PM Datum: 2015-08-26 Dnr: V 2015/52 Mottagare: Utbildningsnämndens ledamöter Handläggare: Katarina Borne Jennie Sidiropoulos Göteborgs universitets utbildningsutbud - inriktning och förändringar Denna promemoria är ett underlag inför Utbildningsnämndens internat 3-4 september 2015. Underlaget ger dels en mer övergripande bild av Göteborgs universitets utbildningsutbud ur ett flertal aspekter dels beskrivningar av de enskilda fakulteternas arbete inom utbildningsområdet det senaste året. Promemorian inleds med en presentation av de initiativ/utvecklingsområden som diskuterades vid föregående års internat samt en redogörelse för hur arbetet inom dessa områden fortskridit under året. Följande initiativ/utvecklingsområden identifierades vid internatet 2014: Förnyelse av utbildningsutbudet. Under 2015 har utbildningsnämnden fördelat utvecklingsmedel till kurser, såväl fristående som inom program, med inslag av blended learning samt till utbildningsprogram på avancerad nivå alternativt på forskarnivå med engelska som undervisningsspråk och som kan attrahera studenter från andra länder. Utbildningarna skulle vara fakultetsöverskridande och ha ett innehåll som kan bidra till ökad kunskap om och lösningar på stora samhällsproblem. Nämnden kommer även att fördela utvecklingsmedel för 2016, vilket sannolikt blir den sista gången. Fokus för ansökan om medel är utvecklandet av kurser/program som enligt institutionen/motsvarande definieras som särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning, till exempel genom ett pedagogiskt utvecklingsarbete såsom blended learning, för att bättre tillgängliggöra utbildningen för en bred studentpopulation samt utveckling och/eller vidareutveckling av olika moment i utbildningen för att stärka studenternas arbetslivsanknytning. Få en översyn av principerna för prissättning av universitets utbildningsutbud riktat till sökande och studenter som omfattas av systemet med anmälnings- och studieavgifter. Katarina Borne från Analys och utvärdering gjorde en presentation, där Göteborgs universitet jämfördes med andra nationella lärosäten, vid nämndens möte i januari 2015. Definiera och kartlägga olika dimensioner av internationalisering. Det finns ett behov av att precisera vilka termer av internationalisering som anses vara relevanta för utbildningen. Sedan årsskiftet 2014/2015 har nämnden fått ett utökat uppdrag som nu även inkluderar internationalisering. Det innebär bland annat att dessa frågor kommer att få större utrymme inom ramen för nämndens arbete. International Centres chef Hans Abelius presenterade en aspekt av internationalisering, nämligen framtida studentutbytesavtal, vid nämndens möte i Utbildningsenheten 1 (21) Karl Gustavsgatan 29, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
mars. Vid mötet i april redogjordes även för möjligheterna att etablera en internationell sommarskola. Hans Abelius har även genomfört en kartläggning av ansvarsfördelningen för internationaliseringsfrågor på Göteborgs universitet. Denna kartläggning presenterades vid Utbildningsnämndens och Utskottet för utbildning på forskarnivås gemensamma möte, med temat internationalisering, i maj. I och med det ökade ansvaret för internationaliseringsfrågor har en plan utarbetats för återkommande framtida diskussioner i nämnden avseende internationalisering. Möjligheter till digital examination bör införas på bred front inom Göteborgs universitet. Frågan om digital examination ingår i det större projektet gällande införande och uppbyggnad av en infrastruktur kring blended learning som pågår vid lärosätet. Under året har dock PILenheten tillsammans med Handelshögskolan genomfört ett pilotprojekt kring digital examination med syfte att genomföra digital salsskrivning vid utvalda tentamenstillfällen för att sedan utvärdera de möjligheter och utmaningar digital salsskrivning innebär. Göteborgs universitet bör utveckla ett system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av den egna verksamheten baserad på verksamhetens förutsättningar och med universitetsgemensamma inslag. I och med nämndens utökade uppdrag från och med årsskiftet 2014/2015 har även frågor gällande kvalitet inom utbildning kommit att inkluderas. Vid samma tidpunkt tog rektor beslut om att lägga ner Kvalitetsrådet och stället skapa ett specifikt Kvalitetsutskott under Utbildningsnämnden. Utskottets inledande arbete kommer att fokusera på utveckling och införande av ett lärosätesspecifikt system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. I nästa års analysunderlag ska specifika frågor kring kurser med inslag av blended learning ställas i syfte att följa utvecklingen och fakulteternas arbete. I de anvisningar som föregick 2015-års internat har därför en särskild fråga kring arbetet med blended learning ställts. Svaren på denna fråga presenteras längre fram i detta underlag. Tydliggöra universitetets riktlinjer för samråd före inrättande av utbildningsprogram och huvudområden avseende samverkan och samarbete över fakultetsgränserna ska beskrivas och förankras. Under vårvintern 2015 har en översyn av alla lärosätets styrdokument gjorts, däribland riktlinjerna för samråd. Översynen, som fortsättningsvis kommer att ske på årlig basis, har resulterat i att de fem dokument som tidigare rörde samråd har omarbetats till följande två: Handläggningsordning för inrättande och avveckling av huvudområde för Göteborgs universitet (V2015/481) samt Handläggningsordning för inrättande och avveckling av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet (V2015/482). Elektroniska versioner av handläggningsordningarna ligger på sidan Styrdokument vid Göteborgs universitet http://medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/. 2 (21)
