JUBN07 Allmän avtalsrätt TYPSVAR OMTENTAMEN HT 2016 Tid: Onsdag 7 december 2016, kl. 9.00 13.00 Plats: Tetra Laval Examinator: Ola Svensson Tillåtna hjälpmedel: Se nästa sida Examination: Tentan består av fyra frågor. Varje korrekt besvarad fråga kan ge max 10 poäng. Därutöver tillkommer poäng för deltagande i projektet (max 5 poäng (om förutsättningarna för erhållande av projektpoäng, se utdelat material)). Tentan i förening med projekten kan alltså totalt ge 45 p. Anteckna ditt skrivningsnummer här och spara detta blad! Betygsgränser: B = 22-26 poäng BA = 27-32 poäng AB = 33-45 poäng Resultat anslås med ditt skrivningsnummer på kurshemsidan 22 december 2016. Digital tentamenskod: 151697435 Du ska alltid logga in med ditt STiL-id vid en digital tentamen. Ditt personliga STiLid anger du där DigiExam efterfrågar ett Student code. Du ska alltid skriva ditt examinationsnummer samt de fyra sista siffrorna i ditt personnummer överst i svaret på varje ny fråga. Om legitimation ej uppvisas vid skrivningstillfället får studenten inte skriva tentamen. Ange tillämpliga lagrum och motivera dina svar väl! Tid och plats för skrivningsgenomgång kommer att anslås på kursens hemsida. Du har därefter möjlighet att till examinator inkomma med skriftliga synpunkter på rättningen. Skrivningsnumret och de fyra sista siffrorna i Ditt personnummer skall anges på alla blad i samtliga svarshäften. Omslagssidan kommer att skiljas från svarsformulären innan dessa överlämnas till rättande lärare för anonym rättning. Ditt namn förblir okänt för lärarna under rättning. Lycka till!
Tillåtna hjälpmedel: Lagtext, rättsfallsregister (se nedan). Som lagtext räknas även artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 utan kommentarer, Principles of European Contract Law utan kommentarer samt Draft Common Frame of Reference (se kursens hemsida). Vidare räknas som lagtext Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal utan kommentarer (se kursens hemsida). Bilaga 1 till rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder (den s.k. svarta listan) utgör lagtext. Även Christina Ramberg Avtalslagen 2010 får medtas utan kommentarer. Tillåtna anteckningar: Alla typer av anteckningar i medförd lagbok. Att anteckningar endast får göras i medförd lagbok innebär att anteckningar inte får ha gjorts i medtagna SFS-kopior och liknande. Anteckningar får enbart förekomma i en lagbok. Som anteckningar i lagbok räknas även egenhändigt utformade anteckningar för hand eller i maskinstil om minst 11 punkter som förts in på ett papper som i sin helhet klistrats in på ett tomt utrymme i lagboken. Sådana papper får däremot inte klistras in i lagboken på ett sådant sätt att de täcker någon form av tryckt text, dvs. rättigheten i fråga gäller endast tomma utrymmen i lagboken. Vidare gäller att ett inklistrat papper inte får vara större än den sida på vilket det klistrats in. Anteckningar får vidare inte göras i fristående komplement (tillägg) till lagbok. Artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 och Principles of European Contract Law får som ovan angivits endast medtas utan kommentarer och anteckningar (se Tillåtna hjälpmedel). Samma sak gäller det ovan nämnda rådsdirektivet. När det gäller DCFR får anteckningar som har anknytning till artiklarna på sidan ifråga göras i marginalen, dock ej på baksidan till någon av de utskrivna sidorna. Rättsfallsregister: Rättsfallsregister i lagbok får kopieras. En student som har tagit med sig Nordstedts blå lagbok får alltså kopiera upp rättsfallsregistret i den röda lagboken (Thomson Fakta). Vidare får utan kommentarer rättsfallsingresser kopieras från Zeteo och tas med, inklusive de hänvisningar till andra rättsfall som kan finnas inom parantes direkt under ingressen. Däremot får inte någon annan del av rättsfallstexten kopieras och tas med, dvs. rättigheten i fråga gäller alltså endast sådan text utan kommentarer som angivits i föregående mening. Som ovan påpekats får anteckningar endast göras i en lagbok.
