KROPPSUPPFATTNING HOS UNGA KVINNOR

Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E HT 2011 C-uppsats 15hp KROPPSUPPFATTNING HOS UNGA KVINNOR En enkätstudie av kvinnor mellan 18 och 25 år på Linneuniversitetet i Växjö Författare: Marit Larsson Pamela Jönsson Handledare: Eva Nilsson

Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Kroppsuppfattning hos unga kvinnor En enkätstudie av kvinnor mellan 18 och 25 år på Linnéuniversitetet i Växjö. Marit Larsson, Pamela Jönsson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Eva Nilsson Mona From Attebring Linnéuniversitetet Institutionen för hälsooch vårdvetenskap BAT, BMI, FRS, Kroppsuppfattning, kvinnor, kroppsmissnöje SAMMANFATTNING: Bakgrund Tidigare studier har visat att unga kvinnor i tonåren har förvrängd kroppsuppfattning. Allmänsjuksköterskor möter kvinnor med förvrängd kroppsbild i vården. Det behövs mer kunskap inom detta område så denna patientgrupp uppmärksammas och för att sjuksköterskan ska kunna sätta sig in i den unga kvinnans livsvärld. Syfte Att kartlägga förekomsten och graden av kroppsmissnöje hos kvinnliga studenter mellan 18 och 25 år vid Linnéuniversitetet i Växjö. Metod En kvantitativ enkätstudie gjordes vid fem olika institutioner på Linnéuniversitetet i Växjö. Ett bekvämlighetsurval användes där basen var läroplattformen Moodle. De redan beprövade enkäterna Body Attitude test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS) användes. Resultat Studien visade att majoriteten av kvinnorna 84 % (n= 90) hade normalt BMI-värde. Tre fjärdedelar av kvinnorna hade en bra kroppsuppfattning men det fanns ändå en önskan att bli smalare än deras nuvarande kroppsschablonstorlek. Enkäten FRS visade att hälften av kvinnorna kände sig som kroppsschablon nr 3,5 eller mindre, dvs. normal kroppsstorlek. Slutsats Kroppsuppfattningen bland de kvinnliga studenterna mellan 18-25 år vid Linnéuniversitetet i Växjö var förhållandevis god. Enbart en minoritet led av en skev kroppsuppfattning. Majoriteten ville gå ner i vikt, trots att flertalet redan var normalviktiga.

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR Vi har valt att använda följande termer och beteckningar i studien: Kroppsuppfattning: Definitionen kroppsuppfattning är ett annat ord för kroppsbild. Det är uppfattningen en människa har om sin kropp och utseende (Nationalencyklopedin, 2011). BMI: Författarna väljer att följa den standardiserade rekommendationen i Sverige för att kunna mäta människans kroppsvikt i förhållande till längd (Bjerkheim, 2009). BMI = Värdena för BMI enligt svensk standard: BMI mindre än 18,5 innebär undervikt, BMI 18,5-24,9 är normalvikt, BMI över 25 innebär övervikt och BMI över 30 visar på fetma BAT: Body Attitude Test är en enkät som är utvecklad för att mäta kvinnors kroppsmissnöje. Enkäten innehåller 20 självsvarsfrågor och bygger på en 6-gradig skala (0-5) från alltid till aldrig. Två av frågorna (fråga 4 & 9) har ändrats om till en positiv mening, vilket innebär att alltid är 0 och aldrig är 5. Den totala poängen är 100 och vid 36 poäng eller mer tyder det på att ett kroppsmissnöje existerar. Enkäten gjordes från början som ett mätinstrument hos unga kvinnor med ätstörningar för att mäta graden av kroppsmissnöje. Vid en utvärdering av enkätens validitet och reliabilitet användes en kontrollgrupp av unga friska kvinnor. Resultatet av studien visade att enkäten var användbar även bland friska kvinnor (Probst et al. 1995). FRS: Figure Rating Scale är en enkät som analyserar om en skillnad existerar i hur en människa anser sig se ut och hur hon vill se ut. Enkäten består av tre frågor. Enkäten utgår från 9 kroppschabloner numrerade 1-9. Personen får välja en kroppsschablon för varje fråga. För att finna ett eventuellt kroppsmissnöje jämförs personens självbild med personens idealbild (Thompson & Altabe, 1990). Uträkning FRS: Hur jag ser ut (konjektivbild) Hur jag önskar se ut (idealbild) = Nivå kroppsmissnöje

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Subjektiv kropp/ Kroppsuppfattningar 1 Förvrängda matvanor och ätstörningar 2 Fetma 2 Tidigare Forskning 2 TEORETISK REFERENSRAM 3 PROBLEMFORMULERING 3 FRÅGESTÄLLNINGAR 4 SYFTE 4 METOD 4 Urval 4 Inklusionskriterier 5 Exklusionskriterier 5 Datainsamling 5 Mätinstrument 6 Body Attitude Test (BAT) 6 Body Mass Index (BMI) 6 Figure Rating Scale (FRS) 7 Bortfall 7 Dataanalys 7 Etiska överväganden 8 RESULTAT 9 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12

Resultatdiskussion 14 SLUTSATS 16 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Information till lärare/kursansvarig Bilaga 2 Information till studenter Bilaga 3 Bakgrundsvariabler Bilaga 4 Body Attitude Test (BAT) Bilaga 5 Figure Rating Scale (FRS) Bilaga 6 Pilotstudie