Göteborgs universitets utbildningsutbud I följande avsnitt presenteras Göteborgs universitets utbildningsutbud med hjälp av siffror i tabeller och diagram. Syftet är att ge en övergripande bild av utbudet utifrån exempelvis utbildningsuppdrag, relationen mellan nivåer samt utbildningsform, söktryck och examina. Där det är möjligt och relevant bryts siffrorna ner per fakultet alternativt jämförs med andra nationella lärosäten. Universitetets grundutbildningsuppdrag Figur 1 visar universitetets totala grundutbildningsuppdrag 2015 fördelat per fakultet. Uppgifterna mäts i helårsstudenter (HST) och figuren redovisar även uppgift om storlek och fördelning av de nya utbildningsplatser som universitetet fått 2015, se tabell till höger. 2015 omfattar Göteborgs universitets totala grundutbildningsuppdrag 24 883 helårsstudenter. Figur 1. Universitetets grundutbildningsuppdrag, Andel och antal HST per fakultet. Källa: Dnr E 2014/257; 22/6 2015; PM Förändringar gällande grundutbildningsuppdraget för 2015; Dnr E 2014/257; 12/1 2015; PM Förändringar i Sahlgrenska akademins och Lärarutbildningsnämndens grundutbildningsuppdrag för 2015; Dnr E 2014/257; 23/9 2014; Universitetsstyrelsebeslut - Utbildningsuppdrag och takbelopp per fakultet 2015; Dnr E 2013/257; 19/9 2013; Universitetsstyrelsebeslut - Utbildningsuppdrag och takbelopp per fakultet 2014 Förutom universitetets nya utbildningsplatser fördelades de redan befintliga platserna mellan fakulteterna på samma sätt som 2014. Av de nya platserna är drygt 90 procent (436 av totalt 476 HST) öronmärkta för vård- och lärarprogram. Övriga nya platser (40 HST) fördelades mellan fakulteterna utifrån universitetsstyrelsens inriktningsbeslut. Faktorer som låg till grund för beslutet var visat högt söktryck, fått ta proportionellt stor andel av tidigare neddragningar av utbildningsplatser och satsning på nytt fakultetsövergripande masterprogram. 3 (21)
Balans fristående kurser och program Figur 2 visar hur stor andel av fakultetens helårsstudenter (baserat på avräknat antal helårsstudenter) som utgörs av fristående kurs respektive program. Figuren ger information om de tre senaste årens utveckling och där samtliga fakulteter utom LUN och NFS visar på en minskad andel fristående kurser. LUN och NFS visar på ökande respektive oförändrade förhållanden. LUN:s fristående kurser är kurser som används till fortbildningsinsatser med anknytning till läraryrket. Genom ett ansökningsförfarande fördelar LUN dem vidare till universitetets institutioner. Figur 2. Balans fristående kurser och program. Utveckling från 2012 till 2014, andel HST av fakultetens grundutbildningsuppdrag. Källa: Bilagor med verksamhetsdata per fakultet från Göteborgs universitets interna uppföljning 2012, 2013, 2014; NU-databasen, HST per studieform och utbildningsnivå läsåren HT2011/2012 - HT2013/2014 Av Göteborgs universitets totala utbildningsutbud utgör de fristående kurserna 32 procent att jämföra med Stockholms universitets 46 procent, Lunds universitets 29 procent och Uppsala universitets 31 procent. 4 (21)
Balans grundnivå och avancerad nivå Figur 3 visar hur stor andel av fakultetens fristående kurser och program som utgörs av utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå. Andelarna är uträknade från avräknat antal helårsstudenter. De tre senaste åren har samtliga fakulteter ökat sin andel utbildning på avancerad nivå. Undantaget är LUN där det istället är utbildning på grundnivå som ökat. Figur 3. Balans grundnivå och avancerad nivå. Utveckling från 2012 till 2014, andel HST av fakultetens grundutbildningsuppdrag. Källa: Bilagor med verksamhetsdata per fakultet från Göteborgs universitets interna uppföljning 2012, 2013, 2014; NU-databasen, Nyckeltal, Utbildning på grund- och avancerad nivå Av Göteborgs universitets totala utbildningsutbud utgör utbildning på grundnivå drygt 76 procent - att jämföra med Stockholms universitets 80 procent, Lunds universitet 72 procent och Uppsala universitets 75 procent. 5 (21)
Jämförelse mellan fyra lärosäten - HST per studieform och utbildningsnivå Figur 4 visar andel fristående kurser respektive program och nivå för Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Samtliga fyra lärosäten har de senaste åren minskat sitt utbud av fristående kurser på grundnivå till förmån för program på såväl grundnivå som avancerad nivå. Förändringarna är mycket små sett utifrån lärosätenas totala utbildningsutbud. Figur 4. Jämförelse mellan fyra lärosäten Andel HST per studieform och utbildningsnivå med utvecklingen för Göteborgs universitet (GU), Lunds universitet (LU), Stockholms universitet (SU) och Uppsala universitet (UU) de senaste tre åren. Källa: NU-databasen, Utbildning på grund- och avancerad nivå, HST per studieform och utbildningsnivå fr.o.m. läsåret 2007/08 6 (21)
Tillströmning av studenter Den nationella anmälnings- och antagningsstatistiken i figur 5 visar att Göteborgs universitet fortsatt är ett mycket populärt lärosäte med många behöriga sökanden. Särskilt ökar våra program i popularitet. Universitetet har också ett högt antal förstahandssökande i jämförelse med antalet antagna. Återigen är det våra program som uppvisar de starkaste siffrorna. Figur 5. Tillströmning av studenter. Aktuell antagningsstatistik från urval 2, HT 2013-2015. Källa: NyA och lokal antagning i Ladok. Antagningssektionen, Utbildningsenheten vid Göteborgs universitet. Sökstatistik på övergripande lärosätesnivå har dock en begränsad användning då det ofta finns en stor variation mellan olika program och mellan olika kurser. 7 (21)
Attraktiva program fem i topp Figur 6 visar listor på universitetets fem mest attraktiva program i den nationella antagningsomgången hösten 2015. Attraktiviteten rangordnas efter hur många reserver som finns per antagen till program i urval 2. Endast program med tio antagna eller fler per antagningskod redovisas för att dämpa små programs dominans när detta mätetal används. På grundnivå är Röntgensjuksköterskeprogrammet och Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med svenska som en del i olika ämneskombinationer två exempel på attraktiva små program som hamnar i toppen av listan om inga urvalskriterier används. På avancerad nivå handlar det om små masterprogram inom exempelvis Statsvetenskap, Europastudier och Mänskliga rättigheter och Socialt arbete som hamnar högt. Figur 6. Attraktiva program fem i topp. Reserver per antagen till program i urval 2. Källa: NyA och lokal antagning i Ladok. Antagningssektionen, Utbildningsenheten vid Göteborgs universitet. Det är inte helt enkelt att ta fram användbara övergripande uppföljningstal för söktryck eller motsvarande då själva grundstatistiken ges per ansöknings- och anmälningskod men också då utbildningar kan ha mycket olika utgångslägen i konkurrensen om studenterna. Faktorer som exempelvis ungas intresse för teknik och naturvetenskap samt förhållanden på arbetsmarknaden tar lång tid att öka alternativ är helt utanför ett lärosätes möjligheter att påverka. Från den nationella anmälnings- och antagningsstatistiken kan man se att många utbildningar saknar reserver även om det till de allra flesta utbildningar finns behöriga individer att anta. Ibland är det dock få/enstaka personer per utbildning vilket i sig inte behöver vara alarmerande då det ofta handlar om att antagningen kopplas till utbildningars särskilda inriktningar och ämneskombinationer. När väl utbildningarna sedan ges förekommer ofta samläsning mellan olika program. Om en utbildning visar för lågt intresse så ställs denna oftast in. 8 (21)