FRÅGA 1 Beata Oscarsson ärvde i oktober 2014 ett litet företag som tillverkar komponenter till vissa typer av maskiner. I februari 2015 ingick Beata ett avtal med Olga Falk som äger ett teknikföretag med många anställda och en omfattande verksamhet. I avtalet mellan parterna anges att Beata under åtta år ska tillverka och leverera specialanpassade komponenter till Olgas maskiner. I det skriftliga avtal, som parterna undertecknade, ingår bland annat en indexklausul som föreskriver att priset på komponenterna ska anknytas till Kostnadsindex nr 8. Klausulen infördes i avtalet på Olgas initiativ efter det att Beata uttryckt en tydlig önskan om att få ett fullgott skydd mot kostnadsökningar. Olga underströk med bestämdhet innan avtalet ingicks att indexet i fråga var det bästa på marknaden. Efter avtalets ingående visade det sig emellertid att Kostnadsindex nr 8 inte gav Beata någon större kompensation för de omfattande kostnadsökningar som hon drabbades av. Redan år 2015 började Beata få svårt att få sina kostnader täckta och tog kontakt med Olga för att få till stånd en omförhandling. Olga avfärdade emellertid Beatas begäran med att det nog kom att ordna sig framöver. Så blev emellertid inte fallet, det blev bara värre och under 2016 täckte indexet endast en obetydlig del av Beatas omfattande kostnadsökningar. Eftersom Olga är Beatas i särklass största affärspartner påverkar det inträffade starkt lönsamheten för Beatas företag. Olga är dock fortfarande ovillig att omförhandla avtalet. Beata kräver nu i första hand att Olga ska ersätta henne fullt ut för de kostnadsökningar som hon hittills haft och att priset på komponenterna framöver knyts till Teknikindex PQ som visat sig vara bättre ägnad åt att ge kompensation för den typ av kostnadsökningar som Beata drabbats av. I andra hand kräver Beata att avtalet ska förklaras overksamt på grund av det inträffade, alltså att avtalet ska upphöra att gälla. Beata framhåller att hon inte räknat med de omfattande kostnadsökningarna och att hon i vart fall utgått från att hon skulle bli kompenserad genom indexklausulen. Olga bestrider Beatas krav med motiveringen att det ingångna avtalet är bindande mellan parterna. När Beata säger att hon förlitade sig på Olgas uppgifter pekar Olga på punkt 35 i avtalet, där det under rubriken Övrigt står att Olga inte ansvarar för uppgifter som inte införts i det skriftliga avtalet. Tilläggas kan att det skriftliga avtalet ensidigt upprättats av Olga. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera Beatas båda krav! Kommentera parternas påståenden och begrunda olika möjligheter! Utred olika tänkbara argument och vilken inverkan de kan ha på bedömningen!
TYPSVAR FRÅGA 1 I frågan gör Beata i första hand gällande att hon har rätt till ersättning för de kostnadsökningar som hon hittills haft och att priset på komponenterna framöver knyts till Teknikindex PQ som visat sig vara bättre ägnat åt att ge kompensation för den typ av kostnadsökningar som Beata drabbats av. Enligt motiven till 36 avtalslagen kan ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende med hänsyn till bland annat ändrade förhållanden. Så kan vara fallet om det har skett en betydande rubbning av balansen mellan parternas prestationer som varit oförutsebar och till nackdel för den ena parten. Det framhålls ibland att offergränsen ska ha uppnåtts. Eftersom det valda indexet endast täckte en mindre del av Beatas kostnadsökningar skulle Beata kunna hävda att offergränsen överskridits. I vilken utsträckning som händelseutvecklingen varit oförutsebart framgår inte klart av frågan. Det anges dock att Beata inte räknat med de omfattande kostnadsökningarna. Vidare kan Beata hävda att kostnadsutvecklingen berott på händelser utanför hennes kontroll och att detta också bör ges relevans för en tillämpning av 36 avtalslagen (om 36 och ändrade förhållanden, se Ramberg Allmän avtalsrätt s. 198 ff.). Hänsyn får också tas till att parterna utgått från att Beata skulle ha ersättning för kommande kostnadsökningar (gemensam förutsättning) och att indexklausulen avsåg att förverkliga detta mål. Händelseutvecklingen har dock lett till att syftet