Blivande föräldrars tankar om och upplevelse av visningar av förlossningsavdelningen samt förlossningsbarnmorskornas uppfattning om visningarna

Institutionen för folkhälso- och vårdveteskap Blivande föräldrars tankar om och upplevelse av visningar av förlossningsavdelningen samt förlossningsbarnmorskornas uppfattning om visningarna Monique Toratti-Lindgren februari 2006 Uppsats, 51-70 poäng, CD-nivå Vårdvetenskap Examinator Marianne Carlsson Handledare Bernice Skytt

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva blivande föräldrarnas tankar och upplevelse kring fysisk visning och visning av förlossningsavdelningen via hemsida på Internet samt att undersöka förlossningsbarnmorskornas avsikt med och synpunkter på visning av förlossningsavdelning. Som metod för att ta del av föräldrarnas åsikter genomfördes intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Av 20 intervjuade par hade tio par varit på en fysisk visning och tio par endast haft tillgång till Internet visning. För att nå samtliga barnmorskor valdes enkät som metod. Resultatet av intervjuerna resulterade i tre teman: Fysisk visning ger en positiv känsla inför förlossningen, Fysisk visning ger trygghet att kunna fokusera på det stora, Internet kan vara ett komplement till fysisk visning. Barnmorskornas inställning till visningarna var inte alldeles samstämmiga. De flesta av barnmorskorna upplevde dock att Internet visning underlättare deras arbetssituation. Den ledde till att barnmorskorna upplevde att de fick mer tid att koncentrera sig på de inneliggande patienterna. Studien visar dock att de blivande föräldrarna har ett behov att bekanta sig i miljön och atmosfären på förlossningen för att mentalt kunna förbereda sig inför den kommande förlossningen. För att kunna möta de blivande föräldrarnas krav på vården borde de fysiska visningarna återinföras. Nyckelord: graviditet, förlossning, föräldraskap, kvinnans upplevelser, smärta, mental förberedelse.

Summary The aim of this study was to describe parents thoughts and feelings about visiting the delivery department and the delivery department s home page. The aim was also to investigate midwives intensions and attitudes about the guiding of parents at the delivery department. Twenty couples were intervjued; ten of them had visited the delivery department and ten parents had just had the opportunity to visit the home page. Qualitative content analysis was used to analyze the transcribed text from the interviews. The midwives answered a questionnaire. The analysis of the interviews resulted in three themes: Physical visit gives a positive feeling about the coming labor, Physical visit results in confidence that make it possible to concentrate on the great, Internet visiting (home page) can be complementary to physical visit. Midwives opinion about visiting groups varied. But the majority of them experience that Internet visits made their working situation easier. Internet visits gave them more time for those women that was giving birth. This study indicates that parents want to visit the delivery department to be mentally prepared for the labor. To be able to meet parent demand on care ought the physical visits reintroduced. Keywords: pregnancy, childbirth, parenthood, women s experiences, pain, mental preparation

Innehållsförteckning Indledning...1 Förlossningssmärta.....2 Förlossningsupplevelsen...2 Männens upplevelse...3 Pappaprojektet...4 Historisk tillbakablick...4 Föräldrautbildningens målsättning...5 Problemformulering...6 SYFTE...6 METOD...7 Intervjuundersökning...7 Design...7 Tillvägagångssättet...7 Försökspersonerna...8 Datainsamlingsmetod...8 Intervjuprocedur...9 Analys- tolkning...9 Enkätundersökning...10 Design...10 Tillvägagångssättet...10 Försökspersonerna...10 Datainsamlingsmetod...11 Enkät...11 Analys...11 Etiska överväganden....12 RESULTAT...12 Intervjuundersökning...12 Fysisk visning ger en positiv känsla inför förlossningen...12 Fysisk visning ger trygghet för att kunna fokusera det stora......14

Internet kan vara ett komplement till fysisk visning...16 Enkätundersökning...17 Barnmorskornas avsikt med visningen av förlossningsavdelningen 17 Barnmorskornas syfte med visning och deras uppfattning om föräldrarnas syfte 17 Barnmorskornas synpunkter på visning av förlossningsavdelningen.18 Åsikter om att ha visningar...18 Internet visning...18 Fysisk visning...19 Visningserfarenhet..20 Visningstidpunkten...20 DISKUSSION...20 Huvudresultat...20 Resultatdiskussion...21 Metoddiskussion intervju... 25 Metoddiskussion enkät... 26 Förslag inför framtiden...27 Referenser...28-31 Bilaga 1-3..32-35

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Blivande föräldrars tankar kring och upplevelse av visningar av förlossningsavdelningen samt förlossningsbarnmorskornas uppfattning om visningarna Monique Toratti-Lindgren Februari 2006 Uppsats, 51-70 poäng, CD-nivå Vårdvetenskap Examinator Marianne Carlsson Handledare Bernice Skytt

1 Inledning Att få barn och bli förälder beskrivs ofta som en vändpunkt i livet vilket kan innebära att livet får en ny inriktning på grund av att livsperspektivet förändras [1, 2]. Graviditeten är en viktig övergångsperiod i kvinnans liv. Hon befinner sig i ett ingenmansland, ett gränstillstånd mellan olika identiteter, hon är på väg in i moderskapet men är inte ännu en mor [3]. Graviditeten innefattar såväl inre som yttre förändringar [2]. Enligt författarna [3,4] riktar den gravida kvinnan sin uppmärksamhet inåt, den inre världen blir central, hon blir mindre social, vilket underlättar hennes fokusering på det väntade barnet. På det fysiska planet förändras kroppen, hela organsystemet påverkas. De påtagliga kroppsliga förändringarna påverkar den emotionella förberedelsen för moderskap [3, 4]. De fysiska förändringarna åtföljs av psykologiska förändringar. Humöret pendlar och oron över sin egen, barnets och familjens hälsa finns med i det nya livet [1,4]. För vissa kan detta bli en kritisk period, både i förhållande till sig själv och i förhållande till andra [3, 4, 5,7]. Övergången till föräldraskap kan beskrivas som en blandning av lycka och lidande [1]. Graviditet ses ofta som positiv och livsbejakande period, men att bli mor är inte enbart förknippat med glädje och uppfyllelse. Även om graviditeten är planerad och önskad kan kvinnan känna en viss ambivalens [3,6]. Graviditet betyder en ny livsfas för kvinnan, att börja ett nytt liv betyder att man lämnar ett gammalt [3,8]. Oron över relationen till partnern och oron att kunna älska sitt barn infinner sig [3]. Kvinnan förväntas vara lycklig, vilket kan leda till att hon har svårt att tillåta sig känna ambivalens och att kunna prata om sina känslor med någon [3]. Studier visar att cirka tio procent drabbas av en depression under graviditeten [3, 9, 10]. Depression under graviditet har visat sig vara starkt relaterad till psykosociala stressfaktorer såsom negativa upplevelser under tidigare graviditet och förlossning, brist på stöd i parrelation och avsaknad av socialt nätverk [3, 9,10]. Hos en del kvinnor tar oron övertaget och uttrycks som förlossningsrädsla [11]. Kvinnan kan tvivla på sin egen förmåga att klara av en förlossning, att förlora kontrollen över situationen samt rädslan över att inte kunna hantera sin smärta [11]. Det är också vanligt att känna rädsla för att dö under förlossningen, att få stora bristningar, tappa förståndet och att bli deprimerad efteråt [4,10]. Kliniska undersökningar visar att ca 70 procent av förlossningsrädda kvinnor har brist på förtroende och tillit för sjukvården beträffande att få adekvat hjälp vid sin förlossning [4, 12].

