Ärende 1 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum 2012-09-27 Diarienummer HSN8 2-2011 Handläggare Jan Blomqvist Tfn 010-441 39 32 e-post jan.blomqvist@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad Delårsbokslut augusti 2012 Bifogat överlämnas förslag till delårsbokslut augusti 2012. Förslag till beslut föreslås godkänna föreliggande förslag till delårsbokslut augusti 2012 och överlämna denna till regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Borås Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef Jan Ekonom Blomqvist ichef Expedieras till Regionstyrelsen POSTADRESS: Box 1726 501 17 Borås BESÖKSADRESS: Ekenäsgatan 15 TELEFON: 010 441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/hskboras
Dnr HSN8 2-2011 Delårsbokslut 31 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad
Sida 1(16) 1. Sammanfattning och slutsats Nämnden lägger i sitt arbete stor vikt vid rollen som befolkningsföreträdare. Ett antal aktiviteter i syfte att utveckla medborgardialogen har initierats och pågår. Här kan bl.a. nämnas en fortsatt satsning på och utveckling av medborgardialogen. Arbete inför tecknande av nya folkhälsoavtal med kommunerna pågår. Arbete med att ta fram vårdöverenskommelser för år 2013 14 pågår. Den ansträngda ekonomiska situationen gör detta arbete komplicerat. Uppföljning av årets vårdöverenskommelser följer en särskild tidplan. Resultat avseende de uppgifter som hittills lämnats från berörda verksamheter. Tillgängligheten med utgångspunkt från vårdgarantin är fortsatt god. Den goda tillgängligheten kan emellertid komma att påverkas av det arbete för att komma i ekonomisk balans som pågår vid flertalet av regionens sjukhus. Hälso- och sjukvårdskansliet i Borås är sedan 2012-03-01 sammanslaget med de övriga hälsooch sjukvårdskanslierna i regionen. Sjukfrånvaron vid enheten ligger på en fortsatt låg nivå. Det finns en osäkerhet kring ekonomin som får betecknas som större i jämförelse med tidigare år. Utfallet per 2012-08-31 indikerar dock mycket tydligt att det ekonomiska resultatet för innevarande år kommer att bli negativt. Sammanfattningsvis kan också konstateras att ekonomin utgör och kommer att utgöra ett bekymmer under de närmaste åren. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Nämnden arbetar medvetet för att stärka medborgarinflytandet och att utveckla medborgardialogen. Ett antal aktiviteter inom detta område pågår, vilket redovisas nedan. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Nämndens övergripande mål för medborgarperspektivet är: En jämställd hälso- och sjukvård som kännetecknas av ett hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet, god kvalitet och ges på lika villkor. Nämnden har för 2012 lyft fram fem strategiska mål för medborgarperspektivet
Sida 2(16) Stärkt delaktighet hos befolkningen God kunskap hos befolkningen om sambanden mellan livsstil och hälsa God tillgänglighet till hälso- och sjukvården Hälsovinster för medborgarna Befolkningen ska erbjudas en hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor Under 2012 har följande påbörjats eller genomförts för att nå målen. Vidareutveckla formerna för nämndernas medborgardialog Under 2012 har nämnden påbörjat arbetet med att genomföra dialogaktiviteter i form av spontana dialogmöten med befolkningen på torg och gågator i områdets sex kommuner. Ledamöterna är uppdelade i intressegrupperna länssjukvård, primärvård, psykisk ohälsa, tandvård samt funktionsnedsättning. Varje intressegrupp ansvarar för att genomföra minst en medborgardialog under året. För att ytterligare skapa rutin, struktur samt underlätta dialogarbetet pågår ett framtagande av ett dialogpaket bestående av manual, checklista och mall för utvärdering. Dialogaktiviteterna har bland annat genererat viss medierapportering samt artiklar och dialogsammanfattningar på nämndens webbplats. I syfte att höja kvalitén på medborgardialogen påbörjades under 2011 en utbildningsserie som innehöll en grundutbildning i medborgardialog. Planering pågår av en uppföljande utbildningsdag i november 2012 där nämnden ska vidareutveckla sina former för medborgardialog. Sedan många år för nämnden regelbundna dialoger; två gånger per termin med Lokalt pensionärsråd och Rådet för funktionsnedsatta i Sjuhärad. Teckna nya samverkansavtal med kommunerna kring lokalt folkhälsoarbete för att bl.a. utveckla det föräldrastödjande arbetet Processen med att teckna nya samverkansavtal med kommunerna påbörjades under våren med en folkhälsodag tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden i Mittenälvsborg och samtliga tio kommuner i Södra Älvsborg. På detta dialogmöte presenterades resultatet av nämndernas granskning av folkhälsoavtalen i Sjuhärad respektive Mittenälvsborg. Granskningen genomfördes av KPMG under hösten 2011. Dagen avslutades med en dialog mellan politiska företrädare för kommunerna i Sjuhärad och hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad. Ytterligare två politiska dialogmöten om framtida samverkan kring lokalt folkhälsoarbete har genomförts i maj och i augusti. Dialogerna har tagit upp vad parterna vill uppnå tillsammans, vilka grupper i befolkningen som ska prioriteras, insatsområde samt formerna för samverkan. Avtalen ska vara klara under hösten för att träda i kraft 2013-01-01. Uppdra åt vårdgivarna att erbjuda tidbokning via Internet