INLEDNING Intresset för ämnet växte fram olika för oss båda, dels i vår sjuksköterskeutbildning och dels i vårt privatliv. Då främst kvinnor drabbas av kroppsmissnöje och dess följdsjukdomar ville vi ta reda på hur vanligt det var i vår åldersgrupp. Hos den ena av oss började intresset växa fram då vänner och bekanta drabbades av både kroppsmissnöje och ätstörningar. Intresset hos den andre kom ganska tidigt då många anhöriga och vänner drabbades av detta. Under sjuksköterskeutbildningen fick hon sedan en placering på en psykiatrisk vårdavdelning för unga kvinnor med ätstörningar och självdestruktiva beteenden. Detta gjorde att intresset ökade ytterligare. Människan påverkas av olika faktorer t.ex. familj, miljö och ålder. Många i åldern 18-25 år har oftast tagit steget ut i vuxenlivet och börjat ta ansvar för sig själva samt se allt ur ett annat perspektiv. Unga kvinnor bör vara uppmärksamma på omgivningens påverkan (Allgulander, 2009). Media uppmanar unga kvinnor till att vara den perfekta människan. Det har lett till att kvinnor använder både bantningspreparat och laxantia. Det är viktigt att vara medveten om samhällets påverkan på unga kvinnors världsbild då dessa utgör en patientgrupp som lätt förbises på grund av diffusa symtom. För allmänsjuksköterskan är det därför viktigt att uppmärksamma hur kvinnans självbild ser ut. Det syns sällan hos en individ att det existerar en skev kroppsuppfattning som kan leda till ohälsa. BAKGRUND Kroppsuppfattningar/ Subjektiv kropp Identitet uttrycker sig genom kroppen och är det första en medmänniska bedömer. Människan bygger upp sin omgivning utifrån hur han/hon är och hur personen vill vara (Bjørk,T,I., & Breievne, G, 2009). Som individ har man tillgång till livet och världen genom kroppen. Utan kroppen kan människan inte uppleva världen. Detta resulterar i att varje förändring som sker i kroppen påverkar livets skede på gott och ont. Negativa förändringar som sjukdom eller skada påverkar människans tillgångar till livet och världen (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg 2003). Ätstörningar är en sådan förändring som bland unga kvinnor påverkar den subjektiva kroppen och kan leda till ett kroppsmissnöje som i sin tur ger ett lidande för den drabbade människan och omgivningen(ibid). Kroppen är inte bara ett säte för olika upplevelser utan präglar människans hela identitet. Genom olika sinnesintryck formas en bild av sig själv och omgivningen. Vid förändringar som påverkar kroppen negativt förändras även människans upplevelser av både sig själv och livsvärlden, vilket förändrar synen på sig själv. Detta ger ett nytt negativt synsätt på sin kropp. Ofta växer behovet och önskan fram att få tala med en vårdare om sina upplevelser (Wiklund, 2003). Livsstil och livshändelser spelar en stor roll när det gäller en persons självkänsla. Vid låg självkänsla påverkas människan negativt och hon upplever därmed en ohälsa som påverkar hela hennes livssituation. Detta sker ur flera olika aspekter. (Sennehed & Grahn, 2007). Självuppfattning hos unga kvinnor byggs upp genom att medvetandegöra omvärldens syn på kvinnan. De ska många gånger representera ett ouppnåeligt ideal, ett ideal som påverkas av bland annat omgivning och media. Unga kvinnor idag uttrycker sig genom kroppsliga val dvs. allt ifrån ätstörningar till utmanande klädsel då många kvinnor omedvetet tror att det är det förväntade idealet (Oinas & Ahlbeck-Rehn, 2007). 1

I västvärlden är det mer vanligt att unga kvinnor har en negativ kroppsuppfattning än i övriga delar av världen. Missnöjet är störst bland unga vita kvinnor i USA och Asien men problemet är även stort i Europa och Australien. Kroppsuppfattningen kan se olika ut beroende på vilket kön, ålder, kultur samt miljö människan befinner sig i (Holmqvist, 2008). Förvrängda matvanor och ätstörningar Miljöfaktorer, kultur och matvanor hos partnern/familjen påverkar människans syn på sig själv och sin kroppsvikt. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM- IV) omfattar ätstörningar inte fetma utan enbart Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, hetsätning och Atypisk ätstörning (Allgulander, 2009). DSM-IV är en mall som används inom vården vid bedömning av psykisk sjukdom (Allgulander, 2008). En rubbad kroppsuppfattning är den gemensamma nämnaren vid Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa. Anorexia Nervosa eller självsvält är oftast en form av bantning bland tonåringar som gått över styr. Personen skapar sig en idealbild som ligger långt under det normala BMI:et. Bulimia Nervosa däremot är en bristande kontroll över matintaget och personen kan äta stora mängder. Det resulterar i att personen mår psykiskt dåligt och för att må bättre väljer självbehandling genom laxering och/eller vomering. Atypiska ätstörningar är ett förstadie till Anorexia och Bulimia Nervosa eftersom det är en blandning av de båda (Allgulander, 2009). Fetma Ett problem när det gäller kroppsuppfattningar och människosyner är fetman. Fetma innebär att en människa har ett BMI värde över 30. I Sverige lider nästan en halv miljon människor av fetma (Allgulander, 2009). Det är vanligare bland unga och lågutbildade. Svenskarna konsumerar mer fett och socker än för 40 år sen. Det medför bland annat stora hälsorisker såsom diabetes typ 2, bukfetma, hjärt- och kärlsjukdomar och stress. En annan orsak till fetman kan vara hetsätning som oftast beror på både psykiska och biologiska faktorer som t.ex. sänkt livskvalitet, social isolering, ångest och depression (Ibid). Tidigare forskning Studier visar att flickor i åldrarna 9-20 år ofta har en önskan om att bli smalare. Detta leder till bantning, att de äter ensamma och hoppar över måltider som senare i livet resulterar i störda matvanor och ett rubbat synsätt kring mat och hälsa. Det har även framkommit att de flickor som har störda vanor och ett rubbat synsätt kring mat, löper fyra gånger större risk att drabbas av ätstörningar än de som inte önskar förändra kroppsvikten. (Westerberg-Jacobson, Edlund och Ghaderi, 2010). Tidigare forskning har visat att flickor har större benägenhet till kroppsmissnöje, ett lägre BMI-värde och högre press att uppnå ett visst kroppsideal än pojkar (Knauss, Paxton & Alsaker, 2007; Ivarsson, Svalander, Litler och Nevonen, 2006). Vidare anser sig flickor vara mer överviktiga medan pojkar anser sig vara mer underviktiga med stigande ålder (Katiala-Heino, Kautiainen, Virtanen, Rimpelä & Rimpeläs, 2003). Det har också visat sig att studenter som väger sig ofta uppvisar ett större kontrollbehov och kroppsmissnöje i jämförelse med de som inte väger sig lika ofta (Mercurio & Rima, 2011). Då det kommer till kulturella skillnader har vita kvinnor en större önskan att vara smala samt ett större kroppsmissnöje än afroamerikanska kvinnor. I den afro-amerikanska kulturen anses det vara vackert när en kvinna är kurvig, medan det i de vita kvinnornas kultur anses vackrare att vara smal (Jones, Fries & Danisch, 2007). När det kommer till idealbilden hos atletiska och icke atletiska kvinnor finns det inte någon skillnad. Det finns däremot ett större 2

