Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS) Allmänna barnhuset Majblommans riksförbund Wilhelm och Martina Lundgrens forskningsfond Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Marie Hellsten, enhetschef, auktoriserad socionom, psykoterapeut
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg 2
Västra Götalands Regionen Sahlgrenska Universitetssjukhus OMRÅDE 1 Drottning Silvias BUS/Kvinnosjukvård BUP Gamlestadens Göteborgs organisation 2011 BUP/Neuro/Hab BUP Öppenvård BUP Slutenvård BUP Gamlestaden BUP:s Akutteam BUP Kungshöjd Anorexi- Bulimienheten BUP Hisingen BUP Specialistenhet BUP Södra Bohuslän Slottis BUP Frölunda
Forskningen riktar sig mot tre olika områden Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
Asking routinely about IPV in a child and adolescent psychiatric clinic: A qualitative study Erfarna behandlare tyckte fortfarande efter en längre tids erfarenhet av rutinmässig kartläggning för våld, att det är ett svårt ämne att hantera Behandlare tillfrågar nu (2011) skriftligt om partnervåld vid 83 % av nybesöken Familjesamtalet (30 % av alla nybesök) måste kompletteras med individuella samtal med mamma, pappa och barn Vi rekommenderar användning av en kort skriftlig kartläggning för våld mellan föräldrar inom BUP (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., in press)
Partner Violence Screening - Utsatthet för våld i nära relationer Ifylld av r Mamma r Pappa r Annan: 1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på något annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, 4 år sedan eller längre r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? r En person som jag har ett förhållande med nu r En person från ett tidigare förhållande r Någon annan 2. Känner du dig trygg i ditt nuvarande förhållande? r Ja r Nej r Har inget förhållande för närvarande 3. Finns det en person från ett tidigare förhållande som gör sådant som får dig att känna dig otrygg för närvaran r Ja r Nej
Preliminära resultat av Partner Violence Screening Förekomsten av våld mot mödrar finns i en fjärdedel av alla nybesök I hälften av fallen ligger våldet mot mödrar mellan ett och tre år tillbaka i tiden och i hälften av fallen längre än fyra år tillbaka i tiden Våld mot pappa kan ännu inte rapporteras ( för få fall)
Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
Strukturerad risk-/skyddsbedömning En systematisk metodik för risk-/skyddsbedömningar avseende de barn och föräldrar som varit utsatta för våld i sin familj prövas. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot de barn där förövaren har gemensam vårdnad och antingen bor ihop med patienten eller har regelbundet umgänge.
Instrument för risk- /skyddsbedömning Vilken typ av våld rapporterar barn och förälder? (Conflict Tactics Scale - CTS 2/C) Vilken typ av våld rapporterar barnet att ha sett mellan föräldrarna? (Child Exposure to Domestic Violence - CEDV) Föräldrarapport om våld mot barnet (VMB) Farlighetsbedömning gällande förövaren (FREDA) Strukturerade frågor om barnets aktuella skyddssituation, upplevelse av trygghet och boende (bl.a. umgänge med förövare).
Några resultat av den preliminära utvärderingen (29 bedömningar) 80 % av mödrarna har flyttat från förövaren för längre än ett år sedan, och 25 % svarar att han vistas i hemmet minst en gång i månaden. En mamma bor med förövaren. (20 föräldrasvar) 25 % av barnen har kontakt med förövaren varje månad eller oftare, 21 % sover över hos förövaren (21 barnsvar). 75 % av mödrarna känner otrygghet när barnet är med förövaren (11 föräldrasvar) medan 58 % av barnen uttrycker otrygghet (12 barnsvar) barn och mammors oro är inte samstämmig de är otrygga med olika pappor.
Juridik Svaren om juridik tyder på att våldet har varit allvarligt eftersom 44 % svarar att brottsutredning mot förövaren är avslutat (7) eller pågående (1) (18 svar). I 32 % av fallen finns pågående strid om barnen genom tvist om vårdnad eller umgänge (5) eller avslutat (1) (19 svar). Bodelningstvist är mera ovanligt (1 avslutad och 2 pågående) (19 svar).
Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) 10-15 sessioner á 90 minuter Föräldrar är delaktiga i behandlingen Fokus är färdighetsträning och traumabearbetning Metoden är väldokumenterad, men inte utvärderat i Sverige www.tfcbt.musc.edu
Ordinarie behandling (TAU). Individuellt anpassad behandling i samråd med familjen. Barnpsykoterapi, föräldraterapi, familjeterapi, tonårsterapi, etc. Utredning, medicinering, rådgivning, taktil massage, nätverksarbete, etc. EMDR, KBT, etc.
Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) Maximalt 17 veckors behandling med varierande intensitet Behandlingen bygger på anknytningsteori, emotionsfokuserad terapi, strukturell familjeterapi Fokus är reparation av anknytningsbrott mellan tonåringar och föräldrar Prövad på deprimerade tonåringar i två studier i Amerika www.abft.se
Rapportering Kvalitativ studie av behandlares svårigheter att rutinmässigt fråga om våld vid nybesök på BUP (J Fam Violence submitted) Kvantitativ studie av förekomst av familjevåld bland BUP:s patienter ht 2012 Utvärdering av instrument för risk-/skyddbedömningen vt - 2013 Rekrytering till behandlingsstudien 2012-2013 BUP Göteborg Resultat av behandlingsstudien 2015 (doktorsavhandling) Nyhetsbrev om forskningsprojektet : jenny.meyer@vgregion.se Projektledare ole.hultmann@vgregion.se