Sida 3(16) Detta uppdrag finns med i 2012 års vårdöverenskommelser. SÄS Tidsbokningsprojektet är nu en integrerad del i sjukhusets arbete med produktions- och kapacitetsplanering. På SÄS är 63 enheter/mottagningar är anslutna till Mina vårdkontakter. För att öka antalet som använder denna e-hälsotjänst har marknadsföring via annonser/affischer skett på alla sjukhusets enheter. Beställd primärvård Följs upp i oktober enligt uppföljningsplan. Habilitering och Hälsa Följs upp i oktober enligt uppföljningsplan. Tandvård Inom allmäntandvården finns möjlighet att omboka sitt besök via nätet men det går inte att boka ett första besök. Förstabesöken är av olika komplexitet och det behöver bedömas vilken tidsåtgång besöket tar, vilket kan variera stort. Uppfattningen på klinikerna är att denna tjänst används allt mer. Specialisttandvården använder sig inte av detta i dagsläget. Vårdcentralerna inom VG Primärvård Samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård erbjuder minst följande tjänster; beställa tid, avoch omboka tider samt förnya recept via Mina vårdkontakter. Vårdcentralerna tillhandahåller även bokningsbara tider för sjukvårdsrådgivningen 1177 och sjukhusens akutmottagningar för bokning av patientbesök på vårdcentralerna samt kvälls- och helgöppna mottagningar. Uppdra åt vårdgivarna att säkerställa att man har rutiner för att identifiera och förebygga självskador och självmordsförsök SÄS SÄS har detta uppdrag genom vårdöverenskommelsen och ska genomföras på akuten samt inom vuxen- respektive barn - och ungdomspsykiatrin. Resultatet från SÄS interna arbete för att säkerställa att man har rutiner på akuten redovisas i oktober Genom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möter verksamhetschefen för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) samtliga kommuners ledningsgrupper. I dialog ställs frågan om det finns något suicidpreventivt arbete. Frågan är väckt i de kommuner som hållit möte med tema Barn och unga i utsatt situation. Beställd primärvård UM Följs upp enligt uppföljningsplan i oktober Säkerställa att den uppsökande tandvården för personer med varaktiga behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser är välfungerande
Sida 4(16) Resultatet är baserat på perioden januari tom juli. Under denna period har 51 procent av de som önskat en munhälsobedömning fått den utförd. Man kan dock se en skillnad mellan LSS/enskilt boende och äldreboende. Inom LSS/enskilt boende har 28 procent utförts och inom äldreboende 63 procent. En anledning till detta är att det är svårare att nå personer inom LSS/enskilt boende. Hälsovinster för medborgarna Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Västra Götaland 2011 har sammanställt och redovisat på kommunnivå i nämndområdet avseende levnadsvanor. Resultatet presenterades genom en trycksak som har skickats ut till samtliga berörda kommuner, vårdgivare och samverkansaktörer i nämndområdet. 3.3 Rättighetsfrågor Ett av nämndens strategiska mål är att befolkningen ska erbjudas en hälso- och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. Detta omfattar såväl etnicitet, funktionshinder, jämställdhet, HBT som ålder. Dialog förs med vårdgivarna att förtydliga och utveckla rättighetsfrågorna i vårdöverenskommelserna för 2013-2014. Under 2012 har följande påbörjats eller genomförts för att nå målet. Jämställdhetsintegrering Samtliga vårdgivare som nämnden har avtal/överenskommelser med lämnar könsuppdelad statistik och omotiverade skillnader analyseras. Utförarna ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att främja en jämställd verksamhet, behandling och bemötande. SÄS Nedanstående indikatorer redovisas i oktober: andel kliniker/verksamheter som bevakar att det inte finns osakliga skäl till att väntetider skiljer sig ur ett könsperspektiv, andel förskrivna dygnsdoser av lugnande och sömnmedel år 2012 jämfört med år 2011 skillnaden i läkemedelsförskrivning av lugnande och sömnmedel utifrån kön ska minska, förskrivningen till kvinnor ska minska mer än för män Beställd primärvård Följs upp enligt uppföljningsplan i oktober Habilitering och Hälsa Följs upp enligt uppföljningsplan i oktober
Sida 5(16) Vårdcentralerna inom VG Primärvård Krav- och kvalitetsboken 2012 har ingen tydlig formulering vad gäller att främja en jämställd verksamhet., behandling och bemötande. Sexuell läggning - HBT frågor Nämnden har ett samverkansavtal med RFSL Borås som löper ut vd årsskiftet. Genom avtalet åtar sig RFSL att erbjuda skolinformation till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i området samt förläsningar till personal inom regionens och kommunernas verksamheter i syfte att främja HBT - personers fysiska och psykiska hälsa. RFSL RFSL har haft en person anställd på halvtid med skolinformation som främsta uppgift. Därutöver har föreningen utbildat och vid behov avlönat två personer som extra skolinformatörer. Föreningen har i enlighet med avtalet kontaktat samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Dock ser RFSL ett minskat intresse från skolorna i området. Målsättningen var att varannan skola skulle bjuda in RFSL och det målet når man inte. I Borås var det sju av 27 skolor som bjöd in, i Bollebygd ingen skola. I Mark ser det bättre ut med tre av åtta skolor samt ett bra samarbete med gymnasieskolan. Ingen skola i Svenljunga bokat föreläsare. Tranemo har relativt sett bokat flest föreläsartillfällen för såväl grundskola som för gymnasiet. I Ulricehamn har två av tre skolar bokat, dock inte gymnasiet. Totalt har skolorna fått 76 timmars information under 2011 jämfört med 88 timmar under 2010. Av de elever som fått information var 90 procent nöjda eller mycket nöjda med informationen. Ungdomsmottagningarna i Sjuhärad har fått utbildning i HBT-kunskap och bemötande. SÄS har fått erbjudande om utbildning och eventuellt kommer utbildning om HBT att ske inom psykiatrin under 2012. Barnperspektivet Inom beställd primärvård är det några verksamheter som i 