GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN SEPTEMBER 2011

GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN SEPTEMBER 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Göteborgs botaniska trädgård 2. Bakgrund och syfte 3. Arbetets organisation 4. Byggnadsbestånd 5. Delprojekt: Ekonomigården 6. Delprojekt: Lärande och kommunikation 7. Delprojekt: Växthusen 8. Delprojekt: Entréområdet 9. Botaniska trädgården och omvärlden 2 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

1 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD Göteborgs botaniska trädgård är den största i sitt slag i Norden och en av de största i Europa. Med en halv miljon besökare varje år är trädgården ett av Västsveriges mest populära besöksmål. Den är en internationellt respekterad institution för botanisk forskning och hortikulturell utveckling. Göteborgs botaniska är något så speciellt som en institution med ett akademiskt uppdrag kombinerat med en stark folklig förankring. Trädgårdens vänförening samlar mer än 7000 medlemmar och SOM-institutets undersökning 2009 visar att Botaniska är en av de verksamheter inom VGR som har högst förtroende bland regionens medborgare. Botaniska trädgården bedriver en omfattande folkbildnings- och utställningsverksamhet kring teman som tropiska växter, svenska frukter, biologisk bekämpning, naturliga kretslopp, klimat och hållbar utveckling. Undervisningen riktar sig till barn och ungdom från hela regionen men också till lärare. Butiken erbjuder, förutom information, ett brett sortiment av noga utvalda växter som speglar trädgårdens utbud, samt trädgårdsredskap och trädgårdslitteratur. Trädgården har flera uppdrag: Den skall utforska, bevara och väcka intresse för växtvärldens mångfald. Botanisk forskning och hortikulturellt utvecklingsarbete skall bedrivas på hög internationell nivå. Trädgården skall också utveckla naturens betydelse för hälsa och livsmiljö, Grön rehabilitering och utomhuspedagogik är nya profilområden. En viktig funktion är att erbjuda ett attraktivt grön- och rekreationsområde med stora skönhetsvärden till nytta och nöje för de besökande. Botaniska bildar tillsammans med Slottsskogen och Änggårdsbergens naturreservat det som kallas Göteborgs gröna hjärta. Universitetets institution för växt- och miljövetenskaper är belägen i anslutning till trädgården, vilket bäddar för ett berikande samarbete. I samma byggnad finns också en annan samarbetspartner, Institutet för stressmedicin. Närheten till Naturhistoriska museet erbjuder många tillfällen till gemensamma aktiviteter inom forskning, publik verksamhet och skolundervisning. På andra sidan Vitsippsdalen ligger Sahlgrenska och också fler universitetsinstitutioner med anknytning till Botaniska. Trädgården utgör en rofylld park för njutning och avkoppling. Ett område där man varit stilbildande är sommarblommor, och framför allt arrangemangen vid entrépartiet och spegeldammen är uppmärksammade. Placeringen av Botaniska mitt i en stad, men samtidigt i direkt anslutning till olika svenska naturmiljöer som bäckraviner, branta berg och ljunghedar ger Botaniska unika förutsättningar. Klippträdgården har belönats med flera stjärnor i Guide Michelin och även Japandalen och Arboretet är internationellt uppmärksammade. Året runt lockar Växthusen besökare med sina samlingar av tropiska nyttoväxter, orkidéer, suckulenter och bergsväxter. 3 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

2 BAKGRUND OCH SYFTE År 2006 presenterades en Byggnads- och utvecklingsplan för Botaniska trädgården i Göteborg, framtagen av företrädare för trädgården, Västfastigheter och konsulter: Landskapsgruppen AB, White arkitekter AB och Axro Consult AB. I denna rapport gavs en omfattande historik, en fyllig redogörelse för trädgården i förhållande till omvärlden samt långsiktiga utvecklingsplaner för trädgård, byggnader och tekniska installationer. Det nu genomförda arbetet med en Lokalutvecklingsplan har inriktats mot att identifiera, utreda och värdera behov av byggnadsinvesteringar i olika tidsperspektiv. I arbetet med rapporten har också uppmärksammats behov av översyn gällande tillgänglighet, huvudvägar och dagvattenhantering. Detta kommer att behandlas mer utförligt i en kommande teknisk försörjningsplan. Ett antal delprojekt har studerats närmare, i rapporten beskrivna under rubrikerna Ekonomigården, Entréområdet, Lärande och kommunikation samt Växthusen. De föreslagna förändringarna i byggnadsbeståndet motiveras i huvudsak av krav på att åtgärda brister vad gäller arbetsmiljö, säkerhet och skydd, fysisk tillgänglighet samt bemötande. Vidare är det angeläget att skapa bättre förutsättningar för arbetet med skolklasser, som bedrivs av trädgårdens pedagog, samt att erbjuda bra arbetsplatser för personalen som främjar samverkan och effektivitet. Arbetet har vidare syftat till att säkerställa kvaliteten på de investeringsbeslut som i framtiden ska fattas för trädgårdens upprustning och utveckling. 4 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