kroppsmissnöje hos de atletiska kvinnorna trots att de oftast har ett lägre BMI (Swami, Steadman & Tovée, 2009). TEORETISK REFERENSRAM Studien grundar sig i positivismens paradigm som härleds ifrån sinneserfarenheter och den kunskap vi får utifrån dessa erfarenheter (Sohlberg & Sohlberg, 2009). Synsättet grundar sig i att individen och verkligheten existerar fritt från varandra (Forsberg & Wengström, 2008). Positivismen strävar efter att bygga upp kunskap som är bestående av generella lagar, utifrån iakttagelser och logiskt beprövbara studier för att förstå och bevisa kunskap (Patel & Davidson, 2003). Det typiska för den positivistiska traditionen är att en teori ska vara en summering av kontrollerade observationer och bör bestå av lagbundenhet. Med detta vill forskare att teorin ska ge oss vidare allmängiltig kunskap än vad som skulle vara möjligt med enstaka observationer (Sohlberg B-M, & Sohlberg P. 2009). Beroende på forskningsfrågan väljer forskare ut den metod och forskningstradition som är bäst lämpad. Inom omvårdnadsforskningen kompletterar därför de båda forskningstraditionerna kvantitativt och kvalitativt varandra tillfredställande (Forsberg & Wengström, 2008). Författarna till denna studie utgår ifrån att det finns någon form av skev kroppsuppfattning hos kvinnor efter 18års ålder. För att kunna finna sanningsspår genomfördes därför en kvantitativ studie. Inom vårdvetenskapen ses människan som en hel enhet och inte delar såsom kropp, psyke, själ och ande. Människan är allt detta på samma gång i en harmonisk balans. Vid olika typer av sjukdom eller förändringar i livet, t.ex. ätstörningar, fetma eller förändrad kroppsbild, rubbas denna balans och människan kan enbart fokusera på en del av sig själv. Det innebär att varje förändring av den subjektiva kroppen ger en begränsad tillgång av livet och det kan vara antingen positivt eller negativt. Vårdpersonalens uppgift är att hjälpa till att skapa en helhet och återfinna harmoni och balans (Dahlberg, 2003). Livsvärlden är människans levda värd utifrån personens egna preferenser. Den innefattar allt en människa upplever, känner och bildar erfarenheter kring i sin egen vardag. Det är livsvärlden som förändras hos personen när hon får en skev kroppsuppfattning av olika anledningar såsom t.ex. media påverkan kring de smala idealen. Som sjuksköterska ska vi hjälpa kvinnor att förstå sin livsvärld och försöka lindra deras lidande samt främja hälsa och välbefinnande. Denna typ av studier är därför viktig för att kunna uppmärksamma och lyfta fram problemen och ta reda på i vilken utsträckning de existerar. (Dahlberg, 2003). PROBLEMFORMULERING Studier visar att unga kvinnor har ett större kroppsmissnöje och lägre BMI värden i större utsträckning än vad män har (Ivarsson, Svalander, Litlere och Nevonen, 2006). En vanlig orsak till kroppsmissnöje hos kvinnor är internalisering (Knauss et al., 2007), vilket innebär att personen tar någon annans tanke, värdering och reaktionssätt och gör det till sitt eget (Nationalencyklopedin, 2011). Kroppsmissnöje kan leda till att kvinnor drabbas av ätstörningar och förvrängd kroppsbild (Allgulander, 2009). Det finns många studier kring kroppsuppfattningar hos kvinnor under 18 år (Westberg-Jacobsen et al., 2010; Knauss et al, 2007; Ivarsson et al, 2006; Katiala-Heino et al, 2003; Jones et al, 2007; Swami et al, 2009; Edwards et al., 2011). Skribenterna anser därför med detta som grund att det behövs mer forskning kring kvinnors kroppsuppfattning efter 18 års ålder. 3

Allmänsjuksköterskan möter kvinnor med förvrängd kroppsuppfattning. Om sjuksköterskan ska kunna ge en bra vård krävs det att han/hon kan sätta sig in i kvinnans livsvärld och förstå hennes lidande (Wiklund, 2003). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskans arbete präglas av kunskap som uppkommit ur vetenskap och beprövad erfarenhet. Obehag hos människan som tillkommer genom exempelvis sjukdom och smärta gör att individen känner sig främmande i sin kropp och får ett nytt livsvärldsperspektiv. I detta skede finns en önskan att få tala med en vårdare kring de nya upplevelserna (Wiklund, 2003). Studien kan ge en bild kring hur vanligt kroppsmissnöje kan vara bland kvinnor mellan 18 och 25 år, vilket behöver belysas så att denna patientgrupp inte glöms bort utan medvetandegörs. FRÅGESTÄLLNINGAR - Hur vanligt är det med kroppsmissnöje bland kvinnor mellan 18 och 25 år på Linnéuniversitetet i Växjö? - Stämmer kroppsuppfattningen överens med verkligheten i jämförelse med BMI? SYFTE Att kartlägga förekomsten och graden av kroppsmissnöje hos kvinnliga studenter mellan 18 och 25 år vid Linnéuniversitetet i Växjö. METOD Författarna valde att genomföra en studie med kvantitativ ansats i form av en enkätstudie då intresset för kartläggning av kroppsmissnöje fanns. Det fanns inget intresse utav upplevelser utan enbart förekomst. En kvantitativ ansats betyder att teorier accepteras utifrån ett objektivt och neutralt synsätt. Forskaren håller sig distanserad och objektiv ifrån sina respondenter, till skillnad från en kvalitativ ansats då forskaren vill vara nära och delaktig i hela processen. Det gjordes ett distanserande för att inte påverka den insamlade datan och studiens slutliga resultat. Forskaren strävar efter att klassificera, ordna, se samband samt förklara och förutsäga hur något ligger till i verkligheten (Forsberg och Wengström, 2008). Studien är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att enkätstudien ger en överblicksbild utan någon tidsaspekt. Med en tvärsnittsstudie undersöks hur människans attityd eller förhållande till sin kropp ser ut just nu. Hänsyn tas således inte till dåtid eller framtid (Ejlertsson, 2010). I kvantitativ forskning utgår forskarna ifrån frågeställningar för att bilda sig en uppfattning om hur resultatet eventuellt ska se ut och testar det (Forsberg & Wengström 2008). Urval Urvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval där författarna valde de olika institutionerna genom deras läroplattform (Moodle, 2011). Detta gjordes då en totalundersökning skulle ta orimligt lång tid och bli orimligt dyr. Studien skulle inte kunna bli klar i tid pga. att ett slumpmässigt urval måste följa en viss procedur. Vid ett slumpmässigt urval bör man använda sig av t.ex. ett register av alla kvinnliga studenter mellan 18 och 25 år som är registrerade på Linnéuniversitetet i Växjö som har föreläsningar på Campus. Därefter väljs ett visst intervall där antalet medverkande respondenter redan är bestämt. (Ejlertsson, 2003). I studien valdes ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval då författarna skulle få 4

