RAPPORTERING Datum: 2014-09-01 Projektbenämning Socialt företag- fortsättning Rapportering avser Delårsrapport 2014-01-01--2014-06-30 Rapportförfattare Reidun Andersson Sammanfattning Denna period har främst präglats av arbetet med att utbilda och dra upp riktlinjer för deltagarna i föreningen i att vara arbetsgivare då de har anställt två personer i det sociala företaget Nya Camera. Det har även varit fokus på utbildning i styrelse och föreningsarbete. Förberedelserna inför spridningskonferensen för projektet som genomfördes den 6 maj har också krävt mycket tid och engagemang. Konferensen hölls i Nya Cameras lokaler och deltagarna förberedde och genomförde själva en presentation av sin verksamhet. En viss oro för framtiden har även funnits, hur ska man arbeta vidare då man inte vet om det blir någon fortsättning av projektet. Under projekttiden har en modell utvecklats för hur man kan arbeta i en social företagsinkubator för att kunna starta sociala företag med projektets målgrupp och hur stödet skulle kunna se ut som de kan komma att behöva för att kunna driva sina företag fortsättningsvis. Projektet har ansökt om förlängning för att kunna arbeta vidare och utveckla den modell som påbörjats både till Samordningsförbundet och till kommunens sociala resursfond, se bilaga 1. Projektet har även sökt medel ifrån Allmanna arvsfonden tillsammans med föreningen. Under perioden har projektet även prövat en annan metod för att starta sociala företag genom att deltagare ifrån projektet tillsammans med AMA driver ett café på Anundshög, Café Anund. Där är tanken att om det fungerar ska det drivas vidare av deltagarna i ett socialt företag under 2015. Alla verksamheter som är igång, café, foto, musik, hunddagis och naturlag, har kunder från företag, offentliga verksamheter och privatpersoner. En ny verksamhet har startat inom hälsoområdet som även den har haft några kunder. Ytterligare en ny verksamhet inom textil är på planeringsstadiet. Projektet har börjat arbeta mer koncentrerat med de befintliga verksamheterna, bl.a. med ekonomiuppföljningar och marknadsföringsfokus. Syftet är att utveckla verksamheterna och koncentrera vidare utbildningsinsatser på det behov som framkommer på uppföljningarna. Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i projektet har alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden under många år och några har aldrig haft ett arbete. De har olika funktionsnedsättningar bl.a. socialmedicinska, intellektuella och psykiska. Under perioden har 22 personer varit inskrivna i projektet (44 personer under hela projekttiden). Resultatet för projektperioden:
Tio deltagare har avslutats under perioden, två har fått anställning i föreningen, två har fått anställningar inom AMA:s beställning, en utvecklingsanställning och en osa-anställning. En har fått arbete externt. Av de som avslutats har 50 % avslutas för arbete under denna period. Deltagarna driver det sociala företaget Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Det finns nu fem olika verksamheter (foto, musik, café, hunddagis, natur) i projektet där alla har kunder och arbetar med sina uppdrag. En ny verksamhet inom hälsoområdet har påbörjats och en ny affärsidé inom textil är på gång. 66 % av deltagarna upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden sedan de påbörjat projektet. 69 % av deltagarna upplever att deras hälsa ökat sedan de påbörjat projektet. 83 % av deltagarna anser att kontakten med handledare/projektledare fungerar mycket bra. En samhällsekonomisk analys av projektet (se bilaga 2) visar att om en person går från försörjningsstöd till en subventionerad anställning tjänar samhället ca 600 000 kr efter fem år. Under hela projekttiden har 10 personer (36 %) avslutats för arbete. Samarbetet med handläggarna i de olika myndigheterna i Samordningsförbundet har fungerat mycket bra. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om de lika myndigheternas verksamhet och regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. En annan viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. En av fördelarna med att projektet ligger under AMA är att deltagarna och projektpersonal kan få ta del av den yrkeskompetens som finns inom AMA. Det har varit värdefullt framför allt i starten av de olika verksamheterna att ha någon yrkeskunnig inom de olika områdena att rådgöra med. Det är även en framgångsfaktor att deltagarna är väldigt yrkesskickliga, de säljer bra produkter och tjänster. En av projektledarna ingår i ett rikstäckande nätverk för kommuner som arbetar praktiskt med sociala företag. Det har varit två träffar under perioden. Den andra projektledaren har gått utbildning i payoff metoden och kommer att göra en samhällsekonomisk utvärdering av projektet. Projekthandledarna går en distansutbildning på folkhögskolebasis för handledare inom sociala företag som avslutas denna period. Reflektioner från projektledare och projektägare: När projektet startade den sociala företagsinkubatorn var tanken att deltagarna skulle få stöd av personal, lokal, datorer, utbildning m.m. Det skulle få träna i att driva sin affärsidé, genom att projektet själva eller tillsammans med deltagarna startade