3 ARBETETS ORGANISATION I arbetet med Lokalutvecklingsplanen har Botaniska trädgårdens ledningsgrupp utgjort styrgrupp. En projektgrupp har svarat för löpande avstämning och inriktning av arbetet. I gruppen har ingått: Mari Källersjö Förvaltningschef, Botaniska trädgården Göran Jungersten Administrativ chef, Botaniska trädgården Ewa Widén Börjesson Kenneth Bergerson Förvaltare, Västfastigheter Arkitekt, Semrén & Månsson Vård och skola För att identifiera och utvärdera behov och önskemål vad gäller lokalfrågor har möten ägt rum i ett antal arbetsgrupper: Trädgården Butiken Gröna rehab, Lärande och Kommunikation Administration Intendentgruppen Flertalet fotografier av Botaniska trädgårdens byggnader har tagits av Lars Kerla, Västfastigheter. Arbetet med Lokalutvecklingsplanen har löpande redovisats i förvaltningens samverkansgrupp, FSG. 5 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

Bebyggelsen inom trädgården är av mycket olika ålder, alltifrån Stora Änggårdens flerhundraåriga hus till den helt nya personalbyggnaden Mässlingen. Flera av husen är kulturhistoriskt värdefulla. ADMINISTRATIONS- BYGGNAD PERSONAL- BYGGNAD 5 EKONOMIBYGGNAD STALLET VÄXTHUS 7 4 BYGGNADSBESTÅND VÄXTTUNNEL Byggnaderna inom trädgården förvaltas av Väst-fastigheter med undantag för växthusen, som förvaltas av Botaniska trädgården. Verksamheten Gröna rehab bedrivs i lokaler hyrda av Göteborgs Stad, nämligen trädgårdsmästarbostaden vid Lilla Änggården. Gröna rehabs lokaler är ändamålsenliga men tillåter ingen expansion; behovet av arbetsplatser för medarbetarna bedöms dock kunna inrymmas i en nybyggnad vid Ekonomigården. PORTHUS 8 MARINBOTAN BUTIK STORA ÄNGGÅRDEN KOLONISTUGA STOLPBODEN Detaljplanen för området upprättades 1917 och har endast förändrats vad gäller vissa delområden; planen överensstämmer inte med rådande för-hållanden och ger i princip ingen vägledning vid planering av ny bebyggelse. Marken ägs av Göteborgs Stad och arrenderas via tomträttsavtal av Västra Götalandsregionen. Angränsande mark och bebyggelse sydväst om entréområdet ägs av Akademiska Hus, vilket är av intresse när det gäller byggnaden Marinbotan. LUSTHUS RESTAURANG/ CAFÉ Norra och södra porthuset Byggnaderna uppfördes 1928 och är relativt oförändrade sedan dess; de ingår i bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Sättningar förekommer och den fysiska tillgängligheten är låg och svår att åtgärda. BÅTSMANHUSET ROTEN 6 Det norra huset används idag för kontorsarbetsplatser, det södra disponeras av föreningen Botaniskas vänner. LUSTHUS Byggnaderna bedöms vara olämpliga för publik användning. Nuvarande eller liknande användning föreslås därför bibehållas. 6 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

