Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen
|
|
- Elisabeth Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Tillämpningsområde: All hälso- och sjukvård med sjukskrivningsuppgift som Region Halland finansierar oavsett driftsform Sida 1 av 15
2 Innehåll 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE BAKGRUND SYFTE.4 4. MÅL DEFINITIONER.5 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET ANSVARSFÖRDELNING KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSRIVNINGSPROCESSEN Bemötande av patienter Metoder för diagnostik, vård och behandling Kompetens Samverkan Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING...15 Sida 2 av 15
3 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE Sjukskrivningsprocessen ingår i regionens ledningssystem som ett styrande kapitel Patient dokument Sjukskrivning är en tvärställd process som ska tillämpas lika oavsett verksamhetsområde. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen från övergripande vårdgivarnivå till medarbetarnivå. Det innebär ett krav på lokal anpassning av rutinerna på förvaltningsnivå/motsvarande samt verksamhetsnivå. Sida 3 av 15
4 2. BAKGRUND I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår att kvaliteten inom hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Konsekvenserna som en sjukskrivning kan ha för individen gör att praxis bör stödjas och styras med samma kvalitetsanspråk som hälso- och sjukvårdens övriga aktiviteter. Sjukskrivning kan utgöra en del av patientens behandling och processen är beroende av att det finns system och ledningsstrukturer för denna hos sjukvårdshuvudmannen (Regionen) men även Försäkringskassan. Sjukskrivningsprocessen kräver kompetens och kunskap för medicinska avväganden samt god kännedom om socialförsäkringens regelsystem. Handläggningen måste vara tidseffektiv och inblandade parter (patienten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsgivare) måste ges förutsättningar för att samverka och medverka i arbetet. Socialstyrelsen har därför tillsammans med Försäkringskassan utformat en vägledning för sjukskrivning för en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess, Socialstyrelsens vägledning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd- vägledning för sjukskrivning. Den består av två delar, övergripande principer samt specifika rekommendationer för sjukskrivning. Tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter, om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2005:12) samt Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) utgör dessa sammantaget grunden för innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. 3. SYFTE Detta dokument är regionens (vårdgivarens) riktlinjer för sjukskrivningsprocessen i regionen och beskriver hur berörd personal ska kunna följa och säkra att alla patienter där sjukskrivning är en del av vård- och behandling får en patientsäker, rättssäker samt jämställd och kostnadseffektiv vård- och behandling. 4. MÅL Regionens (vårdgivarens) mål är en patient-, och rättssäker samt kostnadseffektiv vård- och behandling. Med patientsäker avses att sjukskrivningen ska uppfylla kravet på god vård enligt SOSFS 2005:12 God vård om ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig sjukskrivning ska ske enligt nationella och lokala riktlinjer. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i form av 15 övergripande principer är en viktig utgångspunkt för arbetet med sjukskrivningar. Sida 4 av 15
5 - Säker kontraindikationer för sjukskrivning ska iakttas - Patientfokuserad sjukskrivning ska ske med respekt för individen och säkerställa ett personligt bemötande samt att patienten kan tillgodogöra sig informationen. - Jämställd bedömning av sjukskrivningsbehov ska ske på lika villkor utan omotiverade skillnader mellan könen - Ges i rimlig tid medicinsk bedömning för sjukskrivning ska, med beaktande av gällande prioriteringsregler utfärdas snarast vilket innebär att patienten har sitt underlag i handen senast inom en vecka. Med rättssäker avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med tillhörande regelverk. Med kostnadsffektiv menas en god resurshantering av sjukskrivningsprocessen ur ett individ-, verksamhets- och samhällsperspektiv. 