Nationell nätverksträff om hälsofrämjande och förebyggande hembesök Tylösand 9-10 september Välkomna Marita Everås, ordförande taktisk grupp programområde Äldre hälsade alla välkomna och berättade om hur Halland arbetar med förebyggande hembesök. Hon presenterade också de personer som arbetar med detta från Region Halland och beskrev stödstrukturen och hur beslutsvägarna ser ut i Halland, genom att visa den så kallade Äldreblomman med tillhörande dokument.
Uppsökande verksamhet Niklas Bjurström, utredare Socialstyrelsen mm. Kan vi genom vårt uppdrag idag också driva på utveckling? Den uppsökande verksamheten har sett olika ut genom åren. På 70-talet kunde man genom uppsökande verksamhet driva på förändring, genom att öka kunskapen om hygien, hälsa, kost vilket i sin tur ledde till en annan sorts arkitektur, inredning Under 80- och 90-talen skedde inte mycket uppsökande verksamhet, men statsbidragen för 5-10 år sedan satte igång verksamheten igen. Niklas menade att genom uppsökande verksamhet kan vi få kunskap om vad de äldre verkligen behöver och vill ha (dvs inte äldreomsorg planerad av 50-åringar med 50-åringars värderingar som grund). Uppsökande verksamhet/ förebyggande arbete är: Individen, omgivningen och aktivitet. Niklas visade rapporten/utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa, som fokuserar på att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos äldre. Individen: samhällsinformation, risker i bostaden, hälsoinformation. Detta är svårt, då det krävs kompetens att möta människor och kunna prata om t ex mat eller motion (man vet bäst själv..) Människors beteenden ändras inte genom hembesök, det krävs en annan uppföljning. T ex hälsocoacher. Hur når vi dem som verkligen behöver, som rökare eller de med psykisk ohälsa..? Omgivningen: problem i vardagen busshållsplatser, hissar, parkbänkar, affärer Grönytor forskning från Alnarp har visat att ju mer grönyta det finns runt om dig, desto mer rör du på dig! Behov av specialbostäder. Ett
medel för samhällsplaneringen äldre konsekvensanalys i planeringen, ex Höganäs. Barnperspektiv finns idag, för framtiden är det viktigt att även ha äldreperspektivet. I t ex Flen arrangeras Trygghetsvandringar hur ser det ut egentligen? Vad hindrar äldre från att gå ut, vad skapar otrygghet? Aktiviteter: vad efterfrågar äldre? Vad erbjuder vi? Exempel på vad som kan erbjudas är gym, sorgegrupper, självhjälpsgrupper (ex stroke) (det är inte alltid professionen som kan erbjuda bäst hjälp ), fixartjänster och träfflokaler. Varje aktivitet kan ge underlag till nya tjänster, som t ex Hjärnkoll, där personer som haft psykisk sjukdom/ohälsa själva informerar om sitt funktionshinder. Vem ska sökas upp? Riskgrupper är t ex de som är nyss hemkomna från sjukhus, änklingar/änkor, ensamstående äldre män och multisjuka. Hur når man dem..? De som vi verkligen behöver nå når vi fortfarande inte. Det är t ex vanligt att ensamstående män inte släpper in besökaren. I Örebro erbjuder man en träff på vårdcentralen på modersmålet till assyrier, då blev det lättare att sedan få göra hembesök. Fokusgrupper kan vara ett bra komplement till brukarenkäter, som kan vara ett lite klumpigt verktyg. Diskussion: Från vilken ålder en evig fråga ex Stockholm, vid vilken ålder inträffar sjukdomar..? Knepigt att ha en generell ålder.. medellivslängden skiftar beroende på utbildning, arbete osv. en arbetarkommun kanske ska ha en tidigare ålder.. men för att ändra beteenden kanske 55-65 (före 65) Diskussion om hur svårt det är att nå de äldre med psykisk ohälsa. Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Anna Gamlén, folkhälsostrateg i Gislaveds kommun Anna är kommunsamordnare för projektet Hälsocoacher, som är en samverkan mellan kommuner och landstinget (vårdcentraler). Projektet Hälsocoacher, som bygger på MI (motiverande samtal), FAR (fysisk aktivitet på recept) och värdet av god gemenskap, har haft över 2000 deltagare i Sverige. Målgruppen är personer med obehandlat högt blodsocker, högt blodtryck, ökat bukomfång, och/eller mild depression. 60 % av deltagarna har varit kvinnor, generellt motiverade
