Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Relevanta dokument
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Barn i samhällsv och utbildning

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Resursperspektiv inom den sociala barnavården

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Insatser för placerade barn - indikerade problem. Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet,

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sammanfattning 2014:8

På väg Enkät för föräldrar

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem

Forsknings- Supplement

Vägen från utredning till åtgärd

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Välfärd i förändring

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Guide till samhällsekonomisk analys

Fördelning av FoU-medel

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar

Bilaga 6 Enkät till brukare

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Evidensbaserad praktik

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Huvudman FAM-huset i Fristad.

Vi får härmed avlämna följande gemensamma yttrande till betänkandet Källan till en chans.

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

Systematisk uppföljning av placerade barn

VFU utbildning i samverkan

Uppmärksamma den andra föräldern

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Utredningshem för ungdomar och deras nätverk i Dalarna

Vilken målgrupp pratar vi om?

På väg Enkät för den unge

Socialtjänstens uppföljningar av barn och ungdomar på HVB

Metod har varit telefonintervjuer och 150 intervjuer har gjorts inom varje geografisk målgrupp.

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Situationen för nyanlända barn i familj

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Salutogent förhållningssätt

TOBAKSFRI SKOLTID NU!

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning

Skolperspektivet Elevhälsa

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt en omöjlig kombination?

SkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Tidiga insatser för familjer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Varför behövs Skolfam?

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Uppföljning av Insatser för Barn och Unga. Frågeenkät UBU-VB Vård och Boende

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Åk 7 Fotboll Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Letterbox Club Sverige

Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor

Transkript:

Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s flickstudie 2

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap? Vad vet vi om tonårsgraviditeter? Vad vet vi om vår målgrupp? Studiens upplägg Hypoteser...

Teamet bakom studien Lisa Skogens, lektor fil doctor, Socialhögskolan, Stockholm Liv Nilhede, INOM/Humana Bo Vinnerljung, Professor, Socialhögskolan, Stockholm

% Problemet: Tonårsmammor bland flickor födda 1972-1983 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Normal Öppenv före tonår 0-2 år före tonåren 2-5 år före tonår 5-12 år 12 år + Öppenv tonår 0-2 år tonåren 2-5 år tonåren Vinnerljung et al, 2007

Tonårsmammor är en mycket selekterad grupp i befolkningen Majoriteten har klarat sig dåligt i skolan Majoriteten lever på försörjningsstöd i början av vuxenlivet Mer än var femte tonårsmamma har fått insatser från Socialtjänsten Social Rapport 2006, 2010;

Konsekvenser för tonårsmammor och deras barn Tonårsmammor har en ökad risk för psykiska problem, dåligt välbefinnande och instabil familjesituation över hela livscykeln. Inlåsning i en s k fattigdomsfälla. Majoriteten av svenska tonårsmammor (52%) har vid 26 års ålder högst grundskolexamen (andra flickor 8%). När de är 22-24 år får de flesta (56%) försörjningsstöd (12% bland jämnåriga unga kvinnor). Tonårsmammornas barn har en mångfaldigt högre sannolikhet att också bli föremål för socialtjänsten insatser. (Vinnerljung et al, 2010). 7

Även bland placerade tjejer Var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma 25-30% som placeras pga beteendeproblem i HVB eller f-hem blir tonårsmamma (Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Sallnäs & Vinnerljung, 2009; Vinnerljung et al, 2007, 2010).

Hur kan det vara så här? Institutionsvård tycks inte ha preventiva effekter vad gäller tonårsföräldraskap, tvärtom... Vad gäller familjehemsplacerade flickor halveras överriskerna om man räknar bort skolmisslyckande som riskfaktor. För flickor som placerats på grund av beteendeproblem är sambandet med skolmisslyckande ännu högre. Skillnader mellan användande av preventivmedel bland flickor som haft insatser från socialtjänsten och normalpopulation. 9

Skillnader i utskrivning av preventivmedel (Ericsson, 2012, Contraceptive behaviors and births among Swedish child welfare clients, sid 13, Stockholms Universitet) 10

Erfarenheter från internationella studier I England har andelen tonårsgraviditeter minskat. Anledningen till detta tycks primärt vara att skolsystemet förbättrats, framför allt för underprivilegierade grupper. (Girma & Patton 2015) Placerade flickor har i högre grad oskyddat sex, väljer i högre utsträckning socialt belastade partners och har en mer positiv inställning till tidigt föräldraskap och en mer konservativ inställning till abort än icke placerade jämnåriga. (Corlyon & McGuire, 1999), 11

Studien undersöker Inställning till/syn på tidigt föräldraskap? aborter? preventivmedelsanvändning? skola och framtidsplaner För att fundera över prevention måste vi veta mer hur placerade tjejer själva ser på detta.

En explorativ studie, finansierad av Humana/INOM Gruppintervjuer med personal på två HVB Individuella intervjuer med ett tiotal flickor 15-18 år som har varit placerade på någon av INOM/Humanas hvb Studien har prövat och beviljats av etisk nämnd

Hypoteser (sannolika/osannolika) Föräldraskap som karriär? Föräldraskap som ett sätt att skapa en hel och lycklig familj? Oplanerat föräldraskap det som händer det händer? Föräldraskap som ett sätt att bibehålla en parrelation? Föräldraskap som en lösning på omgivningens förväntningar? Föräldraskap som en väg till gemenskap? Föräldraskap som en strategi för att ta kontroll över sitt liv? 14

Etisk grundregel Primum non nocere Framförallt, skada inte