2012 års vårdöverenskommelse har i uppdrag att arbeta direkt med barn och ungdomar enlighet med barnkonventionen. Redovisning av detta uppdrag sker under hösten. Etnicitet - hälsoundersökning flyktingar Nämnden har under ett antal år beställt ett resurs- och kompetenscentrum för primärvårdsenheterna, inklusive vårdcentralerna i hälsovårdsfrågor för asylsökande och flyktingar i Sjuhäradsområdet. Flyktingenhetens uppdrag är aven att vara lots in i vården för nyanlända flyktingar. Den delen har nämnden för avsikt att följa upp under 2012. Vårdcentralerna inom VG Primärvård ska erbjuda asylsökande en hälsoundersökning. De har förutom detta i sitt uppdrag att tillhandahålla omedelbar vård och vård som inte kan anstå till asylsökande och flyktingar. De ska följa regionens beslutade riktlinjer, regler och rutiner avseende asylsökande och flyktingar. Under första halvåret har vårdcentralerna skött sitt uppdrag. Inom Borås/Bollebygdområdet sker de allra flesta hälsoundersökningarna inom
Sida 6(16) flyktingenheten (Boda) i Borås. Tillgänglighet Funktionsnedsatta I vårdöverenskommelserna har vårdgivarna åtagit sig att arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. SÄS SÄS har lagt in alla verksamheter som tar emot patienter i en handlingsplan som följs. Prioritering i inventeringen görs av de verksamheter som inte kommer att flytta samt de som nyligen flyttat eller blivit ombyggda. Inventeringen görs från parkeringsplats till ingången och fram till och med väntrummet. De ställen som är inventerade finns upplagda på första sidan på SÄS externa hemsida, SEWON, så att alla besökare enkelt kan nå denna information. I dagsläget är 44 procent av sjukhusets verksamheter inventerade. Inventeringsarbetet har blivit något försenat bl.a. på grund av att mängden ombyggnationer och flyttningar av avdelningar och mottagningar varit stor. Beställd primärvård De verksamheter inom beställd primärvården som har direkt patientrelaterad verksamhet är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen. Följs upp enligt uppföljningsplan i oktober Habilitering och Hälsa Deras verksamheter är inlagda i Tillgänglighetsdatabasen. Följs upp enligt uppföljningsplan i oktober. Vårdcentralerna inom VG Primärvård Samtliga vårdcentraler förutom en ny vårdcentral i Borås, är inlagda i Tillgänglighetsdatabasen och har kontaktpersoner för kontinuerlig registrering när förändringar sker. Variationen på god tillgänglighet är relativt stor mellan vårdcentralerna och det finns fortfarande brister att åtgärda. Den nya vårdcentralen kommer att inventeras och läggas in i databasen under senhösten. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Som framgår nedan är tillgängligheten i området fortsatt god, även om det förekommer vissa problem, exempelvis väntetiderna vid akutmottagningarna. OK Ett bekymmer är emellertid sjukhusens ekonomiska situation, som kan komma att påverka tillgodoseendet av vårdbehoven. Detta återspeglas också i det pågående arbetet med vårdöverenskommelserna för år 2013 2014. Arbetet med närsjukvårdsutvecklingen fortsätter.
Sida 7(16) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämndens övergripande mål för processperspektivet är: Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetssätt ska hålla hög kvalitet. Nämnden har lyft fram bl.a. följande strategiska mål för processperspektivet Fungerande närvård Välutvecklade strategier och rutiner för nämndens budget-, beställnings- och uppföljningsarbetet Under 2012 har följande påbörjats eller genomförts för att nå målen. Närvårdssamverkan - äldre Nämnden liksom kansliets tjänstemän deltar aktivt i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. En prioriterad grupp är äldre med stort vårdbehov. Närvårdsamverkan har på uppdrag av kommunerna och region i uppdrag att säkerställa att målgruppen erbjuds en sammanhållen vårdprocess. Detta görs genom att man arbetar genom TryggVe- modellen. TryggVE står för trygghet, vårdsamverkan och effektivitet och är ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus i Södra Älvsborg med finansiering från socialstyrelsen och SKL. Projektplan hittas på : http://tryggve.vgr.se/upload/n%c3%a4rv%c3%a5rdssamverkan%20s%c3%b6dra%20%c3%84lvsborg/ Utvecklingsr%c3%a5d/%c3%84ldre%20multisjuka/ TryggVE/Styrdokument/Projektplan%20till%20hemsida%2020120113.pdf Arbetsmetoden går ut på att identifierar multisjuka och multisviktande patienter oavsett var de befinner sig i vårdkedjan och de får ett erbjudande om att bli en TryggVE- patient. Om patienten tackar ja så görs en bedömning av patientens hälsosituation utifrån trygghet, psykisk hälsa, läkemedel, undernäring, rehabilitering, risk för trycksår samt fallrisk. Dessutom får patienten en kontaktperson att vända sig till vid sina kontakter med vården. SÄS Till och med mars månad 2012 har 313 TryggVE- patienter identifierats på SÄS. Samtliga har genomgått en TryggVE-utredning (se ovan). Beställd primärvård Inom Beställd primärvård är det rehabiliteringen som deltar. Tillsammans med rehabilitering på sjukhus och kommunernas rehabilitering arbetar man med att se över gränssnitt, gemensamma rutiner och samordnad vårdplanering. Vårdcentralerna inom VG Primärvård Vårdcentralerna är på gång med att integrera TryggVe-modellen i ordinarie arbete och har kommit