5. DEFINITIONER Begreppet sjukskrivning Patienter sjukskriver sig själva den första veckan. Från och med dag 8 krävs läkarintyg i en sjukskrivning. Sjukskrivning i sjukvårdssammanhang är att skriva ett medicinskt underlag som styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 % på grund av sjukdom. Sjukskrivning är inte evidensbaserat avseende längd och omfattning, men samtidigt är den en del av vård och behandling av en patient. Denna uppgift ingår i begreppet att ge sakkunnig hälso- och sjukvård. Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på patienters hälsotillstånd och arbetsförmåga, eller kan ge biverkningar, så kan sjukskrivning därmed sägas vara en del av behandling och ska hanteras likhet med andra åtgärder. Sida 5 av 15
6 Sjukskrivningsprocessen Figuren ovan visar schematiskt flödet och samarbetet i ett enkelt sjukskrivningsärende inom vården och försäkringskassan (FK). Figuren visar även att sjukskrivningsförfarandet kan återupprepas vid förlängning av sjukskrivning. Om sjukfallet blir långdraget kan det behövas nya bedömningar och underlag från sjukskrivande läkare t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH). Detta krävs för att ta ställning till den mer långsiktiga rehabiliteringen och rätt till fortsatt sjukförsäkringsförmån till exempel sjukpenning eller sjukersättning. Rehabiliteringskedjan från 2008 innebär att patientens rätt till sjukförsäkringsförmån ses i förhållande till olika arbetsförmågekrav efter 3, 6 och 12 månader. Detta innebär ökade krav på att de båda organisationerna Regionen och Försäkringskassan (FK) har välfungerande interna och externa rutiner för att kunna hantera patientens sjukskrivning på bästa sätt. Figuren visar inte hur mer komplicerade fall kan hanteras. För sådana sjukfall kan det bli aktuellt att använda utökade samverkansrutiner med FK. Dessa kan vara samarbete i avstämningsmöten, i egna medicinska bedömningsteam eller genom samverkan enligt FINSAM-93 avtalet. I vissa komplexa fall ska landstinget förse försäkringskassan på begäran med fördjupade försäkringsmedicinska utredningar i form av särskilt läkarutlåtande (SLU) eller teambaserade försäkringsmedicinska utlåtanden (TMU). 6. REGELVERK OCH HANDBÖCKER FÖR ARBETET Sjukskrivningsuppgiften regleras i överensstämmelse med övrig sjukvårdslagstiftning och i Lagen om allmän försäkring 3 kap., 7. Regionens (vårdgivarens) kvalitets- och Sida 6 av 15
7 patientssäkerhetskrav framgår av här aktuella riktlinjer som baserats på Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12), Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Specifika föreskrifter och riktlinjer i sjukskrivningssammanhang är; Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Föreskriften är tillämplig på såväl intyg som medicinskt utlåtande för sjukskrivning Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning och specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga. Föreskriften om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården med mera (SOSFS 2005:29) Handböcker för arbetet Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Socialstyrelsen Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården, Sveriges Kommuner och Landsting ANSVARSFÖRDELNING Med ansvarsfördelning avses fördelning av uppgifter på olika nivåer. För regionen betyder det en fördelning på tre nivåer 1. Regionnivå/sjukvårdshuvudman 2. Vårdgivarnivå/Förvaltningsnivå ( i förekommande fall där det finns förvaltningschefer eller motsvarande nivå i privat regi) 3. Verksamhetsnivå 1. Region Hallands (sjukvårdshuvudmannens) ledningsansvar som vårdgivare Vårdgivaren/regionen representeras av hälso- och sjukvårdsdirektören och ansvarar för att: utarbeta riktlinjer och kvalitetsindikatorer och tydliga mål för det systematiska kvalitetsarbetet avseende sjukskrivning med tillhörande utfärdande av medicinska underlag/intyg. ge direktiv och säkerställa att sjukskrivningsprocessen med tillhörande intygsutfärdande och Socialstyrelsens vägledning för det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska omfattas av landstingets ledningssystem. etablera former för samverkan (exempelvis Finsam -93, samverkansöverenskommelse mellan landstinget och Försäkringskassan kring arbete med sjukskrivningsprocessen, samt externa vårdgivare.) följa upp och utvärdera inom ramen ordinarie planeringsprocess, delprocess Sida 7 av 15
