RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 18 januari 2012

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 18 januari 2012 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Elisabet Weber (M, länsarkitekterna), Lennart Sorby (HaV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Annemay Ek (adj. NV samordningsfunktionen) På telefon: Märet Engström (S, miljövårdsdirektörerna), Eva Björkman (O, länsantikvarierna), Jan Linder (Skogsstyrelsen) Förhindrad: Andreas Hagnell (SKL), 1. Anteckningar från föregående möte (16 november 2011) Anteckningarna som lades till handlingarna. Angående punkten beredning av årets ansökningar om projektmedel och schablonbelopp informerades om att Naturvårdsverket beslutat att öka den regionala ramen från 12 till 12,8 miljoner. Efter avstämning med länsrådsgrupp 6 och RUS ser Naturvårdsverkets slutliga förslag till GD ut enligt nedan. Beslut fattas i vecka 4. Stig informerade också om möte 13 januari på Naturvårdsverket för de miljömålsansvariga myndigheterna han deltagit i som länsstyrelsernas representant. Där hade medelsfördelningen för miljömålsuppföljning och miljöövervakning diskuterats. Länsstyrelser samt Skogsstyrelsens regionala organisation Slutligt förslag Budgetförslag vid styrgruppen 16 nov RUS egen verksamhet 5 200 000 5 200 000 Nyckelfördelade 5 000 000 4 700 000 Sökbar post 2 600 000 2 100 000 Summa 12 800 000 12 000 000 Sökbar post Natur/biologisk mångfald Jönköping 5 Naturens kalender (fenologi) (Uppföljning) 310 000 Örebro 1 Indikator för åkerlandskapets variation (Uppföljning) 240 000 Kulturmiljö Västra Götaland 1 Fyr (Uppföljning, åtgärder, kommunikation) 385 000 Östergötland 2 Räkna q Nationell analys (Uppföljning) 200 000 Vatten Jönköping 8 Vattenförvaltningsindikatorer (Uppföljning) 300 000 Avlopp Östergötland 1 Indikator för effektiv avloppshantering (Uppföljning) 390 000 Samhällsplanering/klimat Skåne 1 Planeringsverktyg koldioxidutsläpp (Åtgärder) 215 000 Luft Stockholm 3 Hur har mkn för luft integrerats i planer? (Åtgärder) 270 000 Åtgärder Halland 1 GAP-analys åtgärdsprogram (främst energi) (Åtgärder) 190 000 Västerbotten 2 Klimat, hälso och miljölöftet. Webbplats (Uppföljning, 100 000 åtgärder) Summa: 2 600 000 Jämfört med RUS styrgrupp 16 november hade följande förändringar skett då budgeten höjdes: Skåne 1 höjdes från 100 000 kr till 215 000 kr, Stockholm 3 togs med och RUS går inte längre in med 115 000 kr i Östergötland 2. Övriga delar i styrgruppens beslut den 16 november gäller. 1

Det klargjordes att RUS går ut med information till länen då Naturvårdsverket fattat beslut. Punkten länsstyrelsernas målbedömningar hösten 2011 kommenterades också. Stig som läst länens bedömningar kommenterade dessa. Geografiska skillnader ger skillnader, men det tycks också vara så att länen i en del fall tolkat bedömningsgrunden lite olika. Magnus informerade att länens bedömningar av miljökvalitetsmålen sammanställts, men inte slutbedömningen av de regionala miljömålen (delmålen). Vidare att Harald Arnell fått i uppdrag att ta fram en sammanfattning av bedömningarna till NV. 2. Rapporter: Beslut: NV samordningsfunktionen och Magnus klarar ut var sammanfattningen ska omfatta och om den ska användas även till FU 2012. a) Generationsmålet Mötet informerades om att RUS deltar i arbetsgruppen för generationsmålet och tillsammans med Boverket tagit fram underlag för strecksatsen om naturresurser. Vidare att RUS gett synpunkter på strecksatsen där kulturmiljö ingår. Det nämndes också om att arbetsgruppen diskuterat om slutliga förslag till de olika delarna i FU 2012 ska kommuniceras med länen. Arbetsgruppen tyckte att länen ska informeras om att det kommer att finnas möjlighet att ge synpunkter och att RUS kan förmedla dem till NV i samband med att de kommer upp i samverkansgruppen. Detta tyckte styrgruppen verkade bra. Manuela nämnde att NV ska starta ett utvecklingsprojekt om hur kommande fördjupade utvärderingar kan läggas upp. b) Nobelmötet Dokumentationen från Nobelmötet 14-15 december för länsstyrelsernas miljömålssamordnare ingick i underlaget till mötet. Utvärderingen visar att arrangemanget var lyckat. NV deltog i flera programpunkter. Bl.a. diskuterades målbedömningarna och