en ideell förening där det skulle vara möjligt för deltagarna att använda sig av föreningens organisationsnummer för att kunna köpa och sälja tjänster. Alla verksamheters inköp och försäljning skulle bokföras på deras resp. kostnadsställen och det skulle vara möjligt för varje verksamhet att bygga upp ett eget startkapital som de sen kunde använda om de märkte att deras affärsidé höll och de ville knoppa av sin verksamhet. Av olika skäl så fungerade det inte för projektet att göra så utan Nya Camera startades under projekttiden av deltagarna själva och har fungerat på ett liknande sätt. Det har utvecklats till att bli ett socialt företag med många olika verksamheter under samma paraply och som en förening där de kan vara anställda och driva sin verksamhet om ekonomin tillåter. 2
Under projekttiden har utvecklingen gått mot att de nya deltagare som kommer in i Inkubatorn, går en utbildning och arbetar fram en affärsidé sen kan välja mellan att få stöd i att starta en egen förening eller att söka medlemskap i föreningen. Nu när vi söker en fortsättning och utveckling av Inkubatorverksamheten står vi inför samma problemställning som tidigare. För att deltagarna ska kunna marknadsföra och erbjuda sina tjänster under tiden de tränar på att driva sin verksamhet behöver de ha ett organisationsnummer. Ska vi fortsätta som nu med att Nya Camera kan vara en samarbetspart när det gäller de nya verksamheterna där det inte blir aktuellt med att starta själva och som vi också stödjer på samma sätt som nu både i styrelsearbete och i det dagliga arbetet. Eller ska vi arbete på något annat sätt? Det är viktigt att komma ihåg syftet med sociala företag! Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i arbete! Om sociala företag blir en del av näringslivet och vi kan hitta vägar för samarbete blir det utvecklande för hela samhället. Projektbenämning Socialt företag- en väg till egen försörjning-fortsättning Dnr: 2011/15-SFV AMA ansökte hösten 2011 till samordningsförbundet om att få möjlighet att starta ett projekt på tre år med syfte att undersöka om sociala företag kunde vara en möjlig väg för våra deltagare till egen försörjning Socialt företag -en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV. Projektet bygger på empowerment och det är deltagarna själva som ska komma med idéer om vad det ska startas för verksamhet. Utifrån det beviljades ett projekt på sex månader 2012-01-01 2012-06-30 för att tillsammans med deltagare komma fram till vad som ska startas och ansöka om en budget för det. Utifrån de deltagare som deltog och de idéer som kom fram ansöktes det om att få möjlighet att starta en s.k. Social företagskuvös/inkubator. Där skulle deltagarna erbjudas utbildning i socialt företagande, en lokal där de kunde vara när de utvecklar sina företagsidéer samt stöttning av handledare. Där skulle även finnas ett café och en butik. Det projektet kallas i denna delrapport för Uppstartsfasen och detta projekt bygger vidare på de idéer som framkom under den projekttiden. Projektiden för detta projekt är 2012-07-01 2014-12-31. Av de deltagare som deltog i uppstartsfasen fortsatte fem personer vidare i det nya projektet. De kallas i denna projektrapport för den första gruppen, de som började perioden 2012-07-01 2012-12-31 den andra gruppen och de som började 2013-01-01 2013-06-30 för den tredje gruppen. Under perioden 2013-07-01 2013-12-31 har deltagarna rekryterats till de redan befintliga verksamheterna förutom en deltagare som har en affärsidé och vill starta ett eget företag. De kallas i rapporten för den fjärde gruppen. De deltagare som började under perioden 2014-01-01-2014-06-30 kallas för den femte gruppen. Några av dem började på Café Anund och några hade en affärsidé som de ville utveckla. En av deltagare i AMA:s övningsföretag, som tidigare har hjälpt föreningen med bokföring, fakturering och resultatrapporter har under denna period flyttat över till projektet och utför nu sitt arbete i Nya Cameras lokaler. Hennes tanke är att hon så småningom ska bli anställd i föreningen för att sköta all administration och även då kunna erbjuda dessa tjänster till andra företag, alt att hon driver en egen verksamhet och har uppdrag både ifrån Nya Camera och från andra företag. Rapportering avser Delrapport för perioden 2014-01-01-2014-06-30 För deltagarna Projektets förutsättningar I projektansökan definieras målgruppen som Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Totalt sett har antalet deltagare varit 22 st under perioden ( under hela projektiden har 44 personer varit i projektet). Av de som påbörjade projektet under denna period hade några varit ute i tillfälliga arbete för mindre än sex år sedan. De övriga hade alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden från sex år och längre än nio år. Några har aldrig varit ute på den öppna arbetsmarknaden. Deltagarna har osa och trygghetsanställningar, försörjningsstöd eller är i jobb och utvecklingsgarantin både fas två och i sysselsättningsfasen. De har olika funktionsnedsättningar i form av psykiska, fysiska, intellektuella och missbruksproblematik. Några av deltagarna har mer än ett funktionshinder och några har 3
