Lars Nyström En industrialisering efter industrialiseringen Industrialiseringsprocesser på landsbygden i västra Sverige under efterkrigstiden GIDLUNDS FÖRLAG
Innehåll Utgångspunkter INLEDNING 13 Den agrara ramen, 18 Detprotoindustriella arvet, 20 Tre industrialiseringsvågor, 23. ETT TREDJE SVERIGE? 25 Faktormodellen: billig arbetskraft, 26 Gnosjö: Samarbete och lokala nätverk, 28 De industriella distrikten i "tredje Italien", 30 Tre Italien, tre förklaringsmodeller, 31 Hälftenbruk och småhantverk, 33 Från tredje Italien till "tredje Danmark", 34 Ett tredje Sverige?, 36 Två industrialiseringsprocesser, 39 Mellan två teorikomplex, 40 Underlag och avgränsningar, 43. Orust BÅTBYGGARLAND 47 Historisk bakgrund, 50 Undersökningsområdet och dess omvandling 55 Källmaterial, 58 Disposition, 60. PROTOINDUSTRI, HANTVERK, INDUSTRIELLT DISTRIKT 63 Båtbyggeriet i Bohuslän 1946, 65 Arbetsdelning och specialisering 65 Båtbyggeriet som protoindustri, 72 Båtbyggeriet som industriellt distrikt, 78 Båtbyggeriet som hantverk, 79 Produktion efter parallella principer, 85.
MANUFAKTÖRER OCH EXPORTÖRER 87 Harry Hallberg 88 Den första modellen, 90 Båtbyggeriet 1964: en kvantitativ överblick, 94 Expansionens drivkrafter, 97 Protoindustri på väg 99 Manufakturföretagarna - en kollektivbiografisk skiss, 102 En ökad arbetsdelning..., 109...inom hantverkets ramar, 111 Hantverkets dilemma, 113 Vägen ut, 116. TRÄKULTUR OCH PLASTREALITET 117 Plastpionjärer I: Livbåtsvarvet, 117 Plastpionjärer II: IW-varvet, 123 Plastpionjär i träland, 125 Så länge skutan kan gå..., 127 Ett nytt underkluster, 130 Träkultur i plastrealitet, 134 Ett genombrott med förhinder, 138. PLASTEN SOM INDUSTRIELL REVOLUTION 141 Mot kapitalpolen, 142 Mot arbetspolen, 146 Den nya undervegetationen, 149 En decentraliserad industriregim, 153. HANTVERKARDISTRIKTET SLÅR TILLBAKA 155 De nya företagen I: Malö, 157 De nya företagen II: Christoph Rassy, 158 De nya företagen III: Najadvarvet, 161 Ut ur viken, 165 Distriktet ömsar skinn, 168. ETT ALTERNATIV TILL MASSPRODUKTIONEN? 173 Massproduktion och flexibel specialisering 174 Den decentraliserade modellen ifrågasatt, 177 Orust och dess gränser, 182. DEN LÅNGA VÄGEN TILL FABRIKERNA 187 Industrialiseringens förutsättningar, 188 Industrialiseringens faser, 189 Mellan modernitet och tradition, 189 Det sociala kapitalets roll, 191 Utblick från Kungsvikens strandparkering 198.
Kvänum INDUSTRIBYGDEN PÅ SLÄTTEN 205 Undersökningsområdet, 207 Källor och litteratur, 210 Undersökningens upplägg, 212. INDUSTRIGRODD 213 Kraft, 213 Råvaror, 214 Lokal efterfrågan, 215 Bysmedjan, 217 Grundarföretagen, 217 Från småhantverk till småindustri, 220. DISTRIKTET T A R' F O R M 225 Arbetarföretag 226 Hantverkare och underleverantörer, 228 Ett distrikt i vardande, 230 Parallellkonkurrens, produktrace och plagiat, 232 Ett Gnosjöpå Västgötaslätten?, 238. EN STRID PÅ KNIVEN - KAPPLÖPNINGEN OM SKÖRDETRÖSKANS HALMPROBLEM 241 Den första halmhacken i distriktet, 243 De första efterföljarna, 248 Olika sätt att sönderdela halm, 252 Tillverkningen exploderar, 255 Berättelser om Grönbergs syndafall, 259 Hackarna patenteras, 260 En invändning frän Jung, 263 Mellan plagiat och innovation - en öppen källkod, 266 Halmhackarna och distriktet som innovativ miljö, 269 Halmhackarna i industrialiseringen - en epilog 274. ATT LÄTTA FRÅN JORDEN 279 Produktionen vidgas I: Jungaverken (vitvaror), 280 Produktionen vidgas II: Plåt-Mekano (ventilationssystem), 286 Produktionen vidgas III: Emtunga (modulanläggningar), 292 Diversifieringens lokala logik, 297 Kvänumsindustrin 1931-2007: en kvantitativ överblick, 303 Horisontell diversifering vertikal integration, 306. JORDBRUKARE BLIR VERKSTADSARBETARE 309 Agrarsamhället Kvänum, 310 Den sociala strukturomvandlingen, 313 Mellan jordbruk och industri, 316 Industrin och jordbrukets strukturomvandling 318 Låglöneindustrialisering?, 319 Ändrade styrkeförhållanden, 323 En "halv" arbetsmarknad, 324 "En bondson, honom
anställde vi direkt", 326 "Utbildningsnivån har varit låg, kompetensen hög", 327 "Bra pojkar skall ha bra betalt", 329 Hur bonden blev lönearbetare, 332. HUR BONDEN BLEV INDUSTRIFÖRETAGARE 333 En kvantitativ översikt, 334 En "protoindustriell" situation, 338 Jordbrukslokal blir industrilokal, 342 Jordkapital blir industrikapital, 348 Ett praktiskt sinnelag 352 Det sociala arvet, 353. KVÄNUM OCH DESS GRÄNSER 355 Industrialiseringens förutsättningar, 356 Det sociala kapitalets roll, 358 Utsikt från Kvänum City, 364. Sammanfattning och slutdiskussion DET TREDJE SVERIGE I TID OCH RUM 371 Industrialiseringens utgångspunkter, 373 Industrialiseringens drivkrafter, 374 Lönekostnaderna då?...och det sociala kapitalet?, 376 Mellan teori och praktik, 378 Jordbruk, havsbruk, skogsbruk..., 379 Entreprenörer och utvecklingsblock, 380 Det tredje Sverige i tid och rum, 382. INDUSTRIALIZATION AFTER INDUSTRIALIZATION THE EMERGENCE OF INDUSTRIAL DISTRICTS IN SWEDISH COUNTRYSIDE IN THE POST-WAR PERIOD 387 BILAGA i: OM KÄLLORNA 395 BILAGA 2: STATISTISKA UPPGIFTER OM TRE VERKSTADSFÖRETAG 410 BILAGA 3: JORDKAPITAL I KVÄNUMSINDUSTRIN 418 FÖRKORTNINGAR 420 KÄLLOR OCH LITTERATUR 422 ORUSTSTUDIEN, PERSONER OCH FÖRETAG 449 KVÄNUMSSTUDIEN, PERSONER OCH FÖRETAG 452