#Equmenia - En normkritisk analys av Equmenias användning av sociala medier Inledning Denna rapport är en sammanfattning av den normkritiska granskning Arbetsgruppen för mångfald och inkludering har genomfört under september 2017- januari 2018 med fokus på Equmenia och sociala medier. Syftet med undersökningen har varit att synliggöra de normer vi kommunicerar ut genom sociala medier samt utifrån resultatet diskutera hur vi som organisation kan bli ännu bättre på att arbeta med mångfald och inkludering i vår kommunikation. Inledningsvis följer en beskrivning av bakgrund, teologisk utgångspunkt samt metod och tillvägagångssätt. Därefter redogörs och analyseras granskningens resultat. Avslutningsvis följer en Handledning för ökad mångfald i sociala medier där ovanstående resultat och analys blir utgångspunkt för konkreta tips på hur Equmenia kan arbeta vidare på nationell och lokal nivå för att inkludera fler i vår kommunikation. Bakgrund På riksstämman 2015 beslutades att ge styrelsen i uppdrag att starta en grupp som skall granska Equmenia utifrån normer, mångfald och organisationskultur, både nationellt, regionalt och lokalt. Under våren 2017 startade vi, Arbetsgruppen för mångfald och inkludering, upp vårt arbete efter att styrelsen genomfört en rekryteringsprocess. Från början var vi fem personer i gruppen i varierande åldrar, kön och etnicitet. På grund av två avhopp består vår grupp idag av tre medlemmar, tre kvinnor i 25-årsåldern. Vi söker just nu fler medlemmar för att öka representationen i gruppen inför vårt fortsatta arbete. Vi har en fri arbetsbeskrivning eftersom vi har en granskande funktion och därför inte ska styras av någon inom organisationen. För att avgränsa vårt arbete har vi valt att utgå ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i diskrimineringslagen (2008:567): kön, sexualitet, religion, ålder, funktionsvariationer och etnicitet.
Teologisk utgångspunkt Equmenias vision är att vara en plats där barn och unga växer i gemenskap med varandra och Jesus och en mångfaldsrörelse präglad av demokrati, tillgänglighet och delaktighet (Equmenias verksamhetsplan, 2018). Detta är utgångspunkten för vårt arbete tillsammans med vår teologiska övertygelse. Vi tror på en Gud som har skapat alla människor till sin avbild och älskar alla lika mycket (1 Mos 1:26, Joh 3:16-17). En Gud som inte gör skillnad på oss om vi är funktionsvarierade, har olika etniska bakgrund eller beroende på vilken sexuell läggning vi har. Oavsett hur människor kan komma att kategorisera oss så är vi, för Gud, alla ett i Kristus (Gal 3:28). Vi skall inte döma varandra (Luk 6:42), utan göra för andra det vi vill att människor skall göra för oss (Matt 7:12). Jesus budskap är ett kärlekens och befrielsens evangelium. Gud vill göra människor fria från förtryck och utanförskap (1 Kor 12:4-7, 12-28). Därför vill vi arbeta för att Equmenia allt mer blir en mångfaldsrörelse och där alla barn och unga ges möjlighet att växa. Metod Vår arbetsgrupp har granskat sex av Equmenias instagramkonton (Region Nord, Region Mitt, Region Stockholm, Region Öst, Region Väst, Region Syd och Equmenias nationella konto) samt två konton på Facebook (Equmenia Svealand och Equmenia Väst) under perioden 1 september 2017 till 31 januari 2018. Vi har gjort en kombinerad bild- och textanalys där vi fokuserat på representation och tillgänglighet. Vi har kartlagt representationen avseende hudfärg, ålder, kön och funktionsvariationer samt bland föreningar som synliggörs. När vi analyserat tillgängligheten har vi kartlagt eventuell översättning, syntolkning eller förklaring av inomkyrkliga begrepp och evenemang. Vid analysen har vi räknat varje inlägg på instagram respektive facebook på samma sätt. Varje foto, collage av flera foton, filmklipp eller evenemang räknas som ett inlägg och har därför analyserats som en bild. Vi har också valt att räkna samma bild flera gånger om motivet berör flera kategorier, tex. kön, ålder och hudfärg. Vi har valt att inte analysera instagram stories. Som bakgrund till vår analys har vi också varit i kontakt med ansvariga för sociala medier på regionerna och nationellt. Detta för att få veta hur de själva beskriver sitt arbete och syfte med att finnas på sociala medier.
