Ansvar, samverkan och handling

Relevanta dokument
Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Ansvar, samverkan, handling

Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Svensk författningssamling

Bara skog som brinner?

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser?

Handledning Gränslös samverkan

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Försvarsdepartementet

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Så är vi redo om krisen kommer

Remissvar Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Finansieringsprinciper

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Handlingsplan för Samhällsstörning

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Utveckling av FRG-konceptet

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande

Sammanträde med MSB:s insynsråd

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Krissamverkan Gotland

Finansieringsprinciper

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst

Att delta i en lokal ISF

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Försvarsdepartementet

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

STARKARE CIVIL BEREDSKAP

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Samordnad kommunikation

Yttrande över betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Den moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser. Rorsersberg den 4 november 2010

Bilaga 1. Sammanställning och analys av deltagande aktörers utredningar och utvärderingar efter skogsbranden i Västmanland 2014

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Styrdokument för krisberedskap

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

Regional ledningssamverkan

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag

Länsstyrelsen Kalmar läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

KRISHANTERINGSORGANISATION

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Aktivitet 6.1 Geodatarådets handlingsplan Strategifördjupning Krisberedskap och blåljus

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54

Transkript:

Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se

Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK [ ] att utifrån erfarenheterna från hanteringen av skogsbranden i Västmanlands län 2014 skapa förutsättningar för en stärkt krisberedskap

Slutrapport och tre bilagor

Uppdraget överlämnades 31 mars Presskonferens på Rosenbad med inrikesminister Anders Ygeman Från MSB deltog: Helena Lindberg Jan Wisén Anna Johansson Se presskonferensen på regeringens webbplats.

Hur har MSB arbetat? Avdelningsöverskridande projekt Extern representation från kommunal räddningstjänst Analys av skriftligt underlag 26 utredningar och utvärderingar Rapporter, PM, forskning, direktiv, skrivelser, etc Löpande samråd med aktörer Hearing, webbseminarium, studieresor till nordiska grannländer, nätverk, möten

26 utredningar och utvärderingar Fristående bilaga Tematisk sammanställning och analys av respektive rapports innehåll och sammantagen analys Redovisning och analys av aktörernas slutsatser, rekommendationer och åtgärdsförslag Redovisning av aktörernas planerade och vidtagna åtgärder Sammanfattande kapitel i slutrapporten

Analyserade utredningar och utvärderingar Civilförsvarsförbundet Fagersta kommun FRG Västerås Försvarsmakten Jordbruksverket Kustbevakningen Lantbrukarnas Riksförbund Lantmäteriet Livsmedelsverket Länsstyrelsen Västmanland (2 st) MBR MSB (3 st) Räddningstjänsten Sala-Heby Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Norbergs kommun Polisen Sala kommun Skogsbrandutredningen Skogsstyrelsen SOS Alarm Surahammars kommun Svenska Kraftnät Svenska Röda Korset Sveriges Radio Trafikverket

Kapitel i Bilaga 1 1. Inledning 2. Metod och material 3. Sammantagen analys av aktörernas utredningar och utvärderingar 4. Skogsbrandutredningen 5. Länsstyrelsen och kommunerna 6. Statliga myndigheter 7. Frivilligorganisationer 8. Övriga aktörer 9. Aktörernas planerade och vidtagna åtgärder

Analys-matrisen Tematisk innehållsanalys av respektive rapport Sammantagen bild av rapportens innehåll Transparens i analysen av respektive rapport Gemensamma nämnare över olika rapporter

Vanligt förekommande teman i utredningar och utvärderingar

Slutsatser, rekommendationer och åtgärdsförslag i deltagande aktörers utredningar och utvärderingar Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera Utveckla och använda metoder och verktyg Förtydliga roller, ansvar och regler Öka aktörernas kompetens och kunskap Effektivisera användandet av resurser.

Åtta förslag till regeringen 1. Förändra principerna för samhällets krisberedskap 2. Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser 3. Förtydliga MSB:s mandat att prioritera resurser 4. Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten 5. Tydliggör vikten av att myndigheter beaktar krisberedskap och totalförsvar vid inköp, utveckling och avveckling av resurser 6. Utred tillgången till geodata och geostöd 7. Pröva frågor om styrning, organisering och huvudmannaskap för den kommunala räddningstjänsten 8. Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser

Dagens tre principer för samhällets krisberedskap Ansvarsprincipen: Den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under kriser. Ansvaret inbegriper ett ansvar att vid behov samverka med andra aktörer. Närhetsprincipen: Den aktör som befinner sig närmast händelsen ska arbeta med att förebygga och hantera den. Högre samhällsnivåer har i huvudsak en stödjande roll. Likhetsprincipen: Strukturer för att (förebygga och) hantera kriser ska bygga på och i möjligaste mån likna de strukturer som används i vardagen.