Sida 8(16) olika långt med detta arbete. Närvårdssamverkan Palliativ vård Sjukhusen har i uppdrag att tillsammans med vårdcentralerna säkerställa att läkare medverkar i vården av personer med behov av palliativ vård. SÄS I vårdöverenskommelsen med SÄS framgår att det att deras uppdrag är erbjuda palliativ vård i livets slutskede utifrån den döendes behov och önskemål oberoende av boende-/vårdform inklusive kommunernas palliativa enheter/hospice samt att samverkan med andra vårdgivare i den palliativa vården och vara tillgängliga för råd, stöd och utbildning till andra vårdgivare. Detta gör man genom de två palliativa resursteamen som finns i Borås respektive Skene. Närvårdssamverkan - barn- och unga med psykisk ohälsa Vårdgivarna har i uppdrag att se till att barn- och unga med psykisk ohälsa får vård på rätt vårdnivå i enlighet med regionala riktlinjer. I vårdöverenskommelsen för 2012 har SÄS genom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i uppdrag utveckla konsultationsmodell mellan barn- och ungdomspsykiatrins lokala öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler och barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår att medverka till en kompetensutveckling på vårdcentralerna. Arbetet har påbörjats under våren 2012 genom att vårdcentralerna bjuds in till två utbildningshalvdagar kring diagnos och diagnossättning, diskutera utformningen av konsultationsmodell mellan vårdcentral och BUP samt skapa tvärprofessionella lokala nätverk. Under hösten 2012 kommer hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Borås att följa upp samverkan genom att skicka ut en enkät till vårdcentralerna. Vidareutveckla ett systematiskt uppföljningsarbete på nämndövergripande nivå Hälso- och sjukvårdsnämnden har under våren arbetat fram ett nytt två- årigt mål- och inriktningsdokument för 2013-2014. Detta dokument kommer att ligga som en grund för nämndens vårdöverenskommelser 2013-2014 med respektive vårdgivare och följas upp i de uppföljningsplaner som kopplas till överenskommelserna. Mål och inriktningsdokument för nämndens arbete Nämndens mål och inriktningdokument tillsammans med av regionfullmäktiges beslutade mål, ligger till grund för nämndens beställning av hälso- och sjukvård för verksamhetsåren 2013 och 2014 som regleras av vårdöverenskommelser och avtal med såväl interna som externa vårdgivare. Nämnden har för avsikt att följa uppsatta mål två gånger per år. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Hittills under året har SÄS klarat vårdgarantin bra. Måluppfyllelsegraden för besök har legat mellan 98 och 100 procent. För behandlingar har måluppfyllelsegraden legat mellan 95 och
Sida 9(16) 99 procent. Även när det gäller måluppfyllelsegraden för besök och behandling inom den s.k. kömiljarden klarar sig sjukhuset på ett bra sätt, måluppfyllelsen varierar mellan 82 och 94 procent. Sjukhusen har även ett åtagande att följa regionens utvecklingsplan för akutmottagningarna. En del av detta är att klara de regionala ledtiderna tid till triage (TTT) 90 procent inom 10 min, tid till läkare (TTL) 90 procent inom 60 min och total genomloppstid (TGL) högst 4 tim. från ankomst till avslutat besök). Regionens måluppfyllelse totalt inom TTT har legat mellan 62 och 74 procent. TTL har varierat mellan 41 och 50 procent och TGL mellan 64 och 68 procent. SÄS måluppfyllelse inom TTT har legat mellan 43 och 55 procent, TTL har varierat mellan 49 och 63 procent och TGL mellan 59 och 64 procent. I vårdöverenskommelsen för SÄS kommer en målrelaterad ersättning utbetalas om de når en måluppfyllelse på minst 70 procent inom kömiljarden. Måluppfyllelsen för fördjupade utredningar på SÄS/BUP och vid barnhabiliteringen nås inte. Orsaken anges vara ett högt remissinflöde för neuropsykiatriska utredningar. Diskussion pågår med vårdgivarna att använda nämndens del av statsbidraget för en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa i syfte med att komma tillrätta med köerna. Habilitering och Hälsa uppvisar en måluppfyllelsegrad på 100 procent när det gäller utprovning av hörapparater. 4.4 Prestationer Invånarnas vårdkonsumtion redovisas i bifogade sammanställning, Bilaga 1. När det gäller sjukhusens prestationstal baseras dessa på 2011 års produktion i enlighet med regionstyrelsens anvisningar. En särskild notering bör göras kring det faktum att förändringar har skett i DRGgrupperaren, vilket medför att antal DRG-poäng med automatik minskar. 4.4.1 Utfall, prestationer Utfall jämfört med föregående år Inom den slutna länssjukvården har antal vårdtillfällen minskat marginellt. När det gäller högspecialiserad vård noteras en ökning av regionssjukvård medan rikssjukvård minskar. Antal vårdtillfällen och vårddagar inom psykiatrin har ökat. Man ser även en ökning av vårddagar för rehabmedicin o thorax eftervård samt BUP. Vårdkonsumtionen för dagkirurgi och övriga besök i den öppna länssjukvården har ökat marginellt. Konsumtionen i den öppna vården inom riks- och regionsjukvård har ökat något för dagkirurgi och minskat för övriga besök.
Sida 10(16) Den utomregionala vården har minskat. Konsumtionen av vård inom VG Primärvård har ökat något såväl för den offentliga som för den privata vården, utom för läkarbesök m fl BVC och övriga besök i offentlig verksamhet som minskat något. Antalet läkarbesök inom öppenvården som ej ingår i VG Primärvård har minskat något såväl för den offentliga som för den privata vården. Antal besök hos sjukgymnast har minskat offentligt men ökat privat. Utfall jämfört med budget Den slutna länssjukvårdens konsumtion är högre jämfört med budget. För den högspecialiserade rikssjukvården är utfallet lägre än budget medan utfallet för regionsjukvård är högre. Inom psykiatrin är antal vårdtillfällen och vårddagar lägre än budget. Man ser även en minskning av vårddagar för rehabmedicin och BUP. Konsumtionen för den öppna länssjukvården är högre än budgeterat. För den öppna riks- och regionsjukvården är läkarbesöken fler medan de dagkirurgiska besöken är färre än förväntat. För den utomregionala vården är konsumtionen lägre än budget. Konsumtionen av vård inom VG Primärvård är totalt högre än budgeterat. För övrig offentlig primärvård är konsumtionen totalt något högre än budget. För övrig privat primärvård ligger sjukgymnastik högre medan läkarvård minskar. 