Vår utgångspunkt vid insamlingen av materialet har varit att sociala medier är en central del av våra föreningars och regionernas verksamheter och att det vi väljer att publicera kommunicerar något till den som följer kontot. Genom att vara medvetna om vad vi vill förmedla och hur olika saker kan uppfattas har vi möjlighet att använda sociala medier på ett medvetet sätt som kan bidra till att Equmenia blir en organisation präglad av inkludering och mångfald. Resultat Regioner om sociala medier Nedan följer en sammanfattning av regionernas svar angående deras användande av sociala medier. Det nationella kontoret har en mer uttalad strategi kring kommunikationen än vad de flesta regionerna har. Där finns anställda som enbart arbetar med kommunikation vilket inte finns på de regionala kontoren. Flera av regionerna samt det nationella kontoret lyfter fram att deras instagram/facebookkontons främsta funktion är att vara ansiktet utåt för verksamheten samt ett sätt att marknadsföra sina arrangemang. Detta gör att en riktar sin kommunikation till aktiva medlemmar; deltagare, ledare, styrelser osv. Många av svaren tyder på att en har en strävan efter att vara inkluderande i sitt bildspråk. En av regionerna har en policy av att inte publicera ansikten på personer under 18 år medan en annan av regionerna alltid är noga med att informera om att bilder som tas kan hamna på sociala medier. Det nationella kontoret har vissa kriterier för om en bild ska komma med på instagram. Dessa är bildkvalitet, nyhetsvärde, relevans, aktuellt, geografisk spridning samt verksamhetsspridning. Utöver detta menar det nationella kontoret att de arbetar för att producera innehåll i sammanhang där alla inte ser likadana ut, att det finns jämn könsfördelning och att en även har en tanke om att bilder från stereotypt feminina aktiviteter som dans också ska innehålla killar för att skapa möjligheter för alla att identifiera sig med aktiviteten på bilden. Även om regionerna menar att de använder sina konton för intern kommunikation inom organisationen är deras konton öppna och kan därför nås av alla. Vi anser därför att det är viktigt att vara medveten om det och på så sätt kunna styra hur bilden av Equmenia förmedlas.
Analys av insamlat material De flesta inlägg i granskningen är foton, men det finns även några filmklipp. Det är väldigt olika hur många inlägg som lades upp under perioden samt hur många bilder per inlägg. I snitt la ett konto ut 7-8 inlägg/månad, och ca 1,8 inlägg/vecka. Hudfärg Resultatet visar att på alla konton finns en stark överrepresentation av vita människor. När det förekommer personer med annan hudfärg är det i majoriteten av fallen i sammanhang som handlar om utbyte, internationell mission eller liknande. Orsaken till att det syns flest vita människor på Equmenias sociala medier är inte så oväntat, då det speglar vår organisation. Detta blir problematiskt om vi vill vara en organisation som inkluderar människor med olika bakgrund och med olika färger på huden. Om vi endast synliggör människor med mörkare hudfärg vid internationella missionsprojekt eller liknande, skapar vi en norm som är exkluderande. Är normen att deltagare på scout, konfirmationslägret eller söndagsskolan har vit hudfärg kan det vara svårt för någon som bryter normen att känna sig välkommen och accepterad. För att vi ska kunna vara en trovärdig organisation som inkluderar alla människor oavsett hudfärg och bakgrund behöver vi reflektera kring hur vi kan synliggöra en mångfald av människor på sociala medier. Människors möjligheter att identifiera sig som medlem i Equmenia är avgörande för att de ska kunna känna sig välkomna, delaktiga och självklara i gemenskapen. Ålder Då vi analyserat fotografierna på respektive konto har vi gjort det utifrån rubrikerna Barn, Tonåringar, 20-25, Äldre och Blandat. Utifrån detta har det framkommit att bilder på människor äldre än 25 är i majoritet på samtliga konton. Av sammanlagt 251 granskade bilder är endast 15 på barn och 81 på blandade åldersgrupper. Några konton delas mellan Equmenia och Equmeniakyrkan, vilket kan vara en av flera orsaker till att många äldre människor synliggörs. Bilderna på människor över 25 år föreställer främst anställda, styrelsemedlemmar och bilder från ledarutbildningar eller liknande evenemang. Även när evenemang för alla åldrar synliggörs görs det ofta med bilder på människor över 25 år. Att barn och ungas representation i Equmenias sociala medier är väldigt låg är ett av denna studies viktiga resultat. Då vi är en barn- och ungdomsorganisation är det problematiskt att så få bilder synliggör barn och unga. På samma sätt som representationen är viktig avseende hudfärg, är också en bred representation av åldrar viktig. Om vi tycker att barn och ungas verksamheter är viktiga och värdefulla