sjukersättning i olika omfattning. De har alla behov av att hitta lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. De har både pga av sina arbetshinder och för att de varit borta länge ifrån den öppna arbetsmarknaden behov av stöd för att komma vidare till en egen försörjning. Av de som inskrivna i projektet under perioden var 10 män och 12 kvinnor. Den yngsta i gruppen var 23 år och den äldsta var 64 år. Några av deltagarna som kom till projektet denna period tog själva kontakt då de hade en affärsidé, och några började praktisera i de verksamheter som redan finns. De deltagare som arbetar med Café Anund har blivit tillfrågade om de var intresserade av att delta av projektpersonalen. Det var helt frivilligt för alla deltagarna att delta projektet. Både deltagare och organisationer som är intresserade av att samarbeta med projektet tar idag kontakt själva. Deltagarna registrerades i SUS. För deltagarna Genomförande och process För de första grupperna (grupp ett, två och tre) har perioden präglats av att utveckla sina verksamheter inom café, musik, hunddagis, naturarbete och foto. De har fått mycket beställningar till caféverksamheten, fotografen har haft en del uppdrag och musikerna har haft en del inspelningar i studion. Hunddagiset har fullt med hundar och en liten kö, naturlaget har uppdrag. Kunderna är både privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. Under denna period har hunddagiset utvecklat sin verksamhet och driver nu även ett café på Malma såg. En deltagare som kom in som praktikant på Nya Camera har under perioden sökt medlemskap i föreningen för att jobba vidare med sin affärsidé inom friskvård och hälsa. Hon har haft några kunder och hyr lokal av en entreprenör i näringslivet då hon tar emot sina kunder. De olika verksamheterna har även tagit emot praktikanter från arbetsförmedlingen. Café Anund som finns ute på Anundshög har startats tillsammans med personal och deltagare ifrån AMA och projektet. Tanken är att om det fungerar så kan det bildas ett socialt företag som kan fortsätta driften under 2015. När det gäller nyrekrytering till projektet ( grupp fem ) så har det kommit nya deltagare under perioden. Några har gått på utbildningsträffar inom socialt företagande anordnade av projektet och jobbat med sin affärside inom textil. De vill nu fortsätta och är intresserade av att söka medlemskap i Nya Camera. Några andra har gått direkt som praktikanter till de befintliga verkamheterna och några har börjat direkt på cafe Anund och är intresserade av att utveckla det vidare till ett socialt företag. Enligt projektbeskrivningen ska projektet erbjuda och genomföra en utbildning i socialt företagande under perioden. En grundutbildning för några av de nya deltagarna som hade en egen affärsidè har genomförts. Under förra perioden bestämdes att det skulle satsas mer på utbildning för de som är i projektet utifrån deras behov av fortbildning, vilket även gjordes under denna period. För att undersöka deltagarnas fortsatta behov av utbildning så hade projektledarna träffar med alla grupper var för sig under hösten 2013 och då framkom ett behov av utbildning bl.a. inom marknadsföring, samarbete/kommunikation, ekonomi, föreningskunskap m.m. Utifrån det så anordnades en gemensam kickoff hösten 2013 där Coompanion medverkade och höll i ett pass om marknadsföring och där varje grupp sedan arbetade vidare med de fyra P:na ( pris, produkt, plats och påverkan). Varje verksamhet har efter det haft egna uppföljningar med Coompanion under våren 2014. På kickoffen medverkade även Reagera som höll i ett pass om kommunikation. Alla verksamheter har regelbundna ekonomiuppföljningar med projektledarna där bl.a. inkomster, utgifter och resultat diskuteras. Det som framkommer på dessa uppföljningar ligger till grund för vidare planering. Utifrån de önskemål som framkom har även en studiecirkel i föreningskunskap genomförts under våren som en av projektledarna har hållit i. Deltagarna bestämde själva att den var obligatoriskt för styrelsen att delta i. 4
Det har även varit utbildningsträffar kring vad det innebär att vara arbetsgivare, då föreningen har anställt två medarbetare under perioden. Vilket ansvar har man som arbetsgivare, försäkringar, ta fram underlag för frånvarorapportering, vilka rutiner ska gälla osv. Det har även varit en del konflikter i gruppen och handledarna och projektledarna har tillsammans med berörda deltagare haft olika samtal utifrån det. Det har även varit konsekvenssamtal vid kris och konflikter och övriga stödsamtal. Projektet genomförde under perioden sin spridningskonferens den 6 maj, där alla deltagare i projektet valde att medverka på olika sätt. Under de regelbundet återkommande gemensamma informationsträffarna diskuterades hur varje person och verksamhet ville delta. De allra flesta valde att stå på scen och berätta om sin verksamhet på olika sätt. Musikerna sjöng och spelade, caféverksamheten bjöd på smakprov av deras kakor, det visades bildspel och informerades även muntligt om de olika verksamheterna. Inför konferensen togs det även fram en gemensam broschyr och arbetet med den gemensamma hemsidan fortsatte. Förberedelserna tog mycket av tiden och energin