rekommendationer mål. c) Almedalen Till mötet fanns information från Emilie Vejlens i RUS arbetsgrupp som haft i uppdrag att undersöka ett ev. arrangemang i Almedalen. RUS har blivit erbjudna en tid på förmiddagen den 2 juli i residensets trädgård för ett arrangemang på miljömålstema. RUS tanke då är att tillfråga även NV och kanske fler om att vara med och arrangera. Nu visar det sig att miljödepartementet har bokat en tid på eftermiddagen samma dag med miljöministern. Emilies förslag var att undersöka om inte miljömålen kan komma med i det senare seminariet. Och att Naturvårdsverket, länsstyrelserna/rus och kanske fler kan delta på något sätt i så fall. Detta tyckte styrgruppen var ett bra förslag. Manuela sa att hon också skulle kolla upp om departementet kontaktat någon på NV om detta. Beslut: RUS arbetsgrupp undersöker vidare förutsättningarna för arrangemang i Almedalen, där huvudalternativet är att få med detta under departementets seminarium. Fortsatt beredning bör ske i samarbete mellan RUS och NV. d) Möte med länsråden Stig informerade om att han och Magnus träffat länsråden Birgitta Heijer och Anne-Li Fiskesjö 9 december och 17 januari och diskuterat samarbetsformer mellan länsrådsgrupp 6 och RUS, medelsfördelningen, det regionala projektet i FU 2012, årsberättelse och verksamhetsplan för RUS, rekommendationer regionala mål samt Miljömålsberedningen. Stig sa att förankringen med länsråden är viktigt, samtidigt som det är viktigt med respekt för styrgruppen. 2

3. Årsberättelse och bokslut för 2011, text till Länsstyrelsen i Dalarnas årsredovisning Som underlag till mötet ingick förslag till en verksamhetsberättelse för RUS. Stig sa att det var första gången en fullständig sådan tagits fram. Styrgruppen tyckte detta var bra. Någon framförde att dokumentet möjligen var för detaljerat och omfångsrikt. Mötet informerades om att en kort text om RUS verksamhet också skulle in i Dalarnas och Gävleborgs årsredovisningar, vilket styrgruppen tyckte var bra. Årsberättelsen hade även diskuterats med Länsrådsgrupp 6 som tillstyrkt denna. Beslut: Årsberättelse och bokslut enligt förslaget godkänns av styrgruppen och biläggs dessa anteckningar. Skickas till berörda och läggs upp på RUS hemsida. 4. Budget och VP för 2012 Som underlag fanns också förslag till verksamhetsplan och budget. Även detta hade tagits upp med länsrådsgrupp 6 och de hade förslag till en justering som mötet informerades om, nämligen att höja budgeten från 5,5 miljoner till 5,7 miljoner, då det finns ett överskott sen tidigare och med en sådan budget skulle detta överskott försvinna. Dessutom är det en fördel om budgeten förstärks. De 200 000 kr läggs då på projekt åtgärdsarbete och projekt uppföljning, 100 000 kr på vardera. Styrgruppen fann detta i sin ordning. I förslaget till fanns en punkt Hålla frågan om behovet av lokala indikatorer och länsegna indikatorer levande i arbetet. Styrgruppens mening var att RUS inte längre ska arbeta med eller uppmuntra arbete med länsegna indikatorer och att det tidigare beslutet att frysa detta arbete bör permanentas. Denna del i punkten bör därför tas bort och delen om lokala indikatorer formuleras om så att det tydligare framgår att det som avses är att få lokal upplösning på de gemensamma indikatorerna. I punkten Utreda nyttan för miljömålssystemet av stödet till länsstyrelsernas databaser (MIT) och möjligheterna att minska detta stöd i framtiden. Var styrgruppens mening att sista ledet och möjligheterna att minska detta stöd i framtiden skulle utgå. I övrigt hade styrgruppen inga förslag till ändringar eller tillägg i förslaget. Beslut: Verksamhetsplan och budget godkänns av styrgruppen med diskuterade justeringar och biläggs dessa anteckningar. Skickas till berörda och läggs upp på RUS hemsida. Länen informeras också om att RUS inte längre kommer att arbeta med länsegna indikatorer. 5. Rekommendationer för framtagande av regionala mål I underlaget ingick förslag till rekommendationer för framtagande av regionala mål som byggde på vad föregående möte kommit fram till och där även diskussionerna på Nobelmötet vägts in. Länsrådsgrupp 6 hade inte haft några invändningar mot detta förslag. En diskussion följde som bl.a. kretsade kring huruvida begreppet regionala miljömål ska användas och vad det i så fall ska avse. Den allmänna meningen var att begreppet borde tas bort. Vad som står i proposition, instruktion och regleringsbrev togs också upp. Diskussionen utmynnade i vissa förslag till justeringar. Mötet informerades även om Beslut: En justerad version skickas ut efter mötet som förankras och beslutas Per capsulam. Slutlig version biläggs dessa anteckningar, skickas ut till berörda och läggs upp på RUS hemsida. 3

