Yttrande över betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)
|
|
- Emilia Jansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regionstab Hållbarhet och säkerhet TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendenummer RS 2019/164 Sida 1 (2) Regionstyrelsen Yttrande över betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7) Förslag till beslut Regionstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7). Yttrandet överlämnas till Justitiedepartementet. Bakgrund Skogsbränderna i Sverige sommaren 2018 blev de mest omfattande i modern tid. På de flesta håll i landet lyckades räddningstjänsterna effektivt begränsa och släcka - ofta i samverkan med andra. Även om insatserna i stort sett gick bra framkom många brister. Sverige är inte tillräckligt väl rustade för framtidens stora och komplicerade skogsbränder. Syftet med denna utredning av de operativa insatserna är att ta tillvara erfarenheter och få ny kunskap inför liknande händelser i framtiden och på så sätt ge förutsättningar för ett ännu bättre arbete. Analyser och slutsatser har lett till en mängd förslag på åtgärder, i form av lagändringar och andra åtgärder som bör genomföras. Yttrande Region Kalmar län ser det som viktigt att föreslagna handlingsprogram leder till samverkan mellan olika aktörer för att resurser ska användas på ett effektivt sätt. De förbättringsförslag som gäller räddningstjänstens styrdokument, avtal och ledning av räddningsverksamheten har Region Kalmar län inte några synpunkter på. Däremot ser regionen det som viktigt att tydliggöra de handlingsprogram som ska visa räddningstjänstens förmåga att, själva eller tillsammans med andra aktörer som exempelvis ambulanssjukvården, klara alla typer av olyckor. Ur regionens synvinkel är det viktigt att ta höjd för ett stort antal brännskadad räddningstjänstpersonal och medborgare eller för utrymning av vårdinrättningar i brandområdet. Regionen anser också att samverkan mellan olika aktörer är viktigt för att resurser ska kunna användas på ett effektivt sätt. Till exempel är det av betydelse med bra samverkan då ambulans eller kollektivtrafik kan få svårigheter att ta sig fram på vägarna i de drabbade områdena Region Kalmar län Webbplats regionkalmar.se E-post region@regionkalmar.se Organisationsnr Postadress Region Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar 186 Telefon vx Bankgiro
2 Region Kalmar län Datum Sida 2 (2) Johanna Schelin hållbarhetschef Helena Berglund beredskapsplanerare Bilaga Sammanfattning Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning, SOU 2019:7 187
3 Sammanfattning Skogsbränderna sommaren 2018 Skogsbränderna i Sverige sommaren 2018 blev de mest omfattande i modern tid. På de flesta håll i landet lyckades räddningstjänsten effektivt begränsa och släcka ofta i samverkan med andra. Även om insatserna i stort sett gick bra framkom många brister. Sverige är inte tillräckligt väl rustat för att vi ska kunna känna oss trygga inför framtida stora och komplicerade skogsbränder. Det svenska skogslandet täcker drygt två tredjedelar av Sverige 28 miljoner hektar. Skogsbränderna sommaren 2018 omfattade hektar eller mindre än en promille av skogen. Det är nästan tio gånger mer än genomsnittet under 2000-talet, men omfattningen av bränderna varierar mycket från år till år. Sommaren 2018 blev det cirka räddningsinsatser i terräng. Den extremt varma sommaren 2018 ger en bild av hur framtidens sommartemperaturer kan komma att bli. En av effekterna av klimatförändringar är ökad risk för skogsbränder. Det går dock inte att koppla enskilda skogsbränder till klimatförändringen. Skogsbrand är ett naturligt fenomen. Skogsbrandsbekämpningen effektiv på de flesta håll Slutsatsen att skogsbränderna i stort sett hanterades bra kan motiveras med att inga väsentliga samhällsfunktioner skadades och att inga permanentbostäder förstördes. En brandman dog vid en fallolycka i samband med släckningsarbetet vid en av bränderna. Ingen person ska ha erhållit allvarliga skador. Enskilda skogsägare drabbades hårt. Sammanlagt evakuerades ett hundratal personer från sina bostäder på olika platser i Sverige. Räddningstjänsterna och många av de som hjälpte till ansträngdes hårt