under våren. Några av deltagarna var utställare på en social företagsmässa i en annan kommun. Deltagarna är verksamheten. Hur verksamheten ska se ut och hur vi ska gå vidare bestäms utifrån projektets syfte och mål samt deltagarnas intressen och idéer. Den anpassas efter hand utifrån gruppens behov och förutsättningar. Deltagarna får frågor om hur de tänker och vill att verksamheten ska se ut samt hur de ska kunna förverkliga detta utifrån det bestäms vad projektet kan bidra med. Denna period har speglats av dels en oro för framtiden, man vet inte hur det ska bli om det blir någon fortsättning och dels av att deltagarna har tagit ett större ansvar utifrån diskussionerna om ansvar för praktikanter och de anställdas arbetsmiljö. Men de har fortsatt stort behov av stöd av handledare i detta arbete. Ett flertal av deltagarna har under projekttiden även haft kontakt med andra av Samordningsförbundets samarbetsparter. På arbetsförmedlingen med handläggare, på landstinget med familjeläkare, habiliteringen och kurator, på försäkringskassan med handläggare och på kommunen med boendestöd och socialsekreterare. För deltagarna Resultat och effekter Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i de två första grupperna bildade under våren 2013 ett socialt företag som drivs som en ideell förening Nya Camera. Det är 14 medlemmar och två till på väg in i föreningen. Föreningen erbjuder medlemskap för deltagare som är intresserade av att driva företag. En representant från varje verksamhet sitter med i styrelsen. Styrelsen har haft flera möten och en av projektledarna är utsedd som revisor. Föreningen har organisationsnummer och ett bankkonto. En av deltagare i AMA:s övningsföretag som tidigare har hjälpt föreningen med bokföring, fakturering och resultatrapporter har under denna period flyttat över till projektet och sitter nu i Nya Cameras lokaler. Hennes tanke är att hon så småningom ska bli anställd i föreningen för att sköta all administration och även då kunna erbjuda dessa tjänster till andra företag, alt att hon driver en egen verksamhet och har uppdrag både ifrån Nya Camera och från andra företag. Föreningen godkändes för placering av sysselsättningsplatser under förra perioden och har nu haft sin första uppföljning som aktör tillsamman med AF. Det fungerar bra och föreningen har idag tre personer inskrivna på dessa platser. I projektet har samarbetet med Arbetsförmedlingen fungerat mycket bra, både övergripande för föreningen och i individärenden. Ett resultat av att föreningen har anställt två personer och tagit emot flera praktikanter har blivit att en del av deltagarna har vuxit mycket och tagit på sig ett stort ansvar i rollen som arbetsgivare och praktikanordnare samt att projektet har haft utbildning i vad det innebär att vara arbetsgivare. Styrelsen 5
i företaget Nya Camera har beslutat att gå med i KFO arbetsgivarorganisation för kooperatörer för att få arbetsgivarstöd. Två deltagare har återinsjuknat i sin grundproblematik och har varit sjukskrivna under några månader. En av dem har med sin kontakt på landstinget angett att det har hänt så mycket positivt med henne under perioden att hon själv inte riktigt ha hunnit med (hon har förändrats så mycket som person, har blivit en sådan som hon bara kunde drömma om tidigare.) Från att ha svårt att komma ut ifrån sin lägenhet och levt väldigt isolerat så har hon nu vågat gå ut och luncha, gå i affärer med väninnor, åka tåg osv. Nu har hon fått ny medicin och ska ta det lugnt ett tag och kommer sen att börja besöka föreningen för att så småningom återgå i arbete. I det andra fallet är det både oron inför framtiden, osäkerheten kring projektets framtid och personliga problem som nämns som tänkbara orsaker till ett försämrat mående. Projektpersonalen håller kontinuerlig kontakt med de som är sjukskrivna. Några av deltagarna har deltagit i olika föreläsningar m.m. som anordnats via Hälsocenters verksamhet och upplever att det varit mycket bra för dem. Deltagare i projektet har fyllt i en enkät med frågor om b.la. välmående, självförtroende och personlig utveckling. Man kan konstatera utifrån deltagarnas svar att de flesta tycker, att de har fått ett bättre självförtroende och att de har utvecklats som personer. Men att hälsan har påverkats då de upplever en oro inför framtiden. De är mycket nöjda med stödet som de har fått ifrån sina handledare och projektledare. Resultatet för projektperioden: Tio deltagare har avslutats under perioden, två har fått anställning i föreningen, två har fått anställningar inom AMA:s beställning, en utvecklingsanställning och en osa-anställning. En har fått arbete externt. Av de som avslutats har 50 % avslutas för arbete under denna period. Deltagarna driver det sociala företaget Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Det finns nu fem olika verksamheter (foto, musik, café, hunddagis, natur) i projektet där alla har kunder och arbetar med sina uppdrag. En ny verksamhet inom hälsoområdet har påbörjats och en ny affärsidé inom textil är på gång. 66 % av deltagarna upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden sedan de påbörjat projektet. 69 % av deltagarna upplever att deras hälsa ökat sedan de påbörjat projektet. 