EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS PILOT - VÅR GEMENSAMMA PATIENT

EN RAPPORT MED REKOMMENDATIONER FRÅN FORUM FÖR VÄLFÄRDS PILOT - VÅR GEMENSAMMA PATIENT

Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform som kombinerar erfarenhet från sjukvård, akademi, näringsliv, fack, myndigheter och politik. Vår ambition är att bidra till en fördjupad dialog och visa exempel på faktisk genomförbarhet för prioriterade områden inom svensk välfärd, med start i hälso- och sjukvården. Sedan våren 2014 har Forum för Välfärd genomfört tre pilotprojekt inom svensk hälso- och sjukvård med fokus på: Riktad prevention av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, Integrerad vård och Patientnära tekniklösningar. Dessa tre pilotområden har valts för att de berör viktiga delar av svensk hälso- och sjukvård, och för att Forum för Välfärd hoppas kunna bidra med nya lösningar. Två projektrapporter för Riktad prevention och Integrerad vård har publicerats. Inom ramen för Patientnära tekniklösningar har app-tävlingen APPlicera hälsa genomförts under 2014 och 2015. Under våren 2016 initierades arbetet med vår fjärde pilot som drivs på och i samarbete med Aleris Bollnäs sjukhus och hälsocentral samt i dialog med Region Gävleborg och närliggande kommuner. Erfarenheterna från piloten beskrivs i denna rapport. Forum för Välfärd är en partipolitiskt obunden plattform, och består av ett antal organisationer och individer från olika delar av det svenska samhället, som förenas i en gemensam vilja att bidra till en vidareutveckling av den svenska välfärden. Forum för Välfärd är en partipolitiskt obunden plattform och allt arbete som utförs inom ramen för forumet är ideellt. 1

Vi är Forum för Välfärd Carl Bennet Ordförande Getinge Chris Heister Landshövding Stockholms län Vesna Jovic Vd Sveriges Kommuner och Landsting Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Västra Götalandsregionen Eva Nordmark Ordförande TCO Anna Omstedt Partner and Co-Founder MedUniverse Inger Ros Ordförande Riksförbundet HjärtLung Magnus Tyreman Senior partner McKinsey & Co. 2 Peter Wallenberg Jr Ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Forum för Välfärds vision och arbetsteser Sverige har en i grunden välfungerande hälso- och sjukvård. Internationella jämförelser visar att vi hamnar i topp när det gäller medicinska behandlingsresultat. Men allt fungerar inte väl; vi står inför omfattande utmaningar som kräver nya lösningar för att vi ska kunna utveckla en jämlik, personcentrerad, kunskapsdriven och kvalitetsstyrd hälso- och sjukvård. Det finns viktiga områden där svensk sjukvård inte är lika framstående, exempelvis bristande tillgänglighet, osammanhängande vård och otillräcklig personorientering samt lågt fokus på det preventiva arbetet. Den svenska sjukvården har också utmaningar på kostnadssidan. Enligt OECD:s beräkningar ökade Sveriges årliga totala sjukvårdskostnader från 185 till 331 miljarder kronor mellan 2000-2011 vilket i nominella termer är en ökning motsvarande 5,4 procent per år (justerat för inflation ca 3,8 procent). För att bemöta utmaningarna i svensk sjukvård kommer det att krävas många olika typer av åtgärder, och Forum för Välfärd tror att en viktig gemensam faktor är en ökad personorientering av vården och hälsoarbetet. I en personorienterad vård är patienten en kapabel person med resurser och förmågor att ta eget ansvar. Vi uppmuntrar att patienten ska vara en aktiv part i den vård som planeras i samarbete med vårdprofessionen. I begreppet personorienterad vård ingår samtliga delar av hälso- och sjukvården: från prevention till behandlande vård, rehabilitering och omsorg. Genom att arbeta med en personorienterad vårdkedja, tror vi på lång sikt bidrar till en effektiv, jämlik och kvalitets-styrd vård av patienter inom svensk hälso- och sjukvård. Forum för Välfärd är politiskt obundna och består av en rad aktörer med kunskap och erfarenheter från akademin, näringslivet, sjukvården, myndigheter och fackliga organisationer. Vår ambition är att bidra till en fördjupad diskussion och dialog och lyfta fram exempel på konkreta och genomförbara förbättringsarbeten inom prioriterade områden i svensk välfärd. Vi arbetar med kunskapssammanställningar och genomför konkreta pilotstudier för att testa nya idéer och modeller. Dessutom förs löpande diskussioner med nyckelpersoner, organisationer, myndigheter och grupperingar. Vårt arbete bygger på ett antal grundteser som vi som grupp skriver under på: Patienten är en resurs i vården och bör involveras och stå tydligare i centrum för vårdens organisation En förutsättning för att Svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas i snabbare takt är att alla verksamheter mäts kontinuerligt och kongruent och att investeringar sker i kvalitet och produktivitet Att vården drivs och vidareutvecklas med hög kvalitet är viktigare än vem som är verksamhetens huvudman För befolkningens hälsa och för samhällsekonomiska vinster måste mer kraft läggas på att förutse och förebygga sjukdomar Vårdens stora förbättringspotential ligger inte inom varje enskild del utan i samordningen av dessa Teknikutveckling och -användning med inriktning på patientens roll i vården behöver stärkas betydligt 3