och hälsomedvetna personer. 90 % deltog pga bukomfånget. Kommuner i Jönköping, Sörmland, Skåne och Värmland har deltagit. Olika förutsättningar, på vissa håll fanns redan samverkansformer, medan andra haft en längre startsträcka. I Gislaved har två vårdcentraler varit med i projektet. Det är de som har identifierat deltagare. Två hälsocoacher på varje vårdcentral, en sjukgymnast och en distriktssköterska, har fått tid i sin tjänst att jobba med frågorna. Projektet har haft en kontrollgrupp och en interventionsgrupp båda har fått hälsotest, men bara interventionsgruppen har fått coachning enligt MI-metoden. Kommunen har bistått med personal. Man har också samarbetat med ideell sektor, något som inneburit vissa svårigheter, då de oftast inte har en bestämd plats att gå till, eller en kontaktperson. I uppdraget ingick inte att skapa nya aktiviteter, utan att ta reda på behoven och tillgodose dessa. Mat var ett stort intresse hos deltagarna och enligt hälsocoacherna också ett behov. Träffpunkterna hade ingen sådan verksamhet, så projektet genomförde matlagningskurser, butiksvandringar, föreläsningar mm på mötesplatserna. Projektet genomförde även happenings som En dag för seniorers hälsa och säkerhet och en Spadag. Två utomhusgym har anlagts. Erfarenheter av projektet Projektet utvärderas nu. Det är svårt att bedöma värdet av MI, eftersom deltagarna redan var motiverade och hälsomedvetna. Utvärdering visar att samverkan har blivit bättre, det finns idag en bättre attityd kring förebyggande arbete, framför allt på vårdcentralerna det har blivit ett förebyggande-tänk i huset. Något som varit mycket spännande är att förvaltningarna tvingats samarbeta. FAR har fått ett uppsving. Viktigast för levnadsvaneförändring har varit medicinska tester, att deltagarna kan se och följa sin förändring, samt MI för att motiveras och återkommande uppföljningar. Viktigast är inte att det är rätt profession som ringer, det viktigaste är att bli sedd och bekräftad. Båda grupperna har visat gott resultat. Kontrollgruppen inte med samma hastighet och inte lika stor effekt. De som aldrig tränar har blivit färre, de som vardagsmotionerar har blivit fler. Kaffebrödkonsumtionen har minskat och intaget av fisk har ökat. Faktorer för lyckosamt resultat: att man anmält sig själv; de medicinska testerna (man ser resultat) samt att man får feedback. När de äldre väljer mötesplats har de viktigaste faktorerna varit möjligheten att vara ute samt möjligheten att träna och gemenskap. Det viktigaste, enligt Anna, är det kontaktnät som skapats, så att man vet vad som händer på mötesplatserna, vårdcentralen osv och kan lotsa vidare de äldre. Detta kommer leva vidare. Värdefullt är också att informationen mellan mötesplatserna sprids lättare nu. Rapporten finns som webbplats Seniorguiden.
Äldre personer i riskzon Susanne Gustafsson, specialist i arbetsterapi Presenterade studien Äldre personer i riskzon, om hälsofrämjande åtgärder. Det finns inte mycket forskning inom området, speciellt inte kring personer över 80 år. Studien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Vårdalinstitutet, med en multiprofessionell forskningsgrupp. En randomiserad kontrollerad studie genomfördes 2007-2011. Tre grupper: Grupp 1 fick ett förebyggande hembesök, grupp 2 fick en studiecirkel/seniorträffar med ett uppföljande hembesök och grupp 3 var kontrollgrupp.
