Skrivningsresultatet kommer att anslås med skrivningsnumret på kursens hemsida.

Transkript

1 TENTAMEN JUBN07, Allmän Avtalsrätt Datum: Tid: 14:00-18:00 Plats: Sessionsrummet Examinator: Ola Svensson Tillåtna hjälpmedel: Lagtext, rättsfallsregister (se nedan). Som lagtext räknas även artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 utan kommentarer, Principles of European Contract Law utan kommentarer samt Draft Common Frame of Reference (se kursens hemsida). Vidare räknas som lagtext Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal utan kommentarer (se kursens hemsida). Bilaga 1 till rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder (den s.k. svarta listan) utgör lagtext. Även Christina Ramberg Avtalslagen 2010 får medtas utan kommentarer. Tillåtna anteckningar: Alla typer av anteckningar i medförd lagbok. Att anteckningar endast får göras i medförd lagbok innebär att anteckningar inte får ha gjorts i medtagna SFS-kopior och liknande. Anteckningar får enbart förekomma i en lagbok. Som anteckningar i lagbok räknas även egenhändigt utformade anteckningar för hand eller i maskinstil om minst 11 punkter som förts in på ett papper som i sin helhet klistrats in på ett tomt utrymme i lagboken. Sådana papper får däremot inte klistras in i lagboken på ett sådant sätt att de täcker någon form av tryckt text, dvs. rättigheten i fråga gäller endast tomma utrymmen i lagboken. Vidare gäller att ett inklistrat papper inte får vara större än den sida på vilket det klistrats in. Anteckningar får vidare inte göras i fristående komplement (tillägg) till lagbok. Artikelsamlingarna Unidroit Principles of International Commercial Contracts 2004 och Principles of European Contract Law får som ovan angivits endast medtas utan kommentarer och anteckningar (se Tillåtna hjälpmedel). Samma sak gäller det ovan nämnda rådsdirektivet. När det gäller DCFR får anteckningar som har anknytning till artiklarna på sidan ifråga göras i marginalen, dock ej på baksidan till någon av de utskrivna sidorna. Rättsfallsregister: Rättsfallsregister i lagbok får kopieras. En student som har tagit med sig Nordstedts blå lagbok får alltså kopiera upp rättsfallsregistret i den röda lagboken (Thomson Fakta). Vidare får utan kommentarer rättsfallsingresser kopieras från Zeteo och tas med, inklusive de hänvisningar till andra rättsfall som kan finnas inom parantes direkt under ingressen. Däremot får inte någon annan del av rättsfallstexten kopieras och tas med, dvs. rättigheten i fråga gäller alltså endast sådan text utan kommentarer som angivits i föregående mening. Som ovan påpekats får anteckningar endast göras i en lagbok. No name test. Rättningen sker anonymt. Ange tillämpliga lagrum och motivera dina svar väl! Skrivningsresultatet kommer att anslås med skrivningsnumret på kursens hemsida. Tid och plats för skrivningsgenomgång kommer att anslås på kursens hemsida. Du har därefter möjlighet att till examinator inkomma med skriftliga synpunkter på rättningen. Rättningsprinciper: Skrivningen består av fyra frågor. Varje korrekt besvarad fråga kan ge maximalt 10 poäng. Därutöver tillkommer poäng för deltagande i projektet (maximalt 5 p (om förutsättningarna för erhållande av projektpoäng, se utdelat material)). Skrivningen i förening med projekten kan alltså maximalt ge 45 p. Betygsgränser: B=22-26 poäng Ba=27-32 poäng AB=minst 33 poäng

2 OBS! Om terminsräkning ej har uppvisats vid skrivningstillfället måste det göras snarast hos studieadministratören. Skrivningsresultatet meddelas inte förrän terminsräkning har visats upp. Skrivningsnummer Lycka till!

