Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Relevanta dokument
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Riktlinje Sjukskrivningsprocessen

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Nya föreskrifter och allmänna råd

Hur ska bra vård vara?

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Ledningssystem för Sjukskrivningsprocessen i Norrbottens läns landsting

Bättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Rutiner för f r samverkan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9 ersätter

Ledningssystem för god kvalitet

Sjukskrivningsmiljarden

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Maria Åling. Vårdens regelverk

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Kicki Tepphag Olson tel

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida


Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Utgåva 02. Fastställd

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Hur gör vi action av juridiken

Patientsäkerhetsberättelse

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Intyg - vårdgivardirektiv för utfärdande. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Transkript:

1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården (28 HSL). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (2 HSL). Socialstyrelsens föreskrifter, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2011:9), anger att vid planering, utförande, uppföljning och utveckling av verksamheten ska det systematiska kvalitetsarbetet skapa sådana förutsättningar att tillgängliga resurser kan användas för att uppnå kraven på säkerhet, kostnadseffektivitet och patienttillfredställelse. Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivningsprocessen. Hälso- och sjukvården står för att dokumentera diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och arbetsförmåga i ett medicinskt underlag. Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning. Det medicinska underlaget ligger till grund för detta beslut. En läkares bedömningar i ett medicinskt underlag innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut. De båda parterna har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår, rörande behandlande läkares bedömning, måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd. 1 1 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd en vägledning för sjukskrivning. Socialstyrelsen 2007.

2 (5) Handlingsplan för sjukskrivningsprocessen inom Region Östergötland Denna handlingsplan omfattar vårdgivarens riktlinjer för verksamheternas organisation av sjukskrivningsarbetet gällande förbättrade medicinska underlag, jämställda sjukskrivningar, ökad användning av försäkringsmedicinskt beslutsstöd för sjukskrivningar samt elektronisk överföring av medicinska underlag. Handlingsplanen omfattar både offentlig och privat driven verksamhet. Planen har framtagits i samarbete med Försäkringskassan i Östergötland. SYFTE Att skapa en ökad kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen, som ska leda till att sjukskrivningsärenden prioriteras såväl för ledningen i olika nivåer inom Region Östergötland som för sjukskrivande läkare. Handlingsplanen skall också förbättra förutsättningarna för samverkan inom hälso- och sjukvården samt externt med andra aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovård och socialtjänst. Vidare finns målsättningen att undvika väntetider och ojämlik behandling av sjukskrivningsärenden samt att utrednings- och behandlingsprocesser sker parallellt. Region Östergötlands mål för sjukskrivningsarbetet är att uppnå en för patienten rätt och säker sjukskrivningsprocess där fokus ska läggas på en aktiv sjukskrivningsprocess, utveckling av utrednings- och behandlingsarbete genom team. En god vård 2 innebär att hälso- och sjukvården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Sjukskrivning är en del av vård och behandling. Som all behandling ska sjukskrivningen ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker Patientsäkerhetsfrågor är högt prioriterade. Sjukskrivningsprocessen ska vara en naturlig del i patientsäkerhetsarbetet för att minska riskerna för negativa effekter av sjukskrivning. Patientfokuserad Patientens värdighet och integritet ska respekteras vid sjukskrivning. Dialog ska ske med patienten angående grunderna för bedömning av sjukskrivning. 2 God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen, 2012.

3 (5) Effektiv Rätt resurser ska sättas in under sjukskrivningen, för att sjukskrivningsprocessen ska bli kostnadseffektiv. Jämlik I sjukskrivningsprocessen ska varje individ få den vård och behandling som det finns behov av. I rimlig tid Med beaktande av gällande vårdgaranti och prioriteringsregler ska en medicinsk bedömning snarast göras, och därmed ska ställning tas till om behov av sjukskrivning föreligger. UPPFÖLJNING Uppföljningen ska ske på verksamhetsnivå, löpande i verksamhetens kvalitetsrapport/verksamhetsplan. Uppföljning ska ske årligen enligt verksamheternas egna handlingsprogram för sjukskrivningsprocessen. I uppföljningen ska rapportering av vårdköer, statistik uppdelad på kvinnor, män och område, samt dialog med patientnämnden ingå. Handlingsplanen ska följa nationella riktlinjer och föreskrifter. Utvärdering sker enligt de principer som gäller för Region Östergötlands ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. VÅRDGIVARENS ANSVAR Fastställa vårdgivarens övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivning, kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Efterfråga och följa upp mätbara mål, mått och mätrutiner för sjukskrivningsprocessen. Nationella riktlinjer, såsom det Försäkringsmedicinska beslutsstödet ska användas. Ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen organiseras så att den tillgodoser kravet på patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt med mål, organisation och rutiner för sjukskrivningsprocessen som säkerställer kvaliteten. Säkerställa att sjukskrivningsprocessen fungerar verksamhetsöverskridande. PRODUKTIONSENHETSCHEFENS ANSVAR Säkerställa att chefer och medarbetare har den kompetens, det engagemang, det ansvar och de befogenheter som krävs för ett systematiskt kvalitetsarbete kring sjukskrivningar. Ge skriftliga direktiv för och säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för intyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården som rör sjukskrivningsprocessen.

4 (5) Säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen genomgår utbildning och fortbildning i frågor om personalens skyldigheter och ansvar vid utfärdande av intyg. VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR Inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen för att styra, följa upp och utveckla arbetet. Ansvara för att mål för arbetet med sjukskrivningsprocessen formuleras och uppnås. Ansvara för uppföljning och analys av sjukskrivningsprocessen, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetet. Fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för de intyg som utfärdas inom verksamhetsområdet. Fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att rutiner och ansvarsfördelningen uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven i dessa föreskrifter. ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALS ANSVAR Hälso- och sjukvårdspersonalen ska inom ramen för verksamhetens ledningssystem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av verksamhetens mål och resultat. SJUKSKRIVNING SKA SKE ENLIGT GRUNDLÄGGANDE REGELVERK OCH STYRDOKUMENT. Grundläggande lagstiftning http://www.sjukskrivningar.se/default.aspx?id=32493 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Sekretesslagen (1980:100) Patientdatalagen (2008:355) Diskrimineringslagen (2012:913) Föreskrifter och vägledningar Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9) God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen, 2012 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd en vägledning för sjukskrivning, Socialstyrelsen, 2007 Handlingsplan för sjukskrivningsprocessen, Region Östergötland