Det här är ett nyhetsbrev för dig som administrerar någon eller några av våra handböcker. Breven kan innehålla information om såväl tekniska som innehållsmässiga nyheter samt information om kommande förändringar i lagar och regler. Innehållet författas av våra experter här på Tholin & Larsson och du är välkommen att höra av dig om du har frågor eller synpunkter. December 2016 Nytt om aktivt arbete och lönekartläggning Den 1 januari 2017 börjar nya reglerna i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder att gälla. Dessa innebär att arbetsgivare ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering i fler situationer än vad som har gällt tidigare. Arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder utifrån alla de sju diskrimineringsgrunder som finns i diskrimineringslagen. Det innebär att: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder omfattas. Med aktiva åtgärder menas olika åtgärder som förebygger och motverkar diskriminering. Åtgärderna ska i första hand vara på en generell och strukturell nivå. Arbetet med aktiva åtgärder ska ske utifrån en särskilt metod som innebär att arbetsgivare ska 1. undersöka om det finns risk för diskriminering i verksamheten 2. analysera eventuella hinder och risker som har upptäckts 3. vidta de åtgärder som kan krävas 4. följa upp och utvärdera arbetet Arbetsgivare med minst 25 arbetstagare ska årligen skriftligen dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder. Dokumentationen ska bl. a innehålla redogörelse för det arbete som görs, vilka åtgärder som planeras, kostnadsberäkning och utvärdering av det som genomförts. Årlig lönekartläggning Arbetsgivare ska kartlägga och bedöma om det finns några löneskillnader som har samband med de anställdas kön. Kravet på särskilda planer har ersatts med ett krav på årlig skriftlig dokumentation och omfattar företag med minst 10 arbetstagare. Dokumentationen ska innehålla en redovisning av lönekartläggningen, de lönejusteringar som krävs, kostnadsberäkning samt redovisning och utvärdering av föregående års planerade åtgärder. Enligt tidigare regler i diskrimineringslagen skulle arbetsgivare med minst 25 arbetstagare redovisa sin kartläggning och analys i en särskild handlingsplan för jämställda löner. Detta skulle göras vart tredje år. Ändringarna i diskrimineringslagen träder i kraft den 1 januari 2017.
Nya regler för anställda som slår larm, s k visselblåsare En särskild lag om skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden börjar gälla den 1 januari 2017. De nya reglerna gäller för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med detta avses sådana brott som har fängelse i straffskalan. Det kan även handla om t ex kränkning av grundläggande fri- och rättigheter, risker för liv, hälsa och säkerhet samt skador på miljön. Lagen omfattar arbetstagare både inom privat- och offentlig sektor samt inhyrd personal, förutsatt att larmet avser förhållanden i det inhyrande företagets verksamhet. Får inte utsättas för repressalier Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får utsätta anställd för repressalier på grund av att denne har slagit larm. Exempel på repressalier kan vara uppsägning, avskedande, omplacering, utebliven löneökning, försämrade förmåner, orimligt hög arbetsbelastning, trakasserier och utfrysning på arbetsplatsen. Det kan även vara hot om repressalier. Kan larma på flera sätt Det finns olika sätt att slå larm på. Internt larm innebär att arbetstagaren rapporterar till arbetsgivaren, dennes representant eller följer de interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren. Arbetstagaren har även rätt att kontakta sin fackliga organisation. Det kan vara den lokala klubben eller en ombudsman. Med externt larm menas att arbetstagaren offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet. För denna typ av larm krävs att arbetstagaren först slagit larm internt eller haft befogad anledning att slå externt larm. Vidare krävs att arbetstagaren har haft fog för sitt påstående om allvarliga missförhållanden. Skadeståndskrav på arbetsgivaren Om arbetsgivaren utsätter arbetstagaren för någon form av straff eller hämnd blir arbetsgivaren skyldig att betala skadestånd. Detta gäller såväl för eventuell ekonomisk skada som allmänt skadestånd för den kränkning som motåtgärden har inneburit. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017. Högre värden för kostförmån 2017 De schablonmässiga kostförmånsvärdena höjs något 2017. Förmånsvärdet av en fri lunch respektive frukost kommer under 2017 att uppgå till 90 respektive 45 kronor. Skatteverket har fastställt de värden för fria måltider som ska gälla under inkomståret 2017. Förmånen av en fri frukost, lunch respektive middag värderas 2017 något högre jämfört med 2016.