6. Den regionala nivån i den fördjupade utvärderingen Utkast till sammanställning av länens enkätsvar (del 2 i den rapport som tas fram) och en sammanfattning/analys var utskickat inför mötet samt två sidor sammanfattande slutsatser (del 1 i rapporten och den text NV kan använda sig av i regionala avsnittet till FU 2012). Några i styrgruppen framförde att deras huvudintryck var gott. Stig sa att materialet kan bidra till en fortsatt diskussion i länen. Han informerade också om att innehållet diskuterats med länsråden dagen innan och att dialogen med dem skulle fortsätta parallellt med slutförankringen med styrgruppen. Därefter skedde en genomgång av sammanfattning/analys samt de två sidorna sammanfattande slutsatser (del 1). Styrgruppen kommenterade de olika avsnitten. Bland kommenterarna fanns såväl sådana som avsåg språkliga förbättringar som innehållsmässiga. Beslut: Justerad version av del 1 där framkomna synpunkter beaktats skickas till styrgruppen för slutförankring Per capsulam. Förankring sker parallellt med länsrådsgrupp 6. Kontaktpersonerna i länen får också möjlighet att ge synpunkter på allt utom de sammanfattande slutsatserna. Rapporten förses i slutversion med en läsanvisning. Materialet lämnas till NV 28 januari enligt deras tidsplan. Den särskilda rapporten färdigställs kort därefter. Kommande möten (bestämt sen tidigare) 17 april kl. 10.00-12.30 12 september kl. 13.00-15.30 21 november kl. 10.00-12.30 Samtliga möten i Stockholm, Naturvårdsverket Biläggs: Verksamhetsberättelse och bokslut för RUS 2011 Verksamhetsplan och budget för RUS 2012-01 Rekommendationer mål 4

Verksamhetsberättelse 2011 inkl. uppföljning av RUS utvecklingsplan ht 2010-2011 Fastställd av RUS styrgrupp 2012-01-18 och även godkänd av länsrådsgrupp 6 för miljö. RUS är länsstyrelsernas samverkansorgan i miljömålsarbetet där även Skogsstyrelsen har en aktiv delaktighet. En plan för utvecklingsarbete inom RUS fastställdes av RUS styrgrupp i september 2010 efter bred förankring. Denna syftade till att hantera utveckling och översyner som det senaste miljömålsbeslutet 2010 medfört för RUS. Dessutom speglar planen löpande uppgifter. Planen har fungerat som verksamhetsplan 2011 och i RUS medelsansökan till Naturvårdsverket för 2011 hänvisades till planen. Verksamhetsberättelsen följer utvecklingsplanens rubriker som återges i rutor. Den avslutas med en ekonomisk berättelse. Respektive läns arbete med miljömålsuppdraget framgår av länsstyrelsernas årsredovisningar. Uppföljning och utvärdering: Länsstyrelsedeltagande och regionala perspektiv i Naturvårdsverkets nya uppföljningsorganisation och dess arbetsgrupper ska eftersträvas där så är relevant, bl.a. i arbetet med nya kriterier för miljömålsuppföljningen, översyn av indikatorerna, handlingsplan för miljödataförsörjning och arbetet med samhällsekonomiska konsekvensanalyser. RUS har som en viktig uppgift att samordna och vara regional kontaktyta för detta. RUS deltar i Naturvårdsverkets samverkansgrupp. Länen har genom RUS haft en omfattande medverkan i Naturvårdsverkets organisation, deltagit på många möten och följt Naturvårdsverkets arbete. Den fördjupade utvärderingen har inneburit stor aktivitet. I sin medverkan har RUS fört fram regionala perspektiv och på olika sätt varit en länk till länsnivån. RUS har också fört tillbaka information till länen. RUS ordförande och verksamhetsledare har för länsstyrelserna deltagit i den samverkansgrupp för miljömålen som finns sedan hösten 2010. RUS verksamhetsledare har även varit länsstyrelserepresentant i Naturvårdsverkets målarbetsgrupp. Under året har också en ny mötesform initierats, nämligen möten mellan RUS arbetsgrupp, målarbetsgruppen och Naturvårdsverkets samordningsfunktion. Två