möjligheten att kunna undvika bortfall då information eventuellt uppfattas som tvetydlig i enbart skriftlig form. Författarna ville även ge respondenterna möjligheten att få stöd och svar på sina frågor vid ett mänskligt möte. Sex institutioner valdes från början; Hälso- och vårdvetenskap, Kulturvetenskaper, Pedagogik- psykologi & idrottsvetenskap, Polisutbildningen, Språk och litteratur samt Teknik. Språk och litteratur valde att inte delta i studien därav valdes enbart de fem övriga institutionerna. Populationen i studien bestod av kvinnliga studenter mellan 18-25 vid Linnéuniversitetet i Växjö. Stickprovet gjordes utifrån ett antal institutioner för att lättare kunna analysera datan. (Polit & Beck, 2006). Inklusionskriterier: Student vid campus Växjö, 18-25 år, kvinna, svensk medborgare, har studier på Campus i form av lärarledda föreläsningar. Exklusionskriterier: utländsk medborgare, man, distanskursare Eftersom studiens resultat ska belysa den svenska kulturen tar den avstånd ifrån andra länder med andra matkulturer som kan ge ett felaktigt resultat. Skribenterna är ute efter ett nationellt perspektiv och inte ett internationellt perspektiv. Författarna valde att göra en undersökning på kvinnor då tidigare forskning visar att kroppsmissnöje drabbar främst denna målgrupp. Valet gjordes även eftersom enkäterna var utformade för respondenter av kvinnligt kön. Datainsamling Tvärsnittsstudien var i form av en enkätstudie bestående av enkäterna Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS). För att minimera bortfallen gavs både muntlig och skriftlig information till deltagare samt till föreläsare på varje institution (Ejlertsson, 2003; Bilaga 2 & 3). Skribenterna valde att göra detta vid datainsamlingen för att säkerställa att materialet var av tillräckligt stor kvantitet. Informationsbladet som innehöll information om studien och informanternas rättigheter utformades utifrån helsingforsdeklarationens krav (Helsingforsdeklarationen, 2008; Bilaga 1 & 2). Innan studien utfördes gjordes en pilotstudie där fyra försöksrespondenter som motsvarande den egentliga undersökningsgruppen ingick (Patel & Davidsson, 2008). I pilotstudien fick författarna fram en genomsnitts tid för ifyllandet av enkäten på 4,6 min. Författarna valde därför 3-5min ifyllning som tidmått. Försöksrespondenterna fick även göra en utvärdering på enkäterna och informationsbladet. Det framkom att enkäterna var för ljusa i färgen och texten var för liten samt att vissa frågor i BAT var svåra att förstå (se Bilaga 4 & 6). De frågor som upplevdes svårförstådda var följande: Fråga 2 jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål, fråga 7 jag har en tendens att dölja min kropp (t ex under löst sittande kläder), fråga 11 jag upplever min kropp som en belastning, fråga 15 mitt utseende är mycket viktigt för mig, fråga 17 jag känner en stark oro inombords samt fråga 19 det händer saker i min kropp som skrämmer mig. Det framkom även att vissa upplevde frågorna som upprepande och att de kunde formuleras om. Då enkäten BAT redan är beprövad i den form den har gjordes valet att inte ta bort frågor som upplevdes svåra att förstå, då detta skulle kunna ge ett missvisande resultat. 5

För att undvika selektionsbias samlades data in vid olika tillfällen samt vid olika institutioner (Forsberg & Wengström, 2008). Vid olika tillfällen avses olika dagar, veckor samt tid på dygnet. Detta följde uppsatsförfattarna noggrant. Enkäten var planerad att delas ut till sex olika institutioner (Hälso- & vårdvetenskap, Pedagogik/Psykologi/idrottsvetenskap, Kulturvetenskap, Polishögskolan & Teknik samt Språk- och Litteratur) med 15-35 studiedeltagare i varje institution. Sammanlagt skulle ett minimum på 100 enkäter delas ut, sammanlagt samlades 114 enkäter in. Mätinstrument För att uppnå en högre reliabilitet krävs det att flera mätningar görs på en person med samma mätinstrument vid olika tillfällen och att dessa mätningar stämmer överens med varandra, vilket har genomförts i tidigare studier för både enkäterna. I denna studie har varje respondent enbart svarat på enkäten en gång. Författarna har använt samma enkät, vid olika tillfällen, i olika klasser för att öka reliabiliteten i studien. Validiteten däremot beskriver hur tillförlitligheten är gällande mätinstrumentets förmåga att mäta rätt variabler. Författarna har därför valt att använda två redan beprövade och kvalitetsgranskade enkäter som visat sig passa inom det valda ämnesområdet. Studien baserades på Body Attitude Test (BAT) och Figure Rating Scale (FRS). Enkäternas frågor var på ordinalskalenivå och har behandlats som detta i analysen (Ejlertsson, 2003). Body Attitude Test (BAT) BAT utvecklades 1984 i Belgien av Probst, Vanderlycken, van Coppenholle och Vanderlinden (1995), men publicerades först 1995 efter noggranna tester av validitet och reliabilitet. Idag finns BAT på flera olika språk; svenska, engelska, italienska, tjeckiska, spanska, franska, holländska och tyska. Den svenska modellen av BAT utvecklades av Lönning (1998) i samförstånd med ursprungsförfattarna. Enkäten BAT är en enkät som är utvecklad för att mäta kroppsmissnöje hos kvinnor. Ursprungligen utvecklades BAT för kvinnliga ätstörningspatienter (Probst et al. 1995). Då BAT hade god validitet i kontrollgruppen med friska kvinnor anses den även kunna användas till friska kvinnliga individer (ibid.). Enkäten består utav 20 självsvarsfrågor på en 6-gradig skala (0-5). Informanterna ska utifrån olika påståenden markera hur mycket de håller med på en skala från alltid till aldrig. Enkäten analyseras utifrån ett poängsystem där max är 100 och en poäng på 36 och mer tyder på skev kroppsuppfattning. Copyright krävs inte för användning av BAT, däremot krävs det att författarna nämns i arbetet (Probst et al. 1995). I denna studie används den svenska versionen av BAT, utvecklad av Lönning (1998). Body Mass Index (BMI) Body Mass Index (BMI) valdes till analysen för att kunna jämföra verkligheten med respondenternas egen uppfattning utifrån BAT. De BMI värden som används i analysen är uträknade på de uppgifter respondenten själv angivit gällande längd och vikt. Kroppsmasseindex ger en bedömning av människans kroppsvikt i förhållande till längd. Ett kroppsmasseindex bör inte följas blint då det är missvisande vid t.ex. stor eller liten muskelmassa, olika åldrar och vid ryggproblem som leder till att personen sjunker ihop. Då målgruppen anses vara friska individer valdes denna variabel trots att vissa missvisningar kan finnas. 6

