TENTAMEN JUBN07, Allmän Avtalsrätt Datum: Tid: 9:00-13:00 Plats: Seminarierummet

Transkript

1 TENTAMEN JUBN07, Allmän Avtalsrätt Datum: Tid: 9:00-13:00 Plats: Seminarierummet Examinator: Ola Svensson Tillåtna hjälpmedel: Lagtext, rättsfallsregister (se nedan). Som lagtext räknas även artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 utan kommentarer, Principles of European Contract Law utan kommentarer samt Draft Common Frame of Reference (se kursens hemsida). Vidare räknas som lagtext Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal utan kommentarer (se kursens hemsida). Bilaga 1 till rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder (den s.k. svarta listan) utgör lagtext. Även Christina Ramberg Avtalslagen 2010 får medtas utan kommentarer. Tillåtna anteckningar: Alla typer av anteckningar i medförd lagbok. Att anteckningar endast får göras i medförd lagbok innebär att anteckningar inte får ha gjorts i medtagna SFS-kopior och liknande. Anteckningar får enbart förekomma i en lagbok. Som anteckningar i lagbok räknas även egenhändigt utformade anteckningar för hand eller i maskinstil om minst 11 punkter som förts in på ett papper som i sin helhet klistrats in på ett tomt utrymme i lagboken. Sådana papper får däremot inte klistrars in i lagboken på ett sådant sätt att de täcker någon form av tryckt text, dvs. rättigheten i fråga gäller endast tomma utrymmen i lagboken. Vidare gäller att ett inklistrat papper inte får vara större än den sida på vilket det klistrats in. Anteckningar får vidare inte göras i fristående komplement (tillägg) till lagbok. Artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 och Principles of European Contract Law får som ovan angivits endast medtas utan kommentarer och anteckningar (se Tillåtna hjälpmedel). Samma sak gäller det ovan nämnda rådsdirektivet. När det gäller DCFR får anteckningar som har anknytning till artiklarna på sidan ifråga göras i marginalen, dock ej på baksidan till någon av de utskrivna sidorna. Rättsfallsregister: Rättsfallsregister i lagbok får kopieras. En student som har tagit med sig Nordstedts blå lagbok får alltså kopiera upp rättsfallsregistret i den röda lagboken (Thomson Fakta). Vidare får utan kommentarer rättsfallsingresser kopieras från Zeteo och tas med, inklusive de hänvisningar till andra rättsfall som kan finnas inom parantes direkt under ingressen. Däremot får inte någon annan del av rättsfallstexten kopieras och tas med, dvs. rättigheten i fråga gäller alltså endast sådan text utan kommentarer som angivits i föregående mening. Som ovan påpekats får anteckningar endast göras i en lagbok. No name test. Rättningen sker anonymt. Ange tillämpliga lagrum och motivera dina svar väl! Skrivningsresultatet kommer att anslås med skrivningsnumret på kursens hemsida. Tid och plats för skrivningsgenomgång kommer att anslås på kursens hemsida. Efter skrivningsgenomgången har du möjlighet att till examinator inkomma med skriftliga synpunkter på rättningen. Rättningsprinciper: Skrivningen består av fyra frågor. Varje korrekt besvarad fråga kan ge maximalt 10 poäng. Därutöver tillkommer poäng för deltagande i projektet (maximalt 5 p (om förutsättningarna för erhållande av projektpoäng, se utdelat material)). Skrivningen i förening med projekten kan alltså maximalt ge 45 p. Betygsgränser: B=22-26 poäng Ba=27-32 poäng

2 AB=minst 33 poäng OBS! Om terminsräkning ej har uppvisats vid skrivningstillfället måste det göras snarast hos studieadministratören. Skrivningsresultatet meddelas inte förrän terminsräkning har visats upp. Skrivningsnummer Lycka till!