3 Fråga 1 Göte Heningsson har just fyllt tjugo år och ärvt ett litet företag. I början av februari får han på kvällstid besök av Olga Halvarsson som är VD och behörig företrädare för Tryons AB. Tryons säljer olika typer av elektroniska artiklar och tillhör de stora inom branschen. Olga framhåller för Göte att Tryons för kr är beredda att sälja en elektronisk artikel som kan vara av stort värde för Götes företag. När Göte säger att han saknar erfarenhet av avtalsvillkor och elektroniska artiklar av det aktuella slaget svarar Olga att Tryons varor och villkor är de bästa på marknaden och att det bara är att skriva på. Hon tittar på Göte med bestämd blick och säger att Tryons har sålt den elektroniska artikeln till rabatterat pris under den senaste veckan och att rabattpriset går ut senare samma dag. Om du väntar kommer du att få betala ett högre pris och en stilig ung man som du Göte ska väl inte missa ett sådant här tillfälle och behöva känna ånger i efterhand, säger hon. Göte påverkas av vad Olga säger och skriver till slut på avtalet utan att hinna läsa igenom avtalets innehåll. I det avtal som parterna undertecknat anges att den elektroniska artikeln kostar kr och att leverans kommer att äga rum den 10 mars. Vidare anges i avtalet bland annat att Tryons allmänna leveransbestämmelser gäller mellan parterna. Efter det att Olga avlämnat den elektroniska artikeln till Göte den 10 mars så skickar hon en faktura till Göte i vilken det står att han är skyldig att betala kr till Tryons senast inom trettio dagar. När Göte säger att han inte är skyldig att betala mer än kr pekar Olga på punkt 23 i Tryons allmänna leverensbestämmelser, där det under rubriken Force majeure står att Tryons har rätt att höja det avtalade priset med högst 50 %. Olga framhåller att prishöjningen beror på att Tryon måste utöka sina vinstmarginaler i ett pressat ekonomiskt läge för att inte hamna på obestånd. Du har gjort ett medvetet risktagande när du skrev på avtalet och måste acceptera prishöjningen, påpekar hon för Göte. Senare samma dag får Göte reda på att Olgas påstående innan köpet om att hon sålde den elektroniska artikeln för rabatterat pris under en begränsad tid inte stämde. Han blir också senare samma dag upplyst om att en elektronisk artikel av det ifrågavarande slaget inte brukar kosta mer än kr på marknaden. Har Tryons rätt att höja priset till kr? Analysera olika tänkbara aspekter och argument! Fråga 2 Hilding Olofsson äger ett företag som utför olika typer av grävningsarbeten. Den 25 september ingår Hilding ett avtal per telefon med småföretagaren Svea Friberg som innebär att Hilding mot ersättning ska utföra ett grävningsarbete för Sveas näringsverksamhet. Dagen därpå skickar Hilding en bekräftelse på det ingångna avtalet till Svea i vilken hans avtalsbestämmelser för grävningsarbetet i fråga finns intagna. Bekräftelsen är Svea till handa den 27 september. Hilding påbörjar därefter grävningsarbetet den 30 september. Arbetet är avslutat den 6 oktober. Den 7 november uppmärksammar Svea att arbetet utförts på ett felaktigt sätt. När Svea kräver prisavdrag och skadestånd på grund av felet svarar Hilding att Svea har framfört kraven för sent. Som stöd för detta påstående pekar han på punkt 22 i hans avtalsbestämmelser, där det står att fel och brister i utfört arbete måste påtalas senast arton dagar efter det att arbetet avslutats för att kunna åberopas. Svea protesterar och säger att hon inte kunnat upptäcka felet tidigare än hon gjorde samt att hon tänker skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Hilding pekar då på punkt 6 i hans avtalsbestämmelser, där det under rubriken Tvisteförfarande står att tvister mellan parterna ska avgöras av skiljemän enligt svensk lag. Svea svarar att skiljeklausulen ska lämnas utan avseende. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna. Analysera olika tänkbara aspekter och argument! Beata Hillerts äger ett företag som bland annat säljer begagnade godismaskiner. I mitten av oktober skickar Beata ett anbud till godistillverkaren Asta Hermansson i vilket hon erbjuder sig att sälja en begagnad godismaskin kallad Godis 2014 till Asta för kr med leverans den 20 december. Asta som tidigare besökt Beatas affärslokaler och tittat på maskinen i fråga skickar efter någon dag ett svar,