4.4.2 Helårsprognos, prestationer Helårsprognos jämfört med föregående år Inom den slutna länssjukvården beräknas antalet vårdtillfällen minskat något. Även konsumtionen av högspecialiserad regionssjukvård beräknas öka jämfört med föregående år. Rikssjukvård ser ut att minska. Antal vårdtillfällen inom psykiatrin kommer troligtvis öka mot föregående år, samtidigt som även antal vårddagar inom slutenvården ökar utom för barn och ungdomsrehab där vårddagarna ser ut att minska.. Vårdkonsumtionen för den öppna länssjukvården bedöms vara ganska oförändrad med viss ökning av dagkirurgi, medan den öppna riks- och regionsjukvården tros minska för läkarbesök men öka något för dagkirurgi. Den utomregionala vården beräknas minska. Konsumtionen inom VG primärvård beräknas bli högre för såväl offentlig som privat vård totalt, dock ser man en minskning av övriga besök i offentlig vård.. För övrig offentlig primärvård beräknas att antalet besök hos läkare sjuksköterska sjukgymnast minskar medan MVC besök ökar. För övrig privat primärvård ser vi en minskning av övriga besök och läkarbesök. Sjukgymnast
Sida 11(16) och MVC ökar. Helårsprognos jämfört med föregående år Konsumtionen av sluten länssjukvård förväntas bli högre än budgeterat. För den högspecialiserade rikssjukvården beräknas vårddagar bli lägre än budget medan DGR- poäng ökar. Utfallet för regionsjukvård blir högre både i vårddagar och DGR- poäng. Inom psykiatrin bedöms antal vårddagar och vårdtillfällen bli lägre än beräknat. Läkarbesöken i både öppen vård länssjukvård och riks- och regionsjukvård ökar medan dagkirurgi minskar. För den utomregionala vården förväntas konsumtionen bli lägre än beräknat. Konsumtionen av vård inom VG Primärvård beräknas bli något högre totalt jämfört med budgeten. Man ser en viss minskning i läkarbesök BVC och övriga besök för offentlig PV och offentlig övrig sjukgymnastik. 5. Medarbetarperspektivet Bra Genom den organisationsförändring som genomfördes fr.o.m. 2012-03-01 upphörde hälso- och sjukvårdskansliet i Borås som en självständig förvaltning, och ingår numera som ett av kontoren i hälso- och sjukvårdsnämndernas samlade kansli (HSNK). Som framgår nedan ligger frånvaron på en fortsatt låg nivå. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Enheten i Borås omfattar 20 anställda. Uppdraget är att utgöra tjänstemannastöd för hälsooch sjukvårdsnämnderna i Sjuhärad och Mittenälvsborg. Med anledning av den genomförda organisationsförändringen kommer ett antal aktiviteter att initieras inom det samlade kansliet. Inriktningen på dessa aktiviteter är bl.a. att i högre utsträckning än tidigare samordna beställningsarbetet, höja kompetensen och minska sårbarheten. Med anledning av personalomsättning på planeringsledarsidan angavs i budgeten att arbetsfördelningen inom denna grupp kommer att ses över. Inriktningen i denna översyn är att i större utsträckning än tidigare skapa förutsättningar för personlig utveckling. Det tidigare påbörjade arbetet med kompetensbreddning bland medarbetarna avses fortsätta för att därigenom minska den sårbarhet som kan prägla en mindre arbetsplats. Dessa aktiviteter förutsätts fortsätta inom ramen för det pågående förändringsarbetet inom det samlade kansliet.
Sida 12(16) 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp 2012 2011 Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labbpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration 20 100,0% 19 100,0% Summa 20 100,0% 19 100,0% Det finns bara personal inom området administration. Antalet anställda har ökat med en. Ökningen beror på nettoförändringen på grund av att en kansligemensam tjänst som informationsassistent placerats i Borås, att en tjänst som vårddataanalytiker vikariebesatts samt att hälso- och sjukvårdschefen inte längre har sin grundplacering i Borås utan i Mariestad. Kansliet har inga ofrivilliga deltider. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labbpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare
Sida 13(16) Kök, städ, tvätt Administration 1,9% 0,6% 1,5% Summa 1,9% 0,6% 1,5% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2012 2011 Kvinnor 1,9% 1,0% Män 0,6% 0,0% Totalt 1,5% 0,8% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 2012 2011 Kvinnor 0,0% 0,0% Män 0,0% 0,0% Totalt 0,0% 0,0% Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period föregående år från 0,8 procent till 1,5 procent, men ligger fortsatt kvar på en låg nivå. Som jämförelse kan nämnas att sjukfrånvaron var 2,6 procent för det tre första månaderna år 2012. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Andelen långtidssjukfrånvaro ligger kvar på noll procent. 7. Ekonomiperspektivet Varning För innevarande år ligger en fortsatt fokusering vid ekonomin. Sjukhusens volymer, tak och priser har varit föremål för särskilda diskussioner i början av året. Ytterligare fokus ligger på de anpassningsåtgärder som genomförs vid sjukhusen och de särskilda projekt som pågått och pågår regiongemensamt för en ekonomi i balans. Budgeten för år 2012 baseras i hög utsträckning på resultatet av de diskussioner som fördes på central nivå med anledning av sjukhusens ekonomiska obalanser. Detta fick som konsekvens att budgeten innehåller en budgetteknisk ofinansierad post på 25 mnkr. Detta innebär i sin tur att