8 uppföljning God vård. 2. Vårdgivaren/förvaltningschef i egen regi/privata leverantörer ansvarar för: att regionens övergripande riktlinjer kring sjukskrivningsprocessen tillämpas. säkerställa att sjukskrivningsprocessen organiseras så att den tillgodoser kravet på patientsäkerhet och kvalitet samt befrämjar kostnadseffektivitet. att följa upp och återrapportera mål- och kvalitetsuppfyllelse enligt plan till landstinget. att säkra att alla verksamhetschefer har kunskap i samt kan tillämpa föreskriven riktlinje kring försäkringsmedicin och i det försäkringsmedicinska beslutsstödet att försörjning av tjänster, produkter och teknik ska vara anpassade för att stödja arbetet med sjukskrivningar 3. Verksamhetschefen ansvarar för att: inom ramen för riktlinjerna kring sjukskrivningsprocessen ta fram, fastställa och dokumentera lokala mål, riktlinjer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet för sjukskrivningsprocessen för att kunna styra, följa upp och utveckla arbetet enligt de övergripande målen. Verksamhet där sjukskrivning förekommer sällan exkluderas från denna del av uppdraget. Lagstiftning, nationella riktlinjer och vårdgivarriktlinjer som reglerar sjukskrivning gäller däremot all verksamhet med sjukskrivningsuppgift. försäkra sig om att hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor med flera) är utbildad och har förutsättningar för att till exempel skriva medicinskt underlag för sjukskrivning och/eller utföra och medverka i uppdraget. Befinner sig läkaren i en jävssituation, inte kan göra en opartisk bedömning eller inte har tillräcklig kompetens, ska denne avböja att skriva medicinskt underlag (SOSFS 2005:29 7 kap 2 ). Om ett intyg eller utlåtande inte grundas på en personlig undersökning skall skälet anges (10 kap 1 ). Läkare, rehabiliteringspersonal och övrig berörd personal Samtliga medarbetare har ansvar att följa lagar och förordningar, beslut fattade i verksamheten samt innehåll i ledningssystem och ska därför: säkra att de övergripande principerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet tillämpas se till att patienter i behov av rehabilitering blir delaktiga i sjukskrivningsprocessen och har en aktuell rehabiliteringsplan, dokumenterad i patientjournalen säkra att sjukskrivning inte sker med omotiverade skillnader beroende på kön. Sida 8 av 15
9 säkra sin kompetens i frågor som rör sjukskrivningsprocessen och sjukskrivning ge patienten en individuellt anpassad information genom att informationen förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. dokumentera sjukskrivningar i journalen för att säkerställa spårbarhet. Det ska vara möjligt att följa anledning till sjukskrivning, omfattning, längd, syfte och förväntad effekt samt utvärderingen av sjukskrivningen och vidtagna åtgärder i journalen. Säkra att patienten får sitt medicinska underlag snarast det vill säga senast inom en vecka. tillhandahålla de medicinska underlag som Försäkringskassan efterfrågar rapportera avvikelser i avvikelsehanteringssystemet enligt rutin Avvikelser. medverka i det systematiska kvalitetsarbetet delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat 8. KVALITETSNIVÅN INOM OMRÅDET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN 8.1 Bemötande av patienter Patienter med sjukskrivningsbehov ska bemötas personligt och informativt i telefon, på mottagningen och i den fortsatta processen. Verksamhetschefen ansvarar för: - klara rutiner/ansvarsfördelning vid sjukskrivningskontakter - information om sjukskrivningsregler för patienten - hänvisningsrutin till försäkringskassans informationsmaterial på utländska språk om sjukskrivning - att både kvinnor och män bemöts med värdighet och integritet - Information under läkarbesöket om hur patientens sjukskrivningsärende kommer att följas upp samt på vilket sätt kommunikation kan ske i den fortsatta processen 8.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Verksamhetschefen ansvarar för att följande metodstöd beaktas vid sjukskrivning; - Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd övergripande principer vid sjukskrivning samt specifika rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga - Metoder och rutiner för en jämställd sjukskrivning (Se exempel i SKL:s handbok för jämställda sjukskrivningar) Sida 9 av 15