4 där det under rubriken Accept står att Asta tagit del av anbudet och att hon accepterar anbudet om priset sänks till kr. Svaret är Beata till handa på morgonen dagen därpå. Beata, som inte uppmärksammar Astas krav på prissänkning, skickar senare samma dag ett brev till Asta, där det står att hon bekräftar att Asta köpt maskinen i fråga för kr. Asta tar dagen därpå del av bekräftelsen. Den 20 december levererar Beata maskinen till Asta och maskinen installeras samma dag i Astas lilla godisfabrik. När Beata skickar en faktura några dagar senare i vilken det står att Asta ska betala en köpesumma om kr inom 30 dagar protesterar Asta och säger att hon på sin höjd är skyldig att betala kr för maskinen. B. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera olika tänkbara aspekter och argument! Fråga 3 Angelika Hillman äger ett företag som säljer monteringsfärdiga småhus. I början av december beger sig Kristina Tomasson och Albert Arnesson, som varit sammanboende sedan några år tillbaka, till Angelikas affärslokaler för att köpa ett monteringsfärdigt småhus för privat bruk. Angelika är själv inte anträffbar, men de möter en anställd försäljare som heter Herbert Örtman. Efter att ha tittat på några alternativ fastnar Kristina och Albert för en så kallad Skånevilla. Herbert saknar visserligen fullmakt att för Angelika räkning sluta ett bindande avtal, men efter det att Kristina och Albert undertecknat ett köpeavtal avseende en villa av det ifrågavarande slaget vidarebefordrar Herbert avtalet till Angelika för underskrift. Angelika skriver på avtalet dagen därpå. Kristina och Albert är vid köpet inriktade på att bo tillsammans i huset och att gemensamt stå för alla kostnader. En tid efter köpet bestämmer sig dock Kristina och Albert för att gå olika vägar och att inte längre bo tillsammans, vilket gör att de vill frånträda husköpet. Eftersom husmaterialet ännu inte avlämnats kontaktar de Angelika, avbeställer köpet och hävdar att de inte är skyldiga att betala mer än kr. Som stöd för detta åberopar de punkt 10 i avtalet med Angelika, där det står Vid långvarig sjukdom, dödsfall inom köparens familj eller äktenskaps upplösning, som väsentligen ändrat förutsättningarna för avtalets ingående, är köparen berättigad att avbeställa köpet utan annan kostnad än kr. Angelika motsätter sig detta krav och hävdar att Kristina och Albert måste betala skadestånd enligt 41 konsumentköplagen om de vill avbeställa köpet enligt 37 i den nämnda lagen. 1 Ett sådant skadestånd uppgår till ett betydligt högre belopp än kr. Kristina och Albert hävdar dock att punkt 10 i avtalet måste tolkas eller i vart fall utfyllas så att den även omfattar upplösning av ett samboförhållande. De betonar att förutsättningarna för köpet väsentligen förändrats genom upplösningen av deras samboförhållande och att inte någon av dem har råd att ensam svara för huskostnaderna. Kristina och Albert understryker också att det är möjligt för parterna att avtala om avvikelser från konsumentköplagen om det är till förmån för konsumenten. Angelika protesterar och hävdar att en riktig bedömning av rättsläget innebär att punkt 10 i avtalet inte omfattar upplösning av samboförhållanden. A. Gör en rättslig bedömning av tvisten mellan parterna! Analysera tänkbara aspekter och argument! B. Hur hade du bedömt rättsläget om Kristina och Albert innan avtalets ingående berättat för Herbert att de tolkade punkt 10 så att avbeställningsrätten enligt denna punkt även gällde upplösning av ett samboförhållande? Anta i stället att Kristina och Albert i början av december beger sig till Angelika affärslokaler. De har inga planer att köpa något utan gör besöket mest av nyfikenhet. Under besöket kontaktas de dock av 1 I 37 konsumentköplagen står just att om köparen avbeställer varan innan den har av lämnats har säljaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. I stället har han rätt till ersättning enligt 41.