Sida 14(16) utgångspunkten för nämndens budget innebär en påtaglig risk att erhålla ett negativt resultat innevarande år. Som framgår nedan indikerar utfallet t.o.m. augusti ett negativt resultat mot budgeten,. Därför redovisas en prognos med ett negativt resultat. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har som övergripande mål Bästa möjliga vård och hälsa inom givna resurser. En viktig restriktion i detta sammanhang utgörs av nämndens strategiska mål En ekonomi i balans. Nämndens utgångspunkt är en balans mellan ambitioner och befintliga resurser samtidigt som strävan är att få ut så mycket vård som möjligt. Regelbundna uppföljningar av tecknade överenskommelser och nämndens ekonomi ger signaler om eventuella avvikelser. Uppföljning av nämndens mål och ekonomi görs regelbundet under året genom månadsrapporter, delårsrapporter, årsredovisning m.m. 7.2 Ekonomiskt resultat Nämnden redovisade år 2011 ett positivt resultat mot budget på 31,7 mnkr. För år 2012 har nämnden enligt anvisningar ett budgeterat positivt resultat på 30,7 mnkr. Överenskommelserna med sjukhusen för år 2012 kom att innebära en prolongering av 2011 års avtal. Då nämnden för år 2011 hade tillåtelse att ianspråkta eget kapital för att förstärka sjukhusens ersättningsutrymme innebar detta i budgeten för år 2012 innehåller en ofinansierad budgetpost på 25 mnkr. I slutet av processen med sjukhusens överenskommelser för år 2012 utfärdades anvisningar som innebar att hälso- och sjukvårdsnämnderna baserat på tidigare vårdkonsumtion anmodades att budgetera för resultat som avviker mot noll. Summan av över- respektive underskott för samtliga nämnder skulle dock enligt anvisningarna bli noll. För nämndens vidkommande innebar detta, som nämns ovan, att budgeten skulle hamna på ett positivt resultat på 30,7 mnkr. Samtidigt förutsattes dock nämnden tillsammans med Mittenälvsborgsnämnden att sammantaget leverera ett positivt resultat på 12,5 mnkr. Av anvisningarna framgår vidare att Innan bokslutet 2012 föreslås att en riskdelning sker mellan nämnderna. Nämnden har därför tillsammans med nämnden i Mittenälvsborg fattat beslut om riskdelning på delregional nivå. Då dessa anvisningar kom mycket sent i processen följdes de inte av samtliga nämnder. Detta fick till konsekvens att det föreligger en budgetmässig obalans på sammanlagt ca 40 mnkr för de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vidare har Regionfullmäktige i samband med behandlingen av delårsbokslutet per mars beslutat bl.a. att Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att gemensamt hantera de över- och underskott som uppstår som en följd av förlängningen av 2011 års vårdöverenskommelse avseende beställningen av sjukhusvård så att inga underskott sammantaget uppstår för nämnderna. ( 114/2012). Detta beslut har sin utgångspunkt i sjukhusbeställningarna, och en tolkning som innebär att detta beslut begränsas
Sida 15(16) till nämndernas resultat i förhållande till de offentliga sjukhusen. Samtidigt kan man dock tycka att det egentligen borde vara svårt att negligera helheten, utan uppdraget för nämnderna kanske borde vara att sammantaget redovisa ett positivt nettoresultat motsvarande ovanstående 40 mnkr. Ett underlag som belyser nämndernas kostnader och vårdkonsumtion mot de offentliga sjukhusen har tagits fram. Detta indikerar att det i stort sett råder balans mellan budgeterade och förväntade kostnader. Eventuella kostnader kopplade till extrabeställningar eller riskposter har emellertid ej beaktats. Detta innebär således att bedömningen är att det inte kommer att uppstå ett sammantaget underskott för nämnderna år 2012 utifrån givna förutsättningar. Bedömningen baseras på verklig vårdkonsumtion och kostnader för perioden januari juli 2012. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli avser att fortlöpande följa upp den fortsatta utvecklingen under resten av året. Härutöver är det angeläget att framhålla att nämndernas regionbidrag reducerades med totalt 55 mnkr i 2012 års budget. Förutsättningen för denna justering utgjordes av en planerad höjning av patientavgifterna, som emellertid inte fullföljdes. Nämnderna har därför tvingats att hantera detta avdrag inom ramen respektive nämndbudget. (Jfr nedan) Resultatet per augusti 2012 som framgår av bifogade sammanställning (Bilaga 2) innebär ett överskott mot regionbidraget på 24,7 mnkr och en negativ avvikelse på 15,5 mnkr mot budgeten. Det torde vara uppenbart att nämnden inte kommer att klara en positiv budgetavvikelse på drygt 30 mnkr. Då nämnden i Mittenälvsborg förväntas uppnå ett ungefärligt nollresultat kommer således inte heller de båda nämnderna att sammantaget nå ett positivt resultat på drygt 12 mnkr mot budget. För nämnden beräknas en negativ budgetavvikelse på 12,8 mnkr. Som framgår av sammanställningen kommer den största avvikelsen att uppstå mot regionens egna sjukhus beroende på den riskpost på 25 mnkr som kommenteras ovan. Utöver riskerna som är förknippade med sjukhusens ersättningar finns några poster i budgeten som förtjänar att lyftas fram. En post som måste beaktas utgörs av VG Primärvård där kostnaderna successivt ökat förhållandevis kraftigt under året kopplat till förutom befolkningsökning även höjd täckningsgrad och ökad vårdtyngd. På tandvårdssidan har detta inträffat att den offentliga folktandvården inte kan redovisa att man följt avtalade tider för revision av barnpatienter inom ramen för gällande avtal, vilket föranleder minskade ersättningar från nämnderna. Vidare bör läkemedelskostnaderna lyftas fram. Dessa utgjorde en väsentlig förklaring till det positiva resultatet för år 2011. Budgeten för år 2012 har anpassats till 2011 års kostnadsnivå. Trots denna anpassning indikerar utfallet en positiv budgetavvikelse för innevarande år.