3 Fråga 1 Beata Hermansson äger en liten fabrik som tillverkar olika typer av godis avsedda för den skånska marknaden. En dag uppstår det vissa problem på det elektriska systemet. Problemen är inte akuta men måste åtgärdas inom den närmaste månaden för att godisproduktionen ska kunna hållas på en godtagbar nivå. Beata ringer elfirman Götessons & Halvars som är specialister på reparationer av den ifrågavarande typen av fel. Götessons & Halvars VD och ägare Silvia Landell Götesson berättar att firman kan åta sig att utföra reparationen inom 1 månad. Samtalet avslutas med att parterna kommer överens om att så ska bli fallet. Senare samma dag skickar Silvia för Götessons & Halvars räkning en orderbekräftelse till Beata. Beata får orderbekräftelsen dagen därpå. I orderbekräftelsen finns Götessons & Halvars allmänna avtalsvillkor för utförande av reparationsarbeten införda. 14 dagar senare utför Götessons & Halvars ett reparationsarbete, varpå Beata betalar för arbetet. Efter en tid uppstår en diskussion mellan parterna om det utförda arbetet är behäftat med fel. När Beata säger att hon tänker skicka en stämningsansökan till tingsrätten pekar Silvia på punkt 4 i Götessons & Halvars allmänna avtalsvillkor, där det står att tvister i anledning av avtalet ska avgöras av skiljemän enligt lag. A. Kan Silvia för Götessons & Halvars räkning med framgång hävda att tvisten ska avgöras av skiljemän enligt lag? Vidare har en av Beatas godismaskiner gått i sönder. Hon anlitar därför Amanda Eskilsson, som äger ett företag som bland annat reparerar sådana maskiner, för att utföra reparationen. Reparationen utförs veckan därpå och kostar kr. Efter ytterligare någon vecka slutar emellertid godismaskinen i fråga att fungera. Det visar sig att detta beror på att arbetet inte utförts på ett fackmässigt sätt, en oberoende expert skakar till och med på huvudet när han får se resultatet. Det framkommer också att Amanda skickat två nyanställda lärlingar, som hade en övertro på sin egen förmåga, att utföra reparationen då de ordinarie reparatörerna var upptagna på annat håll. Beata kräver nu att Amanda dels kostnadsfritt avhjälper felet med kompetent personal, dels ersätter den förlust som hon lider på grund av det felaktigt utförda arbetet, inklusive ersättning för förlust på grund av minskad omsättning och bortfall av produktion. Beata pekar på punkt 5 i det avtal som Amanda utformat och som parterna undertecknade i samband med att de ingick avtalet, där det under rubriken Fel står följande: Avhjälpa utan kostnad, ersätta skada. Amanda går med på att avhjälpa felet kostnadsfritt, men motsätter sig Beatas skadeståndsanspråk. Hon säger att Beata måste läsa hela avtalet och pekar på punkt 15, där det under rubriken Begränsningar står: Ersättning för skada, maximalt kr, dock ingen ersättning för indirekt förlust såsom förlust på grund av minskad omsättning och bortfall av produktion. Amanda hävdar därför att hon på sin höjd är skyldig att betala kr i skadestånd till Beata. Beata protesterar och säger att både hennes direkta och indirekta förluster (omsättningsförlust och produktionsbortfall) överstiger detta belopp i en betydande omfattning. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Redogör för olika tänkbara argument och aspekter som är av betydelse för bedömningen! Utgå från att Beata har rätt till ersättning för hela det begärda beloppet enligt dispositiv rätt och att hon vidtagit skäliga åtgärder för att begränsa sin skada.

4 Fråga 2 När universitetsadjunkten i rumänska Osvald Petersson är ute och cyklar i Lund blir han plötsligt påkörd av en något alkoholpåverkad cyklist, närmare bestämt hans ämnesföreståndare och chef professor Hilda Lorenz. Osvald faller omkull med cykeln och tillfogas en rejäl smäll. Han lyckas dock resa sig och går med stapplande steg till den oskadade Hilda. Osvald är omtumlad och tror att sammanstötningen var hans fel. När han möter Hildas professorsblick säger han omgående att han tar på sig ansvaret för skadorna på Hildas cykel. Hilda, som vet att Osvald inte bar skuld till sammanstötningen, protesterar inte mot hans erbjudande. Osvald tar därefter fram ett papper och skriver att han åtar sig att ersätta Hildas cykelskador samt betala kr som plåster på såren. Han överlämnar sedan papperet till Hilda. A. Är Osvald bunden av sitt åtagande gentemot Hilda? Kreaturshandlaren Olga Hillman säljer i början av augusti ett antal kor till lantbrukaren Svea Hansson. Efter det att korna levererats utbryter emellertid kastsjuka hos djuren (en allvarlig sjukdom). Svea hävdar nu att hon har rätt till ersättning för den skada som sjukdomen hos korna har orsakat henne. Som grund åberopar hon att Olga garanterat att korna inte led av smittsam kastsjuka vid köpet genom att i det skriftliga avtalet mellan parterna bland annat ha infört följande skrivning: Försäljning av 30 stycken kor, kastningsfria. Skrivningen tillkom på begäran av Svea då kastsjuka hade förekommit i trakten. Olga hävdar å sin sida att hon genom det använda uttryckssättet inte avsett att garantera mer än att kastning inte förekommit under den tid som korna varit i hennes besittning. Utgå ifrån att den gängse innebörden i berörda lantbrukskretsar av orden Försäljning av 30 stycken kor, kastningsfria är oklar, alltså att den är förenlig med både Sveas tolkningsversion och Olgas tolkningsversion. Det är ostridigt mellan parterna att korna var smittade vid köpet och att skadeståndsskyldighet föreligger om Sveas tolkningsversion bestämmer avtalsinnehållet och att skadeståndsskyldighet inte föreligger om Olgas tolkningsversion bestämmer avtalsinnehållet. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna utifrån den teori om avtalstolkning som Folke Schmidt har presenterat i artikeln Typfall, partsavsikt och partsculpa, SvJT 1959 s. 508 ff. (som finns införd i Studiematerialet). I ett gammalt fordringsbevis förband sig Johanna Lavesson att betala en viss summa till Simrishamns kommun såsom bidrag till en gatas anordnande. Bakgrunden var att Johanna hade köpt en fastighet av kommunen som angränsade till gatan i fråga. I fordringsbeviset finns ett uppställt villkor om att gatan ska beläggas med tuktad sten för att fordringen ska förfalla till betalning. Det anges också att syftet med villkoret är att gatan ska erhålla en mot tidens krav svarande fullgod beläggning. Sedermera kom gatan att beläggas med asfalt. Kommunen kräver nu Johanna på betalning. Johanna bestrider dock kravet med motiveringen att villkoret i fordringsbeviset inte är uppfyllt. C. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna!

