Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN SOCIALTJÄNSTEN PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN Vuxenteamen Gunilla Holtz Projektledare Hisingen 1 maj 2001 Utvärderingsrapport
INLEDNING Utvärdering har varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan som bedrivs på Hisingen i Göteborg sedan 1997. Tillsammans med ett drygt tjugotal rapporter utgör denna rapport en del av den lokala utvärderingen av DELTA-samverkan. Uppdraget DELTA-samverkan har sin grund i den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. SOCSAM är en försökslagstiftning, som medger att resurser från socialtjänst, försäkringskassa och sjukvård läggs samman för att användas för ökad välfärd, effektivare hushållning med de gemensamma resurserna samt ökad professionalitet hos de samverkande organisationernas medarbetare. Försökslagstiftningen upphör i och med årsskiftet 2002/2003. I sin ansökan om att få bedriva försöksverksamheten preciserade de dåvarande huvudmännen, Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs stad, att man ville bedriva försöket med fokus på grupper i åldrarna 16 till 64 år som inte på effektivt sätt nås av välfärden. Försöket skulle bedrivas i form av avgränsade, gemensamt finansierade delprojekt. I den gemensamma finansieringen skulle sjukvården företrädas av primärvården. I ansökan angavs också att samverkan, utanför den finansiella samordningen, skulle sökas med Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs- och Bohus län. Organiseringen Försöksverksamheten har bedrivits i enlighet med de givna förutsättningarna. Från och med 1998 har psykiatrin vid länssjukvården inlemmats i samverkan. Vuxenutbildningen har ingått från och med år 2000. Dessa båda har deltagit på samma förutsättningar som Länsarbetsnämnden. Regionbildningen i Västsverige ändrade ägarbilden så att från och med 1999 består ägarna av Västra Götalands allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs stad. Två genomgående strategier för DELTA-samverkan bör noteras. Den ena är att varje aktivitet har föregåtts av ett gemensamt kartläggningsarbete, Kunskaps-DELTA. Syftet har varit tvåfalt, dels att skapa en gemensam utgångspunkt, dels att från start försöka optimera förhållandet behov åtgärd. Den andra strategin är att DELTA-samverkan skall ägas lokalt och stöttas centralt. Med lokalt skall förstås medarbetarna som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. Det är dessa medarbetare som bäst kan läsa av i vilka avseenden som välfärden fungerar eller inte fungerar och därmed kan vara av intresse för samverkan inom DELTA. Med centralt skall förstås samtliga övriga nivåer inom respektive organisation. Utvärderingen Uppdraget att utvärdera SOCSAM-försöken ligger på Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Årliga lägesrapporter har lämnats till regeringen. Senast den 1 december 2001 skall en slutrapport lämnas. I denna skall en sammanfattande rapportering och bedömning lämnas. De förhållanden som inte kan rapporteras vid denna tidpunkt skall rapporteras senast den 1 juli 2003. Parallellt med den nationella utvärderingen har DELTA-samverkans politiska ledning, Beställarförbundet, redan i ett tidigt skede avsatt resurser för utvärdering av DELTA s olika aktiviteter och konsekvenser av dessa. Beställarförbundet har därmed betonat vikten av systematik och konsekvens inte bara i identifiering, start och drift av aktiviteter, utan också i uppföljning med avseende på effekter och resultat för varje aktivitet. 2
Utvärdering av DELTA s aktiviteter har gjorts i form av självvärdering. Detta har varit ett naturligt val utifrån de två angivna strategierna för DELTA-samverkan. En strävan har även varit att uppföljning och utvärdering skall utvecklas till att bli en naturlig och integrerad del i arbetet. Varje aktivitet har därmed ägt sin egen utvärdering. DELTA s nätverk för utvärdering, sammansatt av representanter för ägarna och från olika institutioner eller motsvarande vid västsvenska högskolor och universitet, har lämnat riktlinjer för utvärderingsarbetet. Två representanter från universitetet har fortlöpande lämnat metodologiskt stöd till varje aktivitet. Varje aktivitet har uppmanats att skaffa en medbedömare som i slutskedet har gjort en så kallad kollegiebedömning av den då nästan färdiga rapporten. Under arbetets gång har en gemensam struktur arbetats fram. Innebörden i denna är att varje aktivitet skall redogöra för sina förutsättningar, sin process och sina effekter/resultat. Dessa tre perspektiv skall anläggas på dels de Hisingsbor som deltagit i aktiviteten, dels aktivitetens medarbetare, dels berörda organisationer. På detta sätt erhålls en matris med nio kombinationer. Olika instrument/redskap har använts för att beskriva och värdera innehållet i respektive kombination. Exempel är dagbok, enkäter, fokusgrupper, loggbok och EuroQol. Såväl individnivå som strukturer har belysts. I respektive rapport beskrivs det tillvägagångssätt som använts. En ambition har varit att inte enbart beskriva vad som åstadkommits och hur detta gjorts, utan även att reflektera över varför olika val och ställningstaganden gjorts Det har varit angeläget att komplettera utvärderingen av varje aktivitet med värderingar av DELTA-samverkans effekter på dels respektive hemmaorganisation, dels samhällsekonomin. Detta har gjorts i särskilda studier. DELTA som lärande organisation har också studerats. Dessa tre studier har genomförts av representanter från högskola/universitet i DELTAsamverkans nätverk för utvärdering. Slutligen har en studie av läkemedelsförskrivningen vid Hisingens vårdcentraler genomförts. Samtliga ovanstående utvärderingar är daterade 1 maj 2001. Under perioden fram till 1 augusti 2001 kommer sammanfattande utvärderingar att göras. En är en värdering av utvärderingen av DELTA-samverkan. En annan är en sammanfattande diskussion av de rapporter som lämnas den 1 maj 2001. Dessa båda rapporter tas fram av utvärderingsnätverkets medlemmar från universitet och högskola. De av nätverkets medlemmar som representerar huvudmännen, kommer att beskriva och värdera DELTA s arbete med utvärdering ur ett huvudmannaperspektiv. Slutligen kommer en rent beskrivande rapport att tas fram i syfte att redogöra för uppbyggnad, strategier etc för DELTA-samverkan. I enlighet med grundprincipen för DELTA-samverkan ansvarar varje projektledare för sin rapport. Projektledarna har haft fortlöpande avstämningar med sina respektive styrgrupper, inklusive projektansvarig. Hisingen 1 maj 2001 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Beställarförbundet DELTA på Hisingen 3
Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemområde 1.2 Målsättning med projektet 1.3 Målsättning med utvärderingen 1.4 Metod för utvärderingen 2. Deltagarna 2.1 Förutsättningar 2.2 Process 2.3 Resultat/effekter 3. Personalen 3.1Förutsättningar 3.1 Process 3.2 Resultat/effekter 4. Organisation och stödsystem 4.1Förutsättningar 4.2 Process 4.3 Resultat/effekter 5. Reflexioner och slutsatser Leder samverkan enligt DELTA till effektivare rehabilitering? Är finansiell samordning en förutsättning för att projektet skall kunna drivas? Förslag och idéer för framtiden: ny ersättning för långtidsarbetslösa och nya verktyg för de som inte kommer in på den vanlig arbetsmarknaden 4
Sammanfattning Arbetsmarknadstorget arbetar med långvarigt arbetslösa Hisingsbor 25-64 år som står till arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart kan få/ta ett arbete. De uppbär försörjningsstöd, arbetslöshetsersättning eller rehabiliteringspenning. Inom ramen för DELTA-samverkan identifierades problem i arbetet med långtidsarbetslösa Hisingsbor 1997. Man konstaterade att Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan arbetar samtidigt eller i nära anslutning till varandra med samma långvarigt arbetslösa Hisingsbor. Enligt en kartläggning uppgick denna grupp våren 1998 till ca 1800 personer. Man konstaterade att samverkan mellan myndigheterna sker i för liten utsträckning och detta leder till att Hisingsbon går runt mellan myndigheterna, får inget samlat bemötande och därmed inte rätt insats. Insatserna sker också utan tillräcklig samplanering. Som handläggare på en av myndigheterna har man inte heller tillgång till alla de verktyg som Hisingsbon behöver för att komma ut i arbete och kunna försörja sig själv. Därför startade Arbetsmarknadstorget januari 1999. Målsättningen med projektet är att Hisingsbon skall komma ut i arbete, kunna försörja sig själv och därmed få ökad livskvalitet. På Arbetsmarknadstorget har personal från Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan arbetat tillsammans i team med ett gemensamt ansvar för en grupp sökande. Den finansiella samordningen i SOCSAM-lagstiftningen har möjliggjort samlokaliseringen av de tre myndigheternas arbete. Vi har kunnat använda våra respektive åtgärder på ett nytt sätt och skapa nya insatser. De Hisingsbor som fått service på Arbetsmarknadstorget kännetecknas av följande 80% är under 45 år 75% är ej födda i Sverige mer än hälften saknar gymnasieutbildning 23% har minst 4 års arbetslöshet bakom sig nästan hälften har aldrig arbetat i Sverige Våra sökande har alltså mycket långvarig arbetslöshet bakom sig, låg utbildning samt oftast utländsk bakgrund. Många är relativt unga och har många års bidragsberoende framför sig om de inte får ett arbete i dagens högkonjunktur. De som inte kommit in i A-kassesystemet är i större utsträckning invandrare, yngre och har lägre utbildningsnivå. 48% av deltagarna hade enbart försörjningsstöd, 16% endast A-kassa och 27% försörjningsstöd och annan ersättning (främst från Arbetsmarknadsverket). Majoriteten (75%) av de sökande är alltså helt eller delvis beroende av försörjningsstöd och vi har handlagt dessa ärenden inom ramen för projektet. Drygt 1700 Hisingsbor har haft kontakt med projektet sedan start. 975 Hisingsbor har avslutat projektet. Av dessa var 666 inte längre i behov av offentlig försörjning och 515 gick ut till arbete. 5
Samverkan mellan myndigheterna i Arbetsmarknadstorget har lett till att fler kommit ut på arbetsmarknaden. De grupper av Hisingsbor som deltagit i projektet skulle inte i samma utsträckning ha fått egen försörjning eftersom de har behov av individuellt utformade insatser. Vi har kunnat arbeta med individen i fokus och haft fler verktyg tillgängliga i motsats till när vi arbetade i våra hemmamyndigheter. Enbart den goda konjunkturen på arbetsmarknaden hade inte hjälpt våra sökande. Det samlade bemötandet upplevs positivt av Hisingsbon som också sätter högt betyg på lättillgänglighet och servicenivå i brukarenkäter vi gjort. Vinster för personalen är entydiga i form av kompetensökning, ökade kunskaper om andra myndigheter och avlastning. Mot bakgrund av våra erfarenheter gör vi följande bedömning av behoven hos de långtidsarbetslösa Hisingsborna och gör en indelning i tre olika behovsgrupper: 25% behöver intensivt stöd för att söka de lediga jobben 55% behöver utbildning, stöd och motivation - individuellt anpassad kompetenshöjning - under längre tid 20% av de sökande har stora svårigheter att finna en plats på arbetsmarknaden idag och behöver mer kvalificerad utredning för att få rätt insats Det finns bland Arbetsmarknadstorgets sökande personer som har en ambition, vilja och/eller förmåga att arbeta men där kraven från arbetsmarknaden är för höga. Ålder, bristande språkkunskaper, fysiska, psykosociala och medicinska arbetshinder kan vara faktorer som gör att man inte kommer in på arbetsmarknaden. Trots de resurser vi har till vårt förfogande och den goda arbetsmarknaden kan de inte komma ifråga för ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. För att dessa Hisningsbor skall kunna få ett bättre liv och känna sig fullt delaktiga i samhället krävs nya former för arbete i form av en alternativ eller övergångsarbetsmarknad. Varför finansiell samordning? Den tvingar myndigheterna att samverka och ger legitimitet för samverkan. Vi anser att även arbetsmarknadsverket bör omfattas av lagstiftning för att ges samma förutsättningar för samverkan som försäkringskassan och socialtjänsten. Genom finansiell samverkan kan ett gemensamt mål för arbetet med individen formuleras som tar fasta på den totala samhällsnyttan av rehabilitering och inte enbart varje myndighets begränsade budgetram. Denna samverkan bör bara ske för vissa avgränsade grupper som samtidigt har kontakt med flera myndigheter. Nya insatser grundade på samverkan mellan myndigheterna tror vi skulle kunna hjälpa fler långtidsarbetslösa, relativt unga, varav många med utländsk bakgrund, in i ett arbetsliv. Ett arbetsliv som innebär större delaktighet i det svenska samhället och därmed också påverkar inte bara den enskilda Hisingsbon utan också hans familj och närsamhälle. 6