Sida 16(16) Sist men inte minst utgör den planerade höjningen av patientavgifterna, som inte verkställts ett veritabelt sänke i nämndens budget. Bakgrunden är att regionbidraget för år 2012 reducerades med 6,7 mnkr, vilket förutsattes kompenseras genom höjda patientavgifter. Då det fanns oklarheter om hur detta skulle belasta utförarna har denna post i avvaktan på klarlägganden tills vidare parkerats hos nämnden. Frågan behandlades av regionfullmäktige under våren, och det är nu fullständigt klarlagt att nämnderna för innevarande år inte ens kan tillgodoräkna sig effekterna av den höjning av högkostnadsskyddet, som trädde i kraft fr.o.m. 2012-06-01. En större del av året har nu förflutit. Budgeten präglas fortfarande av osäkerhet. För år 2012 beräknas ett negativt resultat på knappt 13 mnkr, vilket i hög grad kan kopplas till offentliga sjukhus och patientavgifter. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Som framgått ovan beräknar nämnden ett negativt resultat för innevarande år. Då nämndens kostnader är uppbundna i överenskommelser med privata och offentliga vårdgivare är det svårt att genomföra kortsiktiga åtgärder för att anpassa kostnaderna. I en del av fallen föreligger juridiskt bindande avtal och om nämnden skulle pröva att justera befintliga överenskommelser med exempelvis sjukhusen skulle ett förbättrat resultat innebära motsvarande resultatförsämring för motparten. Resultatet kan i hög grad förklaras som en effekt av det faktum att överenskommelserna med sjukhusen prolongerades för år 2012, vilket kommenterats ovan. Vidare har nämnden inte haft möjlighet att hantera den uteblivna patientavgiftshöjningen. Dessa faktorer kommer dock att hanteras i budget- och överenskommelsearbetet för år 2013 14, även om man kan se påtagliga ekonomiska risker även för dessa år. 8. Bokslutsdokument och noter Resultaträkning, balansräkning m.m. framgår av Bilaga 3 4. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhärad Hanne Jensen Ordförande Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef
Sjuhärad 2012 Bilaga 1 Utfall Budget Utfall % skillnad innevarande år/ 2012-08-31 2012-08-31 2011-08-31 föregående år Inomregional vård, konsumtion sjukhus Sluten vård, länssjukvård Vårdtillfällen 17 963 16 248 17 130 4,9% DRG poäng 16 474 15 190 17 240-4,4% Sluten vård, riks- och regionsjukvård Vårdtillfällen, rikssjukvård 163 189 195-16,4% DRG-poäng, rikssjukvård 393 401 492-20,1% Vårdtillfällen, regionsjukvård 878 737 657 33,6% DRG-poäng, regionsjukvård 1 742 1 471 1 439 21,1% Övrig sluten vård, Vårdtillfällen Psykiatri, Vårdtillfällen 928 971 830 11,8% Övrig sluten vård, Vårddagar Psykiatri, Vårddagar 10 095 11 451 9 761 3,4% Rehabmed o thorax eftervård, Vårddagar 2 232 1 929 1 532 45,7% Barn och ungdomsrehab, Vårddagar 84 187 221-62,0% BUP inkl. multihandikapp, Vårddagar 613 818 433 41,6% Öppen vård, länssjukvård Läkarbesök (ej dagkirurgi) 103 711 97 378 100 157 3,5% Dagkirurgi, besök (enl. fastställd lista) 29 512 29 901 28 847 2,3% DRG-poäng, dagkirurgi enl. ovan 3 333 3 336 3 089 7,9% Övriga besök 105 371 106 101 102 302 3,0% Öppen vård, riks- och regionsjukvård Läkarbesök (ej dagkirurgi) 2 439 2 280 2 547-4,2% Dagkirurgi, besök (enl. fastställd lista) 3 901 5 956 3 976-1,9% DRG-poäng, dagkirurgi enl. ovan 310 526 351-11,7% Övriga besök 608 803 576 5,6% Utomregional vård Sluten vård, Off. & priv. sjukhusvård Vårdtillfällen 618 733 669-7,6% Vårddagar 2 545 2 867 3 291-22,7% Öppen vård, Off. & priv. sjukhusvård Läkarbesök (ej dagkirurgi) 2 679 4 167 4 084-34,4% Övriga besök 1 439 800 803 79,2% Öppen vård, Off. & priv. primärvård Allmänläkarvård 1 319 2 600 2 443-46,0% Övriga besök 3 374 3 133 3 125 8,0% Inomregional vård
Konsumtion offentlig PV/spec. vård Öppen vård (primärvård) inom VGPV Allmänläkarvård 130 209 125 860 129 352 0,7% Sjuksköterskevård 105 435 96 100 97 514 8,1% Läkarbesök BVC 4 396 4 278 4 244 3,6% Sjuksköterska m fl BVC 24 337 22 320 24 122 0,9% Övriga besök 659 6 0 - Inomregional vård Konsumtion offentlig PV/spec. vård Öppen vård (primärvård) ej VGPV Allmänläkarvård 561 558 567-1,1% Sjuksköterskevård 22 599 21 700 22 637-0,2% Läkarbesök MVC 1 020 930 939 8,6% Sjuksköterska m fl MVC 16 227 15 934 16 885-3,9% Sjukgymnastbesök 27 369 30 380 31 136-12,1% Övriga besök 12 317 12 276 11 641 5,8% Öppen vård (specialiserad vård) ej VGPV Läkarbesök i specialiserad vård 5 741 5 293 5 437 5,6% Övriga besök specialiserad vård 20 477 19 083 18 628 9,9% Privat vård inom regionen Konsumtion privat/spec vård Öppen vård (primärvård) inom VGPV Allmänläkarvård 40 081 27 934 30 345 32,1% Sjuksköterskevård 14 451 10 228 11 349 27,3% Läkarbesök BVC 692 587 666 3,9% Sjuksköterska m.fl. BVC 4 057 3 245 3 470 16,9% Övriga besök 0 0 0 - Öppen vård (primärvård) ej VGPV Allmänläkarvård 8 167 8 961 8 950-8,7% Sjuksköterska m.fl. MVC 3 0 0 - Sjukgymnastbesök 45 49 51-11,8% Övriga besök 47 248 40 170 45 146 4,7% Öppen vård (specialiserad vård) ej VGPV 231 464 2 543-90,9% Läkarbesök i specialiserad vård Övriga besök specialiserad vård 10 783 11 248 11 488-6,1%