5 Angelika som erbjuder sig att sälja ett monteringsfärdigt småhus (en Skånevilla) till dem för en viss köpesumma, vilket resulterar i att ett längre samtal förs mellan parterna. Dagen därpå skickar Angelika en handling till Kristina och Albert i vilken hon hänvisar till deras möte dagen innan och bekräftar att mötet avslutats med att de köpt det monteringsfärdiga småhuset i fråga för en viss köpesumma. Hon bekräftar också i brevet att husmaterialet kommer att levereras den 15 februari och att huset kommer att monteras veckan därefter. Kristina och Albert, som inte anser sig ha köpt något småhus, kastar dock bekräftelsen i papperskorgen och bryr sig inte om att kontakta Angelika. C. Kan Angelika med framgång hävda att ett köp kommit till stånd och att Kristina och Albert därför måste betala skadestånd enligt 41 konsumentköplagen om de vill avbeställa köpet enligt 37 konsumentköplagen? 2 Analysera tänkbara aspekter och argument! Fråga 4 I ett uppmärksammat rättsfall (AD 2000 nr. 81) uppkom fråga om en arbetssökandes upplysningsplikt. Jonas Malmberg har kommenterat fallet i artikeln Arbetssökandes upplysningsplikt i JT. Artikeln finns i ditt Studiematerial. Med utgångspunkt från domen har Malmberg i den nämnda artikeln ställt upp vissa rekvisit för att en arbetssökande ska ha en upplysningsplikt gentemot arbetsgivaren. A. Redogör för de rekvisit som Malmberg ställer upp i den nämnda artikeln för att en arbetssökande ska ha en upplysningsplikt gentemot arbetsgivaren! En författare som uppmärksammat en avtalsparts upplysningsplikt inom den allmänna avtalsrätten är Christina Hultmark (numera Ramberg). I kapitlet Synpunkter på upplysningsplikt och lojalitetsplikt i boken Upplysningsplikt vid ingående av avtal (som finns i ditt Studiematerial) ställer Christina upp vissa rekvisit för att en avtalspart ska ha en upplysningsplikt gentemot sin motpart. B. Redogör för vilka rekvisit som Hultmark (Ramberg) ställer upp i det nämnda verket för att en avtalspart ska ha en upplysningsplikt gentemot son motpart! I artikeln Strukturer i 36 avtalslagen i SvJT (som finns i ditt Studiematerial) har Mathias André analyserat 36 avtalslagen. C. Vad kännetecknar enligt André 36 avtalslagen som lagstiftningsprodukt? Vilka fördelar och nackdelar har en tillämpning av 36 avtalslagen enligt André? I en teori om grundläggande krav på rent spel i samband med avtals ingående (som gjorts tillgänglig på kursens hemsida) beskriver Ola Svensson skillnaden mellan svikligt förtigande enligt 30 avtalslagen och förtigande som strider mot tro och heder enligt 33 avtalslagen. D. Beskriv - utifrån vad Svensson skriver skillnaden mellan svikligt förtigande enligt 30 avtalslagen och förtigande som strider mot tro och heder enligt 33 avtalslagen. 2 Om något köp inte kommit till stånd är självfallet bestämmelserna i konsumentköplagen inte tillämpliga.