Författarna valde att följa de standardiserade rekommendationerna i Sverige, vilket innebär att BMI under 18,5 innebär undervikt. BMI 18,5-24,9 är lika med normalvikt. BMI mer än 25 innebär övervikt och BMI över 30 är lika med fetma (Bjerkeim, 2009). Body Mass Index användes i studien för att kunna jämföra kvinnornas kroppssyn med verkligheten dvs. en jämförelse mellan BAT och BMI. Figure Rating Scale (FRS) FRS är utvecklad av Stunkard, Sorenson och Schulsinger år 1983. Enkäten utvärderar graden av kroppsmissnöje och är sen tidigare använd och beprövad vad gäller validitet och reliabilitet (Thompson & Altabe, 1990). Enkäten utgår ifrån nio kroppsschabloner rankade från underviktig till överviktig, och består utav tre frågor som fokuserar på fråga 1: hur människan anser sig se ut, fråga 2: hur hon anser sig ser ut samt fråga 3: hur hon vill se ut (Stunkard et al., 1983) Enskild analys görs per fråga för att sedan se om ett samband föreligger mellan hur man ser ut, känner sig och önskar sig se ut. (Thompson & Altabe, 1990). I analysen jämförs fråga 1 och 3 vilket ger ett mått kring huruvida respondenterna önskar gå upp, gå ner eller stå stilla på sin vikt i förhållande till sin kroppsfigur. Fråga 2 analyseras utifrån andelen av respondenter som svarade ja respektive nej på frågan samt vilken kroppsschablon som var vanligast genom att räkna ut genomsnittsvärdet. För att räkna ut nivån av kroppsmissnöje räknas skillnaden mellan personens egen kroppsuppfattning (konjektivbild) med personens idealbild. Summan blir antingen positiv (personen vill gå ner i vikt), negativ (personen vill gå upp i vikt) eller neutral dvs. 0 (personen är nöjd med sin nuvarande kroppsbild) (Riva, Melis & Bolzoni, 1997). Bortfall Ju större ett bortfall är desto större är risken för felaktiga slutsatser. Forskaren ska därför anstränga sig för att minimera risken för bortfall. Vid ett visst bortfall försöker forskaren göra effekterna av det så lindrigt som möjligt (Ejlertsson, 2003). Vid en enkätundersökning kan bortfallet minimeras genom att bifoga ett följebrev, som är väl utformat och som på ett bra vis introducerar enkäten och studiens syfte. Enkäten bör innehålla frågor som är lättförståeliga och bra konstruerade och presenteras i en kronologisk ordning. Det har i denna studie eftersträvats att följa dessa riktlinjer för att minimera risken för bortfall. Författarna valde att dela ut enkäterna personligen för att finnas tillgänglig för eventuella frågor samt undvika att respondenterna glömmer att fylla i enkäten, vilket kan innebära ett problem vid tillexempel post- och mailenkäter (ibid.). Dataanalys Till studien samlades det totalt in 114 enkäter vid fem institutioner. För att analysera materialet valde författarna att föra in det i datorprogrammet Excel 2011 i kolumn per institution vid samtliga uppgifter. För bra översikt valdes att materialet fördes in enskilt, dvs. FRS, BAT och Bakgrundsuppgifter fick varsitt blad i Exceldokument. När införandet av materialet var klart fick författarna en kort introduktion i hur Exceldata ska hanteras och analyseras av Mikael Andersson (It-ansvarig vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap) samt för att undvika införande av fel vid analysen. Vid dataanalysen jämfördes resultaten generellt över hela undersökningsgruppen för varje enkät. Författarna valde att titta på resultaten enskilt för att sedan diskutera det. Analyserna gjordes enligt mallarna som gäller för respektive enkät från de ursprungliga författarna samt efter svensk översättning av BAT 7

(Lönning, 1998; Probst et al., 1995; Riva et al., 1997; Stunkard et al., 1983; Thompson et. al., 1990). Resultaten sammanfattades sedan och där vissa specifika resultat lyftes fram speciellt då de var utmärkande och intressanta. Vid analysen valde författarna att hantera frågorna 4 och 9 på enkäten BAT som positiva frågor, vilket resulterar i att poängen kastas om. Det gjordes eftersom målgruppen var friska kvinnliga individer och därmed uppfattar frågan annorlunda i jämförelse med en individ med ätstörning. Resultatet redovisades sedan med tabeller och diagram gjorda i Excel 2011, för att ge en överskådlig bild av de olika resultaten. Studien innehåller deskriptiv statistik, vilket är beskrivande data. Det kan t.ex. vara procentsatser eller medelvärden i en viss grupp med människor (Polit & Beck, 2006). I denna studie användes värdena antal, medelvärde, minimum och maximum för att presentera resultatet, medianer och qvartilavstånd användes även på intervallskalenivå. Etiska överväganden Enligt Ejlertsson (2003) är det viktigt att utgå ifrån Helsingforsdeklarationen för att minimera risken att på något vis behandla respondenterna fel. Det betyder att främsta syftet med medicinsk forskning på människor är att förstå orsaker, utveckling och effekter av sjukdomar och kunna förbättra eller förebygga metoder, rutiner och behandlingar. Insatser måste utvärderas kontinuerligt genom forskning för deras säkerhet, effektivitet, tillgänglighet och kvalitet (Helsingforsdeklarationen, 2008). Författarnas mål är att förstå kroppsmissnöje hos kvinnor och ge en bättre förståelse inom vården, för att kunna hjälpa patienter med en förvrängd kroppsuppfattning. Studien följer etiska normer där det tagits hänsyn till människans hälsa och rättigheter. I studier är det obligatoriskt att värna om respondenternas hälsa, värdighet, integritet och sekretess. Deltagande är frivilligt i studier, vilket innebär att respondenterna i studien kan hoppa av närhelst de önskar utan att ge förklaring till varför (Helsingforsdeklarationen, 2008). Muntligt och skriftlig information gavs för ökad förståelse kring studien och dess innebörd. I en studie ska respondenterna vara anonyma. I denna studie var respondenterna enbart konfidentiella. Med detta menas att författarna har sett ansiktena på de som valt att besvara enkäten, dock inte vem som svarat på vilken samt att det i resultatet inte framgår vad enskilda respondenter har svarat. Skillnaden mellan konfidentialitet och anonymitet är att vid anonymitet vet inte författarna till en studie alls vilka som deltagit, dvs. har inte sett personerna. Författarna till denna studie valde konfidentialitet för att dels minska bortfallet som kan förekomma då mellanhänder finns vid enkätutdelning samt kunna finnas där för respondenterna för att besvara eventuella frågor. När det i en enkätstudie finns frågor som kan väcka negativa känslor eller ge annan psykisk påverkan måste författarna ha i åtanke att professionell hjälp kan behövas till respondenterna. I den muntliga informationen angav författarna att eventuella frågor som väckte obehag inte behövde besvaras samt att det fanns möjlighet för samtal efteråt. Detta syns i resultatet att respondenterna tog till sig informationen och valde att inte besvara vissa frågor (Ejlertsson, 2003). RESULTAT Det delades ut 114 enkäter varav 107 blev korrekt ifyllda och kunde användas i studien. Studien utgick ifrån kvinnor vid fem olika institutioner på Linnéuniversitetet i Växjö (se Tabell 1). I studien fanns det ett externt bortfall på två respondenter (2 %) och ett internt bortfall på fem respondenter (4 %) (Tabell 1), vilket berodde på ofullständig bakgrundsfakta 8

samt ej ifyllda enkäter som därmed var obrukbara. Frågorna behandlades som enskilda variabler dvs. att enkäterna kunde användas oavsett bortfall på enstaka frågor. Fråga nr 2 resulterade i 5 bortfall och frågorna 7,12,14 samt 19 hade alla ett bortfall var. Tabell 1. Bakgrundsvariabler (Medelvärde för vikt och längd samt antal respondenter per institution, min (12) - max (33)Siffran inom parentes visar bortfallet Institution Antal n= 107(5) Vikt (kg) m Längd (m) m Hälso-vårdvetenskap 33 (2) 29 % 61 kg 1,66 m Kulturvetenskap 31 (1) 28 % 64 kg 1,67m Teknik 20 (2) 17 % 65,5 kg 1,66 m Polis 16 15 % 63,5 kg 1,70 m Pedagogik/Psykologi/Idrotts vetenskap 12 11 % 62,5 kg 1,68 m Tabell 2. Samtliga respondenters BMI-värden (n = 107) Vikt (kg) Längd (m) BMI Medelvärde 63,1 kg 1.67 m 22,5 Minimum 45 kg 1,5 m 16,5 Maximum 140 kg 1,8 m 48,4 Antal 107 107 107 Tabell 2 visade ett medelvärde på 22,5 i BMI bland kvinnorna, vilket tyder på normalvikt. BMI minimum var 16,5 och BMI maximum 48,4 vilket motsvarar undervikt respektive fetma. Majoriteten av respondenterna 84 % (n 90) hade ett normalt BMI. Resterande 16 % (n 17) var antingen över- eller underviktiga. I studien var 12 % (n 13) överviktiga eller led av fetma. I gruppen över- eller underviktiga var det 41 % (n 7) som hade en skev kroppsuppfattning. 9