i fråga förfelats, alltså anknytningen till Kostnadsindex 8 har inte kompenserat Beata för kostnadsökningarna (jfr NJA 1983 s. 385, som vi gått igenom på en seminarieövning). Visserligen kan det hävdas att en part bör ansvara för val av indexklausuler (erfarenheten av sådana är större i dag än vad som var fallet när parterna ingick arrendeavtalet i 1983 s. 385). Vikt bör emellertid också läggas vid omständigheterna vid avtalets tillkomst. Klausulen intogs ju i avtalet på Olgas initiativ efter det att Beata uttryckt en tydlig önskan om att få ett fullgott skydd mot kostnadsökningar. Olga underströk också med bestämdhet innan avtalet ingicks att indexet i fråga var det bästa på marknaden. Detta gör att Beata kan hävda att Olga bör bära risken för att syftet med klausulen förfelades. Visserligen anges det i avtalet att Olga inte ansvarar för uppgifter som inte intagits i avtalet (en slags integrationsklausul). Men denna ansvarsfriskrivning är inte särskilt framträdande eftersom den införts under rubriken övrigt och införts först under p. 35. Avtalet var också ensidigt upprättat av Olga. Beata kan därför göra gällandet att Olga inte på ett tillräckligt tydligt sätt har friskrivit sig från sitt ansvar för lämnade uppgifter. Olga har visserligen störst ansvar för uppgifterna om hon medvetet lämnat oriktiga uppgifter (dolus) om det valda indexet till Beata eller i vart fall bort inse att uppgifterna inte var välgrundade (culpa). Men det kan hävdas att hon har ett visst ansvar även om hon i god tro lämnat uppgifterna (jfr betydelsen av lämnade uppgifter i förrutsättningsläran). Ett rättsfall som också kan nämnas är RH 14:80 (som vi gått igenom på en seminarieövning). Även i detta fall hade en indexklausul inte kompenserat för kostnadsökningarna. Hänsyn togs både till betydelsen av att det drabbade bolaget gjort ett affärsmässigt misstag och att bolaget inte haft något affärsförhållande av någon större omfattning med någon annan än kommunen. Hovrätten drog slutsatsen att det vore oskäligt om bolaget skulle drabbas av den stora oförutsedda kostnadsökningen och ansåg att båda parterna skulle ansvara för det inträffade, vilket ledde till att bolaget fick knappt hälften av det yrkade beloppet. I vårt fall äger Beata ett litet företag och har enbart bedrivit verksamheten under en begränsad tid, medan Olga äger ett företag med många anställda och en omfattande verksamhet. Vidare är Olga Beatas i särklass största affärspartner. Beata skulle kunna hävda att även hon intar en underlägsen ställning som bör beaktas. Det ovan sagda gör att Beata kan göra gällande att hennes krav om att bli kompenserad för de kostnadsökningar som hon hittills drabbats av och att priset på komponenterna ska knytas till Teknikindex PQ helt eller åtminstone delvis bör godtas.
När det gäller den alternativa möjligheten att avtalet ska förklaras overksamt kan Beata hävda att förutsättningsläran kan tillämpas. Även om Högsta domstolen i NJA 1989 s. 614 framhållit att förutsättningsläran inte ska användas för att jämka ett avtalsvillkor i skärpande riktning (vilket är kännetecknande för Beatas förstahandskrav) är det inget som hindrar att den tillämpas för att förklara ett avtal overksamt på grund av bristande förutsättningar (alltså att händelseutvecklingen blev en annan än vad förutsättningskontrahenten utgått från), jfr NJA 1985 s. 178. Beata kan göra gällande att rekvisiten i förutsättningsläran är uppfyllda innebärande att hon förutsatte att indexklausulen skulle kompensera för kostnadsutvecklingen, att detta var väsentligt för henne (hon skulle annars inte ha godtagit indexet), att Olga borde han insett detta samt att Olga bör bära risken för att Beatas förutsättning brast. När det gäller riskbedömningen skulle Beata exempelvis kunna hävda att Olga bör bära risken eftersom det var på hennes inrådan som indexklausulen ifördes i avtalet, att hon med bestämdhet påstod att klausulen var den bästa på marknaden samt att Olga varit den part som haft bäst möjlighet att överblicka händelseutvecklingen (om förutsättningsläran, se t.ex. Lehrberg Avtalstolkning s. 269 ff. och Ramberg Allmän avtalsrätt s. 211 ff. (10 p.)