4 Sammanfattning SOU 2019:7 Räddningstjänster från olika delar av landet med systemledning och planerade system för resursförstärkning gjorde avgörande operativa insatser vid skogsbränderna genom att förstärka räddningstjänster som var sämre rustade eller behövde hjälp med anledning av brändernas omfattning. Detta genomfördes oftast i kluster som byggde på befintlig samverkan. Räddningstjänsterna själva och tillsammans med andra aktörer fick detta att fungera mycket bra. Flera räddningstjänster har utarbetat riktlinjer för resursförsörjning med självförsörjande moduler. Stöd till räddningstjänsten från många andra aktörer blev nödvändigt för att klara skogsbränderna och de störningar som bränderna medförde. Dessa insatser kom att bli mycket uppskattade och skedde beredvilligt och utan prestige. MSB tog en aktiv roll och samordnade nationella och internationella resurser. Länsstyrelserna tog sitt områdesansvar för kriser och kunde mobilisera värdefulla resurser genom regional samverkan. Länsstyrelsen i Gävleborg övertog ledningen av räddningstjänsten i Ljusdal. EU:s civilskyddsmekanism (ERCC Emergency Response Coordination Centre) via MSB förmedlade brandbekämpningsflyg och andra resurser. Ett antal länder bidrog med personal och material. EU:s stöd till Sverige var EU:s hittills mest omfattande räddningsinsats. Privata svenska helikoptrar gjorde stor nytta. Brandflyget upptäckte tidigt bränder. Försvarsmaktens stöd med framför allt Hemvärnet och helikoptrar samt andra viktiga förmågor var en väsentlig resurs. SOS Alarm, Polisen, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Lantmäteriet, Trafikverket och Sveriges Radio blev alla viktiga samarbetspartner. Många frivilliga ställde upp och hjälpte till med det de kunde. Det var både spontanfrivilliga och organiserade frivilliga såsom Sveriges frivilliga brandkårer, Svenska Lottakåren, Svenska Försvarsutbildningsförbundet, Sveriges bilkårers riksförbund, Civilförsvarsförbundet Frivilliga resursgruppen och Svenska Kyrkan. Röda Korset hade en samordnande roll. De mest berörda var skogsägarna. Det var deras skogar som brann. Skogsbranschen har utarbetat strategier mot skogsbränder vilket visade sig vara till stor nytta. I motsats till tidigare startade mycket få
5 SOU 2019:7 Sammanfattning bränder på grund av skogsarbete. Skogsägarna bidrog också med kunskap och resurser liksom även de som är boende på landsbygden gjorde. Från slutet av juli och några veckor framåt är risken för skogsbränder vanligen som störst års skogsbrandssäsong startade tidigt och blev ovanligt lång. Trots detta inträffade inte några skogsbränder med stor spridning under de perioder när risken för skogsbränder normalt är som störst. Kraftigt förstärkt beredskap, ökad kunskap, nationella taktiska reserver och snabba och kraftfulla insatser är förklaringen. Många brister i arbetet med att bekämpa sommarens skogsbränder Trots alla goda insatser gjordes det naturligt nog misstag och brister blev uppenbara. Syftet med denna utvärdering av de operativa insatserna vid skogsbränderna är att ta till vara erfarenheter och få ny kunskap inför liknande händelser i framtiden och då ge förutsättningar för ett ännu bättre arbete. Här görs en uppräkning av de viktigaste misstagen och bristerna av mer principiell betydelse. Enskilda fel och tillkortakommanden lämnar vi därhän. Många aktörer agerade för långsamt eller försiktigt till en början. Vikten av att snabbt upptäcka uppkomna bränder och tidiga insatser för att släcka dessa kan inte nog betonas. Uppstart och även avveckling av räddningsinsatserna innebär oftast de svåraste avvägningarna. Räddningsinsatserna avslutades på flera håll för tidigt med följd att bränderna tog fart igen. Det fanns inledningsvis brister i riskbedömning och lägesbild vid flera större bränder och inledningsskedet var kaosartat. Räddningstjänster som inte ingår i systemledning med ledningscentral och ledningspersonal i jour har sämre förutsättningar att klara stora och komplicerade händelser såsom skogsbränderna sommaren Även om resurser tillförs utifrån förloras värdefull tid eftersom det måste byggas upp en ny organisation. Särskilt tydligt blev detta i Gävleborgs län där tre stora skogsbränder inte gick att släcka. För räddningstjänster som behöver hjälp men har systemledning blir det fråga om att förstärka befintlig organisation. Som jämförelse kan nämnas Jämtland där det fanns utvecklad systemledning och insatserna kunde starta snabbt och effektivt