6 Skrivning i Allmän avtalsrätt den 7 november Typsvar Fråga 1 I detta fall gäller frågan om Tryons har rätt att höja priset till kr. Bolaget har visserligen rätt att höja priset med 50 % enligt punkt 23 i Tryons allmänna leveransbestämmelser, men frågan är om denna bestämmelse har inkorporerats i avtalet. För att standardvillor ska utgöra en del av avtalet krävs enligt huvudregeln att det finns en tydlig hänvisning till villkoren och att de är lättillgängliga för motparten. För inkorporering av betungande eller oväntade villkor krävs dock att dessa på ett särskilt tydligt sätt klargörs för motparten om denne inte känt till eller bort känna till villkoret i fråga (förhöjt krav på klargörande, se Bernitz s. 68 ff.). I vårt fall kan det hävdas att punkt 23 både är betungande och oväntad och att kravet på klargörande inte är uppfyllt. Att ge Tryons rätt att höja priset med 50 % är en form av ensam bestämmanderättsklausul som gör att avtalet kan bli betydligt mer betungande för köparen än väntat. Med hänsyn till att det i det individuella avtalet står att den elektroniska artikeln kostar kr och Olgas påstående om att Tryons säljer varan för ett rabatterat pris som går ut samma dag måste en rätt för Tryons att ensidigt höja priset vidare framstå som oväntad. Dessa omständigheter aktualiserar också dolus- och culpamodellerna, det kan nämligen göras gällande att Götes uppfattning ska ges företräde eftersom Tryons insett eller bort inse att Göte utgick från att kr utgjorde ett fast pris samtidigt som Göte inte insett eller bort inse Tryons uppfattning (jfr också regeln att vid motstridighet ska ett individuellt avtal går före ett standardvillkor). Även rubriken till punkt 23 Force majeure är missvisande, då den för tankarna till krig, naturkatastrofer och andra liknande hinder och inte till en rätt att höja priset för att utöka vinstmarginalerna. Det skulle också kunna hävdas att punkt 23 i sitt sammanhang ska tolkas så att rätten att höja priset på något sätt ska anknytas till sådana händelser (systematisk tolkning), vilket gör att Tryons saknar rätt att höja priset med motiveringen att bolaget behöver utöka sina vinstmarginaler i ett pressat ekonomiskt läge. Vad som sagts om att punkt 23 är oväntat och betungande är också av betydelse vid en tillämpning av 36 avtalslagen. Därutöver kan framhävas att Göte tycks inta en underlägsen ställning med tanke på hans ålder och ringa erfarenheter av affärer av det aktuella slaget (se 36 andra stycket), vilket underlättar en jämkning eller ett åsidosättande av punkt 23. Vidare kan hänsyn tas till omständigheterna vid avtalets tillkomst. Olga använder sig av överrumplingstaktik (besöker Göte på kvällstid och är något påträngande och så vidare). Hon pressar och vilseleder Göte när hon felaktigt påstår att artikeln säljs till ett rabatterat pris som går ut samma dag (jfr bestämmelserna om svek i 30 avtalslagen). Av betydelse är också att det gängse priset på marknaden är kr för den elektroniska artikeln. Redan ett pris om kr är därför ett överpris (bristande ekvivalens mellan parternas prestationer, jfr 45 köplagen) och det kan hävdas att Olga genom sitt uppträdande utnyttjar Götes prisokunnighet för att tillskansa sig otillbörliga fördelar, något som blir ännu tydligare om hon ges rätt att höja priset till kr med stöd av punkt 23. Av det ovanstående framgår att mycket talar för att Tryons saknar rätt att höja priset till kr. (10 p.) Fråga 2 A. I detta fall gäller frågan om Svea kan göra felpåföljder gällande och om skiljedomsklausulen gäller mellan parterna. En första fråga är om Hildings avtalsbestämmelser för grävningsarbeten har inkorporerats i parternas avtal. Visserligen gäller enligt huvudregeln att avtalsinnehållet måste ha bringats till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet (se NJA 2011 s. 600 p. 8). En precisering av avtalsinnehåller är dock i vissa fall tillåten om parterna förväntat sig detta. I det aktuella fallet ingicks avtalet per telefon och utan föregående diskussion eller skriftväxling och