Deltagare till studien fick man in genom att fråga intressegrupper och personal. Personal från stadsdelarna genomförde aktiviteterna. Deltagarna var över 80, i eget boende utan hemtjänst och oberoende av hjälp. Kognitivt välbevarade. 459 personer, som lottades till de olika grupperna. Medianåldern var 85-86 år. Ca 65 % kvinnor. Det förebyggande hembesöket varade 1,5 timme. En person från teamet genomförde besöket, med hjälp av en checklista kring vilken information som skulle ges. Seniorträffarna var fyra stycken, under fyra veckor, i grupper om 4-6 personer. Som kursbok användes Livslots för seniorer. Diskussionerna anpassades efter gruppens behov. Hälsomått som användes var: skörhet (åtta fysiska skörhetsindikatorer). Både grupp 1 och 2 hade bättre balans efter två år, bibehållen eller förbättrad gånghastighet efter två år, mer fysisk aktivitet efter ett och två år samt minskad rädsla för fall efter två år jämfört med kontrollgruppen. Den självskattade hälsan var bibehållen god i både grupp 1 och 2 på kort sikt, på lång sikt för grupp 2, jämfört med kontrollgruppen. Seniorträffarna hade positiv effekt på ADL, på kort sikt, vilket kvarstår efter ett år. Efter två år är man mindre beroende (färre insatser) om man deltagit i seniorträffar. När det gäller livskvalitet fick båda grupperna fördröjd försämring. Vad tyckte deltagarna? Seniorträffarna fungerade som en nyckel till handling och inspirerade deltagarna att vara fysiskt och socialt aktiva. Hembesöken upplevdes som antingen empowering /självförstärkande eller av ringa värde. Vad är mest verksamt? Personcentrering Välutbildad personal Helhetssyn på hälsa, multiprofessionalism. Många yrkesgruppers kunskap behövs. Gruppbaserad kunskapsutbyte snarare än kunskapsöverföring
På kvällen avnjöt deltagarna en god middag på Hotell Tylösand där Sonja Lund uppträdde med sång ackompanjerad av pianospel av Dag Hallberg. Tid för det meningsfulla Bodil Jönsson Bodil inledde konferensens andra dag med att tala om hur gamla är lika förvirrade som alla andra människor, vilket lockade till ett gott skratt. Hon delade ut lappar med 10 punkter som hon skulle prata om för att publiken lätt skulle kunna följa med. Därefter talade hon om vilka stora genombrott som har gjorts inom fysiken i år, men hon anser inte att de genombrotten är någonting jämfört med det förändrade
åldrandet. Kvalitativa skillnader kommer att bli större än de kvantitativa, men vi pratar fortfarande mer om de kvantitativa. Man kan aldrig tala om för oss hur det är att bli gammal, det enda man kan göra är att hålla upp ett mönster och fråga om vi ser samma sak. När Bodil uppnådde pensionsåldern frågade hon sig själv, om man kan mer än man har kunnat i hela sitt liv, då kan man väl inte sluta?. Hon hade mycket svårt att identifiera sig själv med orden Bodil Jönsson, pensionär. Hon reflekterade även över det faktum att vi inte frågar våra föräldrar hur det är att bli gammal. En 75-åring idag är ungefär som en 65-åring i generationen innan, vilket bland annat beror på att hörapparater är bättre, värktabletter är bättre, tandproteser blir bättre osv, samt att den generationen som blir gamla nu är den första som har växt upp med god kosthållning när de var barn vilket tros spela stor roll på fysiken hela livet. Numera är alltså en person under 80 år som folk är mest, det är alltså problematiskt att prata om pensionärer som en grupp. Pensionärer kan åka på hur många aktiviteter som helst, men är det för att de verkligen vill eller för att de är så vilse? Bodil berättade en historia om hur hon när hon var liten lärde sig om årsringar på träd, och uppfattade det som om även människor har årsringar. Denna tanke har hon hållit fast vid och tänker att man har sina gamla personligheter kvar i sig, man har exempelvis 15-åringen, 20-åringen och 30- åringen i sig och Bodil föreställer sig ibland att dessa för samtal mellan varandra. Vi vet att när vi blir äldre