1.Bakgrund 1.1 Problemområde Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan arbetar samtidigt eller i nära anslutning till varandra med samma grupper av långvarigt arbetslösa Hisingsbor. Enligt en kartläggning uppgick denna grupp våren 1998 till ca 1800 personer. Samverkan mellan myndigheterna sker i för liten utsträckning. Detta leder till att Hisingsbon går runt mellan myndigheterna, får inget samlat bemötande och därmed inte rätt insats. Insatserna sker utan tillräcklig samplanering och detta leder till glapp och problem med försörjningen som sker utifrån de olika systemen. För handläggarna innebär bristen på samverkan att det är svårt att få kontakt med kollegor på andra myndigheter, man saknar tillräcklig kunskap om de andra myndigheternas regelverk och insatser. Som handläggare på en av myndigheterna har man inte tillgång till alla de verktyg som Hisingsbon behöver för att komma ut i arbete och kunna försörja sig själv. 1.2 Målsättning med projektet Hisingsbon skall komma ut i arbete och därmed kunna försörja sig själv. Om detta sker förutsätter vi att han/hon uppnår en ökad livskvalitet. Metoderna för att uppnå målet är att samlokalisera handläggare från Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen i Arbetsmarknadstorget erbjuda Hisingsbon lättillgänglig adekvat service från de tre myndigheterna arbeta i team över myndighetsgränserna med gemensam kartläggning, vägledning och uppföljning som i sin tur förväntas ge större träffsäkerhet vid val av insats sträva efter att stoppa rundgången mellan myndigheterna för den arbetslöse Hisingsbon. planera för och genomföra nya insatser för målgruppen identifiera behov hos målgruppen som vi inte kan tillgodose inom ramen för våra reguljära verksamheter 1.3 Målsättning med utvärderingen Utvärderingen skall beskriva projektets förutsättningar, process och resultat/effekt för deltagarna, personalen och de samverkande organisationerna. Vi har dock valt att fokusera på följande Deltagarna/Hisingsbon: vilka insatser har Hisingsbon kunna använda sig av för att komma vidare mot arbetsmarknaden? (avsnitt 2.2) hur länge har deltagarna varit i projektet? (avsnitt 2.3.) vilka behov har de arbetslösa Hisingsborna som inte tillgodoses inom nuvarande regelverk?(avsnitt 2.3) hur många har nått målet arbete och egen försörjning? ( avsnitt 2.3) har projektet bidragit till att stoppa rundgången för Hisingbon? (avsnitt 2.3) upplever man att Arbetsmarknadstorget ger bra och lättillgänglig service?(avsnitt 2.3) 7
Personalen: Vilka effekter har arbetet i samverkan på Arbetsmarknadstorget fått för handläggarna?(avsnitt 3.3) Organisationen: styrning och ledning av projektet (avsnitt 4.2) ansvar, befogenheter och förhållande till våra regelverk (avsnitt 4.2) hur har samverkan med våra hemmaorganisationer fungerat under projekttiden?(avsnitt 4.2) vilken framtida organisering är enligt våra erfarenheter den optimala för att tillgodose målgruppens behov?(avsnitt 4.3) Den del av projektet som utgörs av Ungdomsteamet beskrivs för sig i en särskild utvärdering då förutsättningar, process och resultat skiljer sig från arbetet med vuxna arbetslösa. 1.4 Metod för utvärderingen DELTA-projektet har valt självutvärdering som metod för samtliga projekt. Projektet har haft metodstöd från DELTA:s utvärderingsnätverk. Planen för utvärdering har utformats av projektet med stöd av metodstödjarna Cecilia Abrahamsson, DELTA och professor Jan Holmer. Vid utformandet av utvärderingsrapporten har Torbjörn Johansson, chef för individ- och familjeomsorg i SDF Centrum fungerat som medbedömare. Uppföljning och utvärdering av ett stort projekt som Arbetsmarknadstorget har rest många problem. Det vi behöver redovisa löpande och utvärdera när vi arbetar i samverkan går inte att få ut från våra tre befintliga datasystem. Därför har vi lagt upp ett eget system för uppföljning och utvärdering. Cirka 1200 sökande har varit inne samtidigt varför det har varit en arbetskrävande uppgift att bara löpande redovisa läget i projektet. På grund av detta har vi fått extraresurser motsvarande 0,25 årsarbetare från DELTA för arbetet med uppföljnings- och utvärderingsarbete. Robert Alfjord har haft ansvaret för detta. För att mäta deltagarnas/sökandes upplevelser av projektet har vi valt att göra två brukarenkäter. Vi bedömde att denna alltför mycket fokuserar på hälsotillståndet och Arbetsmarknadstorget riktar sig till friska personer som aktivt söker arbete. I utvärderingsplanen angavs att vi skulle använda oss av dagböcker för att beskriva samverkansprocessens utveckling i varje team. Dessa har inte fungerat fullt ut på grund av två skäl: 1) att vi inte från början hade en klar metod för bearbetning av dem 2) att det har varit svårt att beskriva problem och hinder tydligt så att inte skrivandet i sig förstorar upp problemen och därmed hindrar samverkansprocessens utveckling. Istället har samverkansprocessens utveckling fångats upp genom enkäter till personalen i juni och december 2000. 2. Deltagarna 2.1 Förutsättningar Projektets målgrupp är arbetslösa Hisingsbor 25-64 år som står till arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart kan få/ta ett arbete och är yrkesobestämda. De uppbär socialbidrag, a-kassa eller rehabiliteringsersättning. 8