2 Förlossningssmärta Sedan 1976 finns det ett riksdagsbeslut i Sverige som stödjer kvinnans rätt till smärtlindring vid förlossning [12]. I dag använder cirka 90 procent av alla födande kvinnor någon form av smärtlindring [10, 12]. Smärta är mycket individuellt, den signalerar normalt hot eller fara och är en viktig skyddsmekanism för individen [10, 12]. Förlossningssmärtan skiljer sig från annan smärta genom att den inte uttrycker att något är fel utan den signalerar att förlossningsarbetet har startat [10, 12]. Det är en viktig signal till barnaföderskan att hon skall avbryta det hon var upptagen med och koncentrera sig på den kommande förlossningen [12]. Förlossningssmärtan är både visceral och somatisk. Visceral smärta betyder smärta från inre organ. Visceral smärta under förlossning orsakas av töjning och drag i livmoderns ligament och i cervix (livmodertappen) under öppningsfasen genom att uterus (livmoder) kontraheras och trycket i uterus ökar [1, 12]. Somatisk smärta betyder vävnadssmärta och uppkommer sent i öppningsfasen och utdrivningsfasen. Somatisk smärta beror på tänjning och tryck på vagina (slidan), bäckenbotten och perineum (mellangården) [12]. Smärtupplevelsen varierar mellan olika kvinnor, men de flesta upplever förlossningssmärtorna som svåra [8, 12]. Faktorer som påverkar en kvinnans upplevelse av smärta är många, såväl fysiologiska, anatomiska, psykologiska som kulturella. Fysiologiska och anatomiska faktorer är bland annat kvinnans fysiska kondition, vikt, ålder, barnets storlek i förhållande till kvinnans bäcken och paritet (antal födslar) [12]. Psykologiska faktorer som påverkar kvinnans upplevelse av smärta är hennes mentala balans, inställning till graviditeten och relation till barnafadern [10, 12]. Kvinnor upplever smärta oavsett vilken kultur och etnisk tillförighet de har. Enligt Olofsson [12] är det snarare smärtbeteendet än smärtans grad som varierar. Författaren anser att kvinnan hanterar sin smärta i enlighet med sin kultur och tradition. Förlossningsupplevelsen Den moderna förlossningsvården har alltid haft fokus på komplikationer och risker för mor och barn i samband med födandet. Forskningen har varit mer centrerad på förlossningsutfallet än på kvinnans förlossningsupplevelse [8]. Det har visat sig att förlossningsupplevelsen spelar en viktig roll för kvinnans och barnets välbefinnande, för mor -barn relationen och för relationen mellan kvinnan och mannen [1, 5, 8]. För en positiv förlossningsupplevelse behöver kvinnan kunskap om graviditet och förlossning [4, 8]. Hon behöver få veta vad som kommer att ske, vad hon skall förvänta sig och hur hon skall delta i vården för att hon kan känna sig delaktig i besluten under förlossningen [1, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20].

3 Relationen till barnmorskan såväl under graviditet såsom under förlossning är viktig [8, 10, 18]. Ett möte med barnmorskan skall präglas av närvaro, kvinnan vill bli sedd och respekterad som den hon är. Närvaro innefattar en förtroendefull relation som är grundad i vänlighet, öppenhet, säkerhet, personlig överensstämmelse, intuition och tillgänglighet. Detta stärker kvinnans tro på sin förmåga att föda, hjälper henne att möta det okända, att inte vara rädd och att hantera förlossningssmärtan [8, 21]. Männens upplevelse Männens upplevelse av graviditet, förlossning samt föräldraskap är ett mindre undersökt område [5, 7, 22, 24, 25]. Studier om männens upplevelse och förväntan av graviditet och förlossning visar att närvaro under barnets födelse är viktigt i processen att bli pappa [17, 22]. Hallgren [22] har i sin studie visat att männen kände det viktigt att kunna stödja och hjälpa sin partner under förlossningen. När kvinnan upplevde svåra smärtor kände mannen ångest, nervositet och hjälplöshet. Flera studier har visat att männen känner sig oroliga för att inte kunna vara till någon hjälp för kvinna under förlossningen [17, 22, 26]. Negativa känslor var ofta förknippade med komplikationer under förlossningen [17]. Motsägelsefull information från barnmorskan och läkaren gjorde männen oroliga och frustrerade när de var tvungna att fatta ett beslut baserad på inkonsekvent information [17, 21]. Enligt Brudal [5] upplevde många män förlossningen som tidlös; att tiden inte existerade. De hade koncentrationssvårigheter och minnestörningar. De emotionella förändringarna beskrevs som en upplevelse av ett under, att få barn var det största ögonblicket i deras liv. Vissa män brast i gråt under förlossningen, detta upplevdes som nytt för många män. De psykosomatiska reaktionerna som beskrivits i litteraturen är illamående, svindel och problem med magen under förlossningen [5, 23]. Många män upplevde ångest inför den nya situationen och var oroliga att de inte skulle klara av den. De kände även rädsla för deras partners situation, hur kvinnan skulle klara av förlossningen och tiden efter [23, 26]. Flera män upplevde deltagandet under förlossningen mer krävande än vad de hade förväntat sig. Männen kände sig oförberedda inför den oförutsägbara processen som förlossningen innebar, tidsupplevelsen, smärtan, kvinnans agerande samt sina egna reaktioner [22, 26]. Enligt Johnsons studie [28] kände män stress under graviditeten och stressnivåerna ökade under förlossningen. Många män upplevde reaktioner, motsvarande kvinnans post partum depression, några dagar efter förlossningen. Känslorna svängde från att känna sig eld och lågor till en oförklarlig hopplöshet och förtvivlan strax därpå [5].