Utfärdade examina Figur 7 visar att antalet utfärdade examina vid Göteborgs universitet fortsätter att öka men nu i en minskad takt. Detta pekar mot en stabilisering av de senaste årens ökade och ojämna efterfrågan på examen, som i sin tur framförallt kan knytas till utökningen av lärarutbildningen samt införande av lärarlegitimation. Figur 7. Antal utfärdade examina. Källa: Ladok (eget uttag) + avstämning mot GU:s årsredovisning 2014 (som också bygger på Ladok, dock med särskilt uttag för årsredovisningen). En jämförelse av uppgifter visar på att det egna uttaget gett några examina fler än vad som redovisas i årsredovisningarna. Detta kan förklaras med att uppgifterna är uttagna vid olika tidpunkter. Samtliga examenstyper på grundnivå visar relativt små förändringar från året innan. På den avancerade nivån fortsätter antalet generell magisterexamen att sjunka, framförallt magisterexamen enligt äldre regler. Även antalet generell masterexamen minskar något. Den kraftigaste ökningen av antalet utfärdade examina vid Göteborgs universitet står yrkesexamen på avancerad nivå för. 9 (21)
Internationell rekrytering och mobilitet I stapeldiagrammet i Figur 8 ges en bild över hur många nybörjare som varje år börjar studera vid Göteborgs universitet, samt hur många av dessa som är inresande nybörjarstudenter. De inresande nybörjarstudenterna, mätt i antal individer, omfattar de flesta men inte alla utbytesstudenter och freemover-studenter (exempelvis visar universitetets årsredovisning 2014 på 1102 antal inresande i utbytesavtal att jämföra med NU-databasens 1011). Antalet inresande nybörjarstudenter ökar långsamt men stabilt. Det sker framförallt genom fler inresande utbytesstudenter vilket visas i linjediagrammet i Figur 8, där respektive kategori för inresande studenter presenteras med antal inresande nybörjare per år under perioden 2010 till 2014. Figur 8. Internationell rekrytering och mobilitet. Antal inresande studenter bland universitetets nybörjare. Källa: NU-databasen, Nyckeltal\Utbildning på Grund- och avancerad nivå Av Göteborgs universitets totala antal nybörjare år 2014 är 12 procent inresande studenter. Motsvarande uppgifter för Lunds universitet är 22 procent, Stockholms universitet 9 procent och Uppsala universitet 12 procent. Beskrivning från Universitetskanslerämbetet av de nyckeltal vars data ovanstående figur bygger på: Nybörjare vid lärosätet (Högskolanybörjare) Uppgifterna anger det antal individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret (förtydligande: År 2004, exempelvis, avser läsåret 2003/04). Antal inresande studenter bland nybörjare Uppgiften anger antalet inresande studenter bland de individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med inresande student avses en person från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Här kan då ingå studenter i utbytesprogram och freemovers. År 2006, exempelvis, avser läsåret 2005/06. Antal freemover-studenter bland nybörjare Uppgiften anger antal freemover-studenter bland inresande studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med freemover-student avses personer som angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två år innan studierna påbörjades, utrikes födda som invandrat 10 (21)
mindre än sex månader innan studiestarten samt övriga med ofullständigt personnummer. År 2006, exempelvis, avser läsåret 2005/06. Får studenterna arbete efter avslutade studier? Figur 9 visar utvecklingen av andel förvärvsarbetande ett år efter examen perioden 1994-2011. Relativt små variationer förefaller påverka de examinerades möjligheter att få ett förvärvsarbete under denna artonårsperiod. Från Göteborgs universitet har mellan 81-85 procent av de examinerade ett förvärvsarbete efter ett år. Stockholms universitet har en liknande nivå examinerade i förvärvsarbete som Göteborg, medan Uppsala universitet och framförallt Lunds universitet ligger på en lägre nivå. Den negativa utveckling av andel förvärvsarbetande som Lunds universitet visat de senaste åren kan dock med stor del förklaras med att de har fler personer med examen varom det saknas uppgifter om. Med största sannolikhet är detta personer som efter examen verkar utanför Sveriges gränser och därför inte syns i statistiken. Ett lärosätes placering i en storstad verkar kunna påverka de examinerades förvärvsmöjligheter positivt. Figur 9. Förvärvsarbete 1 år efter examen från fyra olika svenska universitet 1994-2011. Källa: SCB, Bak- och framgrund. Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns databas Bak- och framgrund där uppgifter samkörs från Universitets- och högskoleregistret och Yrkesregistret. Yrkesregistret definierar förvärvsarbete utifrån uppgifter om förvärvsarbetande under november månad, och på uppgifter om de som varit yrkesverksamma någon gång under året (med en sammanlagd lön eller företagarinkomst om minst ett prisbasbelopp). Den som inte är förvärvsarbetande kan vara arbetslös, i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, få ekonomiskt bistånd, förtidspensionär, sakna inkomst, sjuk, studerande, vård av barn/anhörig, ålderspensionär eller att uppgift om personen saknas. 11 (21)