Vår gemensamma patient Med digitala lösningar som möjliggörare men framförallt en gemensam målbild har vi tillsammans med region Gävleborg, kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker samt Aleris Bollnäs visat att det går att överbrygga de brister som finns i integrationen mellan vård och omsorg. Vi har skapat förutsättningar för att tillsammans skapa en bättre vård och omsorg för vår gemensamma patient. Konsultationer på distans genom videolösningar har skapat ytterligare en vårdnivå för de som behöver det mest, vilket ger ökad trygghet och kvalitet samt ökad effektivitet Egenvårdsverktyg, ger kroniker möjlighet att kontrollera och agera proaktivt kring sin egen hälsa Ovanåkers kommun Bollnäs kommun Söderhamns kommun 4

1. Bakgrund I internationella jämförelser placerar sig svensk hälso- och sjukvård generellt högt. Samtidigt finns ett antal problemområden som: Bristande tillgänglighet Osammanhängande vård och otillräcklig personorientering Lågt fokus på det preventiva arbetet Vår gemensamma patient är Forum för Välfärds, FfV:s, fjärde pilot och den väver samman FfV:s tre föregående piloter, som berört prevention, integrerad vårdkedja samt patientnära tekniklösningar. Syftet med Vår gemensamma patient har varit att, tillsammans med såväl privata vårdgivare såsom kommuner och regioner i samverkan, identifiera konkreta arbetssätt som kan bidra till att minska ovan nämnda svagheter i den svenska hälso- och sjukvården, det vill säga förbättra tillgängligheten, skapa sammanhållna vårdkedjor (oberoende av huvudman) tydligare utgå från patientens behov och förutsättningar samt att stimulera till prevention och egenvård. Tre grupper har stått i fokus: Mångbesökare i vården (hos Aleris och övriga vårdgivare) Patienter som varit inskrivna och får fortsatt vård på äldreboende/ hemsjukvård Återinskrivna patienter Dessa har valts utifrån att de har relativt sett stor nytta av de förändringar som piloten sökt identifiera. 5

2. Fokus på distanskonsultationer och egenvård/monitorering Piloten, som initierades våren 2016 har drivits i samarbete med Aleris Specialistvård Bollnäs och Aleris Hälsocentral Bollnäs, kommunerna Bollnäs, Ovanåker, Söderhamn och Region Gävleborg. Att såväl kommuner som sjukvårdshuvudmän och en privat vårdgivare deltagit i piloten har ett stort värde då övergångarna mellan exempelvis sjukvård och kommunal omsorg ofta medför problem avseende bland annat planering och information. Detta innebär risker och osäkerhet för patienter och brukare samtidigt som det leder till onödigt höga kostnader. Det primära syftet har varit att skapa möjlighet till integration mellan vårdnivåer med digital teknik som en möjliggörare. Detta för att kommun och vårdgivare ska skapa ett tätare samarbete runt patienten. Två områden som ansågs särskilt viktiga för att uppnå ovan nämnda syften identifierades. Konsultationer på distans patient-vårdgivare men också mellan vårdgivare-vårdgivare eller vårdgivare-omsorg. Samt att bygga vidare på Forum för Välfärds ambition kring ökat fokus på prevention och drivande av egenvård med hjälp av egenvårdsverktyg för monitorering med proaktiv vårdkontakt. Det finns en stark evidens för denna typ av lösningar. En genomgång av flera större studier som gjorts på området visar bland annat positiva effekter av: Utbildning och möjliggörande av egenvård (20 av 24 genomgångna studier positiva), bland annat minskade inläggningar på sjukhus Användning av multidisciplinära team och integration av olika yrkesgrupper (13 av 16 genomgångna studier positiva) Koordination av vård i patientresan (8 av 13 genomgångna studier positiva) med reduktion med ca 1/3 av inläggningar Individualiserade och personorienterade vårdplaner (7 av 11 genomgångna studier positiva) 6