Administrationsbyggnaden Byggnaden är uppförd 1926 (arkitekt Arvid Bjerke) med tillbyggnad av en herbarieflygel 1935 och ingår i bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Även delar av interiörerna är bevarade i ursprungligt skick. Huvuddelen av trädgårdens administration inryms - och kommer även framdeles att inrymmas - i byggnaden. Den nuvarande galleriverksamheten Floras rike i tillbyggnaden kommer att avvecklas 2012, då lokalen planeras att tills vidare användas för utökad butik, informationsverksamhet och som mötesplats. Butiken Byggnaden är uppförd 1997 som en tillbyggnad till den tidigare herbariebyggnaden, uppförd 1935. Någon möjlighet att öka ytan genom tillbyggnad finns inte. Butikslokalerna anses vara i minsta laget och något olämpligt disponerade, men fungerar i huvudsak väl. Verksamheten förutsätts bibehållas och kommer på kort sikt att utökas med lokaler i nuvarande galleriet. Marinbotan Byggnaden är uppförd på 1950-talet som en institutionsbyggnad för universitetet och är idag tomställd. Den ägs och förvaltas av Akademiska Hus, som dock är öppna för möjligheten att utnyttja byggnaden för trädgårdens behov. De närmare formerna för detta har dock inte utretts inom arbetet med Lokalutvecklingsplanen. Se vidare under 6. Entréområdet. Personalbyggnaden Byggnaden - Mässlingen - färdigställdes 2009 och inrymmer personalutrymmen för trädgårdens personal samt kontorsarbetsplatser. 7 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

Ekonomibyggnaden Huset är byggt på 1950-talet och inrymmer idag garage, verkstäder, förråd och kontorsarbetsplatser. Huset föreslås rivas och ersättas med en ny samlad ekonomibyggnad. Se vidare under 5. Delprojekt: Ekonomigården. Stallet Huset är gammalt och byggnadskyddat. Ett sentida garage på gaveln måste rivas för att inte ytterligare skada byggnaden. Idag inrymmer huset förråd och arbetsplatser. I framtiden föreslås arbetsplatserna flyttas ut och byggnaden få en mer publik användning, t ex utställningar och föreläsningar. Ingången vänds då mot entrésidan i stället för mot gårdssidan. Växthusen Växthusen har uppförts i flera etapper, den senaste 1981. Tekniskt och funktionellt bedöms de vara i behov av upprustning eller nybyggnad inom 5-10 år. Se vidare under 8. Delprojekt: Växthusen. Stora Änggården Detta är den gamla huvudbyggnaden från 1813; den är kulturhistoriskt skyddad. Huset inrymmer idag bostäder för personal knuten till trädgården. Delvis annan - publik - verksamhet har diskuterats, men bedöms medföra problem med tillgänglighet och brandskydd. Framtida användning är föremål för särskild utredning. Stolpboden Byggnaden har försetts med en ramp varvid tillgängligheten förbättrats; skredrisken mot Vitsippsdalen innebär dock vissa begränsningar i användningen. Huset används för bl a svampoch äppleutställningar. Kafé och restaurang Byggnaden från 1993 ligger vackert i bortre delen av parkområdet, i anslutning till Vitsippsdalen. Sommartid är den mycket attraktiv, men vintertid är öppethållandet begränsat och det långa avståndet från entrén besvärande. Genom att biltrafik inte är tillåten i trädgården begränsas möjligheten att bredda användningen. Verksamheten bedrivs idag av en fristående entreprenör. Roten Detta är den tidigare serveringen, som har använts för undervisningsverksamheten, sedan den nya restaurangen togs i bruk. Byggnaden har konstaterats vara mögelskadad och kommer att rivas. Se vidare under 7. Undervisning. Kolonistugan - Nya lusthuset - Lusthuset - Båtsmanhuset - Pumphuset - Alpstugan - Japanskjulet Lusthuset ägs av Röhsska muséet. För dessa byggnader föreslås inga förändringar i användningen och inga särskilda åtgärder. 8 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