10 - Programförklaring för en jämställd sjukskrivningsprocess ( Landstinget Halland ) 8.3 Kompetens Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas personal för att god vård (t.ex. sjukskrivning) ska kunna ges. I begreppet personal ligger att det ska vara utbildad personal. Även föreskriften som rör utfärdande av intyg innehåller bestämmelser om att det ska finnas utbildad personal för att skriva intyg eller, som i detta fall, medicinskt underlag (sjukintyg) för sjukskrivning. Samtlig personal; läkare, tandläkare, läkarsekreterare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator, psykolog m.fl. ska ha kompetens för sitt delansvar i sjukskrivningsprocessen. Region Halland har tillgång till ett interaktivt webbaserat utbildningsverktyg i försäkringsmedicin. All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i Halland har rätt att använda detta. Verksamhetschefen ansvarar för att övrig hälso- och sjukvårdspersonal har eller inhämtar kompetens inom nedan angivna områden. I sjukskrivningssammanhang är det huvudsakligen fem utbildningsområden som är aktuella; - Försäkringsmedicin t.ex. rehabiliteringskedjan, kvaliteten i de medicinska intygen och försäkringsmedicinskt beslutsstöd - Socialstyrelsens intygsföreskrift 2005:29 - Regionens riktlinjer för sjukskrivningsprocessen - Bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsförmåga - Genuskompetens, t.ex. kvinnors och mäns sjukdomar och kompetens om våld i nära relationer samt kunskap om verksamhetens eget arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Läkare/tandläkare Läkare/tandläkare med sjukskrivningsuppgift ska ha kunskap om lagstiftningen inom hälso- och sjukvården och intygsföreskriften SOSFS 2005:29 samt försäkringsmedicinsk kompetens inom ovan nämnda fem områden. Sjuksköterska Sjuksköterska som hanterar patientkontakter med sjukskrivningsfrågor, ska ha kunskap på samma områden som ovan angivits för läkare men på ett övergripande plan. Sjuksköterskan ska ha sådan kunskap och insikt att dennes bemötande av patienten gagnar sjukskrivningsfrågan på bästa sätt. Sida 10 av 15
11 Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Dessa personalkategorier har oftast långvariga och återkommande behandlingskontakter med sina patienter. Detta ger stora möjligheter att påverka attityd och motivation i bred bemärkelse. Det ger även god möjlighet att bedöma hur och i vilken omfattning som funktions- och aktivitetsförmågan kan vara påverkad. För dessa yrkesgrupper är det viktigt att ha kunskap om grundläggande försäkringsmedicinska regler och begrepp samt om det professionella omhändertagandet avseende bedömning av arbetsförmåga och planering av fortsatt rehabilitering. Dessa insatser görs med fördel i samverkande team både internt och externt. Detta ska i tillämpliga fall syfta till att förbättra patientens möjligheter att återfå hälsa och även arbetsförmåga där detta är målsättningen. All personal All personal ska arbeta utifrån ett gemensamt förhållningssätt. Efter behov och beroende på arbetssätt, bör de känna till samverkansrutiner som kan vara till nytta för den sjukskrivne patienten i dennes utredning/behandling och rehabilitering. Detta avser såväl interna rutiner inom enheten (t.ex. medicinska bedömningsteam) som mot andra samverkansparter ex försäkringskassa och andra vårdenheter. 8.4 Samverkan För att underlätta samarbetet behövs en samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå utifrån verksamhetens behov. Det sker för närvarande på tre nivåer. 1. Samverkan mellan försäkringskassehandläggare och sjukvårdspersonal på vårdenheter och kliniker. Möjlighet finns för utökat samverkan via placering av handläggare i verksamheten efter överenskommelse. 2. Samverkan mellan verksamheter och försäkringsmedicinska nätverket i Region Halland. 3. Samverkan mellan försäkringskassan och regionens ledning för styrgruppen för den så kallade sjukvårdsmiljarden (förbättringsarbete för sjukskrivningsprocessen). Verksamhetschefen ansvarar för att utforma samverkans- och samarbetsrutiner för sjukskrivningsarbetet och försäkra sig om att dessa fungerar. En av dessa uppgifter är att tillförsäkra en rehabsamordnarfunktion för de patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning. Rehabsamordnarfunktionens uppgift är att bidra till att underlätta rehabsamordningen för patienten både inom den egna verksamheten men också i kontakter med andra vårdaktörer, försäkringskassan och eventuellt andra myndigheter. Sida 11 av 15
