Flyttkedjor fungerar de? Maria Pleiborn, KSP:s Årskonferens 2017-09-08
Presentation av Maria 2 Medlem 1990-1995, USK Stockholms stad Sedan dess konsult i små och stora bolag Demograf med grundutbildning inom sociologi, statistik och undersökningsmetodik 1:a jobbet på SIB i Gävle 1983: Skrev om bostadskön Demografi med koppling till bostadsmarknad och bostadspolitik @MariaPleiborn
Flyttkedjors effekt Citat från debatten 3 Bra boenden för äldre skapar flyttkedjor, SvD Debatt 2015-10-04, Utredningen om boende för äldre Flyttkedja kan ge de unga bostäder, Kristianstadsbladet 2010-10-12 Flyttkedjan och den överskattade effekten jagvillhabostad.nu, februari 2014 Flyttkedjorna hinner aldrig nå vissa grupper i samhället, såsom exempelvis ungdomar, Hallands Nyheter 2010-04-16
Varför vill man undersöka flyttkedjor? 4 Syftet med att studera flyttkedjor är att kartlägga vilka vakanser som uppstår på en bostadsmarknaden i och med nyproduktionen av bostäder Bakomliggande frågeställningar är ofta: Vilka flyttar in i de nybyggda bostäderna? Och varifrån kommer de? Vilka typer av bostäder blir lediga på marknaden till följd av nyproduktionen? Hur förgrenar sig kedjorna vidare till den övriga regionen? Blir flyttkedjorna olika långa från olika typer av nyproduktion (dvs. ger olika effekt i antal hushåll som erbjuds nytt boende)? Kan nyproduktionen av bostäder hjälpa svaga grupper att etablera sig på bostadsmarknaden eller är det bara de rika som tjänar på att man bygger nytt? När får nyetablerade hushåll sin första bostad på den reguljära bostadsmarknaden? Innebär flyttningarna att hushållen får en förbättrad boendesituation?
5 Vad är en flyttkedja?
4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 Våra flyttmönster i Sverige Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 6 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, WSP Ålder
Inrikes flyttningsintensitet i Sverige 1998-2016 Andel av befolkningen, Procent 14,2 14,0 13,8 13,6 Uppgången innebär 245 000 fler flyttningar 2002-06 Nedgången innebär 288 000 färre flyttningar 2008-16 7 13,4 13,2 13,0 12,8 12,6 12,4 12,2 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB, Beräkning av WSP
De äldre bor kvar i småhusen ensamma medan de unga inte kommer in på bostadsmarknaden Kvm 120 Genomsnittlig bostadsarea per person i olika typer av bostäder och hushåll 2016 100 80 8 60 40 20 0 Ensamboende 65- år Sammanboende utan barn Ensamstående med barn 0-24 år Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn Källa: SCB, WSP Småhus, äganderätt Flerbostadshus, hyresrätt
Generella resultat från undersökningar av flyttkedjor under 2000-talet 9 I genomsnitt blir kedjan drygt fyra länkar lång Ju större och dyrare den nyproducerade bostaden är desto längre blir flyttkedjan Upplåtelseformen har inte så stor betydelse, men det har sättet att förmedla bostäderna Flyttningar är till stor del lokala de flesta som flyttar in i nyproduktionen kommer från närområdet Nyproduktion som attraherar äldre hushåll genererar längre flyttkedjor än övrig nyproduktion Inflyttarna i nyproduktionen byter ofta ner sig i storlek när de flyttar, till skillnad från flyttare mellan begagnade bostäder Flyttningarna innebär så gott som alltid att hushållen blir nöjdare med sitt boende
Exempel på flyttkedjestudier 2001-2007 Uppdrag från Malmö stad, Peab och Svedalahem Projekt Antal i Nod 0 Antal vakanser inom det reguljära beståndet Antal debutanter som kommer in på marknaden Total effekt 10 Malmö, HR Kapellmästaren Malmö, HR Annestad Svedala, HR höghus Tegelbruket Malmö, BR Västra Hamnen 24 192 30 9,3 107 112 107 3,1 78 400 109 7,5 34 75 36 3,3
Insamling av data 11 Detektivarbete! Många källor används Beroende av fastighetsvärdars vilja att delta Lägenhetsregistret Källor Mobiltelefoner
At a glance Inflyttningsanalyser kan vara nog så intressanta 12 Snabbare Enklare Billigare Görs av många bostadsbolag, men kan utnyttjas mer
Lokala flyttningar Andel av inflyttarna 100% Tidigare bostadsområde för inflyttare till Ytterförort Väst Annat län 90% 80% Övriga länet 70% Söderort 13 60% 50% Stockholms innerstad 40% Resten av Västerort 30% Grannkommun, Järfälla 20% 10% Närområde* 0% Stora Källa: WSP, på uppdrag av TRF Små * Närområdet består av kringliggande stadsdelar
Målgrupp Andel av inflyttarna 100% 90% 80% 70% Hushållstyper för inflyttare till Ytterförort Väst Övriga Äldre par Äldre ensamstående Medelålders par 14 60% 50% Medelålders ensamstående Medelålders med barn 40% Ensamstående med barn 30% 20% 10% Ung barnfamilj Ungt par Ensamstående ung 0% Ytterförort V Små Brf (44) Ytterförort V Stora Brf (15) Källa: WSP, på uppdrag av TRF
Nod 1 Andel av inflyttarna 100% Tidigare bostad* för inflyttare till Ytterförort Väst (Brf) 90% Från Förädrahem* 80% 70% Ej eget kontrakt 15 60% 50% Småhus/Villa 40% 30% Bostadsrätt (lgh) 20% 10% 0% Stora Ytterförort V (16) Små Ytterförort V (44) Källa: WSP, på uppdrag av TRF Hyresrätt * Fastighetstyp och adress vid kontraktsteckning. Info från byggare.
Nod 1 Andel av inflyttarna 100% 90% Tidigare bostad* för inflyttare till Norra Djurgårdsstaden Annat 80% Från föräldrahem** 16 70% 60% 50% 40% 30% Ej eget kontrakt Småhus/Villa Bostadsrätt (lgh) 20% 10% 0% Brf NDS (31) Hr NDS (107) Källa: WSP, på uppdrag av TRF Hyresrätt * Fastighetstyp och adress vid kontraktsteckning. Delvis info från Bostadsförmedlingen ** Identifierade genom kvarboende föräldrar på fastighet
Tips! 17 Urval Tidsaspekt Information Skäl att flytta / Val av ny bostad Kostnad
Tack! wsp.com