7 grävningstjänsten tycks inte ha varit av helt okomplicerad karaktär. Det kan därför hävdas att Svea hade anledning att räkna med att avtalsvillkoren för uppdragets utförande skulle komma att preciseras genom att Hilding i nära anslutning till avtalet och innan det utförts skulle översända eller på annat sått meddela Svea sådana villkor, jfr NJA 2007 s Eftersom en sådan precisering skett innan arbetets utförande kan det med stöd av det nyssnämnda rättsfallet hävdas att villkoren blivit en del av avtalet på grund av att Svea inte reklamerat mot villkoren inom skälig tid. I det aktuella fallet kan det dock hävdas att punkt 22 i avtalet är betungande och oväntat och därför borde ha klargjorts tydligare för att kunna utgöra en del av avtalet. Att låta felansvaret preskriberas redan efter 18 dagar oberoende av om köparen haft möjlighet att upptäcka felet är nämligen synnerligen oförmånligt för köparen. Preskriptionstiden skiljer sig också på ett märkbart sätt från preskriptionsregler i övrigt. Om det inte finns några särskilda lagregler (vilket är fallet beträffande kommersiella tjänster av aktuellt slag) gäller enligt 2 preskriptionslagen en preskriptionstid på 10 år (jfr också preskriptionsreglerna i köplagen och konsumenttjänstlagen). Det kan även vara svårt att hävda att Hilding har något skyddsvärt intresse av att begränsa preskriptionstiden till 18 dagar. Vidare har någon diskussion om bestämmelsen inte förts mellan parterna och det finns inget som tyder på att Svea kompenserats på något sätt för den oförmånliga preskriptionstiden. Oavsett om punkt 22 inkorporerats i avtalet kan det göras gällande att den bör lämnas utan avseende med stöd av 36 avtalslagen. När det gäller skiljedomsklausuler mellan näringsidkare har HD i NJA 1980 s. 46 framhållit att klausuler av detta fall normalt sett inte är betungande eller oväntade, vilket innebär att något särskilt klargörande då inte krävs för att klausulen ska vara inkorporerad i avtalet. Visserligen kan en skiljedomsklausul i vissa fall åsidosättas med stöd av 36 avtalslagen om en underlägsen part på grund av bristande ekonomiska tillgångar saknar praktiska möjligheter att tillvarata sin rätt genom ett skiljeförfarande (om denna typ av fall, se Ruotsis artikel Kan skiljeklausuler i kommersiella förhållanden vara oskäliga, JT 2007/08 s. 167), jfr också t.ex. NJA 1979 s. 666 och NJA 1987 s. 639). Det finns dock inte något i frågan som tyder på att den typ av rekvisit som Ruotsi nämner skulle vara uppfyllda. Den skiljedomsklausul som i vårt fall införts under punkt 6 intar inte heller någon särskilt undanskymd placering och rubriken Tvisteförfarande framstår inte som vilseledande på något sätt. (7 p.) B. I detta fall har Asta skickat en oren accept när hon svarar att hon accepterar Beatas anbud om priset sänks till kr. Enligt 6 första stycket innebär detta att svaret gäller som avslag i förening med nytt anbud. Eftersom det av formuleringen av svaret framgår att Asta inte anser att accepten överensstämmer med anbudet är 6 andra stycket inte tillämpligt på Beatas svar. Av frågan framgår däremot att Beata inte uppmärksammar Astas krav på prissänkning, vilket leder till att hon skickar en bekräftelse i vilken det står att hon bekräftar att Asta köpt maskinen i fråga för kr. Beatas svar är visserligen inte utformad som en accept av Astas orena accept/nya anbud, men det skulle kunna hävdas att grunderna för 6 andra stycket skulle kunna tillämpas analogt innebärande att Asta blir bunden av Beatas bekräftelse eftersom hon måste ha insett att Beata tror att Asta godtagit ett pris om kr och Asta inte reklamerat utan oskäligt uppehåll. I vart fall kan det hävdas att Asta med hänsyn till vad hon måste ha insett om Beatas insikt konkludent accepterat bekräftelsens innehåll genom att låta den installeras i Astas godisfabrik den 20 december. (3 p.) Fråga 3 A. I detta fall gäller frågan om Kristina och Albert med framgång kan hävda att de kan avbeställa köpet utan annan kostnad än kr. Vägledning för att besvara frågan kan hämtas från NJA 1987 s. 553 som gällde möjligheten för köparna att frångå köp av ett monteringsfärdigt småhus på grund av att deras samboförhållande upplösts med stöd av en likartad klausul. Eftersom det i detta fall inte åberopats några omständigheter som rörde de förhandlingar som förts mellan parterna eller deras uppfattningar när avtalet ingicks var utgångspunkten enligt HD avtalets innehåll i objektiv mening.