sådana möten har hållits och behandlat främst indikatoröversyn. RUS har haft löpande avstämningar med Naturvårdsverkets samordningsfunktion, bl.a. vid RUS arbetsgrupps möten. Planering av miljömålsdagarna har skett i särskilda arbetsgrupper med RUS, Naturvårdsverket och värdlänen för 2011 och för 2012. RUS har även medverkat vid möte med Norska miljödepartementet och berättat om det regionala arbetet med miljömålen. RUS ska underlätta arbetet med fördjupad utvärdering 2012, vilket kommer att ske genom viss samordning och sammanställning, genom delaktighet i beställningen, medverkan i Naturvårdsverkets arbetsgrupper och eventuellt egna underlag. FU 2012 ska delrapporteras i mars 2011 och slutrapporteras i juni 2012. Länsstyrelserna ska rapportera till FU 2012 i september 2011. En viktig fråga då är uppföljning och utvärdering av åtgärdsarbetet. Den regionala målbedömningen blir också ett bidrag till FU 2012. Medverkan i FU 2012 har varit ett stort åtagande för RUS, del 1 med rapporten Miljömålen på ny grund som överlämnades till regeringen i mars 2011 och den egentliga utvärderingen som Naturvårdsverket överlämnar sommaren 2012. Länen har medverkat till FU 2012 genom sina årliga målbedömningar och sin rapportering om hur miljöarbetet går, den enkät som 19 län besvarade 30 september. Detta var en del av det regionala och lokala delprojektet i FU 2012, där även SKL har ett projekt och där Dalarna m.fl. län haft en utvärdering om effektiva miljömålsåtgärder, i vars styrgrupp RUS deltagit. RUS har bistått 1

Naturvårdsverket i detta delprojekt. Här har ingått att medverka i framtagandet av förslag till frågor för länsenkäten under våren och framför allt att sammanställa och analysera svaren, vilket varit ett omfattande arbete för RUS i slutet av året. RUS har tillsammans med Naturvårdsverket också arrangerat ett regionalt temamöte i den fördjupade utvärderingen med ett 31 deltagare den 8 november. Utöver det regionala delprojekt och medverkan i Naturvårdsverkets samverkans- och målarbetsgrupp, där FU 2012 varit återkommande fråga, har RUS deltagit i arbetsgruppen för delprojektet om generationsmålet. Där har RUS medverkat med kulturmiljösynpunkter och tillsammans med Boverket ansvarat för strecksatsen om naturresurser. Medverkan motiveras av generationsmålets betydelse för det regionala arbetet. Företrädare för länen/rus har även deltagit vid några möten i utvärderingens övriga delprojekt. Vidare deltog RUS i oktober vid möte med KEMI om Giftfri miljö. De efterfrågade synpunkter och underlag från andra myndigheter till sitt arbete i FU 2012. Länen har vid höstens rapporterting av sina målbedömningar gjort en slutbedömning av de regionala målen och en första bedömning av miljökvalitetsmålen enligt ny bedömningsgrund. RUS har tillsammans med Naturvårdsverket granskat de miljömålsbedömningstexter som länen rapporterat in samt sammanställt bedömningarna och RUS ska nu ta fram en sammanfattning. Dialog med Naturvårdsverkets har i detta uppdrag skett på olika sätt, bl.a. var ett pass på Nobelmötet till för att diskutera erfarenheter av årets bedömning och möjliga förbättringar. Parallellt med Naturvårdsverkets insatser och som följd av dessa ska en översyn ske av RUS arbete med indikatorer, dataflöden och datasamordning där förbättringsbehov och prioriteringar identifieras och med hänsyn till de krav som det nya miljömålssystemet ställer. Att initiera sammanhållna arbetsprocesser kring olika utvecklingsområden där RUS kan samverka med nationella myndigheter och andra ska eftersträvas. I de fall sådana redan finns bör arbetet bygga vidare på det som sker, t.ex. arbetena kring luftutsläpp och energistatistik samt samarbetet med Boverket kring kommunenkäten för God bebyggd miljö. Det kan också finnas behov av nya indikatorområden. Behov av lokala indikatorer ska också analyseras. Introduktion av länsegna indikatorer ska fortsätta. Rutiner för indikatoruppdateringar ska gås igenom. Den bristanalys som finns ska uppdateras och förnyas. Ett utkast tas fram till Nobelmötet och en ny bristanalys färdigställs sedan hösten 2011. Ett stort löpande arbete för RUS som engagerar hela arbetsgruppen är uppdatering av befintliga indikatorer som innebär framtagande av nya