När en sökande kommer in i projektet kan han/hon ha kontakt med bara en myndighet men förväntas behöva insatser från någon av de andra under tiden i projektet. När projektet startade gjordes urvalet av de första 700 sökande av våra hemma-myndigheter. På så sätt kunde vi starta arbetet med sökande på en gång och undvek diskussioner om hur vi definierar målgruppen i respektive myndighet. En sådan diskussion kunde skapat långvariga teoretiska diskussioner eftersom vi har olika språk och definitioner i våra tre organisationer. De Hisingsbor som under 1999 2000 fått service på Arbetsmarknadstorget kännetecknas av följande 80% är under 45 år 1/3 kvinnor, 2/3 män 75% är ej födda i Sverige mer än hälften saknar gymnasieutbildning 23% har minst 4 års arbetslöshet bakom sig nästan hälften har aldrig arbetat i Sverige Våra sökande har alltså mycket långvarig arbetslöshet bakom sig, låg utbildning samt oftast utländsk bakgrund. Många är relativt unga och har många års bidragsberoende framför sig om de inte får ett arbete i dagens högkonjunktur. De som inte kommit in i A-kassesystemet är i större utsträckning invandrare, yngre och har lägre utbildningsnivå. Deltagarnas försörjning vid start i projektet: 48% hade enbart försörjningsstöd 16% endast A-kassa 27% försörjningsstöd och annan ersättning (främst från Arbetsmarknadsverket) Majoriteten (75%) av de sökande var alltså helt eller delvis beroende av försörjningsstöd. 2.2 Process Hisingsbon som kommer till projektet remitteras från socialtjänsten, arbetsförmedlingen eller försäkringskassan och får hela sitt ärende handlagt i projektet. Undantag är eventuella behov av övrigt bistånd enligt socialtjänstlagen. Även familjemedlemmar får sitt försörjningsstöd genom projektet. För att sökande skall kunna tas emot på Arbetsmarknadstorget skall han ha givit sitt samtycke till att sekretessen mellan myndigheterna bryts. Endast ett mycket litet fåtal Hisingsbor har avböjt att delta på dessa grunder. Efter mötet med den enskilde handläggaren från inremitterande myndighet händer följande: gemensamt trepartsamtal genomförs mellan sökande och handläggare från de samverkande myndigheterna. Syftet är att kartlägga sökandes behov av kompetensutveckling. Gemensam handlingsplan görs upp och ansvaret för uppföljningen. Vi kommer överens om vem av handläggarna som har ansvaret för vad i uppföljningen, vad är sökandens ansvar och vad är arbetsförmedlarens respektive socialsekreterarens eller rehabsamordnarens? Arbetsförmedlaren är navet i arbetet eftersom han/hon innehar kompetensen om arbetsmarknadens krav och vägar dit. 9
Teamarbetet Arbetsmarknadstorget Hisingen Samråd i teamet gh010314 Trepartsamtal Handlingsplan för Kompetensutveckling Vägledning Jobb-sökar-stöd Öppet Hus DELTA-aktivitet Vuxenutbildning C Praktik A-utbildning Utbildning ARBETE STUDIER ANNAN AF ANDRA INSATSER Socialtjänst Sjukvård FK Vilka insatser har vi haft att erbjuda de arbetslösa Hisingsborna - vilka verktyg har vi och de sökande använt oss av för att nå målet? 1. Aktiviteter som ligger utanför Arbetsmarknadstorget: Sökande har i projektet haft tillgång till de reguljära åtgärderna inom Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassan samt de andra DELTA-aktiviteterna. Aktivitetsgarantin Drivkraft SOPHIE ViCan SANNA VuxCentrumH Arbetsmarknadstorget Hisingen 35+ Hisingsslussen Grundutbildning Yrkesutbildning Kvillesta n Kvillebäcken Återbruket AM Program GH010320 10
Vuxenutbildning Centrum Hisingen har varit en mycket viktig samarbetspart sedan de startade. De skräddarsydda kurser man skapat utifrån behoven hos Arbetsmarknadstorgets sökandegrupper har varit av avgörande betydelse för vårt resultat. Likaså har test- och vägledningsinsatserna varit viktiga. Mer resurser för detta är önskvärt eftersom bristen på vägledare bromsat utvecklingen. Introduktionsanställningarna inom kommunen under 1999 och 2000 har också varit ett mycket viktigt verktyg för att ge sökande en möjlighet att komma igång i arbete. 2. Aktiviteter som drivits inom och av projektet: Individuellt riktade Gruppinriktade Nya trepartsamtal som regel gemensam kartläggning gemensam uppföljning konsultationer av kollegor nytt arbetssätt försörjningsstödet teamsamråd kring enskilda sökande Traditionella myndighetsutövning utredning stöd-och motivationssamtal Nya arbetet i kundmottagningen Öppet-hus för teamets sökande i KM kvinno-grupp Aktivitetsgaranti-grupperna: förmedlare och soc.sekr.har ett gemensamt ansvar jobb-sökar-grupper: dito Traditionella gruppinformationer vägledningsgrupper För att sätta våra sökande i centrum har vi betonat att det skall vara lätt att nå oss för spontana besök och på telefon och vi skall ha en hög servicenivå i kundmottagningen. Vi har haft den öppna dörrens politik och detta har fungerat mycket bra. Arbetet med att utveckla arbetsformer för de sökande som kommer från Försäkringskassan har tagit längre tid än för de övriga sökandegrupperna. Först under hösten 2000 har vi hittat en bra metod för detta i form av en kedja av teamsamråd, vägledningssamtal och gruppvägledning. De deltagare som har behov av försörjningsstöd har fått sina ansökningar handlagda på Arbetsmarknadstorget. Det är en stor pedagogisk vinst att ha försörjningsstödet i projektet eftersom det blir en direkt koppling mellan orsak och verkan. Försörjningsteamet avlastar socialsekreterarna delar av handläggningen av försörjningsstödet och frigör resurser så att socialsekreterarna kan arbeta mer med motivations- och stödinsatser till Hisingsbon. Behovsgrupper I slutet av första året hade projektet samlat mer kunskap om de arbetslösa Hisingsborna som fanns i projektet. Vi övergår till att tala om de sökande som indelade i behovsgrupper istället för målgrupper. Begreppsbytet innebär en ökande fokusering på Hisingsbons behov. Istället för att vara mål för våra insatser utgår vi från behoven när vi tillsammans med den sökande planerar för insatser. Att tala om behovsgrupper istället för målgrupper innebär också att en 11