FRÅGA 2 Göte Halvarsson äger ett företag som tillverkar bullmaskiner. Han är intresserat av att låta Amanda Niklasson verka som återförsäljare för hans produkter på den skånska marknaden. Göte inleder förhandlingar med Amanda i början av april och i mitten av maj undertecknar parterna ett förslag till avtal om återförsäljning av Götes produkter. I förslaget som har beteckningen Avsiktsförklaring står bland annat att parterna är inriktade på att ingå ett slutligt återförsäljaravtal. Det står vidare att Göte först ska låta Amanda under sommaren sälja ett begränsat antal maskiner från ett särskilt lager. Amanda börjar omgående bygga upp en omfattande försäljningsorganisation och redovisar kostnaderna för denna i ett brev till Göte i mitten av juni. Hon säljer också en rad maskiner från Götes särskilda lager. I slutet av augusti skickar Göte ett brev till Amanda, där han skriver att han tycker att allt ser bra ut och att han ser fram emot att teckna det slutliga avtalet i mitten av november. Några dagar senare skickar Amanda ett svar till Göte, där det står Läst och godkänt. Amanda bygger därefter ut sin försäljningsorganisation under september och oktober för att med framgång kunna verka som återförsäljare för Götes produkter. Hon informerar också Göte om sina åtgärder. När Amanda kontaktar Göte i mitten av november säger emellertid Göte att han inte längre är intresserad av att ingå något återförsäljaravtal med Amanda. Han framhåller att han tänker låta återförsäljningsrätten gå till Asta Lundberg. Amanda får också från säkra källor reda på att Göte redan i början av september bestämt sig för att inte ingå något avtal med Amanda och att han tämligen omgående därefter inlett förhandlingar med Asta. Amanda hävdar nu i första hand att Göte saknar rätt att dra sig ur och i andra hand att hon i vart fall är berättigad till ersättning av Göte för alla de kostnader som hon haft för att bygga upp en onödig försäljningsorganisation och den förlust i övrigt som hon lider på grund av att det tilltänkta återförsäljaravtalet inte kommer att fullgöras. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera Amandas krav! Kommentera parternas påståenden och begrunda olika möjligheter! Utred olika tänkbara argument och vilken inverkan de kan ha på bedömningen! Anton Limers är vaktmästare på konsultföretaget Teamservice. Eftersom han anser att företagets kontorsutrustning behöver förnyas beställer han en avancerad kontorsmaskin av företaget Tryon för 125 000 kr för Teamservice räkning. I beställningen står att han hoppas att Teamservice kommer att godkänna köpet. Efter att ha tagit del av beställningen skickar Tryons ägare Gertrud Bengtsson till Teamservice ägare Valdemar Nyman dels en kopia av Antons beställning, dels en bekräftelse i vilken det står att Tryon accepterar beställningen i fråga. Valdemar kastar kopian av beställningen och bekräftelsen i papperskorgen utan att bry sig om att kontakta Tryon. När kontorsmaskinen drygt två månader senare i enlighet med beställningen levereras till Teamservice lokaler vägrar Valdemar att betala och ta emot maskinen. Han påstår att han inte kan hållas ansvarig för beställningar som Anton gör på eget bevåg. Gertrud svarar att hon skickat bekräftelsen till Valdemar för att ta reda på om Teamservice var beredd att godta Antons beställning, att hon utgått från att ett köp kom till stånd om inte Valdemar protesterade mot bekräftelsen och att Valdemar måste ha förstått detta. Gertrud hävdar att ett bindande köp mellan Teamservice och Tryon därför kommit till stånd på grund av Valdemars passivitet. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Kommentera parternas påståenden och begrunda olika möjligheter! Utred olika tänkbara argument och vilken inverkan de kan ha på bedömningen!
TYPSVAR FRÅGA 2 A. I frågan har parterna i mitten av maj efter förhandlingar upprättat ett förslag till återförsäljaravtal som har beteckningen Avsiktsförklaring. Av förslaget framgår att parterna är inriktade på att ingå ett ingå ett återförsäljaravtal innebärande att Amanda ska ges återförsäljningsrätten till Götes produkter på den skånska marknaden. Även om den närmare innebörden av avtalet får bestämmas med hjälp av regler om avtalstolkning finns det inget som tyder på att parterna ingått ett bindande föravtal eller liknande, något som gäller oavsett om man utgår från en partsinriktad eller mer objektivt inriktad (objektiverad) tolkning av dokumentet. Det faktum att Amanda ska sälja maskiner från ett särskilt lager tyder exempelvis på att