data, att skriva malltexter för länen och att granska alla läns texter. I uppgiften ingår också att samarbeta med ansvarig för indikatorn på nationell nivå. Detta har 2011 som tidigare år skett vår och höst och flertalet indikatorer på portalen har uppdaterats. RUS indikatorsamordnare sköter publiceringen på miljömålsportalen och hjälper även länen vid behov i deras arbete med indikatoruppdateringarna. Utöver detta löpande arbete har 2011 mer omfattande utvecklingsarbete skett än på många år, som följd av att en översyn av indikatorerna påbörjats och som följd av RUS ambition att forma utvecklingsområden och skapa samverkan mellan regional och nationell nivå inom olika sakområden i uppföljningen, men samverkan kan även avse åtgärdsarbete m.m.. En ny arbetsversion av RUS bristanalys för indikatorer, där befintliga texter om behov uppdaterades och där förslagen till nya preciseringar av miljökvalitetsmålen ingick, togs fram av RUS arbetsgrupp under våren. En förfrågan gick även till länen om möjligheter att ge synpunkter på denna och önskemål om nya indikatorer samt nuvarande indikatorer på miljömålsportalen. Många länsstyrelser lämnade synpunkter. 2

Därefter inleddes en dialog med Naturvårdsverket som resulterade i ett gemensamt arbete mellan nationell och regional nivå med att se över miljömålssystemets indikatorer, ett arbete som avslutas 2012 och ska resultera i gemensam nationell och regional bristanalys, vilket aldrig funnits tidigare. Dessutom ses rutiner över inom denna process, hur arbetet med indikatorerna ska bedrivas framöver. Naturvårdsverket har hållit ihop arbetet och RUS har bistått. Förutom nämnda möten mellan målarbetsgruppen och RUS arbetsgrupp har indikatoröversynen diskuterats i befintliga grupper där RUS/regionala och nationella företrädare deltar. Nya konstellationer inom områden där grupper tidigare saknats har också formats. RUS tankar om utvecklingsområden har passat bra i denna process. Naturvårdsverkets digitala arbetsplats Samverkansforum har nyttjats i arbetet. Introduktion av länsegna indikatorer har lagts på is som följd av pågående översyner. Vid Miljöövervakningsdagarna i september redogjorde RUS för arbetet med bristanalysen. Eftersom underlag från miljöövervakningen används till miljömålsindikatorer och kan användas till fler indikatorer är det viktigt att de som arbetar med miljöövervakningen blir involverade i översynen. Ett aktivt arbete med uppföljning har skett inom de utvecklingsområden RUS identifierat och där olika medarbetare i RUS ansvarar och där särskilda grupper ibland finns, samma som nyttjats för indikatoröversynen: Energi: Aktiv medverkan har skett i GRUS, samverkansgruppen för uppföljning, statistik, indikatorer och användarfrågor på energiområdet regionalt och lokalt. Energimyndigheten tillsammans med RUS håller i gruppen. En handfull möten har skett där indikator- och statistikutveckling diskuterats och där utbyte mellan medverkande organisationer skett. Gruppen har varit referensgrupp till projektet KÅRE inom vilket den kommunala och regionala energistatistikens kvalitet och presentation setts över. RUS har inom ramen för samarbetet ansvarat för ett mindre uppdrag där SCB utrett förutsättning för en handfull nya energiindikatorer. GRUS har också ansvarat för att utveckla en portal på Energimyndighetens hemsida som ingång till regional och kommunal energistatistik. En första version har blivit klar under året. I september ordande GRUS ett användarseminarium för lokala och regionala företrädare där RUS medverkade som talare. Pilotlänen för grön utveckling har även tagits upp i GRUS, vilket resulterade i ett projekt. Luft: RUS har drivit arbetet i Luftutsläppsgruppen som består av Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED samt ibland även SKL. Detta har bl.a. bestått i att få till retroaktiva uppdateringar, ett projekt som RUS finansierat, kvalitetssäkra levererade data, praktisk hjälp med att få medgivande från stort företag, skriva manualer och handledningar till RUS utsläppshemsida, svara på frågor från län och kommuner samt få överblick över avtal m.m. som gäller emissionsdatabasen och diverse samspel med Naturvårdsverket om vem som betalar vad. Luftutsläppsgruppen har haft