas av sömn, kst, mtin, sciala relatiner ch berendeframkallande medel (ex. tbak) Vanligt förekmmande sjukdmar ch hur de kan förebyggas ch behandlas Histriska ch nutida upptäckter samt deras betydelse för samhällets ch människans levnadsvillkr, till exempel penicillin ch transplantatiner Tidsplanering: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Trsdag 90 2 3 4 5 6 11/1 Labratin Eget arbete 16/1 Eget arbete 17/1 Eget arbete 18/1 Labratin Eget arbete 23/1 Eget arbete 24/1 Eget arbete 25/1 Eget arbete 30/1 Samtalsdag 31/1 Redvisning 1/2 Redvisning 6/2 Redvisning 7/2 Redvisning 8/2 Redvisning Arbetssätt: Undersökning Eget arbete med muntliga redvisningar
Grupparbete 1-2 persner Muntlig redvisning med hjälp av presentatinsprgram på Ipad Redvisningstid ca 10-20 minuter Använd gärna stödrd eller tankekarta vid redvisning Använd mycket bilder ch skriv endast stödrd i presentatinen Spara arbetet så alla gruppmedlemmar kmmer åt det Ange samtliga källr ch var källkritisk Innehåll, exempel; Presentatin av arbete Beskrivning av funktinsnedsättning/sjukdm/skada Vilka symptm finns? Var sitter nedsättningen/sjukdmen/skadan? När får man nedsättningen/sjukdmen/skadan? Vem får nedsättningen/sjukdmen/skadan? Varför får man nedsättningen/sjukdmen/skadan? Hur vanlig är nedsättningen/sjukdmen/skadan? Går den att bta eller behandla? Hur? Har det alltid gått? Vem upptäckte nedsättningen/sjukdmen/skadan? Och hur gick det till? Vilka hinder ch vilken hjälp finns i samhället mt dessa nedsättningar/sjukdmar/skadr? Vilken betydelse har kunskapen m nervsystemet bidragit till förbättringen av människrs levnadsvillkr? Förslag på upplägg för arbete: Sök fakta Skriv manus till dina sidr Skriv in infrmatinen i presentatinsprgrammet - skriv gärna i punktfrm - använd enstaka rd, ej förklaringar - använd str text Lägg in bilder Öva, gärna inför publik sm kan hjälpa till att utveckla tydligheter Lägg till ch ändra Skriv eventuellt stödrd på en lapp, läs INTE innantill Presentera
Gruppindelning; Sjukdm/Skada 1. Biplär sjukdm E 2. Psykser 3. Ätstörningar 4. Tvångstankar/Fbier/OCD E + A, 5. Alzheimer L + S 6. Autism/Aspbergers syndrm E + A 7. Schizfreni N + V, S + J 8. Hjärntumör J + E 9. Parkinsn S + A 10. Epilepsi O + J 11. CP-skada 12. Huvudvärk/Migrän/Hjärnskakning 13. Hjärnhinneinflammatin 15. MS 16. ADHD L + M 17. Dyslexi/Dyskalkyli 18. Narklepsi 19. Turettes syndrm K + M, K + M 20. ALS 21. Huntingtns sjukdm Sök infrmatin, exempel; Bilgi Spektrum Lgr11 (svart bk): Så fungerar ditt nervsystem s.274-278 Vår hjärnbark gör ss unika s.279-283 Lukt, smak ch känsel s.286-288 Hrmner är kemiska budbärare s.296-299 Internet: www.1177.se www.hjarnfnden.se www.frskning.se se hjärnan! www.nhr.se Övrigt: Intervjua en släkting, hämta brschyrer på apteket, eller varför inte ringa ch fråga lika förbund eller upplysningar!
Kunskapskrav E C A Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med enkla mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med utvecklade mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan samtala m ch diskutera frågr sm rör hälsa ch skiljer då fakta från värderingar ch frmulerar ställningstaganden med välutvecklade mtiveringar samt beskriver några tänkbara knsekvenser. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för enkla ch till viss del underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa enkla texter ch andra framställningar ch med viss anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa utvecklade texter ch andra framställningar ch med relativt gd anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan söka naturvetenskaplig infrmatin ch använder då lika källr ch för välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch relevans. Eleven kan använda infrmatinen på ett väl fungerande sätt i diskussiner ch för att skapa välutvecklade texter ch andra framställningar ch med gd anpassning till syfte ch målgrupp. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även bidra till att frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ch i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då enkla slutsatser med viss kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för enkla resnemang kring resultatens rimlighet ch bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutm gör eleven enkla dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det efter någn bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ch ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då utvecklade slutsatser med relativt gd kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för utvecklade resnemang kring resultatens rimlighet ch ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutm gör eleven utvecklade dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven kan genmföra fältstudier ch andra undersökningar utifrån givna planeringar ch även frmulera enkla frågeställningar ch planeringar sm det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt ch effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna ch drar då välutvecklade slutsatser med gd kppling till bilgiska mdeller ch terier. Eleven för välutvecklade resnemang kring resultatens rimlighet i relatin till möjliga felkällr ch ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras ch visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutm gör eleven välutvecklade dkumentatiner av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder ch skriftliga rapprter. Eleven har grundläggande kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att ge exempel ch beskriva dessa med viss användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven har gda kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att förklara ch visa på samband inm dessa med relativt gd användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven har mycket gda kunskaper m evlutinsterin ch andra bilgiska sammanhang ch visar det genm att förklara ch visa på samband inm dessa ch någt generellt drag med gd användning av bilgins begrepp, mdeller ch terier. Eleven kan föra enkla ch till viss del underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på enkelt identifierbara samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan ge exempel på ch beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr. Eleven kan föra utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på förhållandevis kmplexa samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan förklara ch visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr. Eleven kan föra välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m hälsa, sjukdm, sexualitet ch ärftlighet ch visar då på kmplexa samband sm rör människkrppens byggnad ch funktin. Eleven kan förklara ch generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter ch deras betydelse för människrs levnadsvillkr.