Bilaga 2 Resultatrapport HSN HSN Sjuhärad Mkr Utfall t.o.m per augusti Helårsresultat Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Prognos Budget helår Avvik budget/prognos Utfall helår fg år Region- o rikssjukvård Offentlig region- o rikssjukv -122,3-129,6 7,3-140,1-182,0-199,1 17,1-203,1 Summa Region- o rikssjukvård -122,3-129,6 7,3-140,1-182,0-199,1 17,1-203,1 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen -1 554,0-1 523,8-30,2-1 504,5-2 343,0-2 302,8-40,2-2 310,4 Privata sjukhus i regionen -0,5-1,4 0,9-0,9-1,1-2,1 1,0-1,2 Privata specialister i regionen -18,1-19,9 1,8-21,2-29,7-32,2 2,5-31,4 Utomregional länssjukvård -27,2-29,7 2,5-28,6-40,5-44,5 4,0-46,5 Summa Länssjukvård -1 599,8-1 574,8-25,0-1 555,2-2 414,3-2 381,6-32,7-2 389,5 Offentlig VG primärvård -334,8-331,3-3,5-328,5-501,5-497,0-4,5-494,3 Privat VG primärvård -79,0-74,9-4,1-63,3-117,8-112,3-5,5-100,5 Offentlig primärvård övrigt -115,4-116,7 1,3-111,2-173,9-174,9 1,0-167,9 Privat primärvård övrigt -17,7-16,0-1,7-15,0-27,9-25,9-2,0-25,4 Utomregional primärvård -0,9-2,0 1,1-1,2-1,5-3,0 1,5-3,0 Övrig primärvård -22,9-23,7 0,8-21,5-34,3-35,5 1,2-32,8 Summa Primärvård -570,7-564,6-6,1-540,7-856,9-848,6-8,3-823,9 Tandvård Offentlig tandvård -52,2-54,1 1,9-50,9-78,6-81,1 2,5-77,7 Privat tandvård -3,3-3,6 0,3-2,9-5,1-5,4 0,3-4,4 Summa Tandvård -55,5-57,7 2,2-53,8-83,7-86,5 2,8-82,1 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -59,4-59,5 0,1-57,8-91,9-91,9 0,0-90,1 Privat handikappverksamhet -0,5-0,8 0,3-0,4-0,5-1,2 0,7-0,6 Summa Handikappverksamhet -59,9-60,3 0,4-58,2-92,4-93,1 0,7-90,7 Folkhälsomedel -4,6-4,7 0,1-4,3-7,1-7,1 0,0-7,5 Läkemedel -19,8-24,0 4,2-23,5-30,0-36,0 6,0-34,1 Sjukresor -21,4-22,5 1,1-23,0-32,8-34,8 2,0-34,3 Samordningsförbund -2,5-2,5 0,0-1,9-3,3-3,8 0,5-3,4 Nämndkostnader -1,4-1,6 0,2-1,3-2,1-2,4 0,3-2,0 Kanslikostnader -6,4-7,6 1,2-6,4-10,4-11,4 1,0-9,9 Övrigt Särskilda projekt -2,0-5,2 3,2-2,4-3,3-7,8 4,5-3,6 Patientintäkter 0,0 4,5-4,5 0,0 0,0 6,7-6,7 0,0 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,5 Finansiella kostnader/intäkter 1,5 1,3 0,2 1,6 2,0 2,0 0,0 2,7 Summa Övrigt -0,5 0,6-1,1-0,8-1,3 0,9-2,2 1,6 Totalsumma -2 464,8-2 449,3-15,5-2 409,2-3 716,3-3 703,5-12,8-3 678,9 Regionbidrag 2 483,2 2 483,2 0,0 2 447,5 3 724,7 3 724,7 0,0 3 671,2 Övriga bidrag från RS 6,3 6,3 0,0 9,8 9,5 9,5 0,0 14,4 Resultat 24,7 40,2-15,5 48,1 17,9 30,7-12,8 6,7
Bilaga 2
Bokslutsdokument RR KF BR HSN 8 Sjuhärad Not Utfall Utfall Resultaträkning 1208 1108 Bilaga 3 Verksamhetens intäkter 1 21 884 25 539 Verksamhetens kostnader 2-2 481 749-2 426 527 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader -2 459 865-2 400 988 Finansnetto 3 1 456 1 653 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 4 2 483 136 2 447 473 Årets resultat 24 727 48 138 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1208 1108 Löpande verksamhet Årets resultat 24 727 48 138 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 24 727 48 138 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -15 596-38 076 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 22 276 42 429 Kassaflöde från löpande verksamhet 31 407 52 491 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 31 407 52 491 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 158 916 147 632 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 190 323 200 123 Förändring av likvida medel 31 407 52 491 Differens 0 0
Not Utfall Utfall Balansräkning 1208 1112 Bilaga 3 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 0 0 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 5 59 777 44 181 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 6 190 323 158 916 Summa omsättningstillgångar 250 100 203 097 Summa tillgångar 250 100 203 097 Eget kapital Eget kapital 57 877 51 216 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 24 727 6 661 Summa eget kapital 82 604 57 877 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 7 167 496 145 220 Summa skulder 167 496 145 220 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 250 100 203 097 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.
Bilaga 4 NOTER RESULTATRÄKNING NOTER BALANSRÄKNING Hsn 8 TILLGÅNGAR Not 1 Verksamhetens intäkter tkr 2012 08 31 2011 08 31 tkr 2012 08 31 2011 12 31 Omsättningstillgångar Patientavgifter, övrigt 190 342 Övriga externa vårdintäkter 2419 2 293 Not 5 Kortfristiga fordringar Momsbidr köp ej skattepl verks 8493 10 116 Övriga intäkter 4 268 2 620 Vårdfakturering 50 723 18 070 Övriga bidrag 6 514 10 168 Kundfordringar 76 137 21 884 25 539 Övr kortfristiga fordringar 6 229 26 274 Förutbetalda kostnader 2 749-478 Not 2 Verksamhetens kostnader Upplupna intäkter 0 178 tkr 59 777 44 181 Personalkostnader -6 465-6 431 Köpt vård -2 237 380-2 170 590 Not 6 Likvida medel 190 323 158 916 Läkemedel -39 914-42 329 Lämnade bidrag -31 820-30 057 Summa omsättningstillgångar 250 100 203 097 Verksamhetsknutna tjänster -8 634-12 397 Sjukresor -5 326-8 493 Övriga kostnader -152 210-156 230 EGET KAPITAL OCH SKULDER -2 481 749-2 426 527 Eget kapital 57 877 51 216 Not 3 Finansiella intäkter Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 24 727 6 661 Ränteintäkter 1 496 1 678 Summa eget kapital 82 604 57 877 Finansiella kostnader Not 7 Skulder Räntekostnad -40-25 kortfristiga skulder Övriga finansiella kostnader 0 0 Leverantörskulder 4 072 6 685-40 -25 Vårdfakturering, internt 42 894 3 085 Övriga kortfristiga skulder 30 269 29 247 Not 4 Erhållna regionbidrag Upplupna kostnader 90 261 106203 Förutbetalda intäkter 0 0 Regionbidrag 2 483 136 2 447 473 167 496 145 220 Årets resultat 24 727 48 138 Summa eget kapital och skulder 250 100 203 097