4 Pappaprojekt Åren 1994 och 1995 bedrevs ett utbildningsprojekt för blivande och nyblivna pappor. Initiativtagare var Regeringskansliets Jämställdhetsenhet och Landstingsförbundet. Försöksverksamheten genomfördes i fyra landsting och en kommun. Totalt 44 mödravårdscentraler var involverade. Syftet med projektet var att öka männens uttag av föräldraledighet, förståelsen för en aktiv papparoll, ge bättre psykosocial miljö och ökad livskvalitet och att bidra till att underlätta för både kvinnor och män att förena yrkes- och familjeliv [29]. Deltagarna var främst förstagångspappor. Grupperna bestod av pappautbildare samt 8-10 deltagare och de träffades 3-5 gånger, varav minst en gång före förlossningen. Gruppträffarna fungerade som mötesplatser där männen hade möjlighet att samtala om känslor och upplevelser både under graviditet och när familjen hade fått barn. Utvärderingen visade att erfarenheterna var positiva. Enligt utvärderarna fungerade utbildningen som ett forum där det var legitimt att tala om känslor och upplevelser i samband med kvinnans graviditet och där tillfälle gavs för reflektion kring att bli pappa och förälder. Majoriteten av deltagande männen ansåg att det var viktigt att endast männen deltog i träffarna [29]. Sverige är ett av de första länderna i världen där blivande pappor har erbjudits en möjlighet att närvara vid barnets födelse. Det fick sin början i slutet på 50-talet och hade tio år senare blivit mer till en regel än undantag att männen var med under förlossningen [23]. Fram till 70-talet var mannens roll mera som en passiv åskådare. Vid komplikationer under förlossningen fick mannen oftast lämna rummet [23]. I dag anser de flesta barnmorskor och läkare att det är en fördel om männen kan följa förlossningsprocessen, så att de har en självupplevd bild av det som händer och sker. Vid komplikationer frågas mannen automatiskt om han vill stanna hos kvinnan eftersom det troligen har en positiv effekt på kvinnans återhämtning [23]. Historisk tillbakablick Historiska tillbakablickar visar att barnafödandet alltid har betraktats som någonting gåtfullt. Sedan århundraden har kvinnor varit nyfikna på hur själva födandet går till [30]. I Första Mosebok 3:e kapitlet står det Och till kvinnan sade han: Jag skall låta Dig utstå mycken vedermöda, när Du bliver havande; med smärta skall Du föda dina barn [31]. Dessa ord har präglat den kristna synen på kvinnans födande, att lindra smärta eller verbalt ge uttryck för smärtan betraktades som orätt [4, 12, 30]. Under medeltiden användes riter och regler runt graviditeten och födelsen. Det ansågs att under födelsen var kvinnan speciellt utsatt för övernaturliga krafter och hela kvinnans existens var hotad. Kvinnans kunskap om gra-

5 viditet och förlossning var bristfällig och hade ingen som hon kunde tala med om sina tankar, fantasier och känslor runt födandet [4, 30]. I Sverige fördes de första diskussionerna om systematisk hälsokontroll för gravida kvinnor redan omkring 1920. I första hand kom inflytandet från England där sådana kontroller börjat organiseras under seklets första decennier. Det dröjde ända till 1935 innan Medicinalstyrelsen presenterade ett förslag om organiserad mödra- och barnhälsovård. År 1937 antog riksdagen beslut om stadsbidrag till verksamheten, mödrahälsovården var kostnadsfri ända från början. Under lång tid var mödrahälsovården enbart fokuserad på kvinnan och först under slutet av 1960 talet gavs mannen möjlighet att delta [32]. Föräldrautbildningens målsättning Föräldrarutbildningen startade i början på 1970-talet och var då mycket fokuserad på ren förlossningsförberedelse, så kallad profylaxkurs, som innehöll bland annat andningsträning och gymnastik [12, 31, 32]. Under 80-talet förändrades innehållet i föräldrarutbildningen genom att innehållet i utbildningen riktade sig både till kvinnan och till mannen. Föräldrautbildningen fick mer psykosocial inriktning på problem runt föräldraskapet och både psykologer och socialsekreterare involverades i utbildningen. Målsättningen med föräldrarutbildningen enligt Socialstyrelsen var och är att den skulle vara hälsoupplysande, relationsinriktad samt samhällsorienterande för de blivande föräldrarna [33]. Barnomsorgsgruppen (BOG), som tillsattes av regeringen, arbetade fram ett förslag, SOU 1978:5, som resulterade i Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4 som definierar föräldrautbildningens mål på följande sätt. Föräldrautbildningen skall öka kunskap, ge praktisk kunskap bland annat om barnets vård, barn och föräldrarelationer, samhällsförhållanden och samhällets stöd till barnfamiljen. Föräldrarutbildningen skall skapa möjlighet till kontakt och gemenskap, för att föräldrarna skall kunna fungera bra i sitt förhållande till barnen behövs det kontakter med vuxna människor, många föräldrar känner sig isolerade och ensamma. Föräldrarutbildningen skall skapa möjligheter att påverka samhälleliga förhållanden genom ökad insikt ge möjligheter att aktivt kunna påverka sin egen familjesituation [32].

6 Under de 20 åren som gått har föräldraskapet förändrats på många sätt. Tidigare var kontakten mellan olika generationer ett viktigt stöd i föräldraskapet. Dagens generation har mindre kontakt med den äldre generationen bland annat på grund av att många flyttar från sin hemort där de har släkt och andra anhöriga [33]. 1997 beslöt regeringen att tillsätta en ny utredning för att utreda hur stödet till föräldrar skulle kunna utvecklas och stimuleras. I samband med utredningen ändrades begreppet föräldrarutbildning till stöd i föräldraskapet. Målet med den nya formen av föräldrautbildning var att skapa förutsättningar för föräldrar att utvecklas och bli stärkta i sin föräldraroll, förstärka deras kompetens samt förmåga att ta ansvar. Det var också viktigt att stödet skulle bygga på föräldrarnas behov och intressen som skulle bidra till bättre stöd för barnen [33]. Idag väljs mödravårdscentral (MVC) på ett betydligt friare sätt än under 1970-talet, då man var styrd att gå till den som fanns i området. Nu är det kvinnan som styr valet av MVC enligt de behov hon har, till exempel närhet till arbetsplatsen, privata alternativ och så vidare. Målet med föräldrautbildningen i dag är framförallt att den skall fungera som en del i det psykosociala arbetet under graviditeten samt att hjälpa paren tillsammans med andra föräldrar växa in i en ny roll [33]. Rekommendationen är att gruppträffarna skall vara inriktade på föräldrarnas behov och önskemål. Flera studier visar att ett antal föräldrar som deltar i föräldrarutbildningen är missnöjda med innehållet och uppläggningen av föräldrarutbildningen [1, 2, 27]. Kraven på föräldrautbildning har därmed ytterligare förändrats. De flesta MVC kan även erbjuda ett studiebesök på förlossningsavdelningen. Problemformulering Många kliniker har öppet hus då föräldrarna har möjlighet att uppleva miljön på förlossningsavdelningen. Syfte med att besöka förlossningsavdelning är att föräldrarna skall få lära känna miljön där kvinnan skall föda sitt barn och därmed kunna känna trygghet [3, 34]. Den studien aktuella kliniken slutade med de fysiska visningarna hösten 2003. Projektledaren blev därför intresserad av att undersöka hur de blivande föräldrarna uppfattade förändringen. SYFTE Syfte med denna studie var att beskriva föräldrapars tankar och upplevelser kring fysisk visning av förlossningsavdelning och visning av förlossningsavdelningen via hemsida på Internet