försämras förmågan att lära sig nya saker men man blir samtidigt bättre på sammanhang och associationer. Kontakten mellan vänster och höger hjärnhalva blir bara bättre när Fan blir gammal blir han religiös. Bodil menar att hon märker detta i sig själv bland annat genom att hon får svårare att se barn och djur fara illa. Hon läser inte längre klart böcker som hon inte tycker är tillräckligt intressanta. Rekommenderar Cohen: The mature mind Vad vill 75-åringar idag göra? Vi kan inte veta hur vi kommer att bli när vi blir äldre. Vi kan leva en tredjedel av våra liv efter pensionen. Förr blev kvinnor i genomsnitt 35 år, nu kan de bli tre gånger så gamla tack vare insatser från generationerna innan oss. Kunskap är immateriell uppdragkunskap.se vad som kan göra att äldre delar med sig av sin kunskap. Äldre måste få lov att ge bort något. Ca 30-300 000 är svårt sjuka äldre, men ingen människa är 100% sjuk (Hans Georg Gadammer). Hur tar vi hand om friska sjuka äldre? Vi bör optimera så att den sjuka människan kan få vara frisk så mycket tid som möjligt. Man ska inte ha det svårt i onödan. Var är teknikens plats i serien Sveriges bästa äldreboende? Motiverande samtal vad hjälper det om den berörda människan inte vill prata med dig? Det gäller att bygga upp tillit, vilket inte går om man ständigt börjar om från början. Det spelar inte bara toll hur vi ser oss bli gamla utan hur vi föreställer oss framtiden. www.bodiljonsson.se/blogg
Är hembesöken rätt i tiden? Åldern? Bodil jämförde med det faktum att man inte kan lära en 5-åring trigonometri. Om man gör det för brett slår det åt så olika håll att man inte kan se vad som faktiskt funkar och inte, statistiken blir fel. Rehabilitering = att hämta sig själv åter = man kan inte rehabilitera någon annan. Om man kan få det till att komma från den berörda personen ser man en hel massa annat. Det är skillnad mellan diagnostiserad och levd funktionsnedsättning Hembesök hos Anna och Lars i Halland Ing-Marie Norin, processledare på Region Halland med processgrupp Presentation av Hallands modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Ing-Marie inledde med att berätta vad ett hembesök innebär: Det är för personer som bor i ordinärt boende och som inte har några hemtjänstinsatser. Vid hembesöket uppmärksammas friskfaktorer för hälsa, riskfaktorer för ohälsa och om personen har tillgodosett eventuella vårdbehov. Besökarens förhållningssätt vid hembesöket är personcentrerat och grundar sig bl.a. på samtalstekniken Motiverande samtal (engelska Motivational Interviewing, MI). Ett salutogent perspektiv tillämpas och den egna förmågan ska stärkas ( empowerment ). Besökaren ser den äldres situation utifrån ett helhetsperspektiv och lägger lika stor vikt vid sociala frågor som vid frågor om personens hälsa.
Anette Håkansson, Halmstad kommun och Desirée Karlsson, Laholms kommun berättade om modellen, därefter presenterade Roger Kindberg hur vi arbetar med Senior alert i Halland, presentationen finns att ladda ner på www.regionhalland.se/annaochlars under Preventivt arbetssätt. Kriterierna i hembesök bygger på kriterierna i Senior alert. Med detta system har man byggt en bro över till Närsjukvården. Men vad har samverkan med vårdcentralen inneburit? Trygghet för individen, en arbetsterapeut kan komma på besök och ge tips och råd, medicinsk utredning m.m. Denna samverkan är lättare i en liten kommun som Laholm där det inte finns så många vårdcentraler, då går det att skapa en personlig kontakt. Det finns ett basutbud av broschyrer sen har varje kommun egna med mer specifik info om vad de har att erbjuda. En politikers syn på förebyggande arbete för äldre Mikael Kahlin, ordförande i Socialnämnden, Laholms kommun Den åldrande ekonomin geriekonomi kallar Mikael den vård som är pengabrännande men där även de resurssvaga måste vara med. Dagens äldreomsorg bygger på gammal kunskap kanske finns det nya kommande yrken inom äldreomsorgen?