övergång från att betrakta Hisingsbon som objekt (föremål för insatser) till subjekt (aktiv deltagare i processen att få ett arbete). De behovsgrupper vi ser är: 1. Job-ready De som med stöd från Arbetsmarknadstorget kan söka arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. 2. Sökande som med kompletterande utbildning/kompetenshöjning kan komma ut på arbetsmarknaden. I gruppen finns sökande med olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. De har behov av längre tids stöd- motivations- och utbildningsinsatser som är individuellt utformade. 3.Sökande som har stora svårigheter att finna en plats på arbetsmarknaden Dessa personer har långvarig arbetslöshet bakom sig saknar gångbar yrkesutbildning låg grundutbildning ofta dåliga kunskaper i svenska ålder över 45 eller 50 eventuellt svårbedömd medicinsk/psykosocial problematik har genomgått kompetenshöjande utbildningar/åtgärder som inte gett tillräckligt resultat 2.3 Resultat/Effekter Tiden i projektet De deltagare som avslutat projektet har i genomsnitt haft kontakt med Arbetsmarknadstorget i 13,3 månader. Identifiera behov hos de arbetslösa Hisingsborna Drygt 1700 Hisingsbor har haft kontakt med projektet sedan start. Av dessa utgör ca 1500 den egentliga målgruppen arbetslösa men inte omedelbart anställningsbara. De övriga har fått sitt ärende handlagt på Arbetsmarknadstorget eftersom make/maka varit haft försörjningsstöd eller har fått service från Försäkringskassan i projektet. Mot bakgrund av våra erfarenheter av 1500 Hisingsbor gör vi följande bedömning av behoven hos dessa och gör en indelning i tre olika behovsgrupper: 25% behöver intensivt stöd för att söka de lediga jobben 55% behöver utbildning, stöd och motivation - individuellt anpassad kompetenshöjning - under längre tid 20% av de sökande har stora svårigheter att finna en plats på arbetsmarknaden idag och behöver mer kvalificerad utredning för att få rätt insats hamna rätt i välfärden. En fördjupad kartläggning av arbetshinder hos 314 sökande med försörjningsstöd på Arbetsmarknadstorget visar på samma förhållanden: 28% har inga arbetshinder men saknar yrkeserfarenhet och/eller lämplig utbildning 48% har språksvårigheter 11% har ohälsa som arbetshinder 13% har såväl ohälsa som språksvårigheter Det finns bland Arbetsmarknadstorgets sökande personer som har en ambition, vilja och/eller förmåga att arbeta men där kraven från arbetsmarknaden är för höga. Ålder, bristande språkkunskaper, vissa fysiska, psykosociala och medicinska arbetshinder kan vara faktorer 12
som gör att man inte tas emot på arbetsmarknaden. Trots de resurser vi har till vårt förfogande och den goda arbetsmarknaden kan de inte komma ifråga för ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. För att dessa Hisningsbor skall kunna få ett bättre liv och känna sig fullt delaktiga i samhället krävs nya former för arbete i form av en alternativ eller övergångsarbetsmarknad. När Arbetsmarknadstorget planerades hösten 1997 skissades ett volymprojekt med stort inslag av gruppaktivteter och många sökande per handläggare. Organisationen byggdes också upp så. Detta arbetssätt fungerade bra fram till mitten av andra året (sommaren 2000). Idag i projektet finns bara de sökande kvar som har behov av ett individinriktat bemötande och individuellt utformade insatser. De verktyg vi erbjuder de sökande i fortsättningen måste därför utformas så att de tillgodoser dessa behov. Arbete och egen försörjning 975 Hisingsbor har avslutat projektet. Av dessa var 666 är inte längre i behov av offentlig försörjning och 515 gick ut till arbete. Deltagare som vid avslutning inte längre var i behov av offentlig försörjning Sysselsättning vid avslut Antal Arbete utan offentligt stöd 422 Egenfinansierade studier (lån) 111 Okänt men ej aktuell inom 133 myndigheterna vid avslut Summa 666 = 68% av de 975 som avslutat projektet Vid en försiktig beräkning av vinsterna för samhället räknar vi med att dessa personer uppbär i genomsnitt 8000 kr per månad i offentlig försörjning ( försörjningsstöd, rehab-penning, a- kassa, utbildningsbidrag eller aktivitetsstöd). Detta gör per individ 96000 per år. För hela gruppen har alltså behovet av offentlig försörjning minskat med minst 64 milj kr per år. Deltagare som avslutat kontakten med projektet sedan start Sysselsättning vid avslut Antal % Arbete på öppna marknaden 515 53% Studier (med CSN-lån) 111 11% Behov av andra insatser 216 22% Okänd 133 14% Summa 975 100% Kommentarer till tabellen: Arbete: Ingår 93 personer som har anställningsstöd, lönebidrag eller starta eget bidrag. Behov av andra insatser: Under denna rubrik döljer sig flera olika sysselsättningar. Sökande var i regel i behov av offentlig försörjning vid avslutningstillfället. Vanligaste orsakerna är: Återförd till hemmastadsdelen pga sjukdom eller annat behov. Andra alternativ är föräldraledig eller sjukbidrag/pension. Okänd: Sökande har avslutats på Amt utan att handläggaren har fått kännedom om sökandes sysselsättning. I regel finns uppgift om att sökande ej hade offentlig försörjning vid avslutningstillfället 13
Stoppa rundgången En genomgång i början av 2000 visade att de som avslutat sin kontakt 1999 ej återkommit till offentlig försörjning. Motsvarande genomgång i januari 2001 visade att av de 97 som avslutade sin kontakt med Arbetsmarknadstorget januari april 2000 har 12 åter kontakt med oss. Lättillgänglig service till Hisingsborna Två brukarenkäter har genomförts hösten 1999 och hösten 2000 med hjälp av Fokusgruppsmetoden (=frågorna i enkäten utformas tillsammans med grupp deltagare). Vi samlade en grupp sökande som formulerade vad de tyckte var viktigast för att Arbetsmarknadstorget skulle kunna hjälpa dem att få ett arbete. De fem viktigaste frågorna för våra sökande var: bra bemötande från handläggarna, tillgänglighet, personlig kontakt med handläggaren, att man ville känna sig delaktighet i beslutet om insats och snabb hjälp av handläggaren. Dessa frågor har i enkäterna fått höga betyg och totalt sett har Arbetsmarknadstorget av sökande getts 3,2 i betyg på en 4-gradig skala. I båda enkäterna fick personalens bemötande och tillgänglighet högst betyg. 3. Personalen 3.1 Förutsättningar Personalen består av 35 personer och är organiserade så här Arbetsmarknadstorget Hisingen Beställarförbundet DELTA Styrgrupp Projektledare Administratör Team Lundby Team Övriga Hisingen Team Biskopsgården Ungdomsteam 3 SDF 2 AF 1 FK 3 SDF 2 AF 1 FK 3 SDF 2 AF 1 FK 5 socialsekreterare Gemensamma resurser Arbetspsykolog Försörjningsteam: 1:e soc.sekr. 5 handläggare/byråass. GH 2000 Stadsdelsteamen består av: 6 arbetsförmedlare (5,5 årsarbetare), 9 socialsekreterare och 4 rehabsamordnare (2,2 årsarbetare) organiserade i tre stadsdelsteam: Biskopsgården, Lundby och Övriga Hisingen (arbetar för SDN Backa, Tuva Säve, Kärra Rödbo och Torslanda). Försörjningsteamet består av 1 förste socialsekreterare och 5 byråassistenter. Projektgemensamma resurser är arbetspsykolog, administratör och projektledare. 14