Fakultetsbeskrivningar av utbud samt arbetet med utbildningsfrågor I följande avsnitt presenteras material som fakulteterna själva bidragit med i enlighet med de anvisningar som skickats ut i början av året. Avsnittet utgör inte en fullständig beskrivning av alla fakulteters arbete inom respektive område utan istället ges ett antal exempel på hur arbetet bedrivs. Förändringar av utbildningsutbudet Det pågår förändringsarbeten av varierad omfattning vid ett flertal fakulteter. Exempelvis arbetar Konstnärlig fakultet med att skapa tvärande kurser över institutionsgränserna. I övrigt planeras inga större förändringar av utbudet vid fakulteten även om de menar att det finns potential för detta. Istället inväntar de bland annat genomlysningen 1 av de konstnärliga prislapparna. IT-fakulteten har däremot reviderat utbildningsstrukturen på flera program samtidigt som en översyn av utbildning på forskarnivå har genomförts och samtliga allmänna studieplaner reviderats. Syftet med översynen har varit att försöka hitta gemensamma grundförutsättningar för respektive ämnesområde. Översynen har bland annat lett till att inga nya doktorander kommer att antas till ämnet Tillämpad informationsteknologi från hösten 2015, eftersom detta ämne kommer att avvecklas och ersättas med Informatik. Arbetet med att utveckla ett nytt tvärvetenskapligt masterprogram i Data Science har också påbörjats. Inom Humanistisk fakultet pågår arbetet med tre nya program på avancerad nivå; Digital humaniora, Logikmaster samt Praktisk filosofi, politik och ekonomi. De arbetar även med en översyn och därmed uppdateringar av lokala examensbeskrivningar. Detta är en del av ett större arbete med att förbättra verktygen för uppföljning av utbildningarna. Det pågår även ett arbete med att ta fram en policy/strategi för utbildningsprogram för att tydliggöra under vilka förutsättningar programformen är att föredra framför kombinationen av fristående kurser. Utbildningsvetenskaplig fakultet har genomfört ett flertal förändringar inom utbildningsområdet. Flera av de befintliga utbildningsplanerna har reviderats i syfte att öka möjligheter till samläsning inom och mellan olika huvudområden. Vidare har studiegångar omarbetats och planer utarbetats för hur olika valbara kurser ska erbjudas och periodiseras. Det fristående kursutbudet har minskat kraftigt och institutionerna har tvingats ställa in kurser på grund av att helårstudieplatser i större utsträckning än tidigare är uppbundna i program. Troligtvis kommer utbudet av fristående kurser behöva minskas ytterligare till förmån för att utveckla programutbudet. I vissa fall har institutionerna ansökt om fristående studieplatser från Lärarutbildningsnämnden för att kunna erbjuda fortbildning för lärare. De framhåller att de skulle föredra att fakultetens uppdrag vore större och att Lärarutbildningsnämndens fristående helårsstudieplatser fördelades via dem istället. Fakulteten håller även på att utveckla en internationell fakultetsövergripande master i lärande och utbildning kring hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. I år medverkar de också i en nordisk master med Østfold i Norge. Under hösten 2015 startar dessutom Rektorsprogrammet som ges på uppdrag av Skolverket. Vid Lärarutbildningsnämnden pågår arbetet med att bygga ut lärarutbildningen. Volymen ska öka med 25 procent mellan 2015-2018. Samtidigt kommer en översyn av lärarprogrammens studiegångar genomföras för att kunna hantera en ojämn arbetsbelastning för kursansvariga institutioner. Det äldre lärarprogrammet LP01 är numera under utfasning och ersätts helt av LP11. LUN har också ansökt om examenstillstånd för ämnet Dans för ämneslärarprogrammet och kommer även att utreda en särskild studiegång för Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Därutöver tillkommer sannolikt sex nya yrkesämnen som ingång till Yrkeslärarprogrammet hösten 2016. 1 PM Direktiv för utredningsarbeten med anledning av rapporten Kartläggning av fakulteternas och lärarutbildningsnämndens fördelningsmodeller av styrelsens utbildningsuppdrag. Dnr: V 2014/744 12 (21)
Den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen har beslutat att inrätta en institution för marina vetenskaper som startar den 1 juli 2015. Det pågår samtidigt förberedelser för att inrätta ett huvudområde i marina vetenskaper. Under 2014 inrättades även huvudämnet miljövetenskap med inriktning mot atmosfärvetenskap, klimat och ekosystem i samband med att ett nytt masterprogram inrättades. Under hösten 2014 initierades en översyn av programstrukturen på avancerad nivå vid Handelshögskolans Graduate School (GS), där fakultetens alla masterprogram organisatoriskt finns samlade. Översynen resulterade bland annat i en rapport som presenterades för GS Board och fakultetsledningen under 2015. Fortsatt arbete med utveckling utifrån rapporten kommer att genomföras under hela året. Fakulteten arbetar även med att förlänga juristprogrammet med en termin, från 4,5 år till 5 år, för att öka möjligheterna till specialisering på avancerad nivå, men också för att skapa mer enhetlighet i förhållande till deras övriga masterprogram. Inom Samhällsvetenskaplig fakultet har arbetet påbörjats med att utveckla tre program som fått utvecklingsmedel från nämnden, med start 2016. En problematik i samband med detta är dock att det antingen krävs en omprioritering av platser inom det befintliga utbudet eller att nya platser tillkommer för att utbildningarna ska kunna startas. Fakulteten ser även ett behov av att öka antalet platser inom fristående kurs på grund av större studenttillströmning, framför allt på avancerad nivå. Även Sahlgrenska akademin pekar på svårigheterna att omdisponera helårsstudieplatser till nya utbildningar, även om en sådan önskan finns vid fakulteten. De behöver generellt fler magister/masterprogram för de professionsutbildningar som endast har en kandidatexamen idag. Samtidigt finns det önskemål om att kunna erbjuda masterprogram med syftet att attrahera internationella studenter. Det finns även ambitioner att kunna ge fortbildnings- och kompetensutvecklingskurser, men det är inte möjligt i dagsläget om inga nya helårsstudieplatser tillförs. Arbetet med hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling inom utbildningsområdet pågår i varierande utsträckning vid samtliga fakulteter. Så gott som alla fakulteter är exempelvis aktiva i det universitetsövergripande projektet med att utveckla digitala verktygslådor. Handelshögskolan arbetar aktivt med att integrera hållbarhetsaspekter inom samtliga kurser och program. Hållbar utveckling ska exempelvis finnas med