två möten. RUS har även haft möten på Naturvårdsverket i frågan. I samband med Energiutblick (Energimyndighetens stora Göteborgskonferens våren 2011) skrev RUS ett infoblad om emissionsdatabasen som delades ut vid länsstyrelsernas monter. RUS har också deltagit i Naturvårdsverkets luftkvalitetsgrupp ( Referensgrupp programområde Luft ) som ett led i att stärka arbetet kring luftkvalitet inom RUS. Avfall: RUS har deltagit i Naturvårdsverkets avfallshandläggarträff i maj 2011 samt haft ett mindre föredrag tillsammans med Naturvårdsverket om kommande avfallsstatistik och diskussion kring möjliga indikatorer. Vidare har RUS deltagit vid flera mindre möten med handläggare på Naturvårdsverket kring avfall. Detta för att utveckla RUS arbete kring avfall. Odlingslandskapet: Indikatorerna Ekologisk odlad mark och Ekologisk animalieproduktion har under året omarbetats och förbättrats och visar idag både Krav- och EU-certifierat underlag. RUS har gjort detta i nära samarbete med statistiker vid Jordbruksverket och förändringarna har förankrats och diskuterats med ett par länsstyrelser. En arbetsgruppsträff har genomförts mellan RUS, Jord- 3

bruksverket, SLU, RAÄ där man gått igenom de föreslagna preciseringarna för Ett rikt odlingslandskap och diskuterat indikatorer. Hälsa: RUS har tagit kontakt har tagits med HÄMI (hälsorelaterad miljöövervakning) och diskuterat indikatorutveckling. Strålmiljö och ozonskikt: När det gäller radonindikatorerna har RUS börjat ett undersökande arbete för att se om det skulle gå att använda sig av radoninformation som lämnas i samband med fastighetsdeklarationen. Med SSM som sammankallande har RUS planerat att ta tag i radonfrågan och se hur vi på bättre sätt kan följa upp den. Ett gemensamt möte med SSM, Boverket, SGU och RUS planeras till våren 2012 och då kommer samarbete angående radon att påbörjas. Vatten och miljögifter: RUS har haft kontakt med Vattenmyndigheterna för att få synpunkter på de texter som hörde till indikatorer som uppdaterades under våren. Resultatet av kontakterna blev att texterna var förankrade både hos länsstyrelserna och hos vattenmyndigheterna innan de publicerades på miljömålsportalen. Länens synpunkter på indikatorer har lämnats till SGU, KemI och HaV, vilket resulterat i att de fått kännedom om svårigheter med en del av indikatorerna. I arbetet med indikatoröversyn har RUS tagit initiativ till ett möte med SGU om grundvatten och ett möte med KEMI och NV om miljögifter. RUS har också deltagit vid ett möte om vattenindikatorer med Hav och SGU, som HaV anordnade. Vid mötena har alla indikatorer som presenteras på miljömålsportalen och som är aktuella för respektive nationell myndighet för uppföljning vatten och/eller miljögifter diskuterats. Som resultat av möten har det kommit fram vilka av befintliga indikatorer som det är störst behov av att omarbeta eller ta bort. Ett antal förslag på nya indikatorer diskuterades. Ett av resultaten från mötena är den gemensamma synen på bristanalysen att fungera både för nationell och regional nivå. Nätverkande via mejl och telefon har därtill skett med vattenmyndigheternas nationella grupper för övergödning och miljögifter och förstås med handläggare på länsstyrelserna som hör av sig med olika frågor. Naturmiljö och biologisk mångfald: RUS har deltagit i översynen at indikatorerna för biologisk mångfald. RUS har även suttit i tre styrgrupper för projekt om biologisk mångfald i anlagda våtmarker (Jönköping), förslag på nya miljömålsindikatorer för Myllrande våtmark (Jönköping). Vidare har RUS medverkat i fortsatt arbete med fågelindikatorerna klimat och fåglar. Fjällgruppen där RUS deltar har haft fortsatt kontakt och möten. RUS har också deltagit i och är referenslänsstyrelse för Fenologinätverket och portalen blommar.nu. RUS har handlett projekt om indikatorer till miljömålsuppföljning från miljöövervakningens gemensamma delprogram och indikatorer från det gemensamma delprogrammet Nyckelarter i fjällen. Kulturmiljö: Uppföljningsarbetet har kretsat kring uppdatering av befintliga indikatorer och dataförsörjning av desamma. Under året har ett antal län genomfört grundregistrering inom ramen för Räkna Q (metod för att sammanställa data för uppföljning avseende kulturhistoriskt värdefull bebyggelse). 