7 samt att undersöka förlossningsbarnmorskors avsikt med och synpunkter på visning av förlossningsavdelning. METOD Studien är indelad i två delar, första delen är en intervjuundersökning som riktade sig till de blivande föräldraparen som hade varit på en fysisk visning och till föräldraparen som endast hade tillgång till visning via Internet. Den andra delen är en enkätundersökning som riktades till barnmorskor på förlossningsavdelningen. Intervjuundersökning Design Deskriptiv design. Tillvägagångssätt Tillstånd till studien inhämtades hos klinikchefen (bilaga 1). Avdelningschefen på barnmorskemottagningen informerades om studien. Information om studien till barnmorskor skedde på ett avdelningsmöte på barnmorskemottagningen. Intervjuundersökningen bestod av två grupper, tio par i varje grupp. Deltagare till grupp 1 bestod av tio par som deltog i fysisk visning av förlossningsavdelningen under för- och sensommaren 2004. Paren rekryterades i direkt anslutning till visning av förlossningsavdelningen. De par som var villiga att medverka intervjuades direkt efter visningen i ett samtalsrum på förlossningsavdelningen. Deltagare till grupp 2 rekryterades genom projektledarens kollegor på barnmorskemottagningen och de hade endast tillgång till Internet visning av förlossningsavdelningen. Samtliga par hade fått information av ansvarig barnmorska på Barnmorskemottagningen om att förlossningsvisningen fanns på Internet. Barnmorskekollegor på Barnmorskemottagningen uppmanades att fråga föräldrapar, som fyllde inklusionskriterierna, om att delta i studien. Projektledaren fick namn och födelsedata samt beräknad förlossningsdatum på de kvinnor som var villiga att delta i studien. Därefter kontaktades paren av projektledaren via telefon och tidpunkt för intervju avtalades. Intervjutillfället skedde alltid i anslutning till ett ordinarie besök hos barnmorskan för att undvika extra besök. Intervjuerna skedde sedan inne på projektledarens rum på Barnmorskemottagningen. Femton par tillfrågades innan tio par var rekryterade. Anledningen till att fem par exeluderades var att maken/sambon inte kunde delta i intervjun.

8 Både mannen och kvinnan intervjuades samtidigt, endast ett par i taget. Samtliga intervjuer tog från 10 till 20 minuter och bandades. Försökspersonerna Personerna som inkluderades i studien var svensktalande, förstagångsföräldrar där kvinnan hade passerat 30 graviditetsveckor. Både kvinnan och mannen skulle delta i intervjun tillsammans eftersom projektledaren var intresserad av bådas åsikter. Studiedeltagarna var för projektledaren okända par. Några sociodemografiska data samlades inte in eftersom projektledarens primära intresse var blivande föräldrars upplevelse av visningarna och bedömde att några sådana data inte var av intresse för studien. I och med att projektledaren hade tillgång till kvinnors födelsedata kan slutsatsen dras att de kvinnor som intervjuades var omkring 29-30 år var därmed åldersmässigt homogen grupp. Datainsamlingsmetod Antalet försökspersoner (20 par) bedömdes vara ett lagom antal för att kunna öka möjligheten att få ta del av så många olika pars uppfattningar som möjligt och samtidigt ha hanterligt antal intervjuer att analysera. Huvudfrågorna i intervjuerna valdes med tanke på att täcka syftet med studien. Till grupp 1 bestod intervjufrågorna av följande huvudfrågor: Varför valde ni att delta i visning av förlossningsavdelning? Vilka förväntningar hade ni inför visningen? Motsvarade visningen era förväntningar? Tror ni att Internet visning kan ersätta den fysiska visningen? Intervjufrågorna till grupp 2 bestod av följande huvudfrågor: Visste ni att det förut fanns möjlighet att göra ett besök på förlossningen? Om det hade funnits nu hade ni då deltagit i visningen? Varför ville ni delta i visningen? Har ni tittat på visningen på Internet? Vad tycker ni om hemsidan?

9 Intervjuprocedur Innan intervjun började informerades samtliga 20 par om studiens syfte och att intervjuerna bandades. Paren fick också information om att deltagandet var helt frivilligt och all information som kom fram genom intervjuerna skulle behandlas konfidentiellt. Ingen av de intervjuade personerna skulle gå att identifieras i det färdiga materialet. Intervjun följde de förutbestämda huvudfrågorna i tur och ordning. Alla par fick frågorna i samma ordningsföljd. Kompletterande frågor som kan du förklara hur du menar och har jag uppfattar dig rätt användes vid behov under intervjuernas gång. Analys- tolkning Vid analys av intervjuerna användes innehållsanalys som metod. Den bakomliggande idén med innehållsanalys är att försöka beskriva ett innehåll på ett neutralt och objektivt sätt. Detta nås genom att innehållet delas upp i mindre, hanterbara bitar och sedan skapar kategorier där dessa bitar kan placeras in [35]. Innehållsanalys kan vara både manifest och latent. Båda det manifesta och latenta handlar om tolkning av texten men tolkningsnivån varierar i sin djuphet och abstraktionsnivå. Det manifesta åskådliggör textens tydliga yttre budskap, innehåller koder och kategorier och svarar på frågan vad handlar det om och beskriver gemensamt innehåll. Det latenta beskriver det underliggande budskapet, innehåller teman och svarar på frågan hur [35]. Analysen och begreppen av materialet är inspirerat av Graneheim & Lundman [35]. Intervjutexterna skrevs ut ordagrant och genomlästes flera gånger för att få djupare förståelse för textens innehåll. Textenheterna som motsvarade syftet extraherades och tre content areas, ämnesområden, del av texten som motsvarar syftet identifierades: Upplevelse av fysisk visning, Anledning att gå på visning, Synpunkter på Internet visning. Inom varje content area identifierades meningsenheter som bestod av ett eller flera ord, fraser eller stycken (tabell 1). Dessa menings enheter kondenserades vilket innebär reduktion och förkortning av texten utan att förlora själva innebörden, kärnan, i den [35]. Dessa kondenserade meningar kodades, de fick en etikett. Koderna jämfördes avseende skillnader och eller likheter och delades i subkategorier och kategorier. Materialet lästes igenom, varje content area för sig, för att söka efter teman. Projektledaren är barnmorska och uppfattade att det skulle räcka med hemsidan för att tillfredställa de blivande föräldrarnas behov av information om förlossningsavdelningen. Därmed delade projektledaren samma åsikt som övriga kollegor angående visningarna. Under processen har kondensering, kodning, kategorisering och teman diskuteras med handledaren.