som kunskapsmål i alla programs utbildningsplaner. Fakulteten strävar efter att alla programstudenter ska ha god förståelse för vikten av hållbar utveckling samt få med sig konkreta färdigheter och insikter relaterade till centrala hållbarhetsfrågor. I fakultetens strategi 2012-2016 fokuseras ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Samtidigt anordnas tre hållbarhetsdagar som är obligatoriska och gemensamma för alla programstudenter. Hållbar utveckling är ett av flera fokusområden inom Sahlgrenska akademin. Den digitala verktygslådan håller nu på att omsättas i praktiken. Ett antal öppna seminarier på temat har samtidigt anordnats av deras nätverk för hållbar utveckling. Nätverket har även skickat ut en enkät som bland annat visade att 14 av 19 program identifierat mål kring hållbar utveckling inom programmen. Även inom Naturvetenskaplig fakultet pågår ett aktivt arbete med de digitala verktygslådorna och en anpassning till fakultetens specifika behov och önskemål. En reviderad version var planerad att publiceras före sommaren. En detaljerad plan för hur arbetet med att nå ut till de olika lärarlagen och programmen inom hela fakulteten håller på att utarbetas. Fakulteten är samtidigt lärosätets partner för EU-projektet Teacher+ som är ett projekt om lärande för hållbar utveckling och integrering av hållbar utveckling i lärmiljön. Projektidén bygger på att skapa nya problembaserade sätt att undervisa och lära 13 (21)
och samtidigt stimulera en hållbar socioekonomisk utveckling. Tanken är även att ta fram ett underlag för en europeisk master i Sustainability Driven Entrepreneurship, Policies and Innovation. Särskilda kvalitetssatsningar Det pågår arbete med olika former av kvalitetssatsningar vid fakulteterna. Många arbetar med benchmarking, såväl inom den egna fakulteten som med andra nationella samt utländska lärosäten. På flera håll har även särskilda satsningar genomförts i samband med Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar, där utvärderingsarbetet utgjort ett verktyg för förbättringar av kvaliteten inom utbildningarna. Granskningarna har bland annat lett till att rutiner och policys har setts över. Utöver detta har exempelvis Lärarutbildningsnämnden skapat ett kvalitetssystem för uppföljning och utveckling av kvalitet i all lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Systemet startade 2011 och har sedan dess fortsatt att utvecklas. Det har följts upp i både LUN-audits och programledargruppen men också i institutionsenkäter och vid institutionsdialoger. Kvalitetssystemet omfattar organisation, verktyg och processer för uppföljning av kvalitet i kurs respektive uppföljning och utveckling av kvalitet i program. Både systemet och hur man arbetar med verktygen kommer att utvecklas med grund i de erfarenheter som kommer fram i dialogerna med institutionerna och med programråd. Lärarutbildningsnämnden organiserar därutöver även en kollegial kursgranskning av lärarprogrammens kurser. Nämnden har även tagit hjälp av Analys och utvärdering för att utveckla kvalificerade underlag för analys av genomströmning vid de olika lärarprogrammen. Handelshögskolan fortsätter sitt arbete med internationell ackreditering. Under hösten 2014 reackrediterades fakulteten för tredje gången enligt EQUIS. De arbetar även med att formulera och säkra Assurance of Learning kopplade till ackrediteringsprocessen enligt AACSB-systemet. Ackrediteringen ses som ett viktigt instrument för att kvalitetssäkra verksamheten och för att bygga upp internationella akademiska partnerskap med lärosäten av hög kvalitet. De utgör även viktiga kvalitetsindikatorer för studenter när de väljer lärosäten att söka till. Det är av stor vikt att arbeta fram mer effektiva rutiner för att hantera ackrediteringsförfarandet och andra utvärderingsprocesser, men också för att ta tillvara utfallet av utvärderingar mer konkret. Arbetet med ackreditering är dock kostsamt och fakulteten påpekar därför att det är mycket viktigt att de samordnas med andra kvalitetssäkringssystem och kvalitetsutvecklingsarbetet i stort. Utöver ovannämnda arbete har fakultetens gemensamma kvalitetsarbete under 2014 framför allt fokuserat på ett projekt om digital examination med PIL-enheten. Vid Utbildningsvetenskaplig fakultet finns utbildningsråd som leds av utbildningsansvariga vilka har till uppgift att samordna institutionens utbildningar och att systematiskt arbeta med kvalitetsfrågor. En del av den systematiska kvalitetsgranskningen sker via kurs- och programutvärderingar. Resultaten ger möjligheter till förbättring och utveckling av utbildningsinnehållet. Det finns även mål om att etablera och utveckla kvalitetsuppföljningssystem i institutionernas handlingsplaner. Under 2014 påbörjades även ett arbete med att ta fram ett fakultetsgemensamt kursvärderingssystem inklusive gemensamma mallar. Naturvetenskaplig fakultet har bland annat tillfört extra resurser för att förstärka samordning och utveckla kvalitetshöjande åtgärdering inom ämnes-/institutionsövergripande utbildningar, men även för att kunna erbjuda matematikstöd i form av räknestugor öppna för studenter på den egna fakulteten. Särskilda pedagogiska satsningar I många fall sammanfaller pedagogiska satsningar med de särskilda kvalitetssatsningar som genomförs vid fakulteterna, men också med arbetet att utveckla inslag av blended learning (se nedan). 14 (21)