6 Sammanfattning SOU 2019:7 De kommunala handlingsprogrammen för räddningstjänsten har inte alla tagit höjd för stora skogsbränder. Detta medför bristande planering och beredskap för skogsbränder. Samhällets resurser inom privata sektorn med de resurser som finns t.ex. inom skogsbruket, jordbruket och entreprenadföretagen kan nyttjas bättre. Hjälp från frivilliga kan vara bättre förberedd och organiserad. Utformningen och innebörden av befattningar, nomenklatur, märkning av kläder och utrustning varierar mellan olika räddningstjänstorganisationer med risk för missförstånd i samarbetet. Utbildning och övning i skogsbrandsläckning är eftersatt. Systematisk bevakning av skogsbrandrisker och beredskap för hur risker ska mötas saknas på flera håll. Helikoptrar bör sättas in tidigare. Avtal om avrop av privata helikoptrar för brandsläckning finns inte överallt. Tillgängliga resurser användes som regel effektivt. Dock blev det på flera håll brist på terrängfordon, pumpar, slang och bränsle till fordon och flyg. Kunskapen om vad som gäller för Försvarsmaktens biträde vid skogsbränder var ibland dålig. Rutiner för det administrativa efterarbetet till följd av skogsbränder, som dokumentation av insatser och frågor om ersättning till de som hjälpte till saknas ofta. Statens tillsyn och stöd har brustit när det gäller de kommunala räddningstjänsternas förmåga vid stora och komplicerade skogsbränder. MSB:s befogenhet att samordna nationella resurser är otydlig. MSB:s agerande har i några fall kommit i konflikt med länsstyrelsernas områdesansvar. Kommunikationen till allmänheten fungerade bra med undantag av några enskilda missar och att informationen om eldningsförbud hade oklarheter. Sveriges förmåga att ta emot utländska resurser hade inledningsvis brister t.ex. när det gällde fördelning och användning av resurserna. På det stora hela och efter en tid fungerade det emellertid bra. Utredningens analyser och slutsatser har lett till en rad förslag på åtgärder. Den viktigaste slutsatsen är att Räddningstjänstutredningens förslag till lagändringar och andra åtgärder bör genomföras. Därigenom kan huvuddelen av de fel och brister som påtalats rättas
7 SOU 2019:7 Sammanfattning till. Utöver Räddningstjänstutredningens förslag ges en lång rad rekommendationer för hur olika fel och brister kan hanteras. Räddningstjänstutredningens förslag ska beaktas Enligt direktiven till vår utredning ska Räddningstjänstutredningens förslag beaktas. Följande förslag av särskild betydelse för att klara av omfattande skogsbränder bör genomföras. Kommunernas styrdokument för räddningstjänsten handlingsprogrammens struktur ska likriktas för att höja kvalitén, bli mer konkreta utifrån den lokala riskbilden och möjliga att följa upp. Handlingsprogrammen ska visa räddningstjänstens förmåga att själv eller tillsammans med andra klara alla typer av olyckor som kan inträffa i kommunen. De måste då visa hur stora skogsbränder ska hanteras med resurser, ledning, samverkan och övning. Kommunerna ska ha möjlighet att träffa avtal med andra om att göra inledande åtgärder vid en räddningsinsats. Detta ger delvis nya möjligheter att ha beredskap och att utnyttja resurser som finns t.ex. inom skogsbruket, jordbruket och entreprenadföretagen. Ledningssystem och märkning av personalens kläder, fordon, utrustning och benämningar på befattningar likriktas genom föreskrifter. Både vid tillförande av externa resurser från andra räddningstjänster och vid samverkan med andra aktörer finns mycket att vinna på att andra vet vad de kan förvänta sig av kommunal räddningstjänst. Kommunerna ska ha en funktion som kontinuerligt utövar övergripande ledning av räddningsverksamheten. Alla räddningstjänster måste tillhöra en ledningscentral som är bemannad dygnet runt och ingå i systemledning. Förslag om förändrad reglering av ledningen av räddningstjänsten, behörighetskrav för räddningschefen, bättre ledningsutbildning och förbättrad försörjning av deltidsbrandmän är åtgärder som på något längre sikt kan ge bättre möjligheter att klara stora och komplicerade händelser såsom skogsbränder