8 Domstolen framhåll att uttrycket upplösning av äktenskapet som sådant var klart och entydigt. Utifrån en rent språkinriktad tolkning var det alltså inte möjligt att låta detta uttryckssätt omfatta upplösning av samboförhållande. HD framhöll vidare att varken den rättsliga regleringen som har förekommit rörande sambor eller gängse uttryckssätt i andra sammanhang ger stöd för att analogivis tolka in samboförhållanden i uttryckssättet. Domstolen framhöll också att möjligheten att avbeställa köpet vid äktenskaps upplösning var en betydande avvikelse från gällande rätt till köparens förmån. Eftersom denna förmån inte motvägdes av något särskilt villkor till säljarens fördel fann HD ingen grund för att tolkningsvis utfylla avtalet med ytterligare undantag, även om undantaget skulle ha framstått som lika berättigat som de undantag som gjorts. Vad HD framhåller är självfallet av stor betydelse för vårt fall. Eftersom inget tyder på att en partsinriktad tolkning skulle gå att använda blir även i vårt fall det avgörande vad som följer av en objektiverad tolkning baserad på de använda ordens gängse innebörd (språkinriktad tolkning). Med hänsyn till vad HD framhåller i sina skäl torde det inte heller finnas något utrymme för att fylla ut avtalsbestämmelsen i fråga med ytterligare undantag. Tilläggas kan att 37 konsumentköplagen innebär att köparna kan avbeställa köpet innan varans avlämnande. Visserligen måste konsumenten då betala ersättning enligt 41, men avbeställningsrätten kan ändå vara till fördel för konsumenten jämfört med att säljaren haft möjlighet att hålla fast vid köpet och kräva full betalning. (5 p.) B. I detta fall uppkommer frågan vad som gällt om Kristina och Albert innan avtalets ingående berättat för Herbert att de tolkade punkt 10 så att den även omfattade upplösning av samboförhållanden. Förvisso har Herbert ingen fullmakt att ingå avtal för Anglikas räkning. Men i NJA 1986 s. 596 framhöll HD att om en näringsidkare låter organisera sin verksamhet så att försäljare ta upp anbud från konsumenter för näringsidkarens räkning med uppgift att vidarebefordra anbuden till näringsidkaren, bör vid tolkningen av träffat avtal utgångspunkten vara, att vad försäljaren har insett eller bort inse om konsumentens uppfattning rörande avtalets innehåll tillräknas näringsidkaren. I vårt fall innebär detta att Herberts insikter om Kristinas och Alberts tolkning tillräknas Angelika. Följden blir att det går att tillämpa dolus eller culpamodellen, alltså att Kristinas och Alberts tolkningsversion gäller eftersom Svea med hänsyn till Herberts insikter insett eller bort inse deras tolkningsversion samtidigt som Kristona och Albert inte insett eller bort inse Sveas tolkningsversion. (3 p.) C. Av NJA 2006 s. 638 framgår att om två näringsidkare fört förhandlingar, den ene skickar en bekräftelse och den andre avstår från att reklamera utan oskäligt uppehåll uppstår en presumtionsverkan, alltså att avtal anses ha kommit till stånd om inte den passive lyckas bevisa motsatsen (analog tillämpning av 21 HagL). I vårt fall är dock den passive en konsument (Kristina och Albert), vilket innebär att deras passivitet inte utan vidare medför att de får bördan att bevisa att bekräftelsen var felaktig. Se vad Håstad tillade för egen del i domen och Herres kommentar i Rättsverkan av passivitet vid mottagande av avtalsbekräftelse, JT 2008/09 s. 687 (s. 690)). Jfr också NJA 1962 s. 276 som de nämnda författarna hänvisar till. (2 p.) Fråga 4 A. I sin analys av omfattningen av en arbetssökandes upplysningsplikt gentemot arbetsgivaren utgår Malmberg från allmänna avtalsrättsliga regler, främst 30 och 33 avtalslagen. Han framhåller att dessa lagrum förutsätter dels att den arbetssökande har vetskap om de aktuella omständigheterna, dels att arbetsgivaren saknar kunskap om de aktuella omständigheterna och att dessa skulle ha varit av betydelse för hans beslut att ingå avtalet samt, dels att den arbetssökande var i ond tro om att omständigheterna var okända och av betydelse för arbetsgivaren. Därutöver krävs att det är rimligt att ålägga den arbetssökande en upplysningsplikt. Malmberg framhåller att AD i den aktuella domen (AD nr 81) skiljer mellan upplysningar om personliga förhållanden och upplysningar om sådant som