Kompetenskrav för samtlig personal är att man är erfaren i yrkesrollen, självständig, flexibel samt har erfarenhet av och intresse att arbeta i samverkansprojekt. Urvalet av personal och sammansättningen av teamen skedde i samråd mellan projektledaren och ansvarig chef vilka också utsåg teamsamordnare i stadsdelsteamen. Funktionen samordnare valdes för att betona alla medarbetares eget självständiga ansvar för uppbygget och genomförandet av projektet. Endast projektledaren har ett dagligt arbetsledaransvar i förhållande till samtlig personal. Förste socialsekreteraren är arbetsledare i sitt team och har dessutom ett övergripande ansvar för handläggningen av försörjningsstödet i projektet. Personalen på Torget är anställda av 5 olika arbetsgivare vilket innebär att personal- och arbetsmiljöansvar fördelas på dessa 5 linjechefer som har arbetsplatsträffar/personalmöten, miljöronder och utvecklingssamtal med sin personal. I görligaste mån har projektledaren medverkat vid utvecklingssamtalen. 3.2 Process I januari 1999 startade projektet med en 14 dagars introduktionsutbildning och planeringsperiod för samtlig personal. Denna var av avgörande betydelse för projektets framgång. Arbetet med de sökande på Arbetsmarknadstorget startade med att varje handläggare hade sina sökande. Sedan ökade antalet som man arbetar gemensamt med sina kollegor med successivt. I genomsnitt har dock aldrig mer än hälften av de sökande varit aktuella hos någon annan handläggare på Arbetsmarknadstorget. Socialsekreterarnas sökande har haft sin förmedlare på yrkesförmedling eller varit medföljande familjemedlem som inte varit aktuell på AF. Rehabsamordnarnas sökande har varit aktuella för sjukbidrag eller i början av rehabprocessen. Av arbetsförmedlarnas sökande har hälften inte varit aktuella inom socialtjänsten. Detta har haft både positiva och negativa effekter för projektet: 1. Det har inneburit att samverkansprocessens utveckling tagit längre tid eftersom vi periodvis varit alltför upptagna med våra egna ärenden för att lägga tid på samverkan. Myndighetsutövningen i dessa ärenden tar tid från projektet. Framförallt gäller detta rehabsamordnarna som varit mycket upptagna med ärenden som inte ligger inom projektets målgrupp och dessutom bara har en halvtid i projektet. 2. Samtidigt har det inneburit att vi har haft kvar den trygga förankringen i yrkesrollen eftersom vi arbetat mycket med myndighets-eget arbete. 3. Vi har kunnat ta emot stort antal sökande eftersom vi inte haft kravet på att förmedlare skulle finnas i projektet till alla dvs vi har kompenserat bristen på förmedlare genom detta arbetssätt. 4. Det har inte varit självklart att teamen har ett gemensamt ansvar för alla sina sökande. Fortfarande efter två år är det inte en självklarhet för alla i projektet. Man känner sig ibland ensam med ansvaret för en sökande. 15
3.3 Resultat/Effekter Vilka effekter har arbetet i samverkan på Arbetsmarknadstorget fått för handläggarna? Samtlig personal har reflekterat över ett antal frågeställningar kring samverkansprocessens utveckling och lämnat svar i juni och december 2000. De har jämfört sitt arbete i projektet med de man utförde i hemmaorganisationen. Detta ger följande bild av resultatet av projektet avseende personalen: Vi organiserar arbetet på ett annat sätt än tidigare: samverkan med kollegor är ett självklart arbetssätt genom att vi sitter tillsammans ökad tillgänglighet och öppenhet mot Hisingsbon myndighetsutövningen på Arbetsmarknadstorget dvs. de beslut om bistånd och insatser som fattas är grundade på bredare kunskap om sökande eftersom fler personer mött honom/henne. Vårt synsätt på kollegor har förändrats och vi har fått ökad kunskap om varandras områden respekt för kompetensen och förståelse för varandras regelverk minskat revirtänkande gemensamt språk Vårt synsätt på sökande har förändrats: helhetssyn på Hisningsbon parallellkoppling av insatser istället för seriekoppling vi ser möjligheter inte problem och fokuserar på det friska hos sökande Trots den ökade samverkan är det mycket tydligt att yrkesrollen inte blivit utslätad utan snarare tydligare under projektets gång. Vinster av samverkan i projektet för respektive yrkeskategori/deltagande myndighet Socialsekreterarna får tillgång till arbetsmarknadskompetensen för arbetslösa socialbidragstagare. Som socialsekreterare förfogar man inte över tillräckliga verktyg för att arbeta med dessa sökande Rehabsamordnarna kan erbjuda tidig vägledning som innefattar en realistisk bild av arbetsmarknadens möjligheter till sina sökande som befinner sig i en rehab-process. På så sätt kan man visa på möjligheter efter sjukdomstiden och därmed förkorta tiden i sjukdom/rehabilitering. Arbetsförmedlarna får tillgång till psykososocial kompetens och rehab-kompetens för en grupp arbetslösa ned mera komplicerad situation som t.ex. missbruk och psykisk problematik. Generellt för såväl socialsekreterare som arbetsförmedlare är att vi känner att Torget betytt att man blir inte så ensam med sökande som har stora behov. 4. Organisation/Stödsystem 4.1 Förutsättningar Arbetsmarknadstorget finansieras till hälften av DELTA-medel, 20 % av LAN och 30 % stadsdelförvaltningarna Lundby, Backa och Biskopsgården Detta gör projektet till en 16
