VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 1(5) Handlingsplan dyslexi
VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 2(5) Innehållsförteckning 1.Screening... 3 1.1 Screening år 6... 3 1.2 Screening år 7... 3 1.3 Ytterligare diagnostisering... 3 1.4 Åtgärdsprogram skrivs... 3 2. Exempel på åtgärder... 3 Om en elev diagnostiseras med dyslexi genomför specialpedagog tillsammans med undervisande lärare en individuell behovsbedömning. Nedan följer ett antal åtgärder som kan vara möjliga utifrån bedömt behov.... 3 3. Hur kan man hjälpa eleven i skolan?... 4 4. Vad gäller vid prov?... 5
VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 3(5) 1.Screening 1.1 Screening år 6 Fyra olika diagnoser görs i sep okt (tecken- ord- och meningskedjor, DLS ordförståelse, DLS läsförståelse, DLS rättstavning). Ansvarig svensklärare utför diagnoserna. Därefter går speciallärare och svensklärare igenom resultat. Eventuell ytterligare diagnos utförs av speciallärare Eventuella nya elever testas av speciallärare efter överrenskommelse med undervisande lärare. 1.2 Screening år 7 Läsförståelsediagnos utförs i februari (LS läsförståelse). Eventuell ytterligare diagnostisering utförs av speciallärare. 1.3 Ytterligare diagnostisering Behövs ytterligare diagnostisering kontaktas stödteamet. 1.4 Åtgärdsprogram skrivs Åtgärdsprogram skrivs om skolan upptäcker att en elev har läs- och skrivsvårigheter och därigenom behöver extra stöd. 2. Exempel på åtgärder Om en elev diagnostiseras med dyslexi genomför specialpedagog tillsammans med undervisande lärare en individuell behovsbedömning. Nedan följer ett antal åtgärder som kan vara möjliga utifrån bedömt behov. Att få texter upplästa. Att få låna en elev-cd till textboken. Att använda dator med stavningskontroll. Att få muntliga prov. Att få förlängd provtid. Att få skriftligt det läraren går igenom på tavlan. Möjlighet att gå i liten grupp vid ett eller flera tillfällen. Att använda miniräknare
VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 4(5) 3. Hur kan man hjälpa eleven i skolan? Nedan följer ett stöd till berörda pedagoger att beakta vid undervisningen av elever med dyslexi. Nivå av anpassning bestäms i samverkan med specialpedagog. Lyssna på eleven! Eleven måste få känna sig bra på något. Uppmuntra intressen både i och utanför skolan. Låt eleven visa något han/hon är bra på för klasskamraterna. Ha positiva förväntningar på eleven. Hjälp eleven att planera och strukturera arbetet. Ge eleven tid att arbeta i egen takt och att hinna avsluta en arbetsuppgift. Eleven måste få uppleva att han/hon lyckas. Lägg inte ribban så högt att elevens framsteg inte blir synliga. Sätt istället upp små mål och beröm när han lyckas. Placera eleven nära läraren så är det lättare att fråga om något är oklart. Ha muntliga genomgångar med ordförklaringar. Ge muntlig sammanfattning och dela ut nedskrivna stödord eller bilder. Låt eleven få en egen bok för att göra understrykningar i. Det sparar mycket tid att slippa läsa hela texten flera gånger. Tänk på lärobokens layout. Är den lätt att läsa eller är det ett myller av små bokstäver? Tvinga inte eleven att läsa högt inför klassen. Diskutera med eleven hur han/hon vill ha det. Använd scheman med mycket luft och färger. Planera hur tavlan används. Läs upp texten och använd tydlig stil. Lär eleven använda alternativa verktyg. Elever har olika inlärningsstilar. En del lär sig bäst genom att se (visuellt), andra genom att lyssna (auditivt), göra (kinestetiskt) eller känna (taktilt). Tvinga aldrig en elev att skriva på tavlan. Lär eleven göra tankekartor. Dela gärna ut kopior i förväg av overhead- och powerpointbilder, Eleven kan lyssna utan att tänka på att skriva av och slipper då fjärilar i magen. Se till att kopior som delas ut är tydliga. Hänvisa gärna direkt till aktuella sidor när eleven ska leta efter information på Internet.
VÄSTERÅS STAD 2011-10-06 5(5) 4. Vad gäller vid prov? Om möjligt bör eleven få visa sina kunskaper utan att hejdas av svårigheterna med att läsa och skriva. Här följer förslag på olika redovisningssätt. Nivå av anpassning bestäms i samverkan med specialpedagog. Film Utställning Föredrag Demonstration Dramatisering Intervju Tankekarta Affisch Ett skriftligt prov måste ha en lättläst, tydlig text. Läs eventuellt upp några frågor en i taget för hela klassen och fråga att alla har förstått frågorna. Eleven kan få lyssna på frågorna med hjälp av talsyntes och hörlurar. Eleven kan skriva svaren på dator. Rätta inte elevens stavfel utan bedöm faktainnehållet. Var medveten om att svaren kan påverkas av elevens läs- och skrivförmåga och i så fall inte visar elevens verkliga kunskaper. Eleven kan få muntliga prov. En sekreterare kan läsa upp frågorna för eleven och skriva ner svaren. Eleven kan tala in svaren på mp3-spelare. Om eleven får längre tid på skriftligt prov så försvinner ett stressmoment. Senast reviderad 2011-10-06