tanken varit att Amanda ska ges en viss prövotid innan ett slutligt ställningstagande. Däremot kan det hävdas att förhandlingarna i och med upprättandet av avsiktsförklaringen kommit så långt att det uppkommit en förpliktelse att ta hänsyn till Amandas intresse av att begränsa sina kostnader om något återförsäljaravtal inte kom till stånd (jfr NJA 1990 s. 745 och 1978 s. 147), alltså att uppträda lojalt och hålla Amanda informerad i relevanta avseenden. Det kan hävdas att denna plikt förstärks när Göte efter det att Amanda redovisat sina kostnader och sålt en rad av maskinerna från lagret meddelar henne att det ser bra ut och att han ser fram emot att teckna återförsäljaravtalet i mitten av november. Den uppkomna lojalitetsplikten kan knappast anses uppfylld när Göte i början av september beslutar sig för att inte ingå något avtal med Amanda utan att meddela detta inom skälig tid till henne. Han borde förstå att Amanda genom hans agerande förstärks i tron att ett avtal kommer att ingås och att det strider mot affäretiska krav att inte upplysa henne om hans inställning (jfr Kleinemans artikel om NJA 1990 s. 745). Resultatet blir att Amanda skulle kunna hålla Göte ansvarig med hjälp av reglerna om culpa in contrahendo på grund av att hon blivit vilseledd av Göte. Enligt dessa regler är Amanda berättigad till ersättning enligt tillitsintresset eller det negativa kontraktsintresset (jfr NJA 1963 s. 105 och NJA 2012 s. 1095). Amanda ska alltså försättas i samma ekonomiska situation som om något vilseledande inte hade ägt rum. Detta innebär att hon ska få ersättning för de onödiga kostnader som hon haft under september och oktober. Däremot är hon inte berättigad till ersättning för de kostnaderna som hon haft i maj och juni. Dessa hade ju hon haft även om något vilseledande inte ägt rum, alltså om Göte i början av september upplyst henne om att han inte tänkte ingå något återförsäljaravtal. En diskussion kan dock - utifrån reglerna om avtalstolkning - föras om parterna genom Götes meddelande i augusti i förening med Amandas svar Läst och godkänt ingått ett bindande föravtal, vilket förutsätter att avtalet mot bakgrund av den tidigare avsiktsförklaringen och så vidare inte är alltför opreciserad och allmänt hållen (jfr NJA 1978 s. 147). I så fall gör sig Göte skyldig till avtalsbrott om han drar sig ut och kan bli skyldig att betala ersättning enligt det positiva kontraktsintresset, alltså även för de förluster som Amanda drabbas av på grund av att avtalet inte fullgörs. (7 p.) B. I detta fall har Anton beställt en avancerad kontorsmaskin av företaget Tryon för 125 000 kronor för Teamservice räkning. I beställningen står att han hoppas att Teamservice kommer att godkänna köpet, vilket innebär att det av beställningen framgår att Anton inte anser sig ha behörighet att avge ett bindande anbud. I NJA 1977 s. 25, där en läkare utan behörighet beställt en patientvändare av en stiftelse, stiftelsen skickat rekvisitioner och bekräftelser samt landstinget varit passiv uppkom frågan om landstingets passivitet skulle ge upphov till avtalsverkan. Högsta domstolen fann dock att arten och omfattningen av parternas förbindelse inte var sådan att landstinget blev bunden på grund av passivitet och att detta gällde oavsett vad stiftelsen avsett med att skicka rekvisitioner och orderbekräftelser och vad landstinget måste ha insett om stiftelsens avsikt. Rättsfallet har
behandlats på en seminarieövning. I det aktuella fallet kan det på motsvarande sätt hävdas att det inte finns något som tyder på att arten och omfattningen av parternas förbindelse var sådan att Teamservice skulle bli bunden på grund av Valdemars passivitet och att detta gällde oavsett vad Tryon avsett med att skicka bekräftelsen och vad Valdemar måste ha insett om Gertruds avsikt. Tilläggas kan att Valdemar inte uppmanat Tryon att inkomma med något anbud (jfr kombinationsregeln, alltså 9 avtalslagen i förening med 6 andra stycket avtalslagen) och att Valdemar inte tidigare fört någon förhandling om inköp av maskinen i fråga (jfr regeln om presumtionsverkan i 21 lagen om handelsagentur). Möjligen skulle Tryon kunna hävda att även om Anton inte hade behörighet att köpa kontorsmaskinen så hade han en slags tillitsfullmakt eller ställningsfullmakt att för Teamservice räkning uppmana Tryon att lämna anbud med resultatet att kombinationsregeln skulle bli tillämplig. Det går dock att ifrågasätta om en vaktmästare har en sådan behörighet när det gäller avancerade kontorsmaskiner värda 125 000 kronor. (3 p.)