5 EKONOMIGÅRDEN Mässen revs i samband med uppförandet av den nya personalbyggnaden Mässlingen, och förrådet i anslutning till Stallet måste rivas snarast. Den nuvarande Ekonomibyggnaden inrymmer garage, verkstäder och vissa kontorslokaler samt allmänna toaletter i källaren; i anslutning till huset finns även ett mindre växthus. Byggnaden fungerar för sina ändamål, men lokalerna är relativt slitna och inte helt ändamålsenliga. Besökstoaletterna har dålig tillgänglighet och är olämpligt placerade i anslutning till arbetsområde. Förslag - Samlad nybyggnad Ekonomibyggnaden föreslås rivas och ersättas av en nybyggnad som inrymmer alla ekonomigårdens funktioner, med en ny miljöstation i anslutning därtill. Garage och förråd kan nås från en inre körgård. I en del av byggnaden, förslagsvis mot Mässlingen, placeras kontorsarbetsplatser för trädgårdens personal. Tillfartsvägar samt avgränsning och inhägnad av området kan förbättras. Befintliga mindre byggnader kan delvis integreras i nybyggnaden, och växthus och -tunnel flyttas till området närmast övriga växthus. Genom förslaget kan man få mer ändamålsenliga lokaler med ett effektivare lokalutnyttjande, bättre arbetsmiljö och högre säkerhet. IDÉSKISS 9 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

INSPIRATION VILLA KARLSSON, tham & videgård arkitekter MÄSSLINGEN (ferrum arkitekter) 10 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

6 LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION Undervisningen har idag lokaler i Roten, den tidigare serveringen. Läget beskrivs som bra. Mögelangrepp har dock konstaterats i byggnaden, som kommer att rivas. Ersättningslokal föreslås lösas enligt något av följande alternativ. Undervisning i Marinbotan Lokaler i Marinbotan används för närvarande som ersättning för Roten. En utvärdering kommer att göras med pedagogverksamheten om denna placering kan utgöra ett alternativ även på längre sikt, i så fall i kombination med en samlingsplats vid nuvarande Roten. Ny undervisningsbyggnad vid nuvarande Roten Ett annat alternativ är en ny byggnad i samma läge, med större, tillgängliga och mer ändamålsenliga lokaler. I anslutning därtill, t ex vid den gamla uteserveringen, gärna en samlingsplats. Uteplatsen kan till en del förses med väderskydd, med möjlighet för besökare att sitta ner med sin matsäck vid dåligt väder. IDÉSKISS INSPIRATION Publik verksamhet På stora gräsmattan vid nya lusthuset anordnas idag aktiviteter både inom Botaniskas publika verksamhet och av externa aktörer. Det kan röra sig om nallepicknick för de yngsta, mindre konserter och evenemang. Att här bygga en scen med tak skulle öka möjligheterna att använda ytan för arrangemang som stärker Botaniska trädgården som besöksmål. NATURUM FJÄRÅS BRÄCKA (efem arkitektkontor) 11 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

INSPIRATION JUVET LANDSCAPE HOTEL, skodvin & jensen arkitekter AIRSTREAM HOUSE, TANK architects 12 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

7 VÄXTHUS I en nära framtid behöver nuvarande växthus ersättas. Detta är en stor och komplicerad fråga, som innefattar bl a placering (nuvarande eller annat läge), innehåll, arbetsmiljö och säkerhet, tekniska lösningar (klimat, energisparande), fysisk tillgänglighet och inte minst kostnader. Därutöver kan nya, attraktiva och spektakulära, växthus stärka Botaniska trädgården som besöksmål, inte minst vintertid. Några skisser som underlag för kostnadsbedömning har inte utförts inom ramen för denna lokalutvecklingsplan. Sådana kommer att utarbetas i en fördjupad förstudie. THE GLASS BUBBLE, GORA art & landscape 13 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

INSPIRATION EDEN PROJECT 14 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