8 Sammanfattning SOU 2019:7 Staten föreslås få möjlighet att förelägga kommunerna att åtgärda brister och att förelägganden, om det finns särskilda skäl, kan utfärdas vid vite. Förslaget stärker den statliga tillsynen och kan förebygga brister i beredskapen för stora skogsbränder. Räddningstjänstutredningen föreslår att MSB ska ansvara för tillsynen. MSB ska på nationell nivå främja att LSO följs och samordna kommunernas verksamhet när det gäller räddningstjänst. Vid skogsbränderna sommaren 2018 agerade MSB framgångsrikt i den andan. MSB, eller ett fåtal länsstyrelser om Försvarsberedningens och Indelningskommitténs förslag genomförs, får överta räddningstjänstverksamhet vid mycket omfattande räddningsinsatser eller om det annars finns synnerliga skäl. Med förslaget om obligatorisk anslutning till systemledning och ledningscentral ska statligt övertagande inte behöva bli aktuellt. Staten bör dock ändå ha en yttersta möjlighet till övertagande. MSB:s uppdrag att tillhandahålla nationella stödresurser förtydligas. Utredningens förslag till ändringar i Räddningstjänstutredningens författningsförslag Vi föreslår bl.a. att Räddningstjänstutredningens författningsförslag ändras dels genom att vid övertagande av ansvaret för räddningstjänst ska övertagandet kunna begränsas till en viss räddningsinsats (delvis övertagande), dels att MSB:s roll stärks genom att myndigheten ges tydligt författningsstöd för att vid allvarliga olyckor inrikta och prioritera tillgängliga resurser. Rekommendationer utöver författningsförslag Utöver förslag på ändringar i lagar och författningar ger utredningen en rad förslag som är att betrakta som rekommendationer. Dessa bör beaktas av räddningstjänsterna och andra aktörer samt uppmärksammas i statens tillsyn. Bland rekommendationerna kan följande nämnas. Räddningstjänsterna ska ha en systematisk bevakning av skogsbrandrisker och beredskap för hur dessa ska mötas
9 SOU 2019:7 Sammanfattning Utbildning och övning i skogsbrandsläckning måste ges större utrymme både hos räddningstjänsterna och i MSB:s utbildningar. MSB ska i samverkan med räddningstjänsterna se till att det finns avtal för att säkra tillgängligheten av flygande släckningsresurser med erforderlig kapacitet vid skogsbränder. MSB har regeringens uppdrag att bl.a. analysera och redovisa behoven av kapacitet avseende brandbekämpning från luften (Ju2018/03972/SSK). Räddningstjänsterna ska försäkra sig om hur de snabbt kan få tillgång till geografisk information. Räddningstjänsterna måste agera kraftfullt i början av insatser mot skogsbränder. Ett sätt att undvika att ekonomiska aspekter utgör hinder för eller försenar användningen av t.ex. helikoptrar skulle vara att staten tillämpar reducerad självrisk vid förhöjd skogsbrandrisk. Tillgången till materiel, flyg samt bränsleförsörjning till fordon och flyg måste inventeras och säkras. Detta omfattas av det ovan nämnda regeringsuppdraget som MSB fått. MSB ska på nationell nivå se över och tillgodose tillgången på personal för förstärkningsresurserna med räddningsledarbehörighet och annan ledningspersonal som är utbildade och övade i skogsbrandsbekämpning samt koordinera dessa vid omfattande skogsbränder. Räddningstjänstens arbetstidsavtal måste ses över utifrån behovet vid stora och långvariga insatser. Arbetsmarknadens parter arbetar för närvarande med att ta fram ett särskilt avtal för stora händelser. Rutiner för räddningstjänsternas administrativa efterarbete till följd av skogsbränder behöver vara på plats. Modell för eftersläckningsarbetet ska utformas. (Regeringsuppdrag är lämnat till Länsstyrelsen i Jämtlands län, N2018/04261/SK). MSB ska förtydliga, förenkla och göra entydigt vad som ska gälla om eldningsförbud
10 Sammanfattning SOU 2019:7 MSB ska tillsammans med länsstyrelserna förbättra samarbetet med och effektivisera mottagande av internationellt stöd. (MSB gör en egen utvärdering av myndighetens insatser under skogsbränderna). Länsstyrelserna måste se över och utveckla sitt stabsarbete. (Länsstyrelserna gör egna utvärderingar av sina insatser under skogsbränderna). MSB och länsstyrelserna ska tillsammans med frivilligorganisationerna ge vägledning om samverkan med frivilliga. Tågoperatörer och spårägare ska åläggas större ansvar för att undvika att gnistbildning orsakar bränder. (Trafikverket har haft ett uppdrag från regeringen). Sverige kan bli bättre rustat för att hantera stora skogsbränder Utredningen är enligt direktiven avgränsad till de operativa räddningsinsatserna vid skogsbränderna sommaren Det innebär att utredningens uppdrag är att utvärdera släckning av skogsbränderna och andra åtgärder för att begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Många aktörer var delaktiga i detta arbete och deras insatser behandlas i betänkandet. Regeringen har givit direktiv till ett antal andra utredningar relaterade till skogsbränderna. MSB, länsstyrelser och många räddningstjänster gör egna utvärderingar av sina insatser. Sammantaget bör alla utredningar om skogsbränderna sommaren 2018 resultera i åtgärder som gör att Sverige är bättre rustat för kommande stora skogsbränder och andra stora och komplicerade händelser
Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 1 (2) Handläggare Frida Ryberg Frida.Ryberg@huddinge.se Ert datum Er referens 2018-07-06 Ju2018/03485/L4 Justitiedepartementet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
Skogsbränderna sommaren 2018
Skogsbränderna sommaren 2018 Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning Stockholm 2019 SOU 2019:7 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice,
Ansvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se
Betänkandet SOU 2019:7 Sommarens skogsbränder skogsbrandsutredningen 2018
samhällsskydd och beredskap Remisssvar Ert datum 2019-02-13 Er referens Ju2019/00404/L4 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2019:7 Sommarens skogsbränder skogsbrandsutredningen
Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72.
Remissvar 1(8) Justitiedepartementet ju.remissvar@rageringskanslitet.se ju.l4@regeringskansliet.se Remissyttrande - En effektivare kommunal räddningstjänst Dnr 2018/72. Älvkarleby kommun har beretts möjlighet
Aktörsgemensamt CBRNE-möte Niklas Andrén
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 2018-09-05 Niklas Andrén Skogsbrandsommaren 2018 Brandrisk Räddningsinsatser Uppdrag Lärdomar Förslag inför 2019 Vad var unikt med sommaren 2018? Extrema brandriskvärden över
Remissvar Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (7) Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Ledning Lars Lagebo, 016-710 74 70 Remissvar Betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Förslag
Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
Landstingsdirektörens stab Hållbar utveckling och säkerhet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-09-05 Regionstyrelsen Diarienummer 180607 Sida 1 (2) Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst
Remiss - En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
2018-10-23 2018/037654 1 (5) Ert datum Er beteckning 2018-07-06 Ju2018/03485/L4 Enheten för människa och omgivning Ingemar Rödin, 010-730 94 04 arbetsmiljoverket@av.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Max Ekberg Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54 Sammanfattning Sveriges
Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter
YTTRANDE 1 (6) Förvaltning Elin Lindsjö 010-2247427 Regeringskansliet, Justitiedepartementet Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter
Skogsbrandsommaren 2018
Skogsbrandsommaren 2018 Brandrisk Räddningsinsatser Uppdrag Lärdomar Förslag inför 2019 Mette Lindahl Olsson, bitr enhetschef, Räddningstjänstenheten, MSB Vad var unikt med sommaren 2018? Extrema brandriskvärden
Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst
Yttrande 1(6) 452-6527-2018-3 Justitiedepartementet Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54 Den 16 februari 2017 tillsatte regeringen en utredning av den kommunala
STARKARE CIVIL BEREDSKAP
STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018 Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Ansvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54
YTTRANDE 1 (7) Dnr: 5017-2018 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsen i Hallands läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54 Den 16
Yttrande över remiss SOU 2018:54 - En effektivare kommunal räddningstjänst
Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (10) Administrativa avdelningen Emma Mesan 046-355949 emma.mesan@lund.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss SOU 2018:54 - En effektivare kommunal räddningstjänst Sammanfattning
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB
Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Länsstyrelsen Kalmar läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54
YTTRANDE 1 (9) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsen Kalmar läns yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst SOU 2018:54 Den 16 februari 2017 tillsatte
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Starkare civil beredskap. Mandat, ansvar och resurser
Starkare civil beredskap Mandat, ansvar och resurser 20180731 Starkare civil beredskap Det är för tidigt att dra några klara slutsatser om vad som skulle kunna ha fungerat bättre när det gäller de bränder
Bara skog som brinner?
Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti
Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Enheten för utbildningssamordning Henrik Berglind Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen Bakgrund
Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Andersson Johan Fridborg Anders Ahlström Anders Datum 2018-09-11 Diarienummer KSN-2018-2361 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst
Kommittédirektiv. En effektivare kommunal räddningstjänst. Dir. 2017:15. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017
Kommittédirektiv En effektivare kommunal räddningstjänst Dir. 2017:15 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska ur ett brett effektivitetsperspektiv se
MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland
FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Yttrande om Handlingsprogram för Räddningstjänsten Öland , enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
Regionstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2019-04-24 Sida 1 (1) 65 Ärendenummer RS 2019/283 Yttrande om Handlingsprogram för Räddningstjänsten Öland 2019-2022, enligt lag (2003:778) om
Ansvar, samverkan, handling
Ansvar, samverkan, handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Samverkansseminarium 2016-04-20 Anna Johansson anna.johansson@msb.se
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,
Regionala förstärkningsresurser. Ett RäddSam-samarbete
Regionala förstärkningsresurser Ett RäddSam-samarbete Innehåll Syfte Lagrum Medverkande Samordning Resursmoduler Arbetsrätt Arbetsmiljö Ersättning Beslutad 180427 Varje region ansluter sig efter egen beslutsprocess
Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Arbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Räddningstjänst i Sverige
Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget
Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser
1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga
Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Diarienummer 150377 Landstingsfullmäktige Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Förslag
Försvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län
Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Foto: Johan Uebel Inledning I takt med en ökande miljömedvetenhet inom skogsbruket under 1990-talet har hygges- och naturvårdsbränningar blivit allt mer intressanta
Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN 106-0501/ 2007 SID 1 (5) Handläggare: Sture Svedjedal Telefon: 08/ 508 25 072 Till Socialtjänstnämnden Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte
SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Ett gränsöverskridande möte 1 SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER Forskargrupp: Erna Danielsson, Roine Johansson, Linda Eliasson Treårigt projekt finansierat av Myndigheten
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan
Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Yttrande över betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80)
Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2016-02-22 Diarienummer 150814 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning
Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Regional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54). SOS Alarm har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningen enligt ovan
Sammanfattning. Ankom Stockholms läns landsting. töl2-lö«2_. l S Dnr...' Utredningens uppdrag
Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting 2010-12- 2 2 l S Dnr...' töl2-lö«2_ 1 Utredningens uppdrag Helikopterutredningens uppdrag är att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster
Falköpings kommun lämnar följande remissvar på betänkandet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
2018-11-05 Dnr 2018 / 27 Ert Dnr Ju2018/03485/L4 1 (10) Justitiedepartementet Ju.remissvar@regeringskansliet.se Ju.L4@regeringskansliet.se Falköpings kommun lämnar följande remissvar på betänkandet En
Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF
MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 () Ert datum Er referens Utbildning, övning och beredskap Verksamhetsställe Sandö Enhetschef Tomas Ljunglund 010-240 2107 Tomas.ljunglund@msb.se Myndigheten
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Regional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till
MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO
Justitiedepartementet Stockholm Ert diarienr: Ju2018/03485/L4
Page 1 of 5 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ert diarienr: Ju2018/03485/L4 1 november 2018 Remiss yttrande: Securitas Sverige AB En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54 Yttrande från
Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter
Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-05- 0 7 Uppdraget och utgångspunkter Utredaren har haft regeringens uppdrag att se över samhällets alarmeringstjänst i syfte att säkerställa att
Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)
1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun
Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.
samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)
1(6) Riktlinjer för bränning i skog och mark i Dalarnas län
1(6) Riktlinjer för bränning i skog och mark i Dalarnas län Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.w.lst.se Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post lansstyrelsen@w.lst.se
MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter
Sök MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter PREMIUM Bortprioriterade till förmån för utländska aktörer som både är dyrare och stationerade betydligt längre bort. Privata helikopterföretag
Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå
Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå INBJUDAN till årets SKOGSBRANDMÖTE INFORMATION OCH RUTINER VID SKOGSBRAND, HYGGES- OCH NATURVÅRDSBRÄNNING
räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid
1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016
Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när
En effektivare kommunal räddningstjänst
En effektivare kommunal räddningstjänst Betänkande av 2017 års räddningstjänstutredning Stockholm 2018 SOU 2018:54 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts
Strategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Styrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument
RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar
HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010
HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS
Krisledningsplan för Örkelljunga kommun
RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan
EFTERARBETE & ÅTERSTÄLLNING
EFTERARBETE & ÅTERSTÄLLNING Information om Skogsbränderna Oktober 2018 SKOG OCH MARK Återställning av begränsningslinjer och brandgator Allt som skadades genom räddningsinsatsen ska ersättas. Till exempel
Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Kommunens plan för räddningsinsats. St1 Sverige AB
Dnr -2018-000830 Sid 1(6) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2018-12-21 Magnus Lundqvist, 054-540 28 19 magnus.lundqvist@karlstad.se Kommunens plan för räddningsinsats St1 Sverige AB Enligt 3 kap 6 Förordning
Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och
Remittering av betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)
Remiss 2019-02-13 Ju2019/00404/L4 Justitiedepartementet Enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4) Remittering av betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018
Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord:
Cirkulärnr: 15:20 Diarienr: 15/3509 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: räddningstjänst, helikopter, Sjöfartsverket, SAR, räddning, drunkning, livräddning Markus Planmo
PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade
En ovärderlig resurs vid skogsbränderna
En ovärderlig resurs vid skogsbränderna SILPINGE Fredag 12.49, uppdaterad Fredag 12.59 Foto: Gränslös samverkan Bandvagnen tar sig fram i den eländiga terrängen under branden i Silpinge. Den kan ta 1,5
Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats
1(9) Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Riktlinjer för räddningsinsats 2016-11-07 KS 140 KS T o m 2019-12-31
Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
konsekvensutredning Datum Vår beteckning Sid 2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8)
2014-05-27 RP 2014/106653 1 (8) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Peter Wikström, 010-730 9798 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av Arbetsmiljöverkets
Direktionen Brandkåren Norra Dalarna
Protokoll Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Sammanträdesdatum: 20181123 Direktionen Brandkåren Norra Dalarna Plats och tid: KSrummet, Mora, 20181031 kl. 13:0013.30 ande: Lennart Sohlberg (S) Mora, tjänstgörande
Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Bränderna i Ljusdals kommun 2018
Bränderna i Ljusdals kommun 2018 Utmaningar inom kostservice FOTO Ljusdals kommun Ljusdals kommun leder insatsen 14 22 juli 14 JULI Blixtnedslag Ängra och Nötberget 15 JULI Ängra evakueras Vattenbombning
RAPPORT. Modell för hur eftersläckningsarbete kan organiseras i områden med många berörda markägare. Regeringsuppdrag N2018/04261/SK
RAPPORT Modell för hur eftersläckningsarbete kan organiseras i områden med många berörda markägare Regeringsuppdrag N2018/04261/SK UTGIVEN AV: Länsstyrelsen Jämtlands län, april 2019. TEXT: Jenna Norman
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018
SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER
SAMVERKAN MELLAN LÄNSSTYRELSEN OCH FRIVILLIGORGANISATIONER Halland Elin Göransson Länsstyrelsen i Hallands län elin.goransson@lansstyrelsen.se 010-22 43 381 Agenda Hallands län Frågeställningar Bakgrunden
Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta
Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag