Grön Flagg- rapport Tema: Närmiljö Pilgrimsskolan Kontaktperson: Annika Piirimets
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? En gång varannan månad med samtliga, dvs. både barn och vuxna, och en gång varje månad med endast de vuxna medlemmarna då de planerade mål, handlingsplan samt förberedde mötena med barnen. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Start: augusti 2010; rapporten inskickad okt. 2011. Organisation: Miljörådets sammansättning har varit som skrivet i handlingsplanen: Tre vuxna som representerar skolledning, fritidshemmet och lärarna (hädanefter kallade "de vuxna"), samt en elevrepresentant ur varje klass (hädanefter kallade "eleverna"). Arbetsgång/arbetet: Tanken var från början att de vuxna bestämmer tema och mål men att eleverna är med och föreslår aktiviteter och att de vuxna sedan sållar och väljer ut de som är lämpliga. Detta gjorde vi för mål 1. Vi tyckte dock att fem mål och därmed femton aktiviteter skulle bli för mycket på en gång att besluta för barnen, (som är mellan 6 och 11 år), så vi beslöt att avvika från HSR:s arbetsgång genom att inte besluta om alla aktiviteter i början av temat, utan att gå igenom ett mål och dess aktiviteter, i taget. Detta gav en flexibilitet i miljöarbetet att kunna anpassa det till resten av skolarbetet, som tar avstamp från ett övergripande "skoltema" som vi haft detta läsår (tema JORD.) När det första målet var avklarat stod det dock klart att vår beslutprocess var mycket tidskrävande och tung (se Handlingsplanen, punkt 1d 1-6), så inför följande mål var det de vuxna som beslutade aktiviteterna och bestämde att barnen skulle vara delaktiga/vi skulle få in det demokratiska arbetet på andra sätt. Efter det första målet har det sett ut så att de vuxna har förberett mötena och sedan har vi haft miljömöten med vuxna och barn där barnen har fått berätta hur aktiviteterna har gått i de olika klasserna/avdelningarna och där vi introducerat nya mål/aktiviteter. Mycket tid har spenderats åt barnens reflektioner, observationer och tankar under mötena. Några av aktiviteter är enstaka händelser och andra är nyinförda rutiner som ska fortsätta framöver. Vissa punkter i handlingsplanen sträckte sig in i nästa läsår. Det var vissa uppföljande möten och beslut som fortfarande saknades vid läsårsslutet i juni -10. I oktober var allt klart och beslutat och vi lämnar härmed tema Närmiljö. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Närmiljö Mål 1: Eget ansvar inomhus Sida 1/11
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Samtliga aktiviteter är barnens egna förslag på lösningar till problem som identifierats av barnen själva i avdelningarnas respektive mötesforum; F-1:orna på Kråkansamlingen, 2-3:orna i Kottarådet och 4-5:orna i klassråden. De vuxna har samlat in alla förslag, sållat och valt ut de problem och lösningar som de vuxna uppfattat att det råder mest samstämmighet om bland barnen. 1. Avd. Kråkan (år F-1) har något som heter miljöstäd varje vecka. I det arbetet har de lagt till en punkt som innebär att alla barn städar sin egen hylla i kapprummet. Syftet har varit att skapa mer ordning i kapprummet. 2. För att skapa större ordning i den entré som avd. Igelkotten (åk 2-3) använder sig av, har klassvärdarna utsetts till att ansvara för att påminna om ordningen bland skorna efter 10-rasten. 3. I annexet Kojan (åk 4-5) ville eleverna fräscha upp en av sina två toaletter. Eleverna var med och bestämde hur de ville att toaletterna skulle se ut, men arbetet gjordes till slut inte av eleverna själva, som tanken var från början, utan av vaktmästaren. Väggarna fick ny färg och en snöflingedekoration. Skillnaden blev stor! Vi försökte även skapa reda bland skorna i hallen genom att förstärka "skogräns-tejpen" och sätta upp en skogräns-skylt. 