10 Tabell 1 Exempel på meningsenhet, kondenserad meningsenhet, kod, subkategori och kategori Menings enhet att man får komma hit och se vart man ska det ger trygghet jag var mycket lugnare efteråt jag var orolig som tusan före mest att få komma dit och få se hur lokalerna ser ut så att man inte känner sig vilsen då man kommer dit första gången den kan aldrig ersätta den fysiska visningen man får inte känslan om man bara titta Kondenserad menings enhet Att man får se vart man ska ger trygghet Jag var mycket lugnade efteråt För att se lokalerna att man inte känner sig vilsen då man kommer dit Den kan aldrig ersätta den fysiska visningen man får inte känslan om man bara tittar Kod Subkategori Kategori Att hitta ger trygghet Känner trygghet Psykologisk förberedelse Känner sig lugnare efter visningen Bekanta sig med lokalerna Kan aldrig ersätta fysiska visningen Känner trygghet Kännedom om lokalerna och miljön Saknad av känsla för miljö och atmosfär Psykologisk förberedelse Förtrogenhet med miljö, lokaler och rutiner Avsaknad av en personlig kontakt Enkätundersökning Design Beskrivande och jämförande enkätstudie. Tillvägagångssätt Tillstånd till studien inhämtades hos klinikchefen (bilaga 1). Vid ett avdelningsmöte på förlossningsavdelningen fick de närvarande barnmorskorna och avdelningschefen information om studien. Samtliga barnmorskor fick bifogat informationsbrev med enkäten om studien. I brevet informerades om att deltagandet var frivilligt och att svaren kunde lämnas anonymt (bilaga 2). Efter cirka en månad tömdes svarslådan då innehållande 15 besvarade enkäter. Två påminnelser skickades till samtliga barnmorskor. Slutligen besvarades 21 av 26 enkäter Försökspersoner Studien vände sig till 26 barnmorskor, som vid studietillfället tjänstgjorde på den aktuella förlossningsavdelningen. De flesta av barnmorskorna arbetade tre skift vilket innebär att de arbetar både dag- kvälls och nattpass. Av dessa valde 21 att medverka i studien. Medelåldern för de svarade barnmorskorna var 43,9 år. Förlossningserfarenhet var i medeltal 9,0 år och varierade från cirka nio månader till 30 år. Drygt hälften (52,4 %) arbetade heltid och 47,6 % arbetade deltid. Övervägande antalet barnmorskor (18) hade arbetat på andra enheter inom kvinnokliniken endast tre barnmorskor hade enbart arbetat på förlossningen.

11 Tabell 2 Barnmorskornas erfarenhet frånarbetsplatser inom kvinnokliniken Arbetsplats Antal Endast förlossningsavdelning 3 Gynekologiskavdelning 3 Gynekologiskmottagning 1 BB (barnbördsavdelning) 7 MVC (mödravårdscentral) 1 Flera alternativ 6 Totalt 21 Datainsamlingsmetod Orsak till att enkätundersökning valdes som datainsamlinsmetod var för att barnmorskorna skulle kunna svara anonymt eftersom samtliga var projektledarens kollegor. Eftersom syftet var att undersöka barnmorskornas avsikt med och synpunkter på visningsformer, inte deras upplevelse, bedömdes en enkätundersökning vara lämplig metod. Enkätfrågorna till barnmorskan var konstruerade av projektledaren i samråd med handledare. Enkätfrågorna testades på tre barnmorskor, med erfarenhet av förlossningsvisningar men som vid studietillfället inte tjänstgjorde på den aktuella förlossningsavdelningen, för att få synpunkter och förslag på eventuella förbättringar. Barnmorskornas kommentarer om provenkäten ledde till att ordningsföljden på vissa frågor ändrades för att få bättre struktur på enkäten. Enkät Enkäten bestod av 15 frågor (bilaga 3). Frågorna 1-5 beskrev bakgrundsdata så som ålder, arbetslivserfarenhet, arbetsår på förlossningen samt tjänstgöringsgrad. Resten av frågorna 6-15 handlade om visningar. Tre frågor var öppna där kunde barnmorskorna beskriva sitt syfte med visningen, vad de ansåg som viktigt att ta upp/visa under visningen samt vad de uppfattade som föräldrarnas syfte med att gå på visningen. Frågorna 8, 14, 15 hade två svars alternativ (ja eller nej) och handlade om förlossningsvisning via Internet. Frågorna 9, 10 hade ja eller nej alternativ, fråga 11 hade flersvars alternativ dessa frågor handlade om fysisk visning. Analys Svaren på de öppna frågorna 7, 12, 13 bearbetades manuellt genom att de olika svar som förekom skrevs ner och grupperades i olika områden. Frågor 8-15, utom fråga 11, hade ett svars alternativ

12 där barnmorskan skulle förklara sig med egna ord. Även dessa svar har bearbetats manuellt och grupperats efter innehåll i olika områden. Frågorna som hade tvåsvarsalternativ räknades antalet ja och nej svar. Vid analys av återstående frågor användes SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att beräkna frekvenser och medelvärden. Etiska överväganden Med tanke på att informanterna är friska personer och varken får vård eller behandling pga. sjukdom bedömdes det att något tillstånd från etiska kommittén inte behövdes. Tillstånd till studien inhämtades hos klinikchefen och varje informant deltog i studien frivilligt. All information och material som har kommit fram genom intervjuer och enkätundersökningen har behandlats konfidentiellt. Endast projektledaren och handledare har haft tillgång till materialet. För att undvika beroendeställning har inga hos projektledaren inskrivna föräldrapar deltagit i studien. Föräldrapar som har deltagit i studien har gjort det helt frivilligt och har haft möjligheten att tacka nej. Projektledaren har vid intervjutillfället upplyst paren om att allt de säger kommer att behandlas konfidentiellt och inga enskilda personer kommer att kunna igenkännas då materialet analyserats och presenteras. RESULTAT Intervjuundersökning Resultatet presenteras i tre teman: Fysisk visning ger en positiv känsla inför vistelsen på förlossningen, Fysisk visning ger trygghet att kunna fokusera det stora, Internet kan vara att komplement till fysiskvisning som svarar mot de tre content areas: upplevelse av fysisk visning, anledning att gå på visning och synpunkter på Internet visning. Nedan följer temavis beskrivning av de tre content areas. Tema kategorier och subkategorier framgår av tabellerna 3-5. Beskrivningarna stöds av citat från de olika subkategorierna. Fysisk visning ger en positiv känsla inför vistelsen på förlossningen Parens upplevelse av visningen kunde delas i två kategorier, den psykologiska förberedelsen som innefattar förväntan, att vara beredd på det kommande samt tryggheten och förtrogenhet med lokaler, miljö, och rutiner som innefattar kännedom om förlossningsrummet, andra lokaler och rutinerna.