83 % av deltagarna anser att kontakten med handledare/projektledare fungerar mycket bra. En samhällsekonomisk analys av projektet (se bilaga 2) visar att om en person går från försörjningsstöd till en subventionerad anställning tjänar samhället ca 600 000 kr efter fem år. Under hela projekttiden har 10 personer (36 %) avslutats för arbete. För personalen Projektets förutsättningar Projektledarna rekryterades utifrån att de hade kunskap om målgruppen, sociala företag, erfarenhet från projektledning samt av att arbeta i och driva en ekonomisk förening. De rekryterades ifrån AMA:s personalgrupp och har drivit uppstartsfasen av projektet. De är i samma ålder har olika kön och utbildning. Den ena är beteendevetare och den andra är ekonom. De är anställda som konsulenter båda två men har arbetat med olika målgrupper på AMA. Båda arbetar 50 % i projektet och 50 % som 6
konsulenter på AMA. Det har varit ett medvetet val för att bibehålla kontakten med hela AMA då deltagarna ska rekryteras till projektet ifrån AMA:s övriga verksamheter och på sikt kunna implementeras i AMA:s ordinarie verksamhet. Det har varit en fördel för projektet att vara två som kan bolla frågor med varandra. Under sommaren 2012 rekryterades två projekthandledare utifrån en specificerad kravprofil där fokus låg på högskoleutbildning, kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, av att ha arbetat med människor och i projekt. Det ställdes även krav på personliga egenskaper såsom t.ex. samarbetsförmåga, personlig mognad, kreativitet och att den sökande skulle vara serviceinriktad och relationsskapande. Projekthandledarna har anställts utifrån att de uppfyllde ovanstående kvalifikationer. Det har varit samma personal och de har haft samma tjänstgöringsgrad under hela perioden. Projektledarna har även fungerat som konsulenter för några av de deltagare som deltar i projektet. En av projektledarna är även revisor i föreningen. För personalen Genomförande och process Personalen arbetar mycket självständigt i projektet. Projektledarna har utsett och sammakallat till träffar med styrgruppen. De har informerat om projektet vid olika tillfällen och de har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag. I dessa möten har det framkommit ett intresse för detta men problem med hur det skulle finansieras. De nya deltagarna som har kommit till projektet har tagit kontakt själva utifrån att de har hört av andra deltagare om projektet. En av projektledarna har hållit en utbildning/gemensamma träffar för dem. Den andra har genomfört en studiecirkel i Föreningskunskap med styrelsen i Nya Camera samt några till som var intresserade av att få lära sig mer om styrelsearbete. När det gäller utvärdering av projektet fanns det från projektets sida en önskan om att göra en samhällsekonomisk utvärdering. En av projektledarna har via Samordningsförbundet fått möjlighet att utbildas i en samhällsekonomisk analysmetod (payoff) och har fått styrgruppens förtroende att genomföra en sådan analys av projektet. Projektledarna delade upp ansvaret för deltagarna mellan sig och under projekttiden har även handledarna delat upp ansvaret för verksamheterna emellan sig, en har huvudansvaret för verksamheterna i lokalen och en för de övriga verksamheterna. Det är hunddagiset Bortskämda tassar, naturlaget Högg och Röj samt Caféet på Anundshög, Café Anund, som drivs tillsammans med projektet och AMA Arbetsmarknad. Under denna period har hunddagiset utvecklat sin verksamhet och driver nu även ett café på Malma såg. Detta samt starten av Café Anund har påverkat stödet till Bortskämda tassar då en av deltagarna där tidvis har varit sjukskriven och de har behövt mycket stöd ifrån handledaren för att klara både caféet och hundarna. Vid något tillfälle har det har löst sig med att deltagare ifrån Högg och Röj har hjälpt till då inte handledaren har haft möjlighet. Den övergripande händelsen denna period har varit att anordna och genomföra projektets spridningskonferens den 6 maj. Projektpersonalen har tillsammans planerat för programmet, bestämt vilka talare som ska bjudas in, vilken publik ska konferensen vända sig till, vilka nyckelpersoner ska bjudas in m.m. Det har även varit fokus på att stödja deltagarna som ville informera om sin verksamhet, och många andra praktiska detaljer. När det gäller implementeringen av projektet enades styrgruppen om att samverkan är viktigt och att alla ingående myndigheter behöver ta sitt ansvar för att det ska bli en fortsättning. Projektgruppen fick i december 2013 i uppdrag att till styrgruppsmötet den 14 mars 2014 lägga fram en idéskiss utifrån hur långt projektet har kommit. Hur ska det se ut 1/1 2015? Vilket stöd behövs? Ekonomiskt, handledare 7