Följande kostförmånsvärden gäller under 2017: Fri frukost: 45 kr Fri lunch eller middag: 90 kr Helt fri kost (minst tre måltider): 225 kr Nedsättning av förmånsvärdet Förmånsvärdet av en fri måltid sätts ned med det belopp som den anställde kontant eller genom nettolöneavdrag betalar till arbetsgivaren för förmånen. Om den anställde betalar hela det belopp som motsvarar det schablonmässiga förmånsvärdet uppkommer inte någon skattepliktig förmån. Om priset för en fri lunch inte uppgår till 90 kr, men arbetsgivaren subventionerar den till viss del, beräknas förmånsvärdet ändå utifrån 90 kr. 2017 års prisbasbelopp Regeringen har fastställt 2017 års prisbasbelopp till 44 800 kr. Det innebär en höjning med 500 kr jämfört med 2016. Prisbasbeloppet styr bl. a beräkningen av bilförmånsvärden, ersättningar från Försäkringskassan och deklarationspliktgränsen. Avdraget för måltider vid representation har slopats Avdraget för utgifter för representation som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring slopas vid inkomstbeskattningen. Utgifter för enklare förtäring av mindre värde, till exempel kaffe, bulle eller enklare smörgås ska dock få dras av. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2017. De nuvarande reglerna i Mervärdesskattelagen ger intrycket av att avdragsrätten för moms på utgifter för måltider vid representation fortfarande är begränsad till moms på 90 kronor per person och tillfälle. I syfte att anpassa avdragsrätten för moms vid representation till EU-rätten har riksdagen beslutat att avdraget istället ska få uppgå till moms beräknad på maximalt 300 kronor per person och tillfälle. Riksdagen har även beslutat att helt slopa avdraget för utgifter för måltider vid representation vid inkomstbeskattningen. Högre momsavdrag i praktiken Företag har enligt dagens tillämpning möjlighet att göra avdrag för moms på högre underlag än 90 kronor per person exklusive moms enligt ställningstaganden från Skatteverket. Det innebär att olika beloppsgränser kan gälla för representationsmåltider i olika situationer. Beloppsgränserna blir till exempel olika beroende på om det är extern eller intern representation. Det blir också en annan beloppsgräns för en måltid med starköl än för en måltid med vin.
Högsta underlag för momsavdrag blir 300 kronor Riksdagens beslut innebär att avdrag för moms ska få beräknas på högst 300 kronor per person och tillfälle. Det gäller i samtliga situationer där avdrag för moms medges för måltider och liknande förtäring i samband med representation. För avdrag krävs att utgifterna har ett omedelbart samband med näringsverksamheten. Avdraget får inte överstiga vad som är skäligt. Beloppsgränsen 300 kronor gäller även kommuner med flera som har rätt till ersättning enligt kommunkontosystemet. Inget för måltider vid inkomstbeskattningen För att reglerna ska bli enklare att tillämpa, och för att bestämmelserna om momsavdrag ska bli förenliga med EU-rätten, har riksdagen beslutat att helt slopa rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen för utgifter för måltider och annan förtäring som inte är av enklare slag och av mindre värde. Avdrag får dock även i fortsättningen göras för utgifter för förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som måltid och som är av mindre värde. Som exempel nämns läskande alkoholfri dryck, kaffe och te respektive kakor, bullar, frukt, och en enklare smörgås som inte ersätter en måltid. Det gäller under förutsättning att utgifterna har ett omedelbart samband med näringsverksamheten. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2017. Vid inkomstbeskattningen gäller äldre bestämmelser för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. När det gäller avdragsrätten för moms gäller äldre bestämmelser om rätten till avdrag inträtt före ikraftträdandet. Källa: Finansutskottets betänkande 2016/17 FiU:1 Kommentar De nya reglerna innebär att företag inte får något avdrag alls för representationsutgifter avseende måltider och alkohol vid inkomstbeskattningen. Det gäller både vid intern- och extern representation. Måltider vid till exempel personalfester, informationsmöten, affärsförhandling, kundbesök och företagsjubileum är alltså inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Däremot omfattas inte måltidsutgifter vid interna kurser och interna konferenser av avdragsförbudet. Detta eftersom sådana utgifter normalt betraktas som driftskostnader. Vid informationsmöten med personalen är utgifter för det som räknas som personalvårdsförmåner (till exempel kaffe, bulle eller en enklare smörgås) avdragsgilla inkomstskattemässigt. Måltider vid intern och extern representation är dock även i fortsättningen skattefria för de som får förmånerna. Riksdagens beslut innebär inte någon ändring av denna regel. När det gäller extern representation är det även i fortsättningen möjligt att få avdrag för utgiften för till exempel en tårta eller bullar vid ett kundbesök. Samma gäller utgifter för representationsgåvor och utgifter för green-fee respektive biljetter till exempelvis teater eller hockey vid extern representation.
Däremot påverkas sannolikt avdraget vid inkomstbeskattningen för enklare förtäring i samband med demonstrationer, visningar och invigningar att påverkas i vissa fall. Det kan bli aktuellt när ett företag bjuder på sådan förtäring som inte kan betraktas som enklare och inte är av mindre värde, till exempel champagne och lyxigare snittar.