behöver det synliggöras också genom våra sociala medier. Kanske kan det vara svårt att få tillstånd av vårdnadshavare att få publicera bilder på barns ansikten, men det i sig är inte det viktiga. Bilder som synliggör barns verksamheter, aktiviteter eller ryggtavlor synliggör likväl vår förenings eller regions vardag och visar att barn och unga är en självklar del av vår organisation. Kön När vi analyserade inläggen utifrån kön utgick vi från det kön vi uppfattar att personerna oftast skulle tolkas som. Vilket biologiskt kön eller självupplevt genus personen har kan vi utifrån bilderna inte veta. Ändå anser vi att denna analys är viktig att göra eftersom det är tolkningen av bilderna som är relevant. Vi har sett att det är allra vanligast att det är personer av både manligt och kvinnligt kön på inläggens bilder och fördelningen dessa emellan är också relativt jämn. Region Stockholm och region Svealand har fler kvinnor än män på sina bilder men majoriteten av bilderna i granskningen är blandade. Detta ser vi positivt på eftersom det förmedlar att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika stor plats i Equmenia. Synliga funktionsvariationer Det har inte förekommit någon med synliga funktionsvariationer i något av inläggen under perioden. Det skulle kunna vara så att det beror på att det är vanligare med icke synliga funktionsvariationer så som neuropsykiatriska diagnoser inom Equmenia. Samtidigt ser vi detta som problematiskt då representationen är viktig också inom detta område. Tillgänglighet Vi har granskat användandet av inomkyrkliga begrepp som kan göra det svårt för utomstående att ta del av informationen. Generellt har vi inte sett mycket av detta i de inlägg vi har granskat. Detta ser vi som mycket positivt eftersom det inkluderar fler. Däremot har vi sett det i vissa fall där ord som Markusvandring, nattvard, andakt, delning och lärljunge används utan att förklaras. Detta kan i sin tur bli exkluderande för den som inte vet vad orden betyder. Vi har även undersökt om syntolkning och översättning förekommer i inläggen. Detta har inte varit fallet.
Handledning för ökad mångfald i sociala medier Utifrån vår analys ser vi att Equmenia behöver synliggöra den mångfald som finns inom organisationen och nedan följer en rad konkreta tips och råd på hur detta kan göras. Samarbeta! Då många av våra föreningar är homogena avseende människors bakgrund behöver vi samarbeta i regionerna och dela bilder med varandra. På så sätt kan vi arbeta tillsammans för att skapa en större mångfald på sociala medier. Nedanstående bilder är två goda exempel på inkluderande bildspråk från Scouternas material om familjescouting (http://www.scouterna.se/ledascouting/leda-scouting/familjescouting/). Genom att använda illustrerade bilder istället för fotografier skapas möjlighet för fler att identifiera sig med familjescouterna på bilden. Oavsett vilken hudfärg, hårfärg eller familjekonstellation du har, visar bilderna att du och din familj är välkommen att vara med. Att arbeta med illustrerade bilder är något vi tycker att Equmenia ska inspireras av. Ett förslag är att ge någon av Equmenias kommunikatörer i uppdrag att skapa bilder präglade av mångfald och inkludering som kan finnas tillgängliga för alla Equmenias regioner och föreningar att ladda ner och sprida i sin kommunikation.
Ett sätt att öka mångfalden på ett konto är att göra det till ett vandringskonto, dvs. att olika personer i regionen (eller på olika platser runt om i Sverige om det gäller det nationella kontot) får posta inlägg under en dag eller kanske en vecka. På Equmenia Svelands facebook-konto fanns många goda exempel på hur de lånat ut sitt konto till flera anställda som fått dela sina egna berättelser. Även Equmenia Stockholm lånade ut sitt instagramkonto (Stories) till olika personer under december månad. Att fler personer postar på kontot måste inte innebära större mångfald på alla plan. Om alla som postar och alla som finns med på bilderna är vita män i 20-årsåldern så ökar exempelvis inte mångfalden gällande kön, hudfärg och ålder. Men om fler personer syns samt postar inlägg på kontot ökar möjligheterna att synliggöra fler perspektiv. Vid större läger eller evenemang kan det vara bra att skapa en hashtag på instagram där alla bilder samlas. Då får fler möjlighet att fota och regionen kan få tillgång till en större mångfald av bilder från fler olika människor. Barn på bild? Hur barn och unga kan få en mer framträdande roll i sociala medier är något som är viktigt att fundera vidare på. Det centrala bör vara att synliggöra barnens aktiviteter och verksamheter. Då blir det inte nödvändigt att vårdnadshavare godkänner publicering av bilder. Här är två goda exempel på hur barn och unga synliggörs i sociala medier utan att ansikten syns.