Figur 1 Body Attitude Test: kroppsuppfattning hos kvinnor (%). BAT visade att flertalet kvinnor har en bra kroppsuppfattning (n 82), resterande kvinnor (n 25) har en skev kroppsuppfattning. BAT visade att 23 % (n 25) av kvinnorna som besvarade enkäten hade ett kroppsmissnöje, vilket innebar en poäng på 36 eller mer. Majoriteten 77 % (n = 82) hade en normal syn på sin kropp (Figur 1). En jämförelse mellan BMI med BAT visade att större delen av respondenterna som hade ett normalt BMI värde även hade ett normalt synsätt på sin kropp. Majoriteten valde svarsalternativet aldrig på fråga 12 Det känns som min kropp inte vore min och fråga 14 Min kropp är ett hot mot mig vilket visar att deltagarna kände sig trygga i sin kropp. På Fråga 15 mitt utseende är viktigt för mig och fråga 20 Jag studerar hur jag ser ut i spegeln valde majoriteten av respondenter svarsalternativ ofta. Det skulle kunna innebära att många är måna om sitt utseende men även tolkas som beroende av kontroll. Som tidigare nämnt är enkäten ursprungligen utformad för kvinnor med redan utvecklad ätstörning. Detta innebär att frågan är negativt laddad men av friska människor kan uppfattas som något positivt. Bortfall på enskilda frågor var störst på frågan Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål där 5 % (n 5) valde att inte besvara frågan. 10

Figur 2 visar kvinnornas önskan över om de var nöjda eller ville gå ner respektive upp i vikt, FRS fråga 2. Majoriteten av respondenterna 68 % (n 73) hade en önskan om att gå ner i vikt, dvs. vara mindre än vad de är nu. Minoriteten (n 5) däremot hade en önskan att gå upp i vikt. Resterande (n 29) var nöjda med sin nuvarande kroppsbild (figur 2). Figur 3 visar att hälften av kvinnorna (n54) kände sig som figurstorlek nr 3,5 eller mindre.en fjärdedel av kvinnorna (n27) kände sig som figur storlek 3 eller mindre medans 80 kvinnor (74 %) kände sig som figur 4 eller mindre. Majoriteten av kvinnorna 75 % (n80) hade en idealbild som motsvarade kroppsschablon nr 3 eller mindre, 25 % (n27)av kvinnorna ville ha en kroppsschablon motsvarande nr 2 eller mindre. 11

Figur 4: Figure Rating Scale, fråga 2a och 2b. Figur 4 resulterade att följande frågor Brukar känslan av hur du ser ut variera så mycket att du vill beskriva den med flera figurer svarade majoriteten av kvinnorna Nej. På frågan Är det också så du känner dig? svarade flertalet av kvinnorna Ja. Merparten 80 % kände inte att känslan av kroppsstorlek varierade, resterande 20 % upplevde att deras kroppsstorlek varierade avsevärt och därmed behövde uttryckas med mer än en kroppschablon. DISKUSSION Majoriteten av respondenterna 84 % (n 90) visade sig ha ett normalt BMI. Enkäten BAT visade att större delen av kvinnorna 77 % (n 82) i studien inte uppvisar något kroppsmissnöje men har en önskan om att vara smalare 68 % (n 73). Enkäten Figure Rating Scale visade att genomsnittet av kvinnorna 50 % (n 56) kände sig som kroppsschablon nr 3,5 eller mindre, vilket motsvarar en normal kroppsstorlek. Metoddiskussion Författarna valde att genomföra en stickprovsundersökning med icke-slumpmässigt kvoturval i form av ett bekvämlighetsurval. Detta gjordes eftersom en totalundersökning skulle ta orimligt lång tid och bli orimligt dyrt. Många människor skulle bli involverade vid alla institutionerna, vilket skulle kunna leda till att olika mätresultat inte blir jämförbara. Studien skulle inte kunna bli klar i tid, dessutom saknar författarna de ekonomiska tillgångarna (Ejlertsson, 2003). Studien är inte slumpmässig vilket gör att resultatet inte kan generaliseras till populationen (Ibid, 2003). Studien har därför bristande extern validitet eftersom det inte kan garanteras med säkerhet att kvinnor som besvarade enkäten gav ett resultat som motsvarar den övriga populationen eller om det var av ren tillfällighet att just denna grupp gav detta resultat. Icke-slumpmässigt urval valdes på grund av ekonomiska skäl. Detta genomförs genom att 12

författarna bestämmer antal individer, egenskaper och på enklaste sätt samlar in dess data (Urvalsstrategier, 2005). Studien hade ett bortfall på 6 % (n 7) vilket motsvarar de enkäter som inte kunde användas. Då bortfallet ligger under 10 % som räknas som ett lågt bortfall och frånvaro av systematiskt fel får studien en högre intern validitet (Ejlertsson, 2003). Valet gjordes att räkna varje fråga som en enskild variabel, detta bidrog till att bortfallet blev mindre. Författarna fanns även på plats vid enkätutdelning och det erbjöds hjälp vid enskilda frågor vilket anses resultera i ett mindre bortfall på enskilda variabler. Under studiens gång upptäckte författarna att val av ålder skulle kunna expanderas något. Förslagsvis skulle åldersgruppen kunna bli18 till 30 år istället för 18 till 25 år, då många studenter framförallt vid polishögskolan var 25 år eller äldre. Kvinnorna som exkluderades genom ålderskategorin skulle kunna medföra ett större stickprov och en bättre fördelning i resultatet. Studiens validitet är instrumentets förmåga att mäta det som den är till för att mäta med frånvaro av systematiska fel, i studiens fall menas enkätens mätförmåga (Forsberg och Wengström, 2008). För att få fram den samtliga validiteten ska det genomföras ett test på enkäten i form av en pilotstudie med en grupp som motsvarar själva målgruppen. Resultatet ska sedan jämföras med de kriterier författarna är ute efter dvs. om enkäten ger dem mätvärdena som enkäten ska representera (Patel & Davidsson, 2008). Thomson och Altabe, (1990) har studerat validiteten och reliabiliteten för enkäten Figure Rating Scale (FRS). Resultatet visade en god test-retest pålitlighet med måttlig korrelation och i förhållande till andra mätinstrument för kroppsuppfattning/missnöje, ätstörningar och självkänsla (t.ex. The Eating Disorder Inventory (EDI), The Drive For Thinness (DT)). Slutsatsen var att FRS är ett lämpligt verktyg för undersökning av kroppsuppfattning och upptäckt av eventuella störningar. Probst et al. (1995) redovisar i sin studie att BAT har en tillfredställande validitet och reliabilitet som togs fram genom att enkäten visar en hög korrelations nivå i jämförelse med andra godkända mätinstrument som The Body Shape Questionnaire (BSQ). BAT har översatts till svenska av Lönning 1998, under godkännande av ursprungsförfattarna. Båda enkäterna är beprövade och godkända för användning av etiska kommittéer (Ulrichsweb, 2011). Reliabilitet innefattar mätmetodens förmåga att upprepande ge samma mätvärde (Forsberg och Wengström, 2008). Författarna är ute efter det sanna värdet som kan uppnås genom att försäkra sig om att respondenterna har uppfattat enkäten tillräckligt samstämmigt. Detta uppnås genom noggrann informationsgivning och test av enkäten på en mindre grupp innan genomförandet (Patel & Davidsson, 2008). Detta har åstadkommits genom noggrann informationsgivning skriftligt och muntligt, utförande av pilotstudie samt erbjudande om förklarning vid frågor gällande studien och enkätens uppbyggnad. Innan genomförandet utfördes en mindre pilotstudie (n4) med samma inklusionskriterier som för den egentliga målgruppen. Detta gjordes för att kunna utvärdera enkätens kvalité och lättförståelighet. I utvärderingen av pilotstudien uttryckte två respondenter att fråga nr 2 Jag upplever min kropp som ett känslolöst föremål i enkäten BAT var svårförståelig. Detta visade sig även i den egentliga studien då det var enda enskilda frågan som visade något större internt bortfall var just fråga 2 vilken resulterade i fem bortfall. Författarna funderade kring att avlägsna denna fråga men avstod pga. att poäng sättningen skulle bli felaktig samt resultatet missvisande. Resultatet påverkades inte nämnvärt då bortfall var på en enskild variabel. 13