En av de stora anledningarna till valet av fokusområden är också drivet av den demografi som finns i regionen. En större andel äldre samt glesbygd där det inte är ovanligt att patienter kan ha 10 15 mil till sjukhuset, gör att både konsultationer på distans och egenvårdsverktyg kan skapa ett stort värde. I glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman har Peter Berggren driftsatt virtuella vårdrum utan vårdpersonal i gemensamhetslokaler i byar med långa avstånd till vårdcentralen. Där sker nu nästan 80% av dessa byars totala antal vårdmöten. Bollnäs sjukhus Anhöriga Hemsjukvård/ Äldreomsorg Patient Primärvård Apotek 7

2.1 Videokonsultationer som ökar tillgänglighet och effektivitet En del av konsultationerna på distans har byggts kring den tekniska plattform för videosamtal som utvecklats inom Aleris i Danmark och som också använts i delar av Aleris svenska verksamhet. Denna innebär att användare loggar in i ett säkert läge och kan använda video för konsultationen. Videobesöken har använts inom fyra områden: hemsjukvård, PD dialys, barnavårdscentralen och inom uppföljningsbesök efter operation i specialistvården. En mängd fördelar identifierades med videokonsultationer. Några av dessa är: I hemsjukvården: Etablering av ytterligare en vårdnivå skapar sparad restid och därmed också totalt sett ökad tillgång till läkare samtidigt som kvaliteten är bibehållen. Detta innebär en tydlig effektiviseringspotential. Det skapar även en ökad trygghet för personalen inom hemsjukvården som har lättare att få stöd från läkare på sjukhuset. I PD dialys: Svar på rutinfrågor och moment som oroar patienten kan ges direkt i hemmiljön. Detta leder till ökad trygghet och färre resor för patienterna. För medarbetare på särskilda boenden innebär det att de får ökad tillgång till specialistvårdens kompetens. På barnavårdscentralen: Minskar oro och antalet onödiga besök på akuten för barnfamiljer samt innebär minskad smittorisk och lägre tryck på akutmottagningen. Inom specialistvården (operation): När patienten bedöms före operation minskar resursåtgång för både patient och vård. Även uppföljning efter operation innebär möjlighet till effektivt resursutnyttjande. 8

Sammanfattningsvis är slutsatsen från denna del av piloten att ökad användning av konsultationer på distans via video innebär mycket stor potential till resursbesparingar samtidigt som förutsättningarna att ha rätt kompetens på rätt plats vid rätt tidpunkt ökar. I en nyligen publicerad rapport bedöms införandet av digitala tekniker i vården kunna frigöra uppemot 25% av dagens resurser som då kan återinvesteras i vården. En stor del av denna potential kommer från distanslösningar. I den allmänna debatten har fokus främst varit på videobesök där patienter kontaktar läkare. Detta är naturligtvis en viktig vårdform, som har sin plats. Piloten visar dock att videokonsultationer och andra effektiva sätt att dela information mellan personal är ett område där möjligheterna till förbättringar och effektivisering också är omfattande. 2.2 Läkarstöd till ambulans minskar trycket på akuten I syfte att minska onödiga ambulanstransporter har Bollnäs sjukhus tillsammans med region Gävleborg jobbat med att kunna ge patienter hjälp på rätt vårdnivå genom införande av läkarstöd via telefon till ambulanser i södra Hälsingland. Detta innebär att ambulansen i fall som bedöms relevanta konsulterar läkare per telefon innan man transporterar patienten till akutmottagning. Totalt togs 223 samtal emot under den tid som piloten pågick, vilket motsvarar 7 procent av ambulansens uppdrag. Hela 55 procent av dessa samtal ledde till att patienten i stället för att köras till akuten kunde tas omhand på annan vårdnivå som hälsocentral eller kunde rekommenderas egenvård i hemmet. Arbetssättet har nu permanentats i Södra Hälsingland och Region Gävleborg har för avsikt att införa det i hela regionen. Resultaten i 9

