Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 64 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Norrbottens näringslivsstruktur 99,1 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 79 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inklusive jordbruk). Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 27850 29099 76276 varav småföretag (0-49 anst) 27735 28955 59163 Jordbruk 3801 3803 4055 Offentlig verksamhet 156 1633 53230 Total 31807 34535 133561 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har försvagats marginellt sedan vårens mätning, från 71 till 68. Nivån indikerar dock en fortsatt god tillväxt. Länet ligger även i denna mätning högre än riksgenomsnittet på 54. Tillväxten väntas fortsätta i samma takt även kommande år. Sysselsättningstillväxten i länet har ökat avsevärt sedan vårens mätning. I båda sektorerna, men speciellt för industrin har ökningstakten varit högre än riksgenomsnittet. Tillväxttakten väntas mattas under kommande år. Orderingången har dämpats något för länets småföretag jämfört med vårens siffror. Tillväxten dras av industrisektorn som växer snabbare än landet i stort, medan motsatsen gäller för tjänsteföretagen. Tillväxten väntas fortsätta i något snabbare takt också kommande år. Omsättningstillväxten i länet ligger kvar på samma goda ökningstakt som i våras. Liksom i tidigare mätning dras uppgången främst av industrisektorn. Även i detta fall väntas tillväxten fortsätta i ungefär samma takt även kommande år. Den starka konjunkturutvecklingen i industrin avspeglas också i tillväxten av lönsamheten ökar i Norrbotten. Utvecklingen i industrisektorn är den näst bästa i landet, medan ökningen i tjänstesektorn varit svagare än riksgenomsnittet. 64 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Det är på samma nivå som riket som helhet. 4

Det främsta tillväxthindret för småföretagen är bristen på lämplig arbetskraft. Därefter följer arbetskraftskostnaden. 5

Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten bland småföretagen i Norrbottens län har tagit ytterligare fart i höstens mätning. Nettotalet går från 9 till 18, jämfört med rikssnittet som stiger från 4 till 8. Totalt sett har 31 procent av företagen i länet ökat antalet anställda medan 14 procent dragit ned på personalen. Tillväxten väntas fortsatta även under det kommande året, fast i mer dämpad takt (en möjligt effekt av den betydande arbetskraftsbristen och problemet med höga arbetskraftskostnader). Nettotalet väntas bli 6 att jämföra med riksgenomsnittet på 16. Tillväxten i sysselsättningen har varit snabb i båda sektorerna. Nettotalet för tjänstesektorn ökar från 16 till 18, medan industrin går från -5 i våras till 17 i höstmätningen. Inför kommande år tror båda delsektorerna på en fortsatt ökning av antalet anställda, men i något mer dämpad takt. Tjänsteföretagen räknar med ett nettotal på 6 medan industrin hamnar på nettotalet 7. I båda fallen är ökningstakterna lägre än riksgenomsnittet. 6

2. Orderingång Orderingången fortsätter att utvecklas positivt, om än i något dämpad takt jämfört med i vårens mätning. Nettotalet går ned från 35 från 25, medan rikssnittet går i motsatt riktning, från 12 till 27. Inför kommande år tror både länet och riket på en ökad tillväxttakt. Norrbotten spår ett nettotal på 34 och riket ett nettotal på 31. Tillväxten i orderstockarna har varit allra snabbast i industrisektorn, där med än hälften av alla företag uppvisar högre omsättning i höstens mätning. Sektorns nettotal på 44 är den högsta i landet. För tjänstesektorn har tillväxten varit mer dämpad än riksgenomsnittet. Den bilden står sig också inför det kommande året. Nettotalet för industrisektorn väntas stiga ytterligare till 46, jämfört med rikssnittet för sektorn på 22. För tjänstesektorn väntas nettotalet ligga kvar runt 28, vilket dock är en något lägre tillväxttakt än det förväntade riksgenomsnittet på 36. 7