Samhällsvetenskaplig fakultet sedan tidigare inrättats en Pedagogisk utvecklingskommitté (PUK), vilken arbetar med att se hur förutsättningar för att utveckla ett kvalificerat pedagogiskt arbete kan skapas. Kommittén har bland annat infört ett nytt arbetssätt och arbetar med kvalitetsfrågor direkt knutna till prefekter, utbildningsansvariga samt Lärarförslagsnämnden. Fakulteten undersöker även om pengar i form av morötter kan delas ut till institutioner efter hur många lärare som genomgått högskolepedagogiska kurser samt de institutioner som får fram excellenta lärare. Vid Naturvetenskaplig fakultet har det nyligen skapats ett nytt organ i form av ett pedagogiskt utskott. Utskottet kompletterar fakultetens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå med expertkunskaper och särskild kompetens för beredning i pedagogiska frågor. Fakulteten menar att det finns ett behov av att uppmärksamma pedagogiska verktyg i såväl den praktiska som den teoretiska lärprocessen. Sahlgrenska akademin har på liknande sätt skapat en kommitté för lärande vilken syftar till att underlätta införandet av interprofessionella lärandemoment och examinationer på professionsutbildningar. Fakulteten kommer vidare att införa en akademigemensam dag för samtliga utbildningar med temat Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa från och med vårterminen 2016. Därutöver har flera olika program arbetat med enskilda satsningar var för sig. Exempelvis har institutionen för biomedicin infört ett pedagogiskt fortbildnings- och inspirationsprogram med återkommande lärardagar medan audionom- och logopedprogrammen arbetar med att utveckla interprofessionellt lärande. Även läkarprogrammet har infört en interprofessionell simuleringsövning av akuta vårdsituationer tillsammans med studenter från sjuksköterskeprogrammet. Som tidigare nämnts pågår ett arbete med att utveckla gemensamma kursvärderingsmallar vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Flera institutioner har samtidigt kopplat pedagogiskt utvecklingsarbete till den pågående översynen av kursutbudet. Arbete har också initierats för att möjliggöra grupphandledning på kandidat-, magister-, och masternivå. En av institutionerna har dessutom startat ett pedagogiskt forum för diskussion och erfarenhetsbyte när det gäller pedagogiska utmaningar i arbetet medan en annan har infört ett systematiskt arbete med kursledarskap som inkluderar regelbundna möten där kursledarfrågor diskuteras för att höja kvaliteten. På Humanistisk fakultet genomfördes en fakultetsintern studierektorsutbildning under hösten 2014. Det har även arrangerats pedagogiska seminarier med varierande teman, varav ett med fokus på det pedagogiska idéprogrammet. Fakulteten har även utlyst utvecklingsmedel på grundnivå och avancerad nivå som riktats mot rekommenderade studiegångar, utveckling av kurser på avancerad nivå som kan samläsas med forskarnivå, kurser för redan yrkesverksamma samt uppbyggnad av utbildning (främst avancerad nivå) i anslutning till starka forskarmiljöer och strategiska satsningar. Insatser för att attrahera utländska studenter Förutsättningarna för att arbeta med internationalisering och insatser för att attrahera utländska studenter skiljer sig åt markant mellan fakulteterna. Lärarutbildningsnämnden ger exempelvis program som följer nationella riktlinjer och det svenska utbildningssystemet vilket därmed gör det svårare för utländska studenter att ta del av. Konkreta strategier som flera fakulteter annars använder sig av är att utveckla internationella masterprogram och utöka utbudet av engelskspråkiga kurser. Handelshögskolan har under det senaste decenniet byggt upp ett omfattande internationellt nätverk som innefattar över 150 avtal om studentutbyten med utländska universitet. Det finns även en mängd internationella forskningskontakter och samarbetsprojekt. Numera finns även samarbetsaavtal avseende double degrees på avancerad nivå. Fakulteten menar dock att det behöver ägnas mer tid till att locka fler inkommande internationella studenter, särskilt utanför EES. Detta ses som en högaktuell fråga sedan införandet av studieavgifterna. 15 (21)
Internationalisering är ett annat av Sahlgrenska akademins fokusområden. Under 2014 skapades en ny organisation för internationalisering, Sahlgenska Academy International Office (SAIO). En viktig uppgift för SAIO är att kvalitetssäkra de internationella avtalen samtidigt som de ansvarar för och handlägger mobilitetsdatabasen MoveOn. De arbetar även nära de internationaliseringsansvariga lärarna på respektive institution/program samt anordnar lunchseminarier. På programnivå har det biomedicinska analytikerprogrammet utvecklat en europeisk joint master degree i samarbete med universitet i Portugal och Irland. De har nyligen ansökt om finansiering från ERASMUS. Naturvetenskaplig fakultet har precis beviljats två ICM (International Credit Mobility), Erasmus+ stipendieprogram för utomeuropeisk mobilitet för Indien och Sydafrika, vilket ligger i linje med strategin för ökad internationalisering och att öka rekryteringen av internationella studenter. Fakulteten har däremot ingen särskild strategi för att rekrytera free movers inom dessa områden. Redan idag studerar ett stort antal utländska studenter vid Samhällsvetenskaplig fakultet. Arbetet fortsätter med att successivt omvandla fler masterprogram på svenska till undervisning på engelska för att öppna upp för fler internationella studenter, såväl free movers som utbytesstudenter. Alla de program på avancerad nivå som har engelska som undervisningsspråk ingår dessutom i planen för internationella rekryteringssatsningar. Vid Humanistisk fakultet har utvecklingsmedel för kurser med engelska som undervisningsspråk lysts ut och beviljats i omgångar, både när det gäller kursutveckling (2014) och finansiering av internationella gästlärare (2015). Dessa åtgärder har dock inte fått något genomslag i utbudet ännu. Framgent kan det bli aktuellt för fakulteten med en utbyggnad av Scandinavian Studies-utbudet. Arbetet med blended learning 2015 är första året som Utbildningsnämnden följer upp fakulteternas arbete med blended learning. Hur arbetet med ser ut och hur långt i utvecklingen de har kommit skiljer sig åt mellan fakulteterna. Det pågår för tillfället ett flertal projekt inom området med stöd av Utbildningsnämndens utvecklingsmedel vilket nämns i flera av fakulteternas material. Konstnärlig fakultet konstaterar att det pågår projekt men att möjligheterna med blended learning hittills inte med kraft kommit att genomsyra all utbildning. Samhällsvetenskapliga fakulteten framhåller att området i dagsläget är en av dess svagheter. Arbetet pågår och en översikt av behovet av utbildningsinsatser kommer att genomföras och det finns klara ambitioner för att utveckla området vidare. Specifika satsningar, exempelvis att utrusta grupprum med skärmar och i vissa fall även projektorer, har gjorts under 2015 för att säkra den digitala infrastrukturen. Därutöver kommer studierektorer/programansvariga/utbilningsansvariga träffas vid ett internat under hösten för att diskutera erfarenheter kring befintliga kurser och