Resultatdiskussion Studien visade att flertalet kvinnor 84 % hade ett normalt BMI-värde, med ett genomsnitt på 22,5. Resterande respondenter 16 % visade sig vara antingen över- eller underviktiga. I jämförelse med tidigare studier som använt sig av mätinstrumentet BMI framkommer det att majoriteten av unga kvinnor har ett BMI-värde mellan 20-23 ( Jones, 2006; Knauss, 2007; Swami, 2009), vilket enligt svensk standard innebär normalvikt (BMI 18,5-24,9). Ivarsson et al. (2006) hävdar att unga kvinnors BMI värde oftast ligger mot ett lägre BMI dvs. under 22,2. Dessa studier gäller dock yngre grupper med kvinnor upp till 18 års ålder. I vår studie undersöktes målgruppen 18 till 25 år gamla kvinnor och det leder till att resultatet inte kan jämföras fullt ut då en 14 årig tonåring inte är färdigutvecklad. Enligt Ålgars et al. (2009) leder ett högt BMI-värde till ett större kroppsmissnöje hos kvinnor. Vi drar slutsatsen att majoriteten av kvinnorna har ett normalt BMI-värde och att det finns en minoritetsgrupp som är antingen över- eller underviktiga. Allmänsjuksköterskans roll är att ge råd, hjälp och stöd till en sundare livsstil och hälsosammare mathållning till de unga kvinnor som är missnöjda med sin kropp. Det är även viktigt att uppmärksamma denna minoritetsgrupp för att upptäcka kroppsmissnöje och förebygga ohälsa hos unga kvinnor. BAT visade att flertalet av respondenterna 77 % hade en normal och hälsosam kroppsuppfattning oberoende BMI. Resterande 23 % av kvinnorna hade en förvrängd kroppsuppfattning även detta oberoende av BMI. Knauss et al. (2007) visar att flera studier har ett resultat där kroppsmissnöje är mycket vanligt i tonåren (Konstaski, Fischer, Gullone, 2004; Ricciardellie & Mccabe, 2001). Känslan av kroppsmissnöje eller överviktskänsla brukar försvinna efter tonåren och kvinnor känner sig mer normalviktiga ju äldre de blir (Kaltiala-Heino et al., 2003; Tiggemann, 2004). I vårt resultat hade 77 % en god kroppsuppfattning däremot kvarstod överviktskänslan hos majoriteten 68 % som har en önskan att gå ner i vikt. Det har visat sig att majoriteten av kvinnor i åldrarna 16-19 år får en sämre självkänsla då de ser musikvideor med smala modeller, däremot hade de trots detta ett normalt BMI. Det i sig kan leda till ett kroppsmissnöje (Bell, Lawton & Dittmar, 2007). Kvinnors kroppsuppfattning kan påverkas av deras sexuella självsäkerhet, fysisk träning samt deras BMI. Kvinnorna som hade en bra sexuell säkerhet i kombination med hälsosamt BMI uttryckte minst kroppsmissnöje. (Weaver & Byers, 2006). Som slutledning ser vi i jämförelse med tidigare studier att kroppsmissnöjet minskar med stigande ålder, däremot bör det uppmärksammas att det fanns de en grupp kvinnor (23 %) i vår studie som upplevde kroppsmissnöje. Orsakerna kan bero på vilken miljö kvinnan befinner sig i, relationer, kroppsstorlek eller annan påverkan utifrån. Det är viktigt att uppmärksamma den osäkerheten i tid så personen inte hinner utveckla en förvrängd kroppsuppfattning. Som allmänsjuksköterska stöter vi på dessa kvinnor i vården och det är därför viktigt att upptäcka denna kroppsosäkerhet i tid för att förebygga ett kroppsmissnöje och dess eventuella följdsjukdomar. FRS visade att majoriteten av kvinnorna 68 % som medverkade i vår enkätstudie hade en önskan om att vara mindre än deras nuvarande kroppsschablon. Majoriteten av kvinnorna som kände sig som figur nr 4 eller mindre dvs, men samtidigt var det 75 % av kvinnorna som önskade se ut som kroppsschablon nr 3 eller mindre. Tidigare studier visar att kvinnor oftast 14