5 Fråga 3 Herbert Nihlén köper den 1 februari 2012 en villafastighet av Åstad kommun. I det köpekontrakt som parterna undertecknar föreskrivs under punkt 15 att köparen förbinder sig att betala ett vite om kr till kommunen om han inom fem år från tillträdesdagen överlåter fastigheten utan kommunens godkännande. Herbert tillträder fastigheten den 1 juni samma år. På hösten 2013 råkar emellertid Herbert ut för ekonomiska problem och han kommer fram till att han inte har ekonomiska möjligheter att behålla fastigheten. Herbert skickar också ett brev till kommunen där han ber om att få tillstånd att sälja fastigheten. Det är emellertid mycket svårt att hitta någon köpare och för att minimera förlusterna säljer han därför i november 2013 fastigheten till en person som inte är folkbokförd i Åstad kommun innan han får kommunens godkännande. Några veckor senare får han dock reda på att kommunen vägrar att godkänna försäljningen med motiveringen att syftet med vitesklausulen i köpekontraktet bland annat är att förhindra försäljning av fastigheten till personer som inte är folkbokförda inom kommunen eller som inte har för avsikt att folkbokföra sig där. Herbert hävdar dock att kommunen inte kan göra så: Jag gjorde så gott jag kunde och det var inget spekulationsköp, säger han. Kommunen svarar att Herbert före köpet fått en broschyr där det står att tilldelning av fastighet endast sker till personer som är folkbokförda i kommunen. A. Är Herbert skyldig att betala vite till kommunen? Gör alltså en rättslig bedömning av vitesklausulen i köpekontraktet mellan Herbert och kommunen! Bostadsrättsföreningen Lyktan låter uppföra ett antal bostadsrättslägenheter i Åstad kommun. Efter färdigställandet förvärvar Henrietta Philipsson genom bostadsrättsavtal bostadsrätten till lägenheten A 244 av föreningen. Till grund för hennes rättshandlande ligger en önskan att uppnå en sådan boendeform som en bostadsrätt erbjuder och hon utgår därför från att de boende i samförstånd och genom samverkan ska kunna ordna sina gemensamma bostadsangelägenheter. I en broschyr som hon fått från bostadsrättsföreningen innan hon ingick avtalet betonas också dessa fördelar. Sedermera visar det sig att 90 % av de nyuppförda lägenheterna hyrs ut som vanliga lägenheter. Henrietta meddelar då föreningen att hon frånträder avtalet med motiveringen att hon inte har fått den boendeform som hon förväntade. Bostadsrättsföreningen beklagar det inträffade. Dess behöriga företrädare framhåller dock att föreningen hade trott att lägenheterna skulle kunna upplåtas som bostadsrätter till allmänheten, men att ändrade förhållanden gjort det svårt att nå detta mål. Föreningens företrädare hävdar att föreningen därför av ekonomiska skäl blivit tvungen att upplåta 90 % av lägenheterna till Åstadshem AB, som i sin tur hyrt ut dem i andra hand. B. Kan Henrietta med framgång frånträda avtalet? Redogör för vilka tänkbara aspekter som kan påverka bedömningen!

6 Fråga 4 En fråga som uppmärksammats på en av våra seminarieövningar är hur rättsordningen ska förhålla sig till frågan om avtal om abort. I rättsfallet RH 2004:41 (som behandlats på en seminarieövning) ville en kvinna ha ersättning av en man för att hon gjort abort. Christina Ramberg ha kommenterat rättsfallet i en artikel (införd i Avtalslagen 90 år och tillgänglig i Studiematerialet). A. Hur ställde sig hovrätten i det ovan nämnda hovrättsfallet till kvinnans yrkande och beskriv domstolens motivering till sitt ställningstagande? B. Redogör för hur Christina Ramberg ställde sig till hovrättens ställningstagande i den ovan nämnda artikeln! I modern socialpsykologisk teori har olika typer av metoder för påverkan beskrivits. I ditt Studiematerial beskriver R.A. Byron m.fl. en metod, vilken kallas för The Foot-inthe Door och som kan användas av försäljare för att få kunderna att ingå ett avtal. C. Vad utmärker den ovan nämnda metoden för påverkan? I boken Avtalstolkning (som ingår i kurslitteraturen) skiljer Bert Lehrberg mellan positiv utfyllning och negativ utfyllning. D. Redogör för vad Bert Lehrberg avser med positiv och negativ utfyllning! Ge också ett exempel på positiv utfyllning och ett exempel på negativ utfyllning!