4. Alla avdelningar, oberoende av varandra, tog upp pappersanvändningen på skolan (toalettpapper och handdukspapper) och tyckte att man skulle använda mindre papper. Eftersom pappersförbrukningen på skolan är ganska långt under genomsnittet enligt vårt städbolag, är vi vuxna osäkra på om barnen verkligen identifierande ett för stort pappersanvändande, eller om det är en inlärd åsikt hos barnen som kom upp, att det är bra att använda sig av mindre papper. Barnen föreslog att skyltar skulle göras, och sättas upp på toaletterna med texten att man ska använda sig av mindre papper. De vuxna passade på efter samråd med skolsköterskan, att besluta att skolan permanent slutar med tyghanddukar på toaletterna. Skolan hade av miljöskäl tyghanddukar som byttes varje dag, under många år, men övergick temporärt till pappershanddukar i samband med svininfluensan. På grund av smittorisken har nu skolan alltså avskaffat tyghanddukarna. Vi passade även på att göra ett byte av våra pappershanddukar. När alla barn kom tillbaka från jullovet var alla pappershanddukar utbytta till en mjukare, mer absorberande sort (självfallet miljömärkt). Syftet var att undvika att man tar många handdukar för att de absorberar dåligt. Den gamla sorten hade även en tendens att trilla ut ur hållarna i stora antal åt gången. Efter en testperiod på en månad fick miljörådsrepresentanterna på Kojan (åk 4-5) fråga sina klasskamrater om de tyckte att de nya var bättre. De gjorde listor och diagram med svaren (ja, nej och vet inte). På ett miljömöte redovisades svaren samt övriga representanters egna åsikter och observationer, och eftersom en majoritet var för de nya handdukarna klubbades bytet därmed officiellt igenom. Sida 2/11
Uppfräschad toalett Sida 3/11
Det går faktiskt inte åt särskilt mycket papper. Mål 2: Eget ansvar utomhus Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Utgångspunkten för valet av aktiviteter har varit barnens önskan att få bättre ordning. 1. Ny regel införd: när rasten är slut ska varje barn ställa tillbaka/ i ordning två saker/leksaker innan man går in. 2. Skolan har försökt skapa bättre förutsättningar för barnen att hålla bättre ordning genom att utrusta förrådet på gården med ordentliga fack och lådor för tex. bandyklubbor, bollar, styltor etc. Vaktmästaren har även gjort ett sparkcykelställ till framsidan för att sparkcyklarna inte skall ligga huller om buller på gården. Detta är ett kontinuerligt arbete som vi inte sett hela resultatet av ännu. 3. Skolan deltog i skräpplockardagen i maj. Kråkanbarnen plockade skräp på skolgården och strax utanför, Igelkottabarnen plockade skräp i en park och i omgivningar skolan ibland använder sig av och passerar, och Kojanbarnen plockade skräp på annexets egen tomt. Igelkottens barn reagerade särskilt över hur mycket skräp från McDonalds de hittade i omgivningarna. Vi glömde tyvärr fotografera under skräpplockardagen varför vi endast har en bild med till detta mål. Sida 4/11
Vi vuxna ville ha med en aktivitet som leder till att barnen är varsammare med skolans material, leksaker och möbler, både utomhus och inomhus. Tidsbrist gjorde att arbetet med detta inte kom igång förrän hösten 2011, och vi skulle därmed vilja överföra denna punkt till nästa år för att kunna skicka in denna rapport. Efter rasten ska det plockas undan. Mål 3: Vad är en kompost? Hur blir matrester till jord? Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: 1. Hela personalen har fått en kompostutbildning genom en föreläsning på skolan av Gunnar Eriksson från Kompostcenter i Järva. I samband med det köpte skolan in en kompostomrörare och två böcker om kompostering, skrivna av Gunnar Eriksson. Gunnar gjorde också en översyn av våra tre komposter på Pilis. Två är i toppskick och en är av en lite äldre modell men som ändå fungerar så länge den är tät. 2. Efter kompostkursen beslöt de vuxna att vi bör ta reda på hur mycket matrester som produceras på skolan. Tre hushållsvågar köptes in, en till varje avdelning, och under två veckors tid vägdes de matrester som kom från barnens tallrikar varje dag. På Pilis (år F-3) vägdes lunchrester och rester från mellis. På Kojan där barnen äter lunch i grannskolans matsal, vägdes endast mellanmålsresterna (från fritidsklubben för åk 4). Denna uppgift gavs till miljörådsrepresentanterna på ett miljömöte då vågarna delades ut och testades. Representanterna fick i sin tur ansvaret att berätta om uppgiften för klassen, eftersom det var dukarna (3 barn per dag och klass