Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg Allmänna Barnhuset Karlstads universitet
Polisrapporterad misshandel av barn 2001-2010 10000 9000 8000 7000 6000 5692 6244 6428 7069 7190 7455 8071 8544 8905 9054 Antal rapporterade fall av barnmisshandel 5000 4000 3000 2000 1000 923 1021 1196 1147 1098 1381 1548 1906 2195 2550 Barn 0-6 år Barn 7-14 år 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År BRÅ 2011: - Ingen ökning av allvarlig misshandel under perioden - Ökad polisrapportering från socialtjänsten, vanligen initierad av förskola och skola - Ökad anmälningsbenägenhet av försummelse och vanvård.
Antal barn per 100 000 barn som avlidit till följd av övergrepp, 1970-2010. 1,4 1,2 1,0 Pojkar Flickor 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
Barn som avlider eller vårdas efter övergrepp av annan person. Genomsnittligt antal per år. Döda 5 Pojkar 47 % Flickor 53 % Vårdade i sluten vård vid sjukhus 300 Pojkar 72 % Flickor 28 % Vårdade i öppen vård vid sjukhus 2 600 Pojkar 71 % Flickor 29 % Källor: Dödsorsaksregistret, Patientregistret, IDB Sverige
Attityder till kroppslig bestraffning av barn och beteende hos föräldrar 1960-2011 100 90 80 70 60 50 40 Positiva till aga Agade förskolebarn 30 20 10 0 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 2000 2006 2011
Föräldraenkäten: förskolebarnen ruskas och knuffas 50 45 40 35 30 Procent 25 20 15 Slagit Knuffat/Hugggit tag i/ruskat 10 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Barnets ålder
Elevenkäten 2011 9 8 7 7,9 7,7 Procent 6 5 4 5,1 3,6 3 2 1 2,2 1,0 1,7 1,4 0 14 % av eleverna har blivit slagna någon gång i livet, 3 % många gånger
De slagna barnen anger mer symtom än de icke slagna 60 50 40 Procent 30 20 10 Aldrig slagen Slagen 0 Besvär minst en gång per vecka
Ett tydligt samband mellan att ha blivit slagen hemma och att vara involverad i mobbningssituationer 40 35 30 25 Procent 20 15 Slagen hemma 10 5 0 Aldrig mobbat eller blivit mobbad Mobbat Mobbad Både mobbat och blivit mobbad
DISKUSSION
Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska hem (Nationella skolbarnsundersökningarna 2000, 2006 och 2011) Familjevåld OR 8 10 Alkoholmissbruk 5-7 Låg inkomstnivå 3 4 Utlandsfödd 2 3 Föräldrar ej sammanboende 2 2,5 Kronisk sjukdom hos barnet 2 Trötthet, stress hos föräldrar 1,3
~ 8 % av de svenska skolbarnen har bevittnat våld i sina hem
Barnens utsatthet vid familjevåld Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldrarna 25-44 år = mammor till barn i förskola eller yngre skolår. Barn bevittnar våld mot sina mammor i cirka 50 % av tillfällena. Många barn bevittnar även att mamman våldtas. Barn tvingas ibland in som part i misshandeln av modern. 30-60 % risk att barnet också skall skadas kroppsligt. Våld som fortsätter efter föräldrars separation är ofta gravare. Alkoholmissbruk ökar risken för övergrepp som slutar i mord.
Hur familjevåld påverkar barnen Hot (eller fara) från en närstående har mer omfattande effekter än hot från främmande hög risk för PTSD Spädbarn; kroppsliga (vegetativa) minnen. > 3 år; minnen som de kan berätta om senare Förskolebarn: psykosomatik, mardrömmar, ätstörning, rastlöshet, överdrivet föräldraberoende, traumatiska händelser upprepas i leksituationer Skolbarn: skuld, skam, koncentrations- och minnessvårigheter. Tonåringar: skam, självanklagelser, hos tonårsflickor misstro mot män och negativa attityder till fasta relationer i vuxen ålder.