m.m. Hur mycket pengar kan deltagarna/verksamheterna bidra med själva, kan man söka stöd ifrån olika fonder och i så fall vilka osv. På styrgruppsmötet presenterades ett förslag till utveckling av Inkubatorverksamheten, så fler sociala företag startas och för att stödja de som startat. För att kunna erbjuda fler deltagare stöd i att starta sociala företag behövs medel till lokal, personal m.m. Nya Camera behöver fortsatt stöd med handledare, lokalhyra, vissa driftskostnader och utbildning. De kan som det såg ut då finansiera sina löner och en del driftskostnader. När det gäller stöd ifrån kommunen är det viktigt att skilja på samhällsstöd och affärsmässighet. Samhällsstöd är det ekonomiska stöd som sociala företag kan ansöka om för projektledare, handledare, lokal, individstöd (ex lönebidrag)m.m. Kommunen och övriga myndigheter kan välja köpa sociala företags tjänster eller produkter men då är det grundat på en affärsmässig överenskommelse. Projektet har sökt fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla den sociala företagsinkubatorn från Samordningsförbundet, kommunens sociala resursfond, se bilaga? En ansökan om ett samprojekt med föreningen har även sökts via Allmänna Arvsfonden. En av projektledarna är med i ett rikstäckande nätverk, som anordnats av SKL för kommuner som arbetar praktiskt med att utveckla sociala företag i kommunen. Det har varit två träffar under perioden. Den andra projektledaren har gått utbildning i en samhällsekonomisk analysmetod (payoff). Handledarna har fått kompetensutveckling i form av en handledarutbildning inom socialt företagande på folkhögskolebasis som avslutas denna period. Projektledarna och projektmedarbetarna har haft egna regelbundet återkommande processmöten där chefen har medverkat då personalen har bett om det. Det är även mycket telefonkontakt mellan gångerna. Samverkan med andra verksamheter/myndigheter sker både i styrgruppen samt med berörda myndigheters personal och har fungerat mycket bra. Projektledarna hade redan innan kännedom om de olika myndigheternas verksamhet och dess regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. När det gäller samverkan mellan berörda myndigheter så har det tidigare hållits ett möte med projektledningen och Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och Socialkontor ekonomis representanter i styrgruppen för att diskutera deltagarnas försörjning och behov av stödinsatser i projektet. Syftet med mötet var att diskutera möjligheten att med deltagarens fokus i fokus kunna ha möten där alla myndigheter var representerade för att kunna se vilka insatser som skulle vara bäst utifrån de olika myndigheternas kompetens för deltagaren. Handläggare från de olika myndigheterna skulle kunna vara med utan att de är inkopplande på det enskilda ärendet för att bistå med kunskap ifrån sitt område. Det beslutades att om behov av detta uppstod skulle samtliga myndigheter ställa upp på ett sådant möte. Ett hinder för projektet är att det inte finns någon policy i kommunen gällande socialt företagande att hänvisa till. En policy kring socialt företagande håller dock på att utarbetas utifrån de hinder och möjligheter som projektet stöter på. En viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi bl.a. när det gäller deltagarnas försörjning. När det gäller olika policy frågor, näringslivet och arbetsmarknadsfrågor finns representanter inom dessa områden i styrgruppen genom styrgruppsmedlemmar från stadsledningskontoret och vuxenutbildningscentrum. Utveckla under amam Det har varit väldigt olika processer för de deltagare som började med sina egna idéer och som startade det sociala företaget Nya Camera och för de som började med att tillsammans med AMA driva Café Anund. Detta gäller även för projektpersonalen. De som startade Nya Camera hade alla olika affärsidéer, de skulle bilda en förening, börja tillsammans i en ny lokal, sätta regler för samverkan osv. 8
Det fanns inga regler och rutiner att samlas kring för personal och deltagare utan de fick skapas under tiden, vilket inte har varit helt självklart hur man ska tänka utifrån att det är deltagarnas förening, deras process men de är i en åtgärd som har ett regelverk som också styr vad de får och kan göra. Personalen har även en projektplan att förhålla sig till. De deltagare som började i Café Anund blev tillfrågade om de var intresserade och det var väldigt tydliga riktlinjer från början vad som gällde, i allt från öppettider till vad man får sälja för produkter. Deltagarna har fått förhålla sig till de regler som gäller, de har inte valt vilka de vill arbeta med, personalen har ett tydligare uppdrag m.m. Delaktigheten där har varit att de kan vara med och påverka hur de ska göra vissa saker. Genom sättet att tillsammans med AMA driva Café Anund har projektet provat en annan metod för att starta sociala företag. För personalen Resultat och effekter Rekryteringen till projketet fungerar som det är tänkt, deltagarna vänder sig själva till sina handläggare på de olika myndigheterna och vill börja i projektet. Några börjar som praktikanter i de verksamheter som finns och några kommer med då de har en affärsidè som de vill utveckla. Personalen diskuterar mycket hela tiden och tänker om kontinuerligt. Det har även denna period varit en del frågor kring vad föreningen kan fatta beslut om, vad ska projektet fatta beslut om och vad ska AMA besluta om. Det är viktigt att kunna skilja på det. Ett resultat för personalen är att det känns om att dessa frågor blir färre och mer naturligt var det hör hemma. Ett resultat av arbetet med att stödja deltagarna i sitt arbete är att projektpersonalen