på Kråkan och 2 barn per dag och klass på Igelkotten) som skulle vara de som vägde. Miljörådsrepresentanterna bistod dukarna med hjälp om det behövdes. Resultat: Kråkan producerade i snitt 0,5 kg rester per dag, Igelkotten 1,3 kg och Kojan 0,5 kg. (Nämnas bör att Kråkan hade utedag en dag i veckan då de åt mat i skogen, och resterna därifrån räknades ej med.) Resultatet meddelades under det sista miljörådsmötet för året. Vid samma tillfälle "återinvigdes" komposterna på Pilis (som tidigare hade tömts), genom att barnen fick hälla i dagens rester i komposten. Under samma möte fick vi besök av två representanter från HSR som intervjuade barn och vuxna om arbetet med Grön Flagg. 3. Åk F-1 har gjort en maskkompost. Ute i vårt trädgårdsland letade alla barn efter mask. De hittade en mask var som de stoppade i en låda med jord som bars upp på avdelningen. De tittade på masken och pratade om vad den har för betydelse för jorden och växterna. De äldre barnen skrev ner fakta om masken. De yngre fick måla av sin daggmask; och sätta upp bilderna. Dessa 18 daggmaskar följdes, matades och vattnades under terminen innan de släpptes ut i trädgårdslandet igen. Sida 5/11
Maskletning i trädgårdslandet. Sida 6/11
Lunchrester efter 40 barn och 3 vuxna. Mål 4: Förbättre Pilis (vår huvudbyggnads) kompostrutin och starta en kompost på Kojan (vårt annex) Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: 1. Det hörn av skolgården där komposterna står var ett smutsigt, skräpigt och otrevligt ställe där marken lutar och råttor har siktats; ett ställe man lätt drar sig för att gå till. Vi bad vår hyresvärd om asfaltering/cementering av platsen för att få ett mer lättillgängligt och trevligt ställe att gå till och som kan utnyttjas mer i den pedagogiska verksamheten. I augusti blev arbetet klart och resultatet kan ses nedan. 2. Angående att starta en kompost till Kojan: Efter kompostkursen besiktigades den befintliga komposten på Kojan och oväntat fann vi att den är hel och användbar. Kojans kompost blev därmed uppstartad kort därefter av personalen. Barnen är delaktiga i komposteringen genom att barnen på fritidsklubben komposterar rester från mellanmålet. 3. Förbättra Pilis kompostrutin: Tidigare har barnen på Pilis inte varit delaktiga direkt i komposterandet mer än att de skrapat av sin tallrik i en plastbytta (som husmor sedan tömt i komposten). För att barnen skall involveras konkret i komposteringen beslutade de vuxna i miljörådet att från och med höstterminen skall kompostering vara en punkt på barnens miljöstäd. Kråkorna tömmer skålarna med skal och skrutt från förmiddagens fruktstund i komposten, och Igelkotten tömmer sopkorgen med använda pappershanddukar i komposten. (Vi har talat med både Gunnar Eriksson (kompostexperten) och tillverkaren av pappershanddukarna, och fått beskedet att det ska vara möjligt att kompostera handdukarna.) För att underlätta för husmor att kompostera har det köpts in nya kärl till köket för de rester som ska komposteras. 4. Varje höst deltar förskoleklassens föräldrar och barn i en fixardag på skolan. I september -11 var en av uppgifterna för dagen att bygga en trädgårdskompost. Den finns nu mitt emot kompostkärlen och används till att lägga trädgårdsrens i. Sida 7/11
Komposthörnan före Komposthörnan efter Mål 5: Jämför din närmiljö med någon annans. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Tanken var att barnen ska få insikt i att miljön/närmiljön kan se olika ut beroende på var man bor. Miljörådets vuxna släppte målet ganska fritt för skolans pedagoger men föreslog att 1. de yngsta kunde jämföra sin närmiljö med en skolkamrats 2. de lite äldre barnen kunde jämföra sin närmiljö med en klass på annan ort i Sverige 3. de äldsta kunde få ett besök av vår praktikant Simon från Tanzania och därmed höra om barns närmiljö i hans hemtrakter. Det Tanzanianska besöket var först ut och det var så lyckat att alla pedagoger ville ha besök från Simon i sin klass. Det Sida 8/11