11 län har fram till årsskiftet 2011/2012 genomfört grundregistreringen och RUS har bistått länen i det arbetet. Data från Räkna Q har använts i samband med indikatoruppdateringen. Återkommande problem gällande dataförsörjning från Bebyggelseregistret kopplat till indikatorn Byggnadsminnen. Under året har Boverket och RUS i samverkan skickat ut en förfrågan till länen om att uppdatera ett befintligt (geo)dataunderlag om kunskapsunderlag inom God bebyggd miljö (dataunderlaget finns på webbsida vilken Boverket, RUS och RAÄ står bakom). Deltagande har även skett i referensgrupp P3 indikator Skador på kulturmiljöer i skogsmark (Skogsstyrelsen), Förvaltningsindex som metod för att mäta förändringstryck (Riksantikvarieämbetet) samt Vattendragen vägar till hållbar utveckling av kultur- och naturmiljön. Under året har RUS sammankallat en samverkansgrupp inom kulturmiljö som består av RUS och nationella myndigheter med ansvar inom kulturmiljörelaterade miljömål. Kulturmiljöområdets roll i miljömålssystemet, framtida samverkan mellan RUS och nationella myndigheter och bristanalysen har diskuterats. 4

RUS har informerat om miljömålsuppföljning och kulturmiljö i samband med seminarier och deltagit som föreläsare bl.a. i samband med stadsarkitektdagen. Transporter: RUS arbete med transporter tas upp i Luftutsläppsgruppen och GRUSgruppen. I den första gruppen har under året har viktiga knäckfrågor lyfts, t.ex. behovet årlig uppdatering av trafikflöden på riks-, läns- och kommunnivå (istället för var tredje år) för att få ännu bättre utsläppsdata och ytterligare uppdelning av vissa trafiksektorer (t.ex. skilja ut bussar från tunga lastbilar, skilja ut terrängfordon från arbetsmaskiner). Det finns för närvarande möjlighet att få utsläppsuppgifter från nio olika transportsektorer via den nationella emissionsdatabasen. Under året har kontakter tagits Trafikanalys, där man arbetar man med att ta fram indikatorer för att följa upp de transportpolitiska målen. Trafikanalys ingår numera i GRUS. Skog: Under året har ett projekt för att undersöka RIS-variabler som indikatorer för biologisk mångfald i skog bedrivits. En delrapport lämnades i maj men projektet är ännu inte slutrapporterat. Befintliga indikatorer har uppdaterats och därutöver har arbetet med bristanalys pågått. En ny indikator för att följa upp skador på kulturmiljöer i skogsmark har fastställts av Skogsstyrelsen och RAÄ och kommer att följas från 2012. Arbetet med samordning av Skogsstyrelsens länsvisa miljökontaktpersoner har gått bra och signalerna om de regionala kontakterna mellan länsstyrelserna och Skogsstyrelserna är positiva. Samhällsplanering: Boverket och RUS har liksom tidigare år skickat ut enkäten om God bebyggd miljö till kommunerna och med hjälp av länsstyrelserna. Enkäten ger bl.a. underlag till indikatorer. Av Sveriges kommuner svarade 82 procent på enkäten, vilket är riktigt bra. Under året har Boverket och RUS också bildat en ny grupp med några samhällsplanerare och miljömålssamordnare från länen och med representanter från Boverket. Gruppen är tänkt som referensgrupp för enkäten, men under året har bestämts att den också ska vara en samverkans- och utvecklingsgrupp för miljömål och samhällsplanering och samspela med den övriga organisation som nu formas mellan länsstyrelserna och Boverket inom samhällsplanringens uppdrag. Gruppen har haft två möten under året. Se vidare under åtgärder. RUS har även inom områdena konsumtion och regional tillväxt ägnat visst arbete år att studera behov av indikatorer regionalt. Mål och åtgärder: RUS ska bidra till regionala perspektiv och länsstyrelsemedverkan i Naturvårdsverkets översyn av miljökvalitetsmålens preciseringar. RUS har genom sin medverkan i Naturvårdsverkets organisation deltagit i arbetet med att ta fram förslag till nya preciseringar. RUS har under hösten 2010 sammanställt länens synpunkter över viktiga preciseringar. Alla län har svarat på regeringens remiss och RUS har bl.a. inför detta uppdrag informerat länen. RUS ska i sin uppgift att vägleda länsstyrelserna i revidering av regionala mål bidra till att de nya regionala målen blir bra och ändamålsenliga. Det är viktigt att arbetet mellan