13 Tabell 3 Tema, kategorier och subkategorier för upplevelse av fysiskvisning Tema Fysisk visning ger en positiv känsla inför vistelsen på förlossningen Kategorier Psykologisk förberedelse Förtrogenhet med lokaler miljö, och rutiner Subkategorier Känner sig förväntans full Känner sig beredd Känner trygghet Kännedom om lokalerna och miljön Kännedom om förlossnings rummet Kännedom om rutiner Föräldrarna beskrev erfarenheten av den fysiska visningen som att de kände sig förväntansfulla och redo inför det kommande. När det började kännas något nervöst inför förlossningen kändes det bra att ha varit på förlossningsavdelningen, upplevelsen blev som en bekräftelse att det var som förväntat. De upplevde visningen som en viktig del i förberedelsen inför föräldraskapet. Efter visningen blev det mer verkligt att de snart bli förälder. Fick en ruskig kick, kändes positivt. Föräldrarna kände sig beredda att vistas på förlossningsavdelningen efter visningen och kunde lättare skapa sig en bild av det som skulle komma och mentalt förbereda sig inför förlossningen. En del ansåg att det var bra att kunna gå på visning relativt sent i graviditeten eftersom man då var fokuserad på förlossningen och hade lättare att ta in informationen. Känner mig glad över att veta hur det ser ut på förlossningen De kände trygghet när de fick höra rutinerna runt förlossningen och vid akuta situationer. Att få titta runt på avdelningen och bekanta sig med lokalerna och att få träffa personalen och få information direkt på platsen upplevdes som mycket positivt. Även information om förlossningsförloppet var uppskattat. Att ha varit på visning skapade lugn hos paren. De upplevde att både miljön och färgsättningen var lugn och harmonisk vilket minskade deras oro inför inkomsten till förlossningen Tryggt att få berättad under förlossningens gång vad som sker och vad personalen gör Paren ville gå visning för att få se och bekanta sig med lokalerna och omgivningen. De visade ett stort intresse för själva förlossningsrummet och för all utrustning som finns där. De var förvånade över att det kändes så pass hemlikt, de hade föreställd sig mer steril och rostfri miljö.

14 Skönt att sett lokalerna och apparaturen där man ska vistas. Att få information om lokalerna och dess användningsområden tycktes vara en av orsakerna för paren att delta i visning. Paren var nöjda att bara att få se lokalerna, själva informationen upplevdes inte lika viktig. Paren som var besviken på miljön på förlossningsavdelningen upplevde den som tråkig och instängd medan andra par blev positivt överraskad över miljön och lokalerna. För mig var det viktigt att kunna bekanta mig med lokalerna, informationsbiten var inte så viktig, den får vi ju hos barnmorskan på mödravården. Information om allmänna rutiner så som mathållning för pappor, parkering, telefonkort med mera uppskattades av paren. De tyckte också att det var lättare att ta in information t.ex. på barnmorskemottagningen efter visningen på förlossningsavdelningen. Dessutom var det lättare att komma ihåg saker och ting när man hade fått uppleva det i verkligheten. Föräldrarna var även nöjda med tempot under visningen, det kändes inte jäktigt och de hade möjlighet att ställa frågor. De blivande föräldrarna ansåg att de fick tillräckligt med information under visningen. Bra att ha det berättat då tar man in informationen på ett annat vis. Fysisk visning ger trygghet för att kunna fokusera det stora Enligt paren i båda grupperna (de som hade varit på visning och de som inte hade tillgång till fysisk visning) hade de önskan att delta i visningen för att kunna lära känna rutinerna, lokalerna och miljön, samt att kunna psykologiskt förbereda sig inför det kommande. Tabell 4 Tema, kategorier och subkategorier för andledning att gå på fysiskvisning Tema Fysisk visning ger trygghet för att kunna fokusera det stora Kategorier Psykologisk förberedelse Lära känna rutiner, lokaler, miljö, Subkategorier Hitta rätt Kunskap om förlossningsprocess Känna trygghet Kännedom om rutinerna Förtrogenhet med lokalerna och miljön Se förlossnings rummet

15 Oron att inte hitta till förlossningen var en av andledningarna till att paren hade önskat gå på visning. Det beskrevs som trygghet att veta vart man skulle åka när förlossningen var närstående. Enligt paren minskade det oron och de kunde lägga energin på det kommande istället. Det är tryggt att veta att man hittar rätt i fall det blir bråttom För en del förälder var det också viktigt att få kunskap om förlossningsförloppet, dess olika skeenden, vad det finns för olika metoder och de hjälpmedel som finns att tillgå. Även fast de flesta paren hade deltagit i föräldrautbildningen via barnmoskemottagningen tyckte de att det inte var tillräckligt utan ville ha det berättat på plats. Jag vill veta hur det kommer att kännas i de olika skeden och vad kan jag göra för att underlätta förlossningen. Att kunna känna på atmosfären och miljön och på så sätt förbereda sig mentalt och känna sig trygg ansågs betydelsefullt. Paren poängterade att det viktigaste skälet för att de hade önskat gå på fysisk visning var just att kunna känna på miljön och atmosfären, känna på sakerna som finns runtomkring, samt att få träffa personalen. De kände sig oförberedda och otrygga utan visning. Enligt paren ingick det i psykologiska förberedelsen att ha sett avdelningen i förväg, att få ett minne från platsen. Paren uttryckte besvikelse över att inte ha haft möjligheten att besöka förlossningsavdelningen före förlossningen. Hade känts tryggt att gå på visning för att det är så mycket annat också som är nytt Att få reda på rutinerna vid inkomsten och vad som händer under tiden paret vistas på avdelningen skapar trygghet enligt de blivande föräldraparen. Det ansågs viktigt få träffa någon av personalen som arbetade på avdelningen som kunde berätta och visa runt i olika lokaler. Ville träffa personalen som berättar vad som sker när man kommer in. Paren ville känna sig förtrogna med lokalerna och miljön innan så att de kunde fokusera på det kommande. De ville gärna se lokalerna i verklighet för att bättre kunna bilda sig en upp-