Nya principer för samhällets krisberedskap Ansvarsprincipen: Den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. Samverkansprincipen: Aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. Handlingsprincipen: Aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.

Länsstyrelsernas geografiska områdesansvar m.m. Harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser Tillfredsställande och likvärdig nivå på förmågan Underlätta samverkan med varandra och med andra Mer enhetligt utövande av geografiskt områdesansvar Förslagsvis regeringsuppdrag till en länsstyrelse I samverkan med övriga länsstyrelser och med stöd av MSB Utgå ifrån gemensamma grunder för samverkan och ledning

MSB:s mandat att prioritera vissa resurser MSB:s uppdrag idag: Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att / / effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser (7 ) Förslag till förtydligande: MSB bör få mandat att på nationell nivå prioritera förstärkningsresurser som ställs till förfogande av andra myndigheter eller länder i samband med allvarliga olyckor eller kriser.

Operativt anslag Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten Anslaget bör kunna finansiera vissa merkostnader som uppstår vid olyckor och kriser, exempelvis: o o kostnader för åtgärder som faller mellan stolarna kostnader för vissa typer av stödinsatser när statliga myndigheter ger stöd till kommunal räddningstjänst

Beakta krisberedskap och totalförsvar Myndigheter bör uppmanas att beakta krisberedskapens och totalförsvarets behov i samband med: anskaffning av resurser utveckling av resurser avveckling av resurser

Geodata och geostöd Geodata och geostöd blir allt viktigare för att förebygga och hantera olyckor och kriser. Regeringen bör utreda: hur tillgången till geodata och geostöd kan förbättras för aktörerna hur ett aktörsgemensamt sätt att använda geodata och geostöd vid olyckor och kriser kan utvecklas

Räddningstjänstutredning Pröva frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap för kommunal räddningstjänst Målstyrningen i lagen om skydd mot olyckor Kommunernas roll i trygghets- och säkerhetsarbetet Kommunernas olika förutsättningar Förmåga och beredskap Samverkan och samarbetsformer Organisationsform och huvudmannaskap

Ledning av räddningsinsatser Regeringen bör skyndsamt och i särskild ordning låta utreda vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser. Fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser.

MSB:s fortsatta arbete Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera Utveckla och använda metoder och verktyg Förtydliga roller, ansvar och regler Öka aktörernas kompetens och kunskap Effektivisera användandet av resurser.

Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera Vidareutveckla gemensamma grunder för samverkan och ledning, med inriktning mot ett sammanhållet nationellt samverkans- och ledningssystem. Vidareutveckla olika nationella förstärkningsresurser inom områden som stöd till samverkan och ledning, räddningsledning, geostöd och Rakelstöd. Utreda behovet av och förutsättningarna för att skapa en nationell förstärkningsresurs bestående av kommunala räddningstjänstbefäl. Utreda behov av förstärkningsresurs för Rakel och inrätta en funktion för nationell sambandsledning.

Utveckla och använda metoder och verktyg Arbeta för att öka brandsäkerheten vid skogsarbete Utveckla prognos-, analys- och beslutsstöd för skogs- och vegetationsbränder Utveckla begreppsapparaten inom räddningstjänstområdet Arbeta för regionala strategier för storskalig utrymning.

Förtydliga roller, ansvar och regler Utveckla vägledningar inom området skydd mot olyckor Överväga incitament för kommunal tjänsteperson i beredskap vid kommande översyn av kommunöverenskommelsen Utveckla tillsynen enligt LSO Arbeta för att inträffade kriser regelmässigt utreds Arbeta för att fler aktörer deltar aktivt i krisberedskapsarbetet.

Öka aktörernas kompetens och kunskap För att öka aktörernas kompetens och kunskap kommer MSB bl.a. att arbeta inom följande områden: Stärka människors medvetenhet och kunskap om krisberedskap Vidareutveckla MSB:s utbildningsverksamhet Öka kunskapen om klimatförändringar och krisberedskap Vidareutveckla erfarenhetsåterföringen och lärande inom området samhällsskydd och beredskap Öva mer inom områden med förmågebrister

Effektivisera användandet av resurser Använd resurserna bättre i arbetet med att utveckla krisberedskapen. Öka aktörernas kunskap om var resurser finns, hur de kan efterfrågas och delas. Utveckla stödet för att aktörerna ska kunna ta emot nationella förstärkningsresurser och internationellt stöd. Utveckla användningen av frivilligresurser. Utreda behovet av och förutsättningarna för en nationell förstärkningsresurs för geostöd.

Tack!