FRÅGA 3 Klara Hillertz äger en liten antikvitetsaffär i centrala Lund. Hon har tecknat en företagsförsäkring med försäkringsbolaget Tryggia. I försäkringsavtalet förskrivs följande under punkt 12 Försäkringen gäller för skada, t.ex. stöld och skadegörelse, genom inbrott då någon olovligen med våld brutit sig in eller med dyrk tagit sig in i lokal som uppfyller för försäkringen gällande krav på inbrottsskydd. Klara har vidare efter inrådan från Tryggia anlitat bevakningsföretaget Josefssons. Hon har även installerat ett mycket avancerat system av lås för att ytterligare öka säkerheten. Trots detta lyckas några tjuvar ta sig in i Klaras förvaringsutrymmen och stjäla ett antal värdefulla antikviteter. Inbrottet har förövats med hjälp av falska nycklar, vilka med all sannolikhet kopierats från dem som Klara haft förvarade hos Josefssons. När Klara kräver försäkringsersättning svarar Sonja Burman, som är behörig företrädare för Tryggia, att Klara inte har rätt till någon ersättning med motiveringen att ordet dyrk i det ovannämnda försäkringsvillkoret inte omfattar falska nycklar, alltså obehörigen kopierade nycklar. Sonja framhåller vidare att det på Tryggias hemsida under länken Information om våra försäkringar anges att falska nycklar inte omfattas av ordet dyrk. Klara svarar att hon inte kände till detta och att hon enbart läst vad som stod i själva försäkringsavtalet. Hon understryker att hon utgått från att ordet dyrk även omfattar falska nycklar och att hon inte lämnat ut nycklarna till Josefssons om hon inte haft denna uppfattning. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Kommentera parternas påståenden och begrunda olika möjligheter! Utred olika tänkbara argument och vilken inverkan de kan ha på bedömningen! Korkskruvsfabrikanten Holger Götze har beslutat sig för att sälja två av sina tillverkningsmaskiner. Han kontaktar därför Angelika Hallman som han vet är intresserad av att köpa maskinerna för sin näringsverksamhet. Efter hårda förhandlingar kommer parterna överens om att priset för maskinerna ska vara 2 miljoner kronor. De kontaktar därefter juristdocenten Joakim Svantesson och ber denne att upprätta en avtalstext som de kan underteckna. Joakim upprättar två exemplar av en avtalstext och låter den ena undertecknas av Holger och den andra undertecknas av Angelika. Undertecknandet sker på Joakims kontor. Holger läser noga igenom sitt exemplar innan han skriver på och Angelika läser noga igenom sitt exemplar innan hon skriver på. Någon diskussion om priset förs inte mellan parterna innan de lämnar kontoret. Men innan undertecknandet yttrade Holger till Angelika Så bra att vi kom överens, nu när vi ska skriva på. När Angelika en vecka senare kommer för att hämta maskinerna hos Holger kräver Holger att Angelika ska betala 2 miljoner kronor för maskinerna. Angelika svarar dock att hon inte är skyldig att betala mer än 1,5 miljoner kronor. Som stöd för sitt krav visar Holger upp sitt exemplar av avtalstexten och pekar på punkt 3, där det står Avtalat pris: 2 miljoner kronor, medan Angelika som stöd för sin ståndpunkt visar upp sitt exemplar av avtalstexten och pekar på punkt 3, där det står Avtalat pris: 1,5 miljoner kronor. Det visar sig sedermera att Joakim av misstag skrivit summan 1,5 miljoner kronor i det exemplar som Angelika undertecknat. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Kommentera parternas påståenden och begrunda olika möjligheter! Analysera olika tänkbara argument och vilken inverkan de kan ha på bedömningen!
TYPSVAR FRÅGA 3 A. Frågan gäller här om Klara är berättigad till ersättning av Tryggia för inbrott som utförts med hjälp av falska nycklar trots att det i p. 12 i försäkringsvillkoren talas om att något tagit sig in med dyrk. I det snarlika fallet NJA 1989 s. 346 framhöll Högsta domstolen med hänvisning till lagen om försäljning av dyrkverktyg att ordet dyrk inte omfattar en falsk nyckel (en slags språkinriktad tolkning). Domstolen påpekade också att en sådan begränsning vilade på en rationell motivering och att en utvidgning av försäkringsskyddet skulle öka risken för fingerade försäkringsfall. Trots detta ansåg domstolen att villkoret i fråga kunde jämkas med stöd av speciella omständigheter. Högsta domstolen skrev att försäkringstagaren visat en ovanligt långtgående omsorg på att förebygga stölder hos bolaget. Det framhölls också att även om villkoren i en objektiv mening varit tydliga framstod försäkringstagarens misstag som förståeligt. Domstolen ansåg vidare att det krävdes ett betydande mått av eftertanke hos den ordinäre försäkringstagaren för att han ska kunna inse räckvidden i begränsningarna i försäkringsgivarens ansvar och att detta inte minst gällde skillnaden mellan