Data nytta i kvalitetsregister: prognoser, prediktioner som stämmer ganska väl även i 10-15- årsperspektiv Framtidens krav på och efterfrågan av välfärdstjänsterna kan inte mötas med gårdagens lösningar. Är äldre en bortglömd grupp? 5,5% av den totala gruppen 65+ bor på särskilt boende. Mikael talade även om att vi bör gå från kompensatoriska till hälsofrämjande insatser. Vad händer med oss när vi blir gamla? Detta måste vi hitta vägar att möta. Det sociala nätverket glesnar. Ca 70 % av all vård utförs av anhöriga. Laholms kommun kommer inte att utöka platserna på särskilda boenden trots att antalet äldre invånare förespås öka. Anledningen till att de inte kommer att utöka platserna är att de tror så starkt på förebyggande åtgärder, som kommer att spara pengar åt kommunen på sikt. Det är bra med en uppbyggd struktur för samverkan kring dessa frågor i Halland, då det bäddar för att vi kan möta framtida utmaningar väl. I framtiden: Det skapas en bra grund för brukarmedverkan vilket är viktigt och positivt Det är viktigt att fånga upp och identifiera ensamhet, otrygghet, psykisk ohälsa osv i ett tidigt skede Hälsoteknik måste utnyttjas i större utsträckning Vad sker inom kultur för äldre i Halland? Inte bara som äldre kan njuta av utan även deltaga i? Motiverande samtal inom äldreomsorgen Yvonne Bergmark Bröske, leg sjuksköterska, handledare och utbildare i Motiverande samtalsmetodik (MI) bland annat för personal som gör hembesök. Motivational Interviews är ett begrepp som är vedertaget över hela världen. För dem som är intresserade av att veta mer rekommenderar Yvonne en bok som heter Motiverande samtal av Barbro Holm Ivarsson.
Yvonne frågade publiken hur många som säger saker som Jag skulle vilja eller Jag borde, vilket det verkade som om alla kunde känna igen sig i. Varför gör vi inte alla de här sakerna? Man fungerar likadant ung som gammal, man går och funderar på saker men kommer inte alltid till skott. Att försöka övertala någon utgår från ett egocentrerat förhållningssätt. Man utgår då ifrån sig själv och styr, värderar och moraliserar. Det är alldeles för lätt att göra så eftersom man vill korrigera men resultatet blir ofta mindre bra. Vi kan aldrig motivera någon, den personen måste motivera sig själv. Försök luska ut vad som gör att personen inte vill göra något. Man kommer långt genom att tänka på hur vi själva hade velat höra det eller ha det. Utgå inte från att det finns rätta och felaktiga beteenden och tänk på kroppsspråket. Ibland behöver man gå bakom skalet eller attityden för att undersöka vad som är fel Yvonne tog upp ett exempel om en dam som var så arg på nätterna men alltid glad och vänlig annars. Till slut kom det fram att hon inte ville sova hemma eftersom hon kände sig otrygg, så de löste det genom att låta henne komma iväg och sova på ett boende samtidigt som hon fick vara hemma på dagtid. Den egna förmågan är byggstenen för att ta reda på hur man vill ha det och för att ta tag i sin situation. Ta reda på vad personen har gjort tidigare i sitt liv, här berättade Yvonne en historia om en dement person som tidigare hade varit mekaniker. Genom att ge honom material att meka med höll han sig lugn och rofylld eftersom han kunde känna att han fick göra det han var bra på. Att bekräfta är nyckeln i motiverande samtal. Bekräftelse föder bekräftelse. Ge alternativ för att ge personen självbestämmande. Fundera alltid över varför en person inte vill göra något. Motivationsprocessen Det tar olika lång tid från att ett intresse föds till att man tar tag i och gör något. I snitt tar det 2-3 år, så det är viktigt att låta beslut/förändringar ta tid! Förberedelseprocess handling Hur beredd är du? Hur viktigt är det för dig från 0-10? Hur stor är din förmåga (inre+yttre)? Detta ger en bra bild, sätter igång tankar och ger diskussionsunderlag. Exempelvis kan man diskutera varför man satte en viss siffra på hur viktigt det är. Att utveckla ambivalensen fördelar och nackdelar med status quo och förändring för att sedan jämföra kan fungera som startskott för förändring. Tänk på att ställa öppna frågor, dvs. inte sådana som man kan svara ja eller nej på.
Den skamlösa nyfikenheten, reflexivt lyssnande. Sammanfattningar är mycket viktigt för att se till att man hängt med och uppfattat samtalet likadant. Här kan du läsa en sammanfattning av utvärderingen. Stort tack till alla talare och deltagare!