blandning av projekt och reguljär verksamhet med starkt inflytande för ägarna/finansiärerna. De totala resurserna för 2001 inklusive ungdomsteamet är 14.174.000. Projektet har en egen budget för löpande drift, utbildning och handledning vilket inneburit möjlighet att vi självständigt kunnat besluta om tex den kompetensutvecklig som vi bedömt vara nödvändig för projektet. Projektledaren har av projektansvarig lämnats stort eget ansvar att handha ekonomin vilket har varit positivt. Beställarförbundet DELTA tecknar kontraktet för de lokaler som projektet har till sitt förfogande och dessa har fungerat mycket bra. Handläggarna har tillgång till sin myndighets datasystem. Inför starten av Torget uppkom problem med att ansluta till socialtjänstens datasystem. De handläggare som skulle arbeta för fler stadsdelar fick alltför bred behörighet ur datasäkerhetssynpunkt och så sent som 2 månader innan beräknad start fick projektledaren besked från ansvariga i kommunen att det inte gick att lösa. Frågan löstes dock genom att Arbetsmarknadstorget fick en egen databas för försörjningsstödsärenden. Projektägare/ansvarig är chefen för Arbetsförmedlingen eftersom projektet är inriktat på arbetssökande. Styrgruppen består av cheferna för Försäkringskassan och AMI Hisingen, IOF-chefen i Torslanda samt enhetscheferna på socialkontoren i Backa, Lundby och Biskopsgården. De linjechefer som har personalansvar för projektets personal finns alltså företrädda i styrgruppen. Detta har varit av avgörande betydelse för att ge styrgruppen legitimitet och möjlighet att fatta välgrundade beslut. Styrgruppen har träffats regelbundet ungefär var 6:e vecka. 4.2 Process Styrning och ledning av projektet Ledningen av projektet har legat på projektansvarig, styrgrupp och projektledaren. Under första året var teamsamordnarnas och teamsamordnar-gruppens roll oklar men idag fungerar teamsamordnar-gruppen tillsammans med projektledaren som projektets ledningsgrupp. Många frågor läggs ut i teamen för diskussion innan beslut för att säkerställa delaktigheten i större omfattning än i en reguljär verksamhet. De frågor som lyfts till styrgruppen handlar oftast om förändring av inriktning eller frågor där de olika myndigheternas intressen kommer i konflikt med varandra. Till exempel prioriteringar: vilka skall vi arbeta med i första hand just nu: kassans eller socialtjänstens sökande? Styrgruppens ansvar är att i vissa lägen prioritera projektets långsiktiga mål framför den egna organisationens behov. Vi har upplevt att man som styrgruppsledamot har dubbla lojaliteter: projektet och den reguljära verksamheten. Detta är ett strukturellt problem och svårt att hantera. Man uppfattar från hemmamyndigheten periodvis verksamheten som en förlängning av den egna verksamheten vilket innebär krav på produktivitet, följsamhet till egna myndighetens uppdrag och detta har ibland kommit i konflikt med projektets uppdrag. Såväl projektledaren som medarbetarna har stundtals fått bära denna konflikt på sin axlar. Vi har fått balansera mellan å ena sidan att arbeta i enlighet med projektets målsättning och behov och å andra sidan vår strävan att erbjuda service till så stor grupp som möjligt och ha ett gott samverkansarbete. Projektet har haft tre uppdragsgivare: den arbetslösa Hisningsbon, DELTA och hemmaorganisationerna. Dessa tre intressen har vi ibland känt att vi inte kunnat tillgodose samtidigt och på en gång. 17
Ansvar och befogenheter hos medarbetarna samt förhållandet till regelverket Arbetsmarknadstorget byggdes upp som en arena dit medarbetarna från de tre olika myndigheterna kom för att själva bygga upp ett nytt arbetssätt. Få rutiner och metoder var fastlagda innan start utan lämnades medvetet till personalgruppen att utforma. Detta har inneburit att teamen utvecklats olika och att personalens kompetens tillvaratagits samtidigt som det också varit arbetskrävande. Vi har tillämpat våra respektive myndigheters regelverk på det för Hisingsbon bästa sättet. Mycket arbete har lagts ner på att hitta vägar som stämmer med behoven. Vi har tänjt gränserna men inte överskridit dem. Ett gemensamt regelverk för rehabilitering mot arbetsmarknaden skulle underlätta arbetet och förbättra för Hisningsbon. Svårigheterna att vara anställd i en organisation men arbeta i projektet har tydliggjorts för oss alla. Medarbetaren hamnar i lojalitetskonflikter: skall jag göra som chefen säger eller som projektledaren? Ser min linjechef vilket arbete jag uträttar när lönen skall sättas? Att spela ut projektledaren mot linjechefen ligger inbyggt i projektorganisationen och projektledarrollen är alltid komplicerad. Projektledaren har störst mandat att leda i förhållande till sin hemmaorganisation och ges också störst mandat av medarbetarna från sin organisation. Samverkan med hemmaorganisationen Stort eget ansvar har lagts på det enskilda teamet att bygga upp samverkan med hemmamyndigheten få regler har utformats av projektledningen för att så långt som det är möjligt tillgodose de specifika behov som varje myndighet har. De olika socialkontoren och teamen på FK har olika behov och därför har det varit viktigt med flexibilitet trots att detta stundom leder till förvirring både på Arbetsmarknadstorget och i hemmaorganisationerna att olika rutiner finns. Till exempel ändrades snabbt målgruppen för de små stadsdelarna till att även omfatta yrkesbestämda sökande eftersom detta var den dominerade behovsgruppen där. En hög servicenivå till hemmaorganisationen har eftersträvats men har ibland inte kunnat tillgodoses då detta kommit i konflikt med projektets uppdrag. Till exempel önskemål om att öka antalet sökande då tillströmningen på stadsdelarna ökat eller behov hos AF IndustriTransport att få hjälp med sökande med tung problematik som inte tillhör projektets målgrupp. Utvecklingsprocessen i projektet har i olika skeden stoppats upp i stadsdelsteamen på grund av personalbrist. Rekryteringen av ny personal är i projektet en betydligt mer tidskrävande procedur än i en reguljär verksamhet då projektledaren ej har mandat att rekrytera. Intagningen av nya sökande har därför stoppats upp i olika perioder. Detta har skapat stor frustration hos såväl personal som hemma-myndigheter. De nya medarbetarna har å andra sida tillfört projektet nya impulser och synpunkter när de väl varit på plats. Förändringar inom AF under projekttiden har starkt påverkat projektet. Omorganisation och anställningsstopp inom Länsarbetsnämnden under 2000 har tagit mental kraft från processen i projektet och också lett till brist på förmedlare. De snabba förändringarna som alltid sker i den starkt centraliserade AF-organisationen gör att nya mål också får genomslag i projektet trots att de går på tvärs mot projektets mål. Som exempel kan nämnas satsningen på Aktivitetsgarantin vilket under en period innebar en betoning av kvantitet istället för kvalitet. 18