ser att deltagarna har vuxit och att de tar ett större ansvar nu. Det märks också på att handledarna upplever att deltagarna tar hjälp ifrån dem på ett annat sätt än tidigare. Under projekttiden har det startats många olika och varierande verksamheter vilket bidrar till ett bra arbetsklimat för personalen. Ett resultat av samarbetet med Övningsföretaget på AMA är att projektet har fått en deltagare som har tränat på att sköta ekonomin hos föreningen under sin tid på Övningsföretaget nu har gått över till projektet och är intresserad av att starta en verksamhet inom redovisning. Ett resultat av att projektledarna har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag är att verksamheten inom natur Högg och Röj har fått ett uppdrag och att beställningarna till caféet har ökat. Ett annat resultat för projektet är att föreningen Nya Camera erbjuder medlemskap för deltagare som är intresserade av att driva företag. Det innebär att de nya deltagare som påbörjar sin utbildning inom socialt företag och som inte är beredda att bilda en egen förening kan börja som medlemmar i Nya Camera. Projektet har haft viss kontakt med Hälsocenter vilket har bidragit till att några av deltagarna har medverkat på aktiviteter med Hälsocenter, vilket har varit väldigt positivt för dem. Projektet utvärderas ständigt då personalen reflekterar över genomförda aktiviteter kontinuerligt. En annan kompetensutveckling har varit att informera andra om projektet i både små och större sammanhang. Det har varit lärorikt att ta fram informationsmaterial samt att prata inför stora och små grupper. För organisationen Projektets förutsättningar 9
Västerås stads arbetsmarknadsverksamhet, Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, har som uppdrag att hjälpa arbetssökande personer att hitta arbete eller påbörja studier som leder fram till egen försörjning. Vilka olika arbetsmarknadsåtgärder AMA ska arbeta med samt volymen deltagare bestäms i en årlig beställning från UAN. Det är ca 2400 deltagare inskrivna på AMA per år. Av dessa står en del nära arbetsmarknaden men många deltagare står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden och har behov av rehabiliterande insatser. De är i åldern 18 65 år. De kan ha försörjningsstöd, ersättning via arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Deltagare anvisas till AMA ifrån socialtjänsten eller arbetsförmedlingen t.ex. genom jobb- och utvecklingsgarantin. De har ofta kontakt med försäkringskassan och landstinget. Den styrgrupp som bildades med representanter ifrån Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Västerås kommun (socialkontor ekonomi,) stadsledningskontoret, vuxenutbildningscentrum (VUC) och Coompanion under uppstartsfasen har varit oförändrad fram tills under denna period. Representanten ifrån socialkontor ekonomi har bytts ut och från landstinget har det kommit in en representant. När det gäller lokaler så fungerar den befintliga lokalen på Västra Ringvägen bra för den verksamheten som är där och hunddagis och Högg och Röj har en fungerande lokal på Malma. Den nya textilverksamheten letar nu efter lämplig lokal för sin verksamhet. Det kan komma att uppstå behov av hjälpmedel beroende på vilka deltagare vi får in i projektet. För organisationen Genomförande och process Projektpersonalen har lyssnat på styrgruppens synpunkter på rekryteringen av deltagare till projektet och fått direktiv för när de kan avsluta någon deltagare som det inte har fungerat för.försörjningsfrågan har tonats ned samverkande myndigheter har kunskap om hur det fungerar för de deltagare som är med i projektet och de har den försörjning som är aktuell för dem. Samarbetet mellan styrgruppens myndigheter har fungerat mycket bra, om det dyker upp frågor så löser representanterna i styrgruppen det i sina resp. myndigheter. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om arbetsförmedlingen, försäkringskassans och social kontor ekonomis verksamhet och dess regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. Föreningen och dess verksamheter är kända hos resp. myndigheter och de köper även en del tjänster ifrån föreningen. De nya representanterna i styrgruppen har blivit inbjudna till en speciell träff med föreningen och projektpersonalen för att snabbare kunna sätta sig in i projektet. Styrgruppen har haft två inbokade styrgruppsmöten under denna period. Vid utvärderingen under förra perioden konstaterades det att det har varit svårt att få till tider till styrgruppsmöten som passar alla representanter och en reflektion från utvärderingen var då att om styrgruppen inte fungerar finns det en risk att projektet inte får rätt styrning. Deltagandet på styrgruppsmötena har ökat men det är viktigt framöver att alla kan medverka och vara med och jobba för att det ska bli en implementering/ utveckling av projektet. Det är viktigt att projektpersonalen bjuder in styrgruppen till olika invigningar osv i god tid så att de har möjlighet att delta. En förändring som pågår både i och utanför projektet som påverkar projektet är arbetet inom Västerås Stad med att utarbeta en policy kring socialt företag. Det saknas fortfarande policy och handlingsplan kring socialt företagande. Detta och ovissheten om framtiden skapar en viss oro, framförallt utifrån ett deltagarperpektiv. När det gäller rapporteringen i SUS så är det ett problem att försäkringskassan har ett begrepp och ser OSA anställda som att de har ett arbete och i arbetsförmedlingens system så är de med i ett arbetsmarknadsprogram och anses som arbetssökande. Det innebär att deltagarna ska registreras i SUS (där gäller försäkringskassans begrepp ) som om de har subventionerat arbete när de påbörjar 10