utveckling av blended learning och flipped classrooms. Inom humanistisk fakultet utvecklades den nätbaserade undervisningen snabbt i början av 2000-talet. Men sedan dess har utvecklingen mot mer nätbaserad undervisning gått långsamt jämfört med digitaliseringen av samhället i stort. Fakulteten framhåller att både studenter och lärare verkar föredra en mix av digitala och analoga metoder och material som blended learning-satsningarna innebär. Fakulteten har beviljat utvecklingsmedel för ett flertal satsningar inom området. Inom Sahlgrenska akademin har exempelvis institutionen för biomedicin köpt in dataprogram för inspelningar av lektioner och annat nätbaserat kursmaterial som kan distribueras via GUL. Ett flertal utbildningsprogram har därutöver utvecklat olika pedagogiska undervisningsmetoder som exempelvis webinars, flipped classrooms, webbaserade föreläsningar samt användningen av audio- och videoinspelningar för både föresläsningar och laborationer. 16 (21)
Lärarutbildningsnämnden har utvecklat en genomarbetad modell för distansutbildning när det gäller yrkeslärarprogrammet, som bedrivs både vid campus och på distans. Det har även gjorts en särskild satsning på distansanpassning av kurser inom den nya förskollärarutbildningen som riktar sig till redan yrkesverksamma. Nämnden har dessutom en coach i medie- och informationskunnighet/ikt som har till uppdrag att kompetensutveckla och stödja lärare samt underlätta integrering av digitala verktyg och MIK i lärarutbildningens kurser. Under våren 2015 genomfördes en särskild MIK-pilot där lärarlag från två institutioner valdes ut för en särskild kompetensutveckling där MIK-moment integreras i kurser med stöd av t.ex. ipads. Två lektorer vid institutionen för tillämpad informationsteknologi har även fått i uppdrag att utveckla en långsiktig MIK/IT-strategi för lärarutbildningen. En institution vid IT-fakulteten ingår sedan juni 2015 i ett nystartat projekt om blended learning på Chalmers. Det finns vidare en mångfald av undervisningsformer inom fakulteten. Inom Utbildningsvetenskaplig fakultet har arbetet påbörjats med en uppbyggnad av distansutbildning via videolänk till lärcentra runt om i landet. Översyn av förkunskapskraven Ett mer eller mindre löpande arbete pågår inom fakulteterna. På flera av Sahlgrenska akademins program görs exempelvis en översyn av hur förkunskapskraven är formulerade i kursplanerna. Innovation och Entreprenörskap har även en lokal antagningsprocess som styrs av en antagningskommitté. Inom konstnärlig fakultet har störst fokus legat på antagningen och förkunskapskraven på grundläggande nivå. Det pågår dock kontinuerliga diskussioner om flödet mellan grundnivå och avancerad nivå. Samhällsvetenskaplig fakultet för diskussioner kring hur man kan öppna den avancerade nivån ytterligare genom ändringar i förkunskapskraven. De menar dock att det finns en problematik gällande antagningskraven, vilka är högre för de som söker till program än för de som söker kurser på samma nivå. Detta till följd av Bolognareformen. Vid Humanistisk fakultet erbjuds i dagsläget ett femitotal kurser på avancerad nivå utan krav på tidigare studier inom ett specifikt huvudområde. Det är enbart IT-fakulteten, som till skillnad från övriga fakulteter, kommer att skärpa förkunskapskraven på avancerad nivå gällande engelska inom sina utbildningar. De menar att högre förkunskapskrav är motiverat utifrån att studenter som antas bör ha tillräckligt goda kunskaper i engelska för att klara av utbildningen. Även om inte hela program alltid ges på engelska så kan enstaka programkurser göra det. Framtida fakultetsövergripande samarbeten Flera fakulteter nämner framtida arbete över fakultetsgränserna där kontakter redan har tagits och samarbeten pågår. Exempelvis nämner såväl Sahlgrenska akademin, Humanistisk fakultet och Samhällsvetenskaplig fakultet samarbetet kring det nya masterprogrammet Global Health medan ITfakulteten och Samhällsvetenskaplig fakultet arbetar gemensamt kring utvecklingen av masterprogrammet i data science. IT-fakulteten uttrycker även en önskan om att arbeta med Sahlgrenska akademin gällande kognitionsvetenskap, tillsammans med Handelshögskolan runt projektledning och Business Intelligence samt ett utökat samarbete med Lärarutbildningsnämnden. Lärarutbildningsnämnden arbetar med i stort sett alla fakulteter inom ramen för de olika lärarutbildningarna. De framhåller att flera institutioner som medverkar i utbildningen efterfrågar förenklade förutsättningar för institutionsövergripande samarbete. Institutionerna upplever att det är 17 (21)
komplicerat att samarbeta eftersom det exempelvis saknas schabloner för hur lärartid och ersättning beräknas. Lärarutbildningsnämnden understryker även vikten av att det är viktigt att det finns tillgängliga och långsiktiga modeller för språkhandledning och andra stödfunktioner, i synnerhet när utbildingarna byggs ut, då behoven kommer att öka. Förutom samarbetet kring Global Health arbetar Humanistisk fakultet med flera andra ämnes- /områdesöverskridande utbildningar. Det påpekas dock att utvecklingen tenderar att hämmas av resurstilldelningssystemets olika prislappar. Överskridande utbildningar kräver hantering av olika kostnader/ersättningar för likvärdiga lärarprestationer. Det regelverk för intern handel som rektor beslutat om bör underlätta dessa transaktionerna, men löser inte problemen med de olika ersättningsnivåerna. Vidare lyfter fakulteten fram att den utredning som Analys och utvärdering genomför kring hur studenterna planerar sina studier eventuellt kan leda fram till nya framtida samarbeten över fakultetsgränserna. Naturvetenskaplig fakultet ser gärna samverkan med andra fakulteter både när det gäller fakultetens traditionella verksamhet (kemi, fysik, biologi, matematik) men även inom andra områden. De menar att det finns en unik potential att inom ramen för UGOT knyta strategiska utbildningsområden som profilerar lärosätets utbud och samtidigt skapar kompletta miljöer med forskning och utbildning. Sådana samarbeten skulle kunna omfatta såväl nya som redan existerande utbildingar vid fakulteterna. Kulturarvet samt det marina området är exempel på områden som är intressanta att utveckla tillsammans med andra fakulteter, för att på så sätt