slutade alltså med att samtliga klasser lärt sig om barns närmiljö i Tanzania. Besöket lades upp på olika sätt. I flera klasser skrev man ner frågor i förväg som Simon fick svara på. Bilder visades på projektorduk och på Kojan (åk 4-5) gjordes det en engelskalektion av besöket och man kommunicerade på engelska. Det som gjorde stort intryck på barnen var att man måste gå långt för att hämta vatten samt att Simon gjorde egna leksaker när han växte upp, tex. fotbollar av gamla kläder. En snackis blev också att Simon inte åt godis mer än någon enstaka gång om året när han var liten. Andra skillnader barnen lärde sig är att Simon inte hade någon skolmat, att det var tillåtet med aga i skolan (när han var liten - inte nu), att man har på sig uniform till skolan, att Simon inte hade veckopeng och att man sjunger nationalsången varje morgon. De undrade även bl.a. hur klassrummen ser ut och vad man gör på fritiden. De två bilderna kommer från bildspelet barnen fick se. Ett klassrum och längst bort, de enda leksakerna som fanns. Sida 9/11
Lunch köpes på gatan. Skolgröt till dem som inte har råd. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi hade inga konkreta övriga insatser som vi noterade i handlingsplanen. Det som däremot har gjorts på skolan under detta läsår och som kan sorteras in under handlingar som har anknytning till hållbar utveckling, är följande: - Skolan har börjat prenumerera på en tidning med miljöfokus: Camino. Tidningen finns tillgänglig i personalrummet. - Husmor har gjort studiebesök på en annan skola för att få inspiration till vegetarisk matlagning. Husmor är intresserad av fler kurser om vegetarisk matlagning, för att få inspiration till de 30% vegetariska rätter vår matsedel består av. - I skolledningens veckobrev till personalen finns från och med januari 2011 en miljöpunkt med som heter: "Till sist..." eller "Visste du att...". Miljönyheter, -händelser och -tips i detta veckobrev syftar till att medvetandegöra personalen om Pilgrimsskolans fokus på hållbar utveckling samt till att inspirera, levandegöra miljöfrågor och informera om nyheter och Sida 10/11
aktuella händelser. Detta är tänkt att fortsätta även framöver. - Skolledningen har börjat med att köpa/be om största möjliga andel FFP-märkta blommor när vi köper blommor till personal eller skickar blommogram (vid födelsedagar tex.) (FFP=en miljömärkning för blommor och växter). - Skolan har köpt in ett nytt torkskåp till annexet Kojan. Skåpet är energisnålaste och miljövänligaste vi kunde finna, i och med att förutom att det är energiklass A så stänger den av sig själv när kläderna är torra. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? - Vi har avdelat plats till Grön Flagg på anslagstavlorna i entréerna i båda byggnaderna. Där står vilket tema vi arbetar med samt vilket mål vi jobbar med för närvarande. Dock har anslagstavlorna inte använts till sin fulla potential. I framtiden kan vi använda dem mer dynamiskt genom att sätta upp fotografier, mötesanteckningar, osv. - På skolans hemsida finns tre sidor som handlar om miljö. En "huvudsida" där vi skriver övergripande om vårt miljöarbete, en "miljöinventeringssida" där vi skriver om allt vi gör konkret, samt en "Grön-Flagg-sida", där vi skriver om vårt arbete med Grön Flagg. Grön-Flagg-sidan har inte heller använts till sin fulla potential. I fortsättningen vill vi att den ska uppdateras oftare, vara mer dynamisk, samt innehålla mer information. - Vår fadderpolitiker har inte blivit inbjuden ännu eftersom tanken var att hon skulle bli det i samband med flagghissandet. - Vid våra två informationsmöten i januari för föräldrar till köande barn till höstens förskoleklass informerade vi om vårt arbete med Grön Flagg. - Vi har en skylt i Pils trapphus med namnen på miljörådsrepresentanterna. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Det har varit svårt att veta hur arbetsprocessen ska gå till. Det har varit tungrott och svårt att få tiden att räcka till. Grön Flagg - arbetet har inte integrerats tillräckligt i övriga skolarbetet. Vi har inte haft tillräcklig kommunikation mellan miljögruppen och övrig personal. Det har varit roligt att se hur kunniga barnen har varit. Diskussionerna på mötena har varit roliga och oväntat initierade. Vi är nöjda över att miljöarbetet avancerat. Sida 11/11