16 fattning om avdelningen. Att hitta i lokalerna och veta var hjälpmedlen fanns samt hur avdelningen såg ut tyckte paren var viktigt. Man vill ju veta hur det ser ut på förlossningen så man hittar själv utan att behöva fråga hela tiden. Kännedom om förlossningsrummet och dess innehåll ansågs också viktigt, att få känna på sakerna och bekanta sig med miljön i salen ingick i förberedelsen. Förlossningsrummet betraktades som nästan mystiskt och gåtfullt, där skulle de vistas en lägre tid och där skulle det stora ske, att bli föräldrar. Det här är ju någonting stort som kommer att hända mig och min tjej då vill jag vara trygg i miljön så jag kan koncentrera mig på det kommande Internet kan vara ett komplement till fysisk visning Enligt paren som endast hade tillgång till Internet visning var informationen var otillräcklig, de saknade känsla för miljö och atmosfär och den personliga kontakten som en fysisk visning givit. Tabell 5 Tema, kategorier och subkategorier för synpunkter på Internetvisning Tema Internet kan vara ett komplement till fysisk visning Kategorier Informationsbudskapets kvalité Avsaknad av en personlig kontakt Subkategorier Otillräcklig information via hemsidan Internet uppfattas som ett komplement Tillfredställande information via hemsidan Saknad av känsla för miljö och atmosfär Avsaknad av fysisk kontakt Visningen av förlossningsavdelningen via Internet upplevdes som otillräcklig. Paren ansåg bl.a. att informationen på hemsidan var för allmän och för omfattande och de saknade information för just den aktuella förlossningsavdelningen. Paren hade åsikter om bildkvalitén som borde vara bättre och bilderna på rummen mera omfattande. Det känns att man läser i en gammal skolbok, torr och tråkig information. Paren som var nöjda med Internet visningen tyckte att det var positivt att ha möjlighet att titta på hemsidan hur ofta man ville. Även informationsmässigt var de nöjda med hemsidan. Paren

17 tyckte att de inte hade något behov att se avdelningen i verkligheten men ansåg ändå att det kanske var bra att kunna gå på visning om man kände sig orolig. Jag känner ingen oro inför förlossningen men det finns säkert några som känner sig orolig och skulle behöva göra ett besök. Paren ansåg att man glömmer informationen lättare om man bara läser om den. Kommer inte längre ihåg så mycket av innehållet. Internet visning uppfattades som ett möjligt komplement till fysisk visningen. Den konkreta informationen kan ersättas med Internet men den kan aldrig helt ersätta fysiska visningen enligt paren. De värderade en personlig kontakt med personalen högt. För att kunna känna lugn och trygghet behövs möjligheten att göra att personligt besök på avdelningen. Det ger möjligheten att ställa direkta frågor till personalen och kunna se miljön i verklighet. Paren uttryckte oro inför förlossningen och ansåg att man inte fick någon uppfattning om hur det ser ut på avdelningen. Att inte kunna känna på miljön och atmosfären upplevdes negativt och därmed ökade deras oro inför förlossningen. Internet kan inte ersätta den personliga kontakten, men kan vara ett alternativ till visningen för de som inte vill eller kan gå på fysisk visning Enkätundersökning Barnmorskornas avsikt med visningen av förlossningsavdelning Barnmorskornas syfte med visning och deras uppfattning om blivande föräldrarnas syfte Tabell 7 beskriver barnmorskornas syfte med en fysisk visning av förlossningsavdelning. Vad de ansåg som viktigt att ta upp och/eller visa under visningen (redovisas inom parentes i kursiv stil). Vidare redovisas barnmorskornas uppfattning om föräldraparens syfte med visningen av förlossningsavdelning. Tabell 7 Barnmorskornas syfte med visningen samt deras uppfattning om dem blivande föräldrarnas syfte Barnmorskans syfte (n=21) Barnmorskan uppfattning om (Viktigt att ta upp/visa) Föräldrarnas syfte (n=21) (n=20)

18 Lokalerna/miljö 17 (12) 19 Rutiner 11 (7) 4 Förlossningsförlopp 6 (7) 0 Skapa trygghet 5 (6) 11 Smärtlindring 9 (9) 0 Möjlighet till frågor 5 (6) 5 Allmän info om parkering mm 2 (3) 4 Barnmorskornas syfte med visningen var i första hand att visa lokalerna vilket stämde överens med deras uppfattning om blivande föräldrarnas syfte. Att berätta om rutinerna t.ex. vad som sker när föräldraparet kommer till förlossningen ansåg cirka hälften var syftet med visningen medan endast fyra trodde att de blivande föräldrarna ville få information om rutinerna. Att förklara förlossningsförloppet angav cirka en tredje del som sitt syfte med visningen men ingen av barnmorskorna trodde att föräldrarna var intresserade av det. Genom att föräldrarna fick komma till förlossningen och ges möjlighet att ställa frågor och kunna bekanta sig med miljön menade en del av barnmorskor att det ökade tryggheten hos de blivande föräldrarna. Elva av barnmorskorna angav det som anledning till att paren ville gå på visning. Flertal barnmorskor uppgav som syfte med visningen att berätta om de olika smärtlindringsmetoderna samt om förlossningsförloppet men ingen av barnmorskorna angav det som föräldraparens syfte med visningen. Fem barnmorskor beskrev att syftet med visningen var att kunna ge möjlighet till frågor, lika många barnmorskor trodde att det även var viktigt för de blivande föräldrarna. För ett fåtal av barnmorskorna var syftet att informera t.ex. om parkeringsplatser och vad de blivande föräldrarna ska med sig till förlossningen och BB. Fyra av barnmorskorna menade att de blivande föräldrarna ville komma in till förlossningsavdelningen för att de tyckte att det var spännande miljö, för att de var nyfikna och för att kunna bekanta sig med miljön. Barnmorskors synpunkter på visning av förlossningsavdelning Åsikter om att ha visningar Åsikt om att ha visning varierade bland barnmorskorna, nio av 21 barnmorskor angav att de tyckte om att ha visning ibland, åtta svarade att de tyckte alltid om att ha visning, tre tyckte oftast inte om att ha visning och endast en tyckte aldrig om att ha visning. Internetvisning Fjorton barnmorskor var nöjda med nuvarande visningsform på Internet. Att inte behöva ha visningar underlättare arbetet, enligt barnmorskorna, då kunde de koncentrera sig på de patienter som befann sig på förlossningen. Två barnmorskor var inte nöjda med Internetvisningen. Att inte kunna bekanta sig med avdelningen före förlossningen ansåg