skapa profilerade och unika utbildningar. Fakulteten inrättade även en ny institution för marina vetenskaper den 1 juli 2015 som kan vara intressant för andra fakulteter att medverka kring. Andra prioriterade områden Konstnärlig fakultet nämner nyrekrytering av professorer, nyantagning av doktorander samt uppbyggandet av och ansvarstagandet för en nationell och internationell forskningsplattform som prioriterade frågor. Därutöver finns utmaningar kring gemensam kursstruktur, möjligheter att arbeta tvärande samt frågan om breddad rekrytering vilka är högprioriterade områden. Naturvetenskaplig fakultet framhåller tre prioriterade områden; att fakultetens utbildningar ska vara internationellt präglade och ge studenterna goda möjligheter till anställningar även utanför Sverige, att naturvetenskaplig bildning och utbildning för en långsiktig hållbar samhällsutveckling ska vara väl integrerade i fakultetens verksamhet samt att fakultetens utbildningar ska kännetecknas av hög kvalitet i pedagogiskt välutvecklade och nyfikenhetsstimulerande lärmiljöer. Humanistisk fakultet arbetar med en policy/strategi för utbildningsprogram som syftar till att göra det tydligt under vilka förutsättningar programformen är att föredra framför kombinationen av fristående kurser. Vidare arbetar de med att förbättre verktygen för uppföljning av utbildningar vilket även inkluderar en översyn samt uppdatering av de lokala examensbeskrivningarna. Utbildningsvetenskaplig fakultet kommer att fortsätta se över den interna fördelningen av utbildningsplatser, enligt den plan som är uppsatt, för att göra det möjligt för nya utbildningar att starta. Det omfattar både fristående kurser och eventuellt ett nytt masterprogram inom kost- och idrottsvetenskap. Fakulteten kommer även fortsättningsvis bevaka genomströmning och retention på kurs och programnivå. Ett önskat framtidsscenario är att fakulteten kan erhålla fler fristående utbildningsplatser för att kunna erbjuda fler kurser för fort- och vidareutbildning samt det livslånga lärandet. Sahlgrenska akademin nämner, likt utbildningsvetenskap ovan, behovet av helårsstudieplatser för fristående kurser för fortbildning inom fakultetens alla yrkesprofessioner samt behovet av att utveckla program/kurser på magister/masternivå för de utbildningar som i dagsläget saknar denna nivå. 18 (21)
Styrkor och svagheter i utbildningsutbudet Fler av lärosätets fakulteter bedriver utbildning med stark professionsanknytning. Hit hör exempelvis Sahlgrenska akademin, Lärarutbildningsnämnden och Konstnärlig fakultet. Det medför samtidigt en god kontakt med det omgivande samhället, yrkeslivet och den framtida arbetsmarknaden. Söktrycket inom exempelvis Sahlgrenska akademin är samtidigt högt och det finns en stark efterfrågan på de examinerade studenterna på arbetsmarknaden. Lärarutbildningsnämnden lyfter i sin tur fram lärosätets bredd när det gäller utbud av lärarprogram samt valmöjligheterna mellan många olika ämnen, inriktningar och specialiseringar som en styrka. Utbildningens förankringen i starka forskningsmiljöer är också en faktor som lyfts fram som en styrka. Utbildningsvetenskaplig fakultet framhåller bland annat att vissa masterprogram är direkt knuta till och integrerade i olika forskningsmiljöer samtidigt som de är populära och har ett gott söktryck. Humanistisk fakultet betonar likaså de robusta, kompletta miljöer med spets mot etablerade forskningsområden. Likaså lyfter Naturvetenskaplig fakultet fram den starkt forskningsanknutna utbildningen tillsammans med en stor andel laborativ verksamhet och undervisning i fält med därtill hörande infrastruktur. Även IT-fakulteten framhåller sin spetskompetens inom området. Lärarkårens kompetens är också en styrka som flera fakulteter berör. Det finns en väl meriterad lärarkår som besitter en stor vetenskaplig kompetens. Utbildningsvetenskap lyfter även fram arbetet med internationalisering som en styrka där andelen internationella masterprogram har ökat och antalet kurser som ges på engelska har fördubblats. Konstnärlig fakultet menar, på samma sätt som Lärarutbildningsnämnden, att fakultetens styrkor även riskerar att leda till svagheter. Medan den grundutbildningstunga karaktären inom konstnärlig fakultet håller en god kvalitet och attraktionskraft försvåras möjligheten till en forskningsanknuten utbildning och levande forskningsmiljöer. Lärarutbildningens styrka i bredden ställer å sin sida stora krav på en väl fungerande organisation och tillräckliga resurser. Vid Humanistisk fakultet ligger styrkan i det stora utbudet av fristående kurser av hög kvalitet. Samtidigt finns både en styrka och en svaghet i deras bildningskaraktär. De rekryterar studenter både med och utan tidigare erfarenheter av högskolestudier samtidigt som svagheten ligger i att de fristående kurserna generellt har en lägre prestationsgrad och sämre retention. Fakulteten har även upplevt ett något lägre söktryck än tidigare på ett par av de områden som innan hade ett mycket högt söktryck. Också Naturvetenskaplig fakultet pekar på svårigheter att rekrytera studenter inom vissa kärnområden och att studentunderlaget är begränsat. Handelshögskolan ser sin utmaning i att forma utbildningarnas upplägg och innehåll så att det ökar möjligheterna för studenterna att få arbete efter examen samt att rekrytera studenter från ett bredare spektrum av sökande än idag. Även Utbildningsvetenskap framhåller vikten av att fortsätta arbeta med breddad rekrytering samt tyddliggöra kopplingen till ett framtida yrkesliv. Negativt är även att fakulteten troligtvis kommer att behöva minska ytterligare på utbudet av de fristående kurserna till förmån för utvecklingen av programutbudet. Också Sahlgrenska akademin pekar på problem när det gäller sitt begränsade utbud av helårsstudieplatser som kan användas till bildnings-, fortbildnings- och komptensutvecklingskurser. Flexibiliteten att förändra kursutbudet upplevs i det närmaste helt kringskuret. Samhällsvetenskaplig fakultet understyrker det angelägna i att öppna upp utbudet mot mer fristående kurser för ett mer flexibelt utbud och för att underlätta för yrkesverksamma att kompetensutveckla sig och öka möjligheterna till livslångt lärande. På ett liknande sätt framhåller IT-fakulteten att den 19 (21)