9 direkt inverkar på arbetstagarens möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Beträffande personliga förhållanden är upplysningsplikten begränsad till sådana omständigheter som skulle utgöra saklig grund för uppsägning. Malmberg påpekar vidare att AD i den ovan nämnda domen betonar att den nyss angivna principen endast gäller omständigheter som inte har någon direkt inverkan på möjligheterna att utföra arbetsuppgifterna i fråga. Hur långtgående upplysningsplikten är i sådana fall behandlas dock inte av domstolen. Malmberg anser emellertid att AD:s uttalande antyder att den arbetssökandes upplysningsplikt i dessa fall är mer vidsträckt än när det gäller upplysningar om personliga förhållanden. (4 p.) B. Hultmark framhåller i sin analys att vissa rekvisit måste vara uppfyllda för att en avtalspart ska ha en upplysningsplikt gentemot sin motpart. Sammanfattningsvis hävdar hon att en upplysningsplikt är för handen om avtalsparten har faktisk kännedom om ett visst förhållande, vet att motparten saknar sådan kännedom och inser att förhållandet är av betydelse för motparten förutsatt att motparten typiskt sätt förväntar sig att bli upplyst om förhållandet i fråga. (2 p.) C. André framhåller i sin analys att 36 avtalslagen är en originell skapelse. Han påstår att det är svårt att finna ett överblickbart mönster i regeln eller på någon annan grund göra någon användbar beskrivning av strukturen i den. Konsekvensen blir att det enligt André blir svårt att förutsäga hur regeln kommer att tillämpas i konkreta fall. Han betraktar regeln som en form av antilagstiftning och framhåller att regeln river upp en del av det komplex av principer och lagstiftning med vars hjälp rättsläget slås fast, i stället för att vidareutveckla komplexet. Han betraktar dock införandet av 36 avtalslagen som ett intressant lagstiftningsinstrument, där rättssystemet byggs ut stegvis med relativt försiktiga rimlighetsöverväganden, vilket kan tänkas vara fördelaktigt. (2 p) D. Med utgångspunkt från Svenssons text kan skillnaden beskriva på följande sätt. För att ett förtigande ska strida mot tro och heder enligt 33 avtalslagen krävs visserligen att den okunnige inte skulle ha ingått avtalet om han känt till det rätta förhållandet. Men något krav på att en avtalspart genom sin tystnad ska framkalla eller vidmakthålla villfarelsen ställs inte, det räcker att han med vetskap utnyttjar en redan befintlig okunnighet hos motparten. I detta avseende skiljer sig ett ohederligt förtigande enligt 33 från ett svikligt förtigande enligt 30, ett svikligt förtigande förutsätter både att motparten inte ingått avtalet om han varit korrekt informerad och att hans villfarelse beror på att han tagit intryck av avtalspartens tystnad. Svikligt förtigande kan vara för handen när en avtalspart genom sin tystnad medvetet invaggar motparten i säkerhet eller underlåter att besvara dennes frågor. 3 (2 p.) 3 I brottsbalkskommentaren anges visserligen att bedrägeri inte endast omfattar de fall då gärningsmannen framkallar en oriktig föreställning hos en annan utan också då han vidmakthåller eller förstärker en oriktig föreställning som adressaten redan har. Men det betonas dock att båda fallen kräver att påverkan sker i en förledande riktning. Att enbart utnyttja en annan persons villfarelse utan att påverka denne är däremot enligt brottsbalkskommentaren inte straffbelagt som bedrägeri. L. Holmqvist / M. Leijonhufvud / P.O. Träskman / S. Wennberg Brottsbalken I 9:5.