12 Rehabsamordningens insatser kan komma att variera stort beroende på de behov patienten har av stöd. Huvudprincipen är att oavsett verksamhetsområde säkerställa att behovet av rehabsamordning tidigt uppmärksammas i befintliga arbetsrutiner och att det blir tydligt för patienten vem som ansvarar för rehabiliteringen och vem som kan kontaktas och på vilket sätt. Närsjukvårdens Vårdvalsenheter har ett huvudansvar att vara patientens rehabsamordnare och har därför en stor del i arbetet kring rehabsamordning. Samordningen och samverkan bygger på tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Särskilda rehabsamordnare behöver därför utses där som samverkanspartners. Specialistvården ska säkerställa behovet av rehabsamordning med utsedd rehabsamordnare i de fall där patienten sjukskrivs av verksamheten och riskerar sjukskrivning i mer än 60 dagar. Det är även viktigt att inom specialistvården ha fokus på samordning och samverkan genom tidiga insatser och tydlig rehabiliteringsplan för att på bästa sätt stödja patienten i sin rehabilitering och sjukskrivningsprocess. Rehabsamordning innebär till exempel insatser för att; - Skapa rutiner för att tidigt uppmärksamma patienter som riskerar en längre tids sjukskrivning än vad normalförloppet av planerad behandling, eller funktionsnedsättningen innebär, eller där tiden för sjukskrivning i sig kan innebära en riskfaktor. - Vid behov säkerställa att anpassning av rehabinsatser sker när risker eller komplikationer uppmärksammas. - Vid behov koordinera rehabinsatserna i den egna verksamheten och vid behov även med andra aktörer - Säkra att patienten är informerad om ansvarsfördelningen i rehabiliteringen och vem eller vilka som är kontaktpersoner i kontakter med sjukvården och försäkringskassan. 8.5 Riskhantering Riskhantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Riskhantering bör även innefatta risk för ojämställd sjukskrivning utifrån förutfattade föreställningar om kön. Med risk avses möjligheten att en negativ händelse i form av vårdskada t.ex. lidande, obehag och psykisk skada ska inträffa. I det fall kontraindikationer för sjukskrivning inte iakttas finns en risk för vårdskada. Sida 12 av 15
13 Med vårdskada i detta sammanhang åsyftas att sjukskrivningen skapar problem. Långtidssjukskrivning av vissa tillstånd är, med ökad kännedom om isolerings- och passiviseringseffekter, ett riskområde. Rutinmässig förlängning av sjukskrivning utfärdad av tillfällig eller oerfaren läkare utgör en risk i detta sammanhang. Ett exempel på risk ur arbetsmiljösynpunkt är konflikter med patienter som inte accepterar läkarens bedömning och utlåtande. Implementerade rutiner för bemötande av patienter är en förebyggande åtgärd för att minska riskerna ur både sjukskrivnings- och arbetsmiljösynpunkt. Sammanfattningsvis bör uppmärksammas att sjukskrivning är en kraftfull åtgärd. Verksamhetschefen ansvarar för att utforma rutiner för riskhantering vid sjukskrivning. 8.6 Avvikelsehantering Avvikelsehantering är rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som lett till vårdskada till följd av sjukskrivning samt återföra erfarenheter. Med avvikelse menas en inträffad negativ händelse eller tillbud. I detta sammanhang avses särskilda insatser som berör patient- och rättssäkerheten inom området sjukskrivning och rehabilitering samt sjukvårdens skyldighet att lämna korrekta underlag till samverkande myndigheter. Ytterligare exempel kan vara bristfällig journaldokumentation av sjukskrivningen innehåll och syfte. Verksamhetschefen ansvarar för att regionens riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering även omfattar sjukskrivningsprocessen. 8.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Sjukskrivningsprocessen behöver, analogt med läkemedelsprocessen, tillgång till processtöd i form av tjänster, produkter och teknik. Tjänster Expertkunskap i försäkringsmedicin och utveckling av sjukskrivningsarbetet kan avropas från Försäkringsmedicinska nätverket att på konsultbasis stödja vårdgivaren och verksamhetschefen att; 1. följa upp sjukskrivningsprocessen, 2. implementera nationella och lokala riktlinjer och anvisningar, Sida 13 av 15