dyrk och falsk nyckel. Det framhölls också att det var på försäkringbolagets direkta föranstaltande som försäkringstagaren anlitade det aktuella bevakningsföretaget. Även om detta inte kunde läggas försäkringsgivaren till last som försummelse ansåg domstolen att det hade betydelse vid skälighetsprövningen enligt 36 avtalslagen. På grund av de väsentliga likheterna med det nämnda rättsfallet kan Klara hävda att p. 12 i försäkringsvillkoren bör jämkas och att ersättning därför bör utgå även om en tolkning av villkoret stöder Tryggias uppfattning. En skillnad jämfört med rättsfallet var dock att Tryggia på sin hemsida under länken Information till våra kunder anger att falska nycklar inte omfattas av ordet dyrk. Det kan dock hävdas att det krävs en tydlig hänvisning till länken i försäkringsavtalet för att informationen ska påverka tolkningen av avtalsinnehållet (jfr reglerna om inkorporering). Eftersom inget tyder på att detta skett och Klara inte kände till informationen utan utgick från att ordet dyrk omfattade falska nycklar torde hon med hänvisning till det ovan nämnda rättsfallet kunna hävda att hon gjort ett förståeligt misstag och att villkoret bör jämkas med hänsyn till omständigheterna. Att precisering av ett avtalsvillkor sker under länken i fråga kan framstå som oväntat, vilket inskärper vikten av ett klargörande. Tilläggas kan att tingsrätten ansåg att samma slut kunde nås med hjälp av oklarhetsregeln eftersom domstolen ansåg att försäkringsvillkoret inte på ett tillräckligt tydligt sätt klargjorde att falska nycklar inte omfattades av försäkringsskyddet. Även om Högsta domstolen inte ansåg att det gick att tolka försäkringsvillkoret till förmån för försäkringstagaren kan ett resonemang om hur försäkringsvillkoret bör tolkas föras utifrån de regler om partinriktad tolkning (betydelsen av parternas insikter och avsikter), objektiverad tolkning (t.ex. bedömningsgrunderna i NJA 2001 s. 750, där HD betonade betydelsen av vad som framstod som en förnuftig och rimlig reglering och så vidare) och kompletterande eller särskilda tolkningsregler (t.ex. oklarhetsregeln) som vi gått igenom på kursen. Som framgått tillämpade dock Högsta domstolen 36 avtalslagen i stället för regler om avtalstolkning i NJA 1989 s. 346 för att berättiga försäkringstagaren till ersättning. (8 p.) B. I detta fall kom Holger och Angelika muntligen kommit överens om att priset ska vara 2 miljoner kronor för tillverkningsmaskinerna. Därefter bad de Joakim att upprätta en avtalstext som de kunde underteckna. Av misstag skrev dock Joakim summan 1,5 miljoner kronor i det exemplar som Angelika undertecknade. Resultatet blev att den språkliga lydelsen av avtalstexterna skilde sig åt och att parterna förklaringar objektivt
tolkade därmed avvek från varandra. Holger yttrade dock innan undertecknandet Så bra att vi kom överens, nu när vi ska skriva på. Detta innebär att Holger kan hävda att Angelika måste eller i vart fall borde ha insett att han utgick från att det avtalade priset var två miljoner kronor, vilket innebar att hon inte hade fog att sluta sig till att den tidigare överenskommelsen hade ändrats. Holger hade också fog att tro att priset var två miljoner kronor med hänsyn till att denna summa var angiven i hans exemplar av avtalstexten. Resultatet blir att en tillämpning av dolus- eller culpamodellen leder till att det avtalade priset är 2 miljoner kronor. (2 p.)
FRÅGA 4 I litteraturen har Peter Benson presenterat en teori om likvärdiga prestationer. I ett dokument med beteckningen Ekvivalensprincipen (som ingår i kurslitteraturen) har jag beskrivit de övergripande dragen i Bensons teori. I denna teori ställer Benson upp vissa rekvisit för att ett avtal ska kunna åsidosättas på grund av oskälighet. A. Redogör för de rekvisit som Benson ställer upp för att ett avtal ska åsidosättas på grund av oskälighet! Utgå från vad som står i dokumentet Ekvivalensprincipen! I boken Allmän avtalsrätt (som ingår i kurslitteraturen) uppmärksammar Jan & Christina Ramberg hur betydelsen av illojalitet kommer till uttryck i vissa regler om hur innehållet i ett avtal ska bestämmas (avtalstolkning). De framför också vissa synpunkter om hur långt dessa regler bör utsträckas. B. Redogör för Jan & Christina Rambergs ovannämnda framställning! En omdiskuterad fråga är vad som gäller om parterna i ett avtal hänvisar till olika standardavtal och de tvistar om vad som gäller på en punkt där standardavtalen skiljer sig åt. I den juridiska doktrinen talas det om battle of forms eller kolliderande standardavtal och olika modeller för hur sådana tvister ska lösas har presenterats. Modellerna har beskrivits i din kurslitteratur. C. Redogör för vilka lösningsmodeller som har presenterats!