En utmaning att arbeta vidare med är att ge barn och unga möjlighet att berätta sina egna berättelser på Equmenias konton, tex. genom att ta bilder eller filma, göra urval eller skriva bildtexter. Genom att ge barn och unga möjlighet att berätta sina egna berättelser skapas större känsla av delaktighet. För att göra det enkelt för föreningarna att ta bilder på barnen i verksamheterna föreslår vi att Equmenia tar fram ett formulär där föreningarna kan låta vårdnadshavarna skriva under för att ge samtycke till att bilder på deras barn kan publiceras. Scoutförbundet har ett bra exempel på hur ett sådant formulär skulle kunna se ut: http://www.scoutservice.se/files/2018/06/samtyckesblankett_fotografering_20 18-06-05.pdf. Tillgänglighet Beroende på hur en väljer att använda dessa medier kan de möta personer med olika funktionsvariationer. Har du exempelvis ett filmklipp där samma text som är skriven i inlägget sägs så kan även den som inte ser, men hör, få del av samma information. Det finns hjälpmedel som kan läsa upp text på bl.a. instagram. Men ett inlägg utan text eller där texten bli obegriplig utan bilden/att en ser vad som händer på filmklippet hjälper inte den som inte ser.
En möjlighet för att underlätta förståelsen av ett inlägg för den som inte ser/ser dåligt är att under texten till inlägget lägga till en syntolkning. En syntolkning är till för att beskriva det väsentliga i bilden/filmen. Har du exempelvis en bild på en tjej i röd keps som dricker en kopp kaffe, men där texten handlar om det som händer i bakgrunden, då är det inte tjejen som skall beskrivas i syntolkningen, möjligen kan hon nämnas som genom att skriva något i stil med Bakom Namn så följer syntolkningen av det väsentliga efter detta. Genom att använda ett enkelt språk i kommunikationen blir det tillgängligt även för den som har svårt att läsa eller precis lärt sig svenska. Finns det möjlighet att översätta texten till olika språk ökar också det tillgängligheten. Filmklipp är ett bra sätt att inkludera den som har svårt att ta till sig skriven text. Att synliggöra att människor med funktionsvariationer är en självklar del av Equmenia är viktigt att vi hittar former för. Det skulle exempelvis kunna göras genom att visa på att kursen Alla barn är lika olika finns och genomförs inom vår organisation. Även illustrerade bilder likt de som Scouterna använder för familjescouting (se ovan) skulle kunna vara ett sätt att synliggöra funktionsvariationer på ett enkelt sätt. Vid användningen av inomkyrkliga begrepp kan fler inkluderas genom att begreppen förklaras på ett enkelt och tydligt sätt. Här följer ett bra exempel på hur begreppet Kämpalek förklaras.
Sammanfattning Bakgrund Denna rapport är en sammanfattning av den normkritiska granskning Arbetsgruppen för mångfald och inkludering har genomfört under september 2017- januari 2018 med fokus på Equmenia och sociala medier. Equmenias vision att få vara en plats där barn och unga växer i gemenskap med varandra och Jesus har varit utgångspunkten för undersökningen och legat till grund för analysen. Syfte Syftet med undersökningen har varit att synliggöra de normer vi kommunicerar ut genom sociala medier samt utifrån resultatet diskutera hur vi som organisation kan bli ännu bättre på att arbeta med mångfald och inkludering i vår kommunikation. Metod Arbetsgruppen har granskat sex av Equmenias instagramkonton (Region Nord, Region Mitt, Region Stockholm, Region Öst, Region Väst, Region Syd och Equmenias nationella konto) samt två konton på Facebook (Equmenia Svealand och Equmenia Väst) under perioden 1 september 2017 till 31 januari 2018. Undersökningen är en normkritisk bild- och textanalys där fokus har varit på representation och tillgänglighet. Resultat och analys Resultatet visar att representationen avseende män och kvinnor är jämn på samtliga konton. Vid några tillfällen förekommer inomkyrkliga begrepp såsom Markusvandring och delning som exkluderar den som inte känner till ordens betydelse. På samtliga konton är det en stark överrepresentation av vita människor och de flesta är vuxna som syns på bilder och i filmklipp. När människor med annan hudfärg förekommer är det främst i sammanhang som rör utbyte och internationell mission. För att vi ska kunna vara en trovärdig organisation som inkluderar alla människor oavsett hudfärg och bakgrund behöver vi reflektera kring hur vi kan synliggöra en mångfald av människor på sociala medier. Människors möjligheter att identifiera sig som medlem i Equmenia är avgörande för att de ska kunna känna sig välkomna, delaktiga och självklara i gemenskapen. Att barn och ungas representation i Equmenias sociala medier är väldigt låg är ett av denna studies viktiga resultat. Då vi är en barn- och ungdomsorganisation är det problematiskt att så få bilder synliggör barn och unga. På samma sätt som
representationen är viktig avseende hudfärg, är också en bred representation av åldrar viktig. Om vi tycker att barn och ungas verksamheter är viktiga och värdefulla behöver det synliggöras också genom våra sociala medier. Handledning för ökad mångfald i sociala medier Under rubriken Handledning för ökad mångfald i sociala medier finns många tips och goda exempel på hur vi som organisation kan arbeta vidare för att bli ännu bättre på att synliggöra mångfald och inkludera fler i vår kommunikation på sociala medier.