projektet (de som har osa) och när de som sedan går vidare ut i ett subventionerat arbete på en den öppna arbetsmarknaden och i arbetsförmedlingens system går ut i arbete så är de i SUS fortfarande i ett subventionerat arbete (det har alltså inte i detta system hänt någonting med dessa personer). För organisationen Resultat och effekter Genom styrgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande genom hela organisationen. Det upplevs mycket positivt att projektet ligger under samordningsförbundet, då alla myndigheter kan sprida kunskap om projektet i sin verksamhet. AMA:s organisation har genom projektet utvecklat en helt ny verksamhet med en annan inriktning än övriga verksamheter inom AMA. När det gäller Övningsföretaget på AMA så har det samarbetet bidragit till att en deltagare därifrån skrivits över i projektet och fortsätter att sköta ekonomin på Nya Camera. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialkontor ekonomi har fått tillgång till en ny metod för arbetsrehabilitering och ett flertal personer från deras målgrupper har fått anställning i det sociala företaget. Under perioden har projektet haft en del samarbete med andra projekt inom samordningsförbundet t.ex. MAC projektet. Det finns ett stort intresse för socialt företag, fler och fler frågor kommer både från deltagare och från samarbetspartners. Projektledarna har presenterat projektet i flera sammanhang, bl. a. inom stadens nämnder. Det finns ett stort intresse för socialt företag även där. I styrgruppens utvärdering av projektet diskuterades hur en framtida social företagsinkubator ska kunna fungera. Ska den vara till för alla sorters olika sociala företag? Är det viktigt att den ligger under AMA eller ska den ligga någon annanstans och i så fall var? Det finns en oro i projektet att verksamheten bromsas upp och deltagarna mår dåligt av att inte veta hur det kommer att bli. Ett nytt styrgruppsmöte bokades in i början av september då projektets framtid ska diskuteras. Projektet har följande frågeställningar som ska besvaras under projekttiden: Är sociala företag en realistisk lösning för personer i Västerås som står långt från arbetsmarknaden för att nå egen försörjning? Kan sociala företag stå på egna ben eller behöver kommunen finnas med i bakgrunden hela tiden? Kan sociala företag motverka att personer slussas runt i systemet och mellan olika åtgärder? Har några nya samverkansformer utvecklats för att lyckas med att få ut människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i egen försörjning? Ja, resultatet från projektet visar att sociala företag kan vara en realistisk lösning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att nå egen försörjning under vissa förutsättningar. Då det sociala företaget Nya Camera har drivit sin verksamhet ca 1,5 år har de fortfarande behov av stöd till lokalkostnader, stöd av personal (verksamhetsledare/handledare) utbildning och vissa driftskostnader. De kan som det ser ut hittills finansiera sina egna löner och en del driftskostnader, så utifrån nuläget behövs en offentlig finansiering under en tid framöver för att därefter göra en ny bedömning. Företaget har varit verksamt under för kort tid för att kunna göra en realistisk bedömning. Projektet har ansökt om förlängning för att kunna stödja föreningen under en tid, både till Samordningsförbundet och till 11
kommunens sociala resursfond. Det har även sökt medel ifrån Allmanna arvsfonden tillsammans med föreningen. Companion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning och stödsamtal men inte utbildning till sociala företag. Såsom det ser ut idag ser vi ett behov både av fortsatt utbildningsstöd och stöd i det dagliga arbetet då många av deltagarna i projektet aldrig har arbetat och har mycket problem runt sig i sina liv. Några av deltagarna har bara försörjningsstöd och är inte inskrivna på arbetsförmedlingen. Det är viktigt att bygga långsiktigt och inte pressa för hårt utan stödja. Men en viktig fråga är då balansen emellan att inte pressa för hårt men att deltagaren och affärsidén ändå utvecklas. Projektet har visat att sociala företag kan motverka att personer slussas runt i systemen då flera har fått anställning i föreningen. Då de sociala företagen erbjuder möjlighet till arbetsträningsplatser och anställning som sker i samarbete med berörda myndigheter så har nya samarbetsformer utvecklats under projektiden. Det är viktigt att komma ihåg syftet med sociala företag! Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i en egen försörjning! Om sociala företag blir en del av näringslivet och vi kan hitta vägar för samarbete blir det utvecklande för hela samhället. Datum Underskrift Projektledare 12