3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet ligger kvar på i stort sett samma ökningstakt som i våras. 44 procent av företagen rapporterar stigande omsättning under det senaste året, medan 19 procent uppger vikande. Nettotalet dämpas därmed marginellt från 27 till 25. Omsättningstillväxten väntas fortsätta i ungefär samma takt under de kommande 12 månaderna, något svagare än den förväntade utvecklingen för riket som helhet. Högst omsättningstillväxt ser vi inom industrin med ett nettotal på 37 mot tjänstesektorns 21. Industrisektorn ligger därmed näst högst i landet, medan tjänsteföretagen ligger på den genomsnittliga nivån. Inför kommande år tror tjänstesektorn att nettotalet ligger kvar på liknande nivåer, medan industrin förväntar sig en kraftig ökning och att nå ett nettotal på 54. Detta är högst i landet och mycket högre än rikets sektorförväntningar på 30. 8

Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har försvagats marginellt sedan vårens mätning, från 71 till 68. Nivån indikerar dock en fortsatt god tillväxt. Länet ligger även i denna mätning högre än riksgenomsnittet på 54. Tillväxten väntas fortsätta i samma takt även kommande år, vilket dock innebär att konjunkturen i länet växer något långsammare än för Sverige i stort. Utvecklingen sedan den senaste mätningen visar på att industrin i länet utvecklats mycket positivt, och med en indikator på 98 är den näst bästa i landet (efter Uppsala län). För tjänstesektorn har tillväxten varit något svagare än genomsnittet i landet. I båda sektorerna väntas konjunkturen fortsätta att stärkas under det kommande året, speciellt inom industrin som spår ett nettotal på 107. Detta är de högst ställda förväntningar i riket. Tjänstesektorns indikator väntas hamna på 54, vilket är svagare än riksgenomsnittet på 94. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Av länets småföretag uppger 29 procent att lönsamheten ökat, medan 20 procent anger att den fallit. Det är dock stora skillnader mellan sektorerna. Inom industrin ser vi en kraftig ökning där netto 24 procent av företagen anger att lönsamheten förbättrats. Detta är den näst bästa utvecklingen i landet. För tjänsteföretagen har tillväxten varit mer dämpad och nettotalet på 5 är betydligt lägre än riksgenomsnittet på 17. Inför kommande år tror industrin på en fortsatt historiskt hög nivå vad gäller lönsamhetsutvecklingen och nettotalet väntas öka till 54. Tjänstesektorn tror också på en viss förbättring och ett nettotal som stiger till 17. Den relativt sett goda lönsamhetsutvecklingen har bidragit till att 20 procent av länets företag anger att lönsamheten nu är högre än normalt, vilket är den tredje högsta andelen i landet. Företagens prisförväntningar 33 procent av länets småföretag uppger att de tror på höjda priser under kommande år. Detta är något högre än vårens mätning på 28 procent, men lägre än genomsnittet som ligger på 40 procent. 10

Största konjunkturrisker Den klart största konjunkturrisken för Norrbottens förertag är att utvecklingen på hemmamarknaden ska bli sämre än väntat. Det anger 34 procent av företagen (dock klart under rikssnittet på 43 procent). 16 procent anger den internationella konjunkturen som största risk, vilket är den högsta andelen av alla län och ett tydligt tecken på länets relativt sett stora exportberoende. 12 procent anger nya konkurrenter på marknaden som den största konjunkturrisken. Den största konjunkturrisken för företagen i Norrbotten är att hemmamarknaden ska utvecklas sämre än väntat. 11

64 procent ser goda expansionsutsikter I vårens mätning anser 64 procent av Norrbottens företag att de har goda expansionsmöjligheter. Andelen är oförändrad sedan i våras, och även på samma nivå som i riket i stort. 12

Uppfattningen om tillväxtmöjligheterna skiljer sig mellan sektorerna. Inom industrin ser hela 77 procent goda expansionsmöjligheter. Inom tjänstesektorn ser 60 procent goda möjligheter för expansion. Industriföretagen är de mest långsiktigt positiva i landet. Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är brist på lämplig arbetskraft. Hela 24 procent anger detta, vilket är betydligt högre än rikssnittet (18 procent). Detta bekräftas också av att en tredjedel av alla företag anger att de tackat nej till order pga brist på arbetskraft. I den tillverkande sektorn är andelen 40 procent. På andra plats kommer de höga arbetskraftskostnaderna med 21 procent, och på tredje den svaga efterfrågan med 15 procent. Denna faktor väger dock betydligt lättare i Norrbotten än genomsnittligt i landet där andelen som svarat detta är 20 procent. 13

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14

15

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16