piloten har uppmärksammats i media och arbetet har nominerats till tidningen Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen som tilldelas förbättringsarbete inom sjukvården. Erfarenheterna från piloten pekar mot att läkarstöd till ambulanser skulle kunna införas i fler delar av landet. Inom ramen för arbetet i Södra Hälsingland ser man nu över möjligheterna att även använda videokonsultationer som stöd till ambulansen. 2.3 Framgångsfaktorer vid införande av konsultation på distans Förändringsarbete i hälso- och sjukvården tenderar att ta relativt lång tid. Orsakerna är flera och det finns även fördelar med att beprövade arbetssätt inte ändras för snabbt. Erfarenheterna från piloten visar dock att konsultationer på distans bör införas snabbare än vad som hittills varit fallet. Vi sammanfattar här de faktorer som bidrar till ökat tempo i införandet: Möjliggör för de personer som vill arbeta med nya lösningar att få göra det. För införandet krävs i större utsträckning schemaläggning av nya arbetssätt. Detta har visat sig vara det mest effektiva sättet att få vården och omsorgen att stegvis ta till sig distanskonsultationer och arbeta in dem i sina befintliga processer. Denna metod innebär också att verksamheten ges möjlighet att lära sig verktygen och se hur de kan nyttjas på bästa möjliga sätt. Marknadsföring av tjänsterna mot patienter skapar en efterfrågan och utmanar hälso- och sjukvården i att fortsätta utveckla tjänster som svarar mot de behov som finns. På systemnivå krävs att politiker vågar etablera ersättningssystem som driver innovation och kvalitet snarare än att styra mot aktivitet. 10

3. Hjärtvåg som ökar egenvårdsbeteende Det finns ett antal olika hjälpmedel som syftar till att stödja egenvårdsbeteende och öka patienters engagemang för sin hälsa. Piloten valde att använda verktyget Optilogg, som riktar sig till hjärtsviktspatienter. Orsakerna var bland annat att verktyget fokuserar på i piloten utvalda målgrupper samt att det är relativt etablerat, har visat effekt och på ett tydligt sätt stimulerar till egenvård och ökat engagemang för sin hälsa. 33 personer har använt vågen under ett halvår. Vågen är uppkopplad och ger stöd och råd angående läkemedel och livsstil till patienten utifrån dennes förutsättningar. Vid hastig viktuppgång, som indikerar att patienten börjat samla på sig vätska och kan behöva korrigera sin medicinering, larmar vågen patienten om att uppsöka sjukvården. Genom monitoreringen ökar sannolikheten för att patientens sjukdom är rätt behandlad, samtidigt som risken för försämringar som leder till akutsjukvård minskar. Resultatet visar att användningen av hjärtvågen haft positiva effekter: En statistiskt signifikant förbättring i egenvård (enligt EHFScB-9) på 32 procent uppmättes samt en hög användningsgrad. Förbättringen innebär också en bevisad korrelation med förkortad vårdtid. 11

En väg framåt Precis som i våra tidigare piloter så ser vi stor potential i nya arbetssätt och ny teknik där patienten sätts i centrum och där vi jobbar gemensamt med olika typer av aktörer. Genom denna pilot, där vi samverkade med både offentliga och privata aktörer och med både omsorg och sjukvård, så ser vi tydligt positiva effekter för patienter, vårdens kvalitet och resursutnyttjande. Vi uppmanar nu politiker och beslutsfattare att i högre grad använda all den evidens som finns kring nya arbetssätt och ny teknik och förändra de regler och invanda mönster som står i vägen för en mer personorienterad vård som både höjer kvalitén och frigör resurser till de mest vårdbehövande. Vi är övertygade om att offentliga och privata aktörer i samverkan kan fortsätta att göra hälso- och sjukvården bättre. 12

Forum för Välfärd tar sig an välfärdssektorns verkliga utmaningar. Genom faktabaserad analys, förankring och fördjupad dialog med andra intressenter som är engagerade inom välfärdens verksamheter vill vi bidra med konkreta, genomförbara förslag till bestående förbättringar av välfärden. Initialt med särskilt fokus på sjukvård och omsorg. www.forumforvalfard.se www.facebook.com/forumforvalfard www.twitter.com/forumforvalfard