Labratin Känslig för beröring På varje kvadratcentimeter av din hud finns flera tusen känselkrppar sm är specialiserade på att känna av förändringar i mgivningen. De kan reagera på värme, kyla, beröring tryck ch smärta. När känselkrpparna skickar nervimpulser till hjärnans känselcentrum blir du medveten m vad sm har hänt. Uppgift Uppgiften är att skapa en frågeställning sm ska undersökas ch dkumenteras. Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genmförande ch utvärdering. Planering Du ska planera en undersökning för att ta reda på: Var på krppen är du mest känslig för beröring? Eller Är insidan eller utsidan på handen mest känslig för beröring? Undersökningsmetd Skriv en instruktin hur du steg för steg ska genmföra din undersökning. Instruktinen ska vara så utförlig att någn annan kan följa den. Material Ange vilket material sm du behöver för att genmföra din undersökning. Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, ch beskriv hur du arbetar för att undvika riskerna. Genmförande Följ planeringen du arbetat fram, genm att praktiskt genmföra den. Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren infrmerat m. Anteckna resultat.
Labratin Känslig för beröring frtsättning Utvärdering Resultat Redvisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellfrm eller i diagram. Kmmentera inte. Slutsats Jämför ch svara på m din hyptes stämmer med ditt resultat. Tlka resultatet ch resnera m det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat ch frågeställning, gärna med fakta. Felkälla Ge förslag på vad sm skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genmförandet, såsm smutsigt glas eller fel använt material. Förbättring Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning sm kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Ny frågeställning Kan du kmma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen? Dkumentera Rapprt Skriv klart labratinsrapprten ch lämna in för bedömning.
Bilder Nervsystemet
Bilder Nervsystemet
Bilder Nervsystemet
Frågr m nervsystemet Bi Spektrum s.274-288 + 296-299 1. Nervsystemet delas in i två delar, det centrala (CNS) ch det perifera (PNS). a) Vilka rgan tillhör det centrala nervsystemet? b) Vilka rgan tillhör det perifera nervsystemet? 2. a) Beskriv hur en nervcell är uppbyggd med hjälp av en bild. b) Förklara hur en nervimpuls överförs mellan lika nervceller mellan hjärna ch muskler. Försök bland annat använda begrepp såsm synaps ch signalämne, mtrisk ch sensrisk. 3. Peka ut ch berätta m uppbyggnad ch uppgifter för följande delar a) Stra hjärnan b) Lilla hjärnan c) Hjärnstammen 4. Stra hjärnan är uppdelad i höger ch vänster hjärnhalva. Hur förbinds höger ch vänster hjärnhalva? 5. Hur är det centrala nervsystemet skyddat? 6. a) Ge exempel på medfödda ch inlärda reflexer. b) Vilka skillnader finns mellan reflexer ch rörelser vi gör medvetet? 7. Vår hud har fem känselsinnesceller sm registrerar mvärlden. a) Vad kan dessa celler registrera? b) Var på krppen sitter känselcellerna tätast? c) Är känselsinnescellerna mtriska eller sensriska? d) På vilket sätt är känselsinnet viktigt? När är de bra att ha dem? 8. Under 1990-talet sänktes åldern för att börja övningsköra bil från 17,5 år till 16 år. Mtivera fördelar med att utöka övningskörningsperiden med 1,5 år. 9. I Sverige görs i genmsnitt 15.000 bilresr varje dag med förare sm är så påverkade av alkhl eller andra drger att de skulle dömas för rattfylleri m de upptäcktes (www.vagverket.se). Gränsen för rattfylleri med alkhl är 0,2 prmille i bldet. Varför har gränsen för rattfylleri satts redan vid denna låga gräns, ch inte en högre såsm 0,5 prmille? 10. a) Vad är myelin ch hur påverkar det nervtrådarna? b) Sniffare andas bland annat in lösningsmedel sm löser fett. Varför är det skadligt för nervsystemet?
Frågr m nervsystemet: Bi Spektrum s.274-288 + 296-299 11. a) Placera hjärnans lber ch centra på bilden. b) Berätta m några lika hjärncentra. 12. Vad skiljer vår hjärna från den hs våra apliknande förräder? 13. Hur bildas minnen? 14. a) Vad heter våra 5 känselkrppar? b) Var på krppen är vi mest känsliga för beröring? Varför är det så? 15. Krppen skickar signaler med hjälp av nerver ch hrmner. Vilka skillnader finns mellan dessa två sätt att skicka meddelanden i krppen? 16. Placera ut följande körtlar på bilden: a) bukspttkörteln b) sköldkörteln c) hypfysen 17. Vilken körtel bildar följande hrmn? a) insulin b) tillväxthrmn c) teststern d) adrenalin 18. Vilket hrmn beskriver följande beskrivningar a) hrmnet ökar pulsen ch höjer bldtrycket, pupiller blir större b) m vi får för lite av detta hrmn i barndmen finns det risk för dvärgväxt c) saknas detta hrmn är symptmen törst ch en ökning av urinerandet, scker läcker ut genm njurarna ch vidare till urinen d) utvecklar kvinnans frmer ch styr menstruatinen 19. Förklara varför en persn sm har diabetes får för mycket scker i bldet. 20. När vi sver har två lika srters sömn; drömsömn ch djupsömn. För att må bra behöver vi minst två djupsömnstppar. Hur kan för lite sömn påverka vår hälsa? 12