14 3. identifiera och initiera kompetensutveckling (fortbildning) och 4. samverka med försäkringskassan på organisationsnivå. 5. handlägga statliga reformer inom sjukskrivningsområdet t.ex. Sjukvårdsmiljarden (kvalitetsutveckling av sjukskrivningsarbetet), rehabiliteringskedjan och Rehabiliteringsgarantin. Teknik Sjukskrivningsprocessen behöver datasystem och datatekniska tjänster för tillgång till medicinska underlag (sjukintyg, LUH och förebyggande sjukpenning) och andra dokument. Detta ska tillgodoses inom ramen för regionens vårddatasystem VAS. Verksamheter som inte ingår i VAS ska själva tillförsäkra att deras systemleverantör kan erbjuda den tekniska lösningen för att överföra sjukintyg (FK 7263) senast den 1 november Vårdgivaren ansvarar för att verksamheterna har tillgång till processtöd, tjänster och teknik som stöder sjukskrivningsprocessen Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten använder processtöd för sjukskrivningsarbetet i form av tjänster, produkter och teknik och att detta stöd är anpassat för jämställd behandling av kvinnor och män. Verksamhetschefen ansvarar för att säkerställa elektronisk överföring av sjukintyg från verksamheten sker senast den 1 november 2011 samt att rutiner för bevakning och hantering av fråga/svar-funktion mellan Försäkringskassan och vården tydliggörs. 8.8 Spårbarhet Rutiner för hur sjukskrivning ska dokumenteras i journal ska finnas för att sjukskrivning av enskild patient ska kunna identifieras och spåras. Förutom de patientoch läkaruppgifter som med automatik noteras i det medicinska underlaget, ska i dokumentationen framgå; skälet till sjukskrivningen, syftet med sjukskrivningen, insatser under sjukskrivningstiden från sjukvården och patienten i tillämpliga fall avslutande av sjukskrivningen ev. motiverad avvikelse från beslutsstödets rekommendationer. Verksamhetschefen ansvarar för att ändamålsenliga dokumentationsrutiner för sjukskrivningsarbetet utarbetas och att både kvinnors och mäns sjukskrivning är likvärdigt återgiven. Sida 14 av 15
15 9. UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETSÅTERFÖRING Uppföljning av mål och förbättring av den interna sjukskrivningsprocessen förutsätter att tid avsätts för detta. Den kan t.ex. avse sjukskrivningsmönster, bemötande, intygskvalitet, och tid från försäkringskassans begäran om underlag till utfärdande och arbetsformer. Uppföljningen ska vara könsuppdelad så att eventuella mönster som indikerar ojämställdhet tidigt kan upptäckas och åtgärdas. Vårdgivaren/sjukvårdshuvudmannen följer upp de övergripande riktlinjerna, målen och kvalitetsindikatorerna i likhet med uppföljning av övrig verksamhet. Utvalda indikatorer följs upp utifrån årliga uppföljningsplaneringar och återförs till verksamheterna. Vårdgivaren tar också initiativ till separata uppföljningar av övergripande mål specifikt genom revision. Verksamhetschefen ansvarar för att egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring av sjukskrivningsarbetet genomförs och rapporteras enligt landstingets reguljära rutiner för verksamhetsuppföljning eller särskild anmodad uppföljning. Sida 15 av 15
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs mer1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen
Ledningskansliet Version nr Diarie nr År/löp nr 2 10OLL684 2010 Sidan 1 av 5 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen inom
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merRiktlinje Sjukskrivningsprocessen
Riktlinje Sjukskrivningsprocessen Syfte Att skapa en bra och kvalitetssäkrad sjukskrivning. Mål Att med gemensamt förhållningssätt uppnå en patient- och rättssäker samt jämställd sjukskrivningsprocess.