TYPSVAR FRÅGA 4 A. I litteraturen har Benson förespråkat att ekvivalensprincipen bör uppfattas som en presumtionsregel. Han uttrycker saken så att avtalsrätten bör utgå från att parterna avser att utbyta prestationer med lika värde. I sin praktiska tillämpning innebär denna ståndpunkt att när en person köper en vara, anlitar en hantverkare och så vidare så antas han ha avsikten att ingå avtalet på marknadsmässiga grunder, såvida inte motparten kan bevisa motsatsen. För att en domstol ska åsidosätta ett avtal på grund av oskälighet måste den enligt Benson undersöka följande. För det första måste den undersöka om den bristande ekvivalensen är väsentlig: endast om väsentlighetsrekvisitet är uppfyllt kan avtalet lämnas utan avseende, ett krav som han uppställer av rent praktiska skäl. Om domstolen kommer fram till att ekvivalensbristen är väsentlig måste den därefter undersöka orsakerna till den bristande jämvikten mellan parternas prestationer. Ger då åberopad bevisning tillräckligt starkt stöd för slutsatsen att det fanns en gåvoavsikt eller assumption of risk gäller avtalet mellan parterna. Om det däremot visar sig att så inte är fallet lämnas avtalet utan avseende som oskäligt. För att kunna avgöra om den rättshandlande med hänsyn till åberopade fakta hade en gåvoavsikt är det väsentligt att analysera varför han ingick avtalet: om en förälder sålt en sak till sina barn för ett underpris är det rimligt att dra slutsatsen att det var fråga om en partiell gåva, medan så inte är fallet om han sålde saken till en främmande person. Om det framkommer att en person medvetet avstått ifrån att närmare ta reda på marknadspriset och därför implicit kan sägas ha gått med på att vissa avvikelser föreligger det som Benson kallar för assumption of risk. Se dokumentet Ekvivalensprincipen (som ingår i kurslitteraturen och är tillgängligt på kurshemsidan). (3 p.) B. När det gäller betydelsen av lojalitet framhåller Jan & Christina Ramberg att det är angeläget att en part försöker hindra att missförstånd uppstår om ett avtals innehåll. Ondtros- eller dolusprincipen innebär att den part som känt till att motparten uppfattat avtalet på annat sätt än han själv blir bunden av motpartens uppfattning. Denna princip kan sägas uttrycka en plikt att klargöra förhållandet innan avtalet ingås. De anger också att principen ligger till grund för visa regler, exempelvis passivitetsregeln i 6 andra stycket avtalslagen. De framhåller vidare att det ibland inte krävs mer än att parten bort inse förhållandet och att kravet kan urvattnas ytterligare till haft anledning räkna med, kan antas ha uppfattat eller liknande. Jan & Christina Ramberg hävdar dock att man bör vara försiktig med att utsträcka ondtrosregelns tillämpningsområde genom att sänka förutsättningarna för ond tro och beviskraven. De framhåller att illojalitet bestående i att en part inte klargjort förhållanden som han borde ha förstått att motparten missuppfattat kan bli aktuellt när parten intar en starkare ställning i form av kunskap och erfarenhet. De anser dock att när två jämbördiga parter har ingått ett avtal är det inte självklart vem av parterna som har en klargörandeplikt. De anser därför att det är olämplig att tillämpa ondtrosregeln när faktisk insikt inte föreligger och parterna är tämligen jämbördiga. Se Ramberg Allmän avtalsrätt s. 174 ff. (3 p.) C. I den juridiska litteraturen har olika lösningsmodeller för battle of forms eller kolliderande standardavtal förts fram. Särskilt fyra modeller brukar omnämnas. First shot innebär att det första standardavtalet gäller om det inte möts av en klar reklamation, last shot innebär att det sist obestridda standardavtalet gäller, knock-out modellen innebär att medan villkor som överensstämmer i båda parters standardvillkor tillämpas så slås de villkor som strider mot varandra ut och ersätts antingen av dispositiv rätt eller med vad som framstår som en rimlig och förnuftig lösning av tvisten (fri tolkning och utfyllning)
och performance rule som innebär att den part som fullgör sin prestation eller godtar motpartens prestation utan protest blir bunden av motpartens villkor. Om kolliderande standardavtal, se vidare Bernitz Standardavtalsrätt s. 79 f., Ramberg Allmän avtalsrätt s. 157 ff. och Lehrberg Avtalstolkning s. 89 ff. (4 p.)