4.3 Resultat/Effekter Erfarenheterna från Arbetsmarknadstorget visar att arbetssättet är effektivt för de arbetslösa Hisingsbor som har kontakt med flera myndigheter eller har mera sammansatta problem. Den optimala organisationen skissas nedan: 1. Det krävs gemensamma lokaler för handläggare från de tre myndigheterna. Den dagliga närheten krävs för att man skall lära känna varandra på alla plan. 2. Handläggarna från alla myndigheter måste ha hela myndighetsutövningen med i projektet så att handläggaren har tillgång till hela batteriet av resurser 3. Det måste finnas ett tydligt uppdrag att samverka och mandat att koncentrera sig på samverkan även om målen kortsiktigt inte följer moderorganisationens mål. Ledningen på alla nivåer måste vara entydigt positiv och arbeta aktivt för samverkan. 4. Arbete måste ske i team som har ett gemensamt ansvar för en grupp sökande. Jämn fördelning av de olika yrkeskategorierna krävs. Vinna-vinna-perspektivet är viktigt för att lyckas i samverkan Det viktigt för samtlig personal att man upplever att man vinner något och att man har lika betydelse i verksamheten. 5. Det bör finnas gemensamma öronmärkta pengar att använda för att köpa/skräddarsy insatser vid behov 6. En gemensam försörjning / aktivitetsbidrag för sökande under tiden i projektet 7. en organisation, en budget, en chef Tydligare arbetsgivaransvar för arbetsledare på plats tex vad gäller arbetsledning, prioriteringar, lönesättning och utvecklingsansvar. 5. Reflektioner/Slutsatser Leder samverkan enligt DELTA till en effektivare rehabilitering? Samverkan mellan myndigheterna i Arbetsmarknadstorget har lett till en effektivare rehabilitering. De grupper av Hisningsbor som kommit ut på arbetsmarknaden genom Arbetsmarknadstorgets arbete skulle inte i samma utsträckning ha fått egen försörjning eftersom de har behov av individuellt utformade insatser. Vi har kunnat arbeta med individen i fokus och haft fler verktyg tillgängliga i motsats till när vi arbetade i våra hemmamyndigheter. Enbart den goda konjunkturen på arbetsmarknaden hade inte hjälpt våra sökande. Det samlade bemötandet upplevs positivt av Hisingsbon. Likaså lättillgängligheten och servicenivån. Vinster för personalen är entydiga i form av kunskapshöjning, kompetensökning och avlastning. Är finansiell samordning en förutsättning för att projektet/aktiviteten skall kunna drivas? Finansiell samordning är nödvändig av flera skäl: Den tvingar myndigheterna att samverka och ger legitimitet för samverkan. Vi anser att även arbetsmarknadsverket bör omfattas av lagstiftning för att ges samma förutsättningar för samverkan som försäkringskassan och socialtjänsten. Alla ingående myndigheter kan inte vinna ekonomiskt mer än man satser. Därför måste man lyfta av resurser/pengar från myndigheterna som man sedan i projektet gemensamt förfogar 19
över och där andra mått på effektivitet gäller. Vi måste mäta det gemensamma målet rehabilitering till arbete på längre sikt. Dvs ett mer långsiktigt mål samhällsnyttan - än varje enskild myndighets mål. Dessutom måste man lägga in andra vinster/effekter: ökad kunskap och kompetens hos personalen och medborgarnyttan tex upplevelsen av förbättrad service Samverkan inom ramen för finansiell samordning bör ske bara för vissa avgränsade grupper och under en avgränsad tid. Samverkansprojekt måste ha en början och ett slut och tydliga mätbara mål som följs upp. Förslag, idéer för framtiden Ny ersättning för långtidsarbetslösa som går in i samverkansaktiviteter Det går åt mycket tid och kraft för Hisingsbon och handläggarna att lösa försörjningen när man är långtidsarbetslös. Socialbidrag, utbildningsbidrag, rehabpenning, mm mm skall fogas till varandra så att det inte blir något glapp. Därför bör ett aktivitetsbidrag ersätta a-kassa, rehab-penning och försörjningsstöd när sökande går in i en aktivitet som Arbetsmarknadstorget. Då skulle resurserna koncentreras på att finna rätt väg ut i arbete. När sedan sökande kommer in i ett aktivt skede med utbildning och eller praktik bör aktivitetsbidraget utökas med en stimulansdel. Nästa steg kan då vara lön eller lönebidrag enligt nedan. Nytt verktyg för arbetslösa som inte kommer in på den vanliga arbetsmarknaden Det finns en grupp sökande vilka har en ambition, vilja och/eller förmåga att arbeta men där kraven från arbetsmarknaden är för höga. Ålder, bristande språkkunskaper, vissa fysiska, psykosociala och/eller medicinska arbetshinder kan vara faktorer som gör att man inte passar på arbetsmarknaden. Trots de resurser Arbetsmarknadstorget har haft till sitt förfogande och den goda arbetsmarknaden kan de inte komma ut i vanligt arbete med nuvarande verktyg. Vi anser att dessa sökande måste erbjudas möjligheter till arbete i någon form och ges en lön för detta arbete. De bidrag (försörjningsstöd, a-kassa eller rehab-penning) som dessa personer uppbär idag bör kunna omvandlas till lön eller någon ny form av lönebidrag. Ett lönebidrag som kan användas både inom privat och offentlig sektor. Det finns ett klart behov av en alternativ arbetsmarknad eller övergångsarbetsmarknad inom offentlig sektor för dessa personer där de kan ges möjlighet att utvecklas för att kanske kunna komma ut i reguljärt arbete efter en längre tid. Åtskilliga arbetsuppgifter finns där dessa sökande kan göra en meningsfull och utvecklande arbetsinsats. Samtidigt måste sökande hela tiden erbjudas utbildningsinsatser utformad efter individuella behov så att han/hon kan prövas mot den reguljära arbetsmarknaden. Detta är nödvändigt för att förhindra permanent inlåsning. Nya insatser grundade på samverkan mellan myndigheterna tror vi skulle kunna hjälpa fler långtidsarbetslösa, relativt unga, varav många med utländsk bakgrund, in i ett arbetsliv. Ett arbetsliv som innebär större delaktighet i det svenska samhället och därmed också påverkar inte bara den enskilda Hisingsbon utan också hans familj och närsamhälle. 20