8 ENTRÉOMRÅDET Hur man utformar entréområdet är en komplex frågeställning, som i sig kan inrymma lösningen på en rad behov och önskemål: Besökstoaletter med god tillgänglighet utgör ett akut behov. En bemannad informationsdisk för besökare, både enskilda och grupper. Butik med utökade ytor och bra inlastning. Enklare kafé i närheten av entrén. Samlings- och informationsplats för grupper, t ex i sam band med visningar. Utrymme för och presentation av diverse utställningsoch informationsmaterial. Ny toalettbyggnad Nuvarande toaletter (mellan Marinbotan och södra grindstugan) ersätts med en utökad och förbättrad byggnad innehållande sex toaletter, varav två rullstolsanpassade, och ett förråd. Eventuellt kan man skilja på dam- och herrtoaletter, kanske med förrum. Toaletterna har - om byggnaden är obemannad - ingen övervakning, och riskerar att bli tillhåll ; de bör utformas robusta och kanske låsas nattetid. Besökscentrum I intervjuer med verksamhetsföreträdarna är man överens om att ett Besökscentrum, oavsett omfattning, bör placeras i anslutning till trädgårdens huvudentré. Information, butik och kafé kräver bemanning; i någon mån gäller det även toaletterna, för övervakningens skull. Det kan därför ligga ett värde i att samla dessa verksamheter, antingen i en fristående byggnad eller i anslutning till en befintlig. Denna byggnad ägs av Akademiska hus och är tomställt. Det finns ingen långsiktig plan för användningen, och man är intresserad av att hitta en lösning i samverkan med Botaniska. Den nuvarande entrén leder till ett mellanplan, varför tillgängligheten måste lösas med t ex en ny hiss och trappa på norra gaveln. Byggnaden är väl lämpad för bl a kontor, mötes- och mindre samlingslokaler. Besökscentrum i anslutning till Marinbotan I denna lokalutvecklingsplan har vi valt att illustrera möjligheten att ansluta ett besökscentrum till Marinbotan. Ett besökscentrum i detta läge bygger på att man här samlar så många verksamheter som möjligt som kräver bemanning för att få samordningsvinster. Det kan gälla butik, information, kafé, toaletter, utställning, föreläsning, samling etc. Samtidigt skulle kunna ges möjlighet till bättre inlastning och uteförsäljning för butiken. Lokalerna i Marinbotan kan även inrymma kontor, mötesrum och kanske undervisningslokaler. En byggnad för dessa ändamål kan utformas med en öppen, glasad framsida mot entrén, en sluten baksida och ett utdraget tak som regn- och solskydd för kafé och samlingsplats. En så omfattande tillbyggnad till den befintliga byggnaden innebär att en rad frågor måste regleras i samråd med Akademiska hus; en diskussion pågår om upplåtelse- och ägandeformer. Konsekvensen av en sådan samlokalisering i en ny byggnad är bl a att butiken lämnar sina nuvarande specialbyggda lokaler. I praktiken finns bara en möjlig placering av en fristående byggnad, nämligen till höger om entrégrindarna. I detta läge finns också möjlighet att ansluta en nybyggnad till Marinbotan. 15 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011

INSPIRATION NY TOALETTBYGGNAD - PYRAMIDEN ARKITEKTER H-HOUSE, WRB arkitekter BESÖKSCENTRUM - IDÉSKISS 16 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011 NOVARTIS CAMPUS, marco serra

9 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH OMVÄRLDEN Inom trädgården pågår ett kontinuerligt arbete med att öka tillgängligheten. Det sker dels i form av anpassning av befintliga byggnader och vägar, dels genom att stor vikt läggs vid tillgänglighetsfrågorna vid planeringen av nya byggnader och anläggningar. En viktig aspekt är också att fler människor ska kunna ta sig till Botaniska trädgården. Parkeringssituationen är idag otillfredställande. Det finns ett stort behov av fler parkeringsplatser, även för personer med funktionshinder, samt uppställningsplatser för turistbussar. Gångbro från Sahlgrenska genom Vitsippsdalen Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten - i vid mening - till trädgården har Västfastigheter utrett möjligheten att skapa en förbindelse med Sahlgrenska sjukhuset via en gångbro över Vitsippsdalen. En sådan skulle länka samman parkområdet med sjukhusområdet och ge fler möjlighet att uppleva trädgårdens och naturreservatets värden. Gångbro från Sahlgrenska. Illustration: WSP Sverige Ett förslag till en sådan gångbro har skisserats, och frågan ligger för närvarande hos Länsstyrelsen för beslut. Förbindelse med Slottskogen Slottskogen och Botaniska utgör tillsammans ett enastående parkområde centralt i Göteborg. Områdena skiljs idag från varandra av den barriär som Dag Hammarskjöldsleden utgör. Att minimera effekterna av denna barriär och öka sambanden dem emellan kan ske genom: en ny gångbro över leden från spårvagnshållplats. nedgrävning och överdäckning av leden. omvandling av leden till stadsgata. Flygbild över Botaniska trädgården. 17 / 17 GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD LOKALUTVECKLINGSPLAN 2011