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merLedningssystem för Sjukskrivningsprocessen i Norrbottens läns landsting
Ledningssystem för Sjukskrivningsprocessen i Norrbottens läns landsting Detta dokument är landstingets riktlinjer för arbetet med sjukskrivning. Riktlinjerna gäller även för landstingsfinansierad privat
Läs merLedningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merLedningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge Förvaltning Mars 2006 Reviderad april 2006 Februari 2014 1(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 3 2 Sjukskrivningsprocessen...
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merMedicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merBättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården
Bättre sjukskrivningar handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU
1 (11) Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 1 januari 2018-31 december 2018 2 (11) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Landstingens kontaktpersoner... 3 3 Hantering av
Läs merDirektiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
Läs merVägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen
1 Vägledning vid framtagandet av lokal handläggningsrutin för verksamhetens arbete med sjukskrivningsprocessen En gemensamt överenskommen lokal rutin för sjukskrivningsprocessen är enhetens kvalitetsinstrument
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merRUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar
RUTIN sjukskrivningsprocessen, Ortopedkliniken Kalmar Inledning Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska, rätt använd och i kombination med råd och stöd, bidra till att en individ ska kunna använda sin
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merBättre sjukskrivningar. handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården
Bättre sjukskrivningar handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Bättre sjukskrivningar Handbok om ledningssystem i hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Cecilia Unge, cecilia.unge@skl.se
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar
För kvalitet Med gemensamt ansvar Betänkande av FörMed-utredningen Stockholm 2015 SOU 2015:17 Innehåll Sammanfattning... 11 1 Författningsförslag... 19 1.1 Förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar...
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 3 Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merSjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merÅtgärder för minskad sjukfrånvaro förslag till insatser enligt ny överenskommelse om sjukskrivningsmiljarden
HSN 2010-04-27 P 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-04-08 HSN 1002-0175 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Åtgärder för minskad sjukfrånvaro förslag till
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merSeminarium 5b torsdag
Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.
Läs merLag om försäkringsmedicinska utredningar
Lag om försäkringsmedicinska utredningar 2018-12-04 Tillämpningsområde 1 Denna lag reglerar ansvar, befogenheter och krav vid undersökningar som Försäkringskassan får begära att den försäkrade ska genomgå
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merFÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun
FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd
Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna
Läs merOm SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12
Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion
Läs merInformation nollplacerade På rätt väg
Information nollplacerade 2017-01-30 På rätt väg Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merSJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016
Förutsättningar SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016 Villkor Mål Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 2 Kompetenssatsning Försäkringsmedicin Villkor 3 Funktion för koordinering Villkor
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merLedningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merLedningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs mer