Alkohol och barnmisshandel; 2011 Förälder alkoholpåverkad vid senaste konflikt med barnet riskökningar (OR): Slagen någon gång 11,2 Allvarlig misshandel 10,7 Inlåst i källaren 15,0 Utelåst från hemmet 9,5 Bevittnat våld mellan vuxna i hemmet 9,3 Förolämpad 6,1 Skada, olycka, förgiftning sista året 2,2 Upprepat skadad sista året 3,8
Föräldraenkäterna 1980-2011: Slagit barnet sista året svenskfödda resp. utlandsfödda föräldrar 30 27,5 25 Alla föräldrar 20 Utlandsfödda föräldrar Procent 15 Svenskfödda föräldrar 10 6 5 1,1 2,4 4,1 2,9 2 2,2 0 1980 2000 2006 2011
Ökad risk vid: Misshandel vid specifika funktionshinder Funktionshinder som uppfattas som milda, måttliga eller svårbedömda som ADHD, lätt/medelsvår MR, hörselnedsättning, språkstörning. Beteendestörningar ( RR x ~ 7) Språkstörningar (RR x ~ 5) Ökad risk för multipel misshandel ( fysisk, psykisk, sexuell) Pojkar generellt högre risk (utom för sexuell mh.)
Sverige 2011: Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Blir mer slagna än friska barn Är inte mer utsatta för enbart familjevåld än friska barn Är framför allt mer utsatta för både slag och familjevåld Undantag; barn med astma och allergi Utlandsfödda barns ökade utsatthet för både slag och familjevåld gäller huvudsakligen barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning
Barnmisshandelns långsiktiga konsekvenser Starka samband med: Beteendeproblem PTSD Kriminellt beteende Fetma! Visst samband med: Lägre utbildningsgrad och okvalificerade arbeten Depression och självmordsförsök Alkoholproblem Prostitution Svaga eller oklara samband med: Självskadebeteende Drogmissbruk Tonårsgraviditeter Kronisk värk som vuxen Allmänt dåligt hälsotillstånd som vuxen livskvalité
Barnmisshandel i de industrialiserade länderna Självrapporterat: 5 35 % av barn i olika länder rapporterar svår aga i hemmet 4 9 % rapporterar svår psykisk misshandel och upp till vart tredje barn svåra eller måttligt svåra kränkningar (särskilt i Östeuropa). Erfarenheter av sexuellt utnyttjande 15 30 % flickor och 5-15 % pojkar, varav 1/3 penetrationer. 1,5 15 % grav vanvård 8 25 % upplevt familjevåld Kända riskfaktorer: Svag ekonomi och låg utbildning hos föräldrar Ekonomisk ojämlikhet i ett land ökar speciellt risken för dödsfallen i misshandel Etniska faktorer förklaras huvudsakligen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer Drogproblem ökar risken för familjevåld. Cirka 10 % av risken förklaras av grannskapets sociala status och sociala klimat Gilbert, Widom, Browne, Ferguson, Webb, Janson. Burden and consequences of child maltreatment in high income countries. Lancet 2009
Anti-aga lagen Föräldrabalkens kapitel 6 1: Barnet har rätt tillomvårdnad, trygghet och en god uppfostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling
Barn har behov av att uttrycka det de känner Omgivningen måste bejaka och signalera beredskap att ta emot Svåra känslor förhindrar nödvändig kontakt med vuxna Barn lever på vuxnas villkor Barn som är ensamma med svåra känslor måste antingen förneka dem eller bli sjuka
Varför har det gått så bra i Sverige? Välfärdsstaten och teknisk utveckling som gjort livet lättare att leva. Tidig politisk konsensus, tidig skyddslagstiftning. Tidig hög utbildningsgrad i stora delar av befolkningen. Hög medvetenhet om betydelsen av ekonomisk jämlikhet. Generell prevention och föräldrautbildning. Jämförelsevis hög jämlikhet mellan könen. Huvudparten av all barn vistas tidigt i det offentliga rummet (förskolorna). Ökade kunskaper om familjevåld.
Where are we heading? Sweden England USA Universal prevention Targeted prevention Child protection? Out of home care