19 barnmorskorna drabba de blivande föräldrarna i form av minskad trygghet och oro som följd. Fyra barnmorskor svarade att de inte visste eftersom det var så nytt ännu. En barnmorska hade inte svarat på frågan. Jag slipper engagera mig men vad tycker föräldrarna jag tror den fysiska kontakten är viktig Fysisk visning Tretton barnmorskor ansåg att det inte var viktigt med den fysiska visningen, de upplevde visningarna som stressmoment på grund av tidsbrist. Därför att vi tidsmässigt inte klarar det, oftast mycket att göra delvis på grund av ökat antal förlossningar. Barnmorskorna menade att det blev arbetsamt med stora grupper. Barnmorskornas uppfattning var att de blivande föräldrarna ville gå på visning för att se lokalerna. De ansåg att den informationen fanns på hemsidan och därmed behövde föräldrarna inte komma på en fysisk visning. Den info som gavs finns att få på nätet och bilder finns för att visa lokalerna. En del menade att de inneliggande patienterna kunde uppleva det störande om det kom visningsgrupper. Inneliggande patienter riskerade att bli uppvisade ihop med lokalerna. Det är integritetskränkande och bryter mot lagen. Fem barnmorskor ansåg dock att det var viktigt med fysisk visning eftersom paren då fick möjlighet att ställa frågor. De menade också att det kunde upplevas tryggt att ha träffat personalen. Tre ansåg att det skulle finnas möjlighet för fysisk visning för vissa speciella par till exempel för dem som har förlossningsrädsla.

20 Jag tror att vissa föräldrar behöver visning på förlossningsavdelning t.ex..aurora patienter(samtalspatient) Men som det nu är får de ju egen visning efter samtalen. Det borde finnas alternativ för alla som vill. Visningserfarenhet Visningarna var schemalagda bland barnmorskorna, vanligen var det barnmorskan som skulle arbeta eftermiddag som hade hand om visningen. Knappt hälften av barnmorskor uppgav sig ha hand om visningen en gång per månad oavsett om man arbetade heltid eller deltid. Två av barnmorskor som arbetar deltid hade visning cirka två gånger i veckan medan ingen av barnmorskorna som arbetar heltid hade två visningar per vecka. Visningstidpunkten På frågan vad barnmorskorna ansåg om visningstidpunkten (kl.14) svarade 17 av 21 att tidpunkten var bra. För verksamheten skull var tiden bra men att föräldrarna kanske föredrog att komma på kvällstid. Fyra barnmorskor menade att tidpunkten klockan 14 inte var bra för det kunde var rörigt vid överlappningen, då rapportering och övertag av inneliggande patienter skedde. Förslag till visningstidpunkt var klockan 15 eller 16 men det kunde ändå vara svårt även med den tiden eftersom det kunde vara rörigt med både patienter och personal. Ett annat förslag var att MVC (mödravårdscentralen) skulle ha hand om visningen på kvällstid för då skulle ingen ordinarie förlossningspersonal bli involverad eller upptagen med visningen. DISKUSSION Huvudresultat Efter analysen av intervjuerna utkristalliserades tre teman 1. Fysisk visning ger en positiv upplevelse inför vistelsen på förlossningen, 2. Fysisk visning ger trygghet för att kunna fokusera på det stora, 3. Internet visning kan vara ett komplement till fysisk visning. Intervjuundersökningen visar att de blivande föräldrarna uppskattar möjligheten att kunna göra ett personligt besök på förlossningsavdelningen innan barnets födelse. Enligt paren som intervjuades borde det ingå i förberedelsen att ha bekantat sig med avdelningen, sett lokalerna och insupit atmosfären. Att ha möjligheten att ha kunnat förbereda sig mentalt ökar trygghe-

21 ten och minskar oron inför förlossningen och ger därmed en möjlighet att helt kunna fokusera på den kommande förlossningen. Att endast kunna titta på bilder via en hemsida skapar inte samma bild om avdelningen som om man hade sett den i verkligheten. Oron att inte hitta fram till förlossningen var markant hos paren som inte hade tillgång till fysisk visning. Barnmorskornas inställning till fysisk visning varierade. Största delen av barnmorskor var nöjda med Internet visning eftersom det ledde till att barnmorskorna fick mer tid för de inneliggande patienterna. En del barnmorskor påpekade dock att Internet visningen kunde ha negativ påverkan på parens förlossningsförberedelse. Barnmorskornas syfte med visningen var i första hand att visa lokalerna vilket också överensstämde väl med vad de antog de blivande föräldrarna hade som sitt syfte. Det som var anmärkningsvärt var att barnmorskorna angav som ett av syften med visningen att berätta om smärtlindringen och förlossningsprocessen men ändå var det ingen av barnmorskorna som angav detta som parens syfte. Resultat diskussion Som studien visar vill de blivande föräldrarna fysiskt besöka förlossningsavdelningen före barnets födelse. Enligt de intervjuade paren ingår detta besök i deras förberedelse inför föräldraskapet liksom att delta i träffarna på MVC. Dagens blivande föräldrar är äldre, enligt Centralbyråns register 2004 ligger förstföderskors medelålder på 29,0 år och männens på 31,4 år [39], vilket betyder att de flesta paren i landet planerar noga när de vill bli föräldrar. Graviditeten skall passa in, den skall komma i lämplig tid, inte störa ekonomin och inte heller arbetet [37]. I planeringen ingår förebyggande vård under graviditet samt förberedelse inför själva förlossningen och tiden efter [37]. Paren som deltog i studien passar väl in i denna kategori av blivande förälder. Någon statistik analys av parens ålder är inte gjort men eftersom projektledaren fick personuppgifter på kvinnor, som var villiga att delta i studien, kan denna påstående stärkas. Efter detta resultat känns det självklart att det borde finnas möjlighet för föräldrarna att få bekanta sig med miljön och atmosfären på förlossningsavdelningen, som dessa par önskar. Via Mödravårdscentraler erbjuds paren möjlighet att delta i föräldraträffar som är till för att ge information om förlossningsförloppet och tiden efter. Innehållet formas utifrån föräldrarnas krav och önskemål. Vid träffarna ges paren möjlighet till social samvaro med andra blivande föräldrar inom samma bostadsområde. Dessa träffar kan ses som förkunskap inför besöket på förlossningsavdelningen. Flertal studier framhåller vikten att förbereda föräldraparet inför förlossning och föräldraskap [8, 37, 40, 42].