vill bli mindre än deras nuvarande kroppsfigur. De uppvisar ett större kroppsmissnöje och upplever mer press att uppnå en viss idealbild (Jones, et al. 2007; Knauss, et al. 2007). Enligt Wardle, Waller och Fox (2002) tenderar kvinnor i England som har ett högre BMI (mer än 30) att uppleva större kroppsmissnöje, lägre självkänsla och dessutom blivit mer mobbade i barndomen. Slutsatsen från studien är att ett BMI värde över 30 ökar risken att uppleva ett större kroppsmissnöje. I vår studie framkom det att 62 % (n 8) av de överviktiga kvinnorna hade en god självbild och var nöjda med sig själva trots övervikt. Behov av att bli smalare kan ses hos kvinnor i alla åldrar. Flera studier finner detta så långt ner som hos femåriga flickor. Lowes och Tiggemann (2003) fann att mer än hälften av flickor i åldrarna 5-8 år valde en idealfigur som var mindre en deras nuvarande figur. De flesta studier på unga flickor visar att 40-50 % av flickorna skulle föredra att vara smalare (McCabe & Ricciardelli, 2003; Rolland, Farnill, & Griffiths, 1997). Bland unga kvinnor i tonåren är det omkring 70 % som har en önskan att bli smalare (Fear, Bulik & Sullivan, 1996; Grigg, Bowman & Redman, 1996; Paxton et.al. 1991; Tiggemann & Pennington, 1990). Detta är en avsevärd ökning i jämförelse med flickorna i åtta årsåldern. Studiernas varierande åldrar tyder på att det är ett problem som funnits länge i världen och ett problem som inte kommer att försvinna inom en snar framtid. I förhållande till detta var det enbart cirka 8 % - 10 % av tjejerna i studierna som ville bli större än vad de redan var, och i regel var det den underviktiga som ville gå upp i vikt ( 8 % i Paxton et.al. 1991; respektive 10 % i Truby & Paxton, 2002). I jämförelse med vår studie kan detta förklara varför majoriteten av kvinnorna har en mindre idealbild än deras nuvarande kroppsbild. Det verkar som om kvinnor känner press att uppnå en smal idealbild. Flertalet av kvinnorna har ett normalt BMI-värde, men önskar ändå gå ner i vikt. Enbart 27 % (n 29) dvs. mindre än en tredjedel var nöjda med sin vikt exempelvis i jämförelse med resultatet på BAT, som visade att flertalet av kvinnorna (77 %) hade en bra kroppsuppfattning, men ändå en önskan att bli smalare. En viktnedgång är egentligen inte nödvändig och skulle leda till en ohälsosam kroppsstorlek i detta fall. Resultatet av studien stärks av tidigare forskning som visar liknande eller samma resultat, detta gör att resultatet blir mer trovärdigt. Sammanfattningsvis blir kroppsuppfattningen bättre efter 18 års ålder och är därmed inte längre något större problem enligt vår studies resultat i jämförelse med tidigare forskning, däremot bör man vara medveten om att 23 % i vår studie ändå hade en skev kroppsuppfattning och att detta måste uppmärksammas. Allmänsjuksköterskan ska uppmärksamma problemet med kroppsmissnöje hos yngre kvinnor men även vara medveten om att detta problem kan finnas hos en minoritet av patienterna i stigande ålder. Däremot finns önskan kvar att bli smalare. Den subjektiva kroppen kan även ses som det psykiska hos en individ, vid psykiska förändringar, såsom en förändrad kroppsuppfattning, kan det påverka personen på ett negativt vis och leda till ett lidande. Som sjuksköterska är det viktigt att bekämpa lidande och arbeta för hälsa och välbefinnande och hjälpa personen se det som ett mål i sin egen livsvärld. Det kan uppnås genom t.ex. ett andligt stöd för att leda till en utveckling mot hälsa. Vården och sjuksköterskan bör forma sig efter individens egna behov och livsvärldsperspektivet ska användas för att nå en så bra kommunikation och hälsoförändring mot det bättre (Dahlberg et al. 2003). Det ska inte enbart finnas uppmärksamhet kring de människor som är normal- eller 15

överviktiga som vill gå ner i vikt utan även kring de underviktiga kvinnor som har en önskan om att få hjälp att gå upp i vikt. Studiens resultat har kunnat besvara frågeställningarna om hur vanligt det är med kroppsmissnöje bland kvinnor mellan 18 och 25 år på Linnéuniversitetet i Växjö och kroppsuppfattningen stämmer överens med verkligheten i jämförelse med BMI. Enkäterna BAT och FRS har lett till att frågeställningarna kunnat besvaras. Det behövs mer forskning kring området, inte bara i den målgrupp vi använt oss av utan även i ett bredare åldersperspektiv. En slumpmässig undersökning i ämnet hade varit relevant. Vi anser att denna form av studier behöver göras i hela världen och inte enbart i Sverige. Som framtida studie hade vi velat göra en jämförelse mellan kvinnor och män inom olika geografiska områden i Sverige för att finna bredden av problemet. Det hade också varit intressant att genomföra en totalstudie och göra jämförelse mellan institutionerna på Linnéuniversitetet i Växjö, då detta var en av de ursprungliga idéerna. SLUTSATS Kroppsuppfattningen bland de undersökta kvinnliga studenterna mellan 18 och 25 år vid Linnéuniversitetet i Växjö var förhållandevis god. Det var enbart en minoritet som led av skev kroppsuppfattning. I målgruppen ville majoriteten gå ner i vikt, trots att flertalet redan var normalviktiga. Andra studier pekar på att kvinnor även efter 18 års ålder till viss del har en skev kroppsuppfattning även om den minskat och att fler studier behöver göras kring detta. 16

REFERENSER Allgulander, C. (2009). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur Bell, B.T., Lawton, R., & Dittmar, H. (2007). The impact of thin models in music videos on adolescent girls body dissatisfaction. Body Image, 4, 137 145. Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori, En grundbok. Stockholm: Liber AB Bjerkreim, J., i: Jahren Kristoffersen, N., Norvedt, F & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad del 2, kap 11.Stockholm: Liber Bjørk,T,I., & Breievne, G., i: Jahren Kristoffersen, N., Norvedt, F & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad del 1, kap 4.Stockholm: Liber Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C. & Wengstöm, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.stockholm: Natur & Kultur Helsingforsdekelationen, Hämtad 4 Oktober, 2011. http://www.laakariliitto.fi/files/helsinkidecl.pdf Holmqist, H. (2008). Body image across cultures and athnic Grops. Department of psychology. Sweden: University of Gothenburg Ivarsson,T., Svalander, P., Litlere, O., & Nevonen, L. (2005). Weight concerns, body image, depression and anxiety in Swedish adolescents. Eating Behaviors, 7, 161-175. Jones, L.R., Fries, E. & Danish, S.J. (2006). Gender and ethnic differences in body image and opposite sex figure preferences of rural adolescents. Bodu Image, 4, 103-108. Kaltiala-Heino, R., Kautiainen, S., Virtanen, S., Rimpelä, A. och Rimpelä, M. (2003). Has the adolescents weight concern increased over 20 years?. European Journal of Public Health,13, 4-10 Kostanski, M., Fischer, A., & Gullone, E. (2004). Current conceptualization of body image dissatisfaction. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 45, 1317-1325. i; Knauss, C., Paxton, S. och Alasker, F. (2007). Relationships amongst body dissatisfaction, internalization of the media body ideal and perceived pressure from media in adolescent girls and boys. Body Image, 4, 353-360 Knauss, C., Paxton, S. och Alasker, F. (2007). Relationships amongst body dissatisfaction, internalization of the media body ideal and perceived pressure from media in adolescent girls and boys. Body Image, 4, 353-360 Lashanda, R.J., Fries, E. & Danish, S.J. (2007). Gender and ethic differences in body image and opposite sex figure preferences of rual adolescents. Body Image. 4. 103-108. Mercurio A. & Rima B. (2011). Watching My Weight: Self-Weighing, Body Surveillance and Body Dissatisfaction: Sex Roles, 65, 47-55.