länen överensstämmer men det måste även fortsättningsvis finnas utrymme för anpassningar utifrån regionala förutsättningar. En första rekommendation om revidering av regionala mål har meddelats innan sommaren 2010. Ytterligare rekommendationer ska lämnas då tidsplanen för nya nationella målen klarnar. Någon form av information lämnas under tidig höst 2010. Dialog med olika länsstyrelser bör ske i arbetet med att analysera förändringarna i miljömålssystemet och innan rekommendationer och vägledning ges inför den kommande regionala revideringsprocessen. Riktlinjer behövs även fortsättningsvis för länens målbedömningar. En tidigare idé att ta fram faktablad kopplat till respektive miljökvalitetsmål bör tas upp i arbetet. 5

RUS har initierat ett arbete för att få fram rekommendationer och vägledning regionala mål och åtgärdsprogram. Detta togs först upp vid Nobelmötet 2010. En referensgrupp med några län bildades som hade ett möte i mars, frågan diskuterades i workshop på miljömålsdagarna och länsstyrelserna har skickat in sina synpunkter och svar på frågor kring detta i juni. Den del som sker i samarbete med Naturvårdsverket och nationella myndigheter har diskuterats med dem. Arbetet består av följande delar: 1. Förslag till generella rekommendationer regionala mål har tagits fram under året och ska fastställas av RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 i januari 2012. Vid Nobelmötet 2011 gav miljömålssamordnarna synpunkter på innehåll som RUS styrgrupp format och som bygger vidare på vad som tidigare diskuterats med länen. 2. Vägledning för varje nationellt mål har diskuterats vid flera möten under året och något som ska genomföras 2012. Tanken är att de nationella målansvariga tar fram detta i samarbete med RUS och på uppdrag av Naturvårdsverket. Vägledningen ska användas som ett fördjupningsmaterial till de nationella målen men också som en vägledning till länen för arbete med regionala miljömål och målbedömningar. 3. Vägledningen åtgärdsprogram där länens svar och goda exempel som de rapporterade 1 juni har sammanställts, men ännu inte lagts upp på RUS hemsida. Utifrån detta har framtagande av vägledning för åtgärdsprogram något påbörjats, ett arbete som fortsätter 2012 tillsammans med referensgruppen. Syftet är inte att styra länens utformning och inriktning, men att stödja och visa olika möjliga arbetssätt och strukturer. RUS utvidgade roll kring åtgärder ska identifieras och analyseras. Rollen bedöms handla om att: 1. Sprida erfarenheter av åtgärdsarbete, inklusive goda exempel miljömål i löpande och nya processer. Här kan ingå att skapa utrymme för åtgärdsarbetet på Internet, ge mer utrymme för miljömålssamordnare m.fl. att diskutera åtgärder och att utveckla en tätare dialog mellan olika länsstyrelsenätverk och gentemot nationella myndigheter. 2. Utveckla metoder, verktyg, hinderanalys, konsekvensanalyser. Här kan ingå att bedriva metodutvecklingsarbete för de allra viktigaste åtgärdsområdena av betydelse för att nå miljömålen. Samarbete kan sökas med de länsstyrelsegrupper som främst äger respektive fråga. Mer övergripande metodutvecklingsarbete kan också ske på temat att få till åtgärder. 3. Utveckla uppföljning och utvärdering av och planering kring åtgärdsarbetet. Eftersom länen nu står i begrepp att revidera inte bara miljömål, utan även sina åtgärdsprogram, planerar RUS att utöver rekommendationer för mål ge någon form av vägledning avseende åtgärder i målstyrningen. Beträffande uppföljningen av åtgärder blir pågående projekt som Skåne m.fl. bedriver en viktig del att bygga vidare arbetet kring. 4. Vara dialogpart vid utformning av åtgärder nationellt och gentemot Miljömålsberedningen. RUS bör ha kontakt med beredningen och ta del i arbetet med deras första uppdrag, att ta fram en handlingsplan för sitt arbete och om möjligt ta fram förslag till en första uppsättning etappmål. RUS kan bidra till åtgärdsarbete som nationella myndigheter i miljömålssystemet bedriver och där regional medverkan efterfrågas, liksom åtgärdssamarbete mellan flera län. I dessa fall måste dock RUS ha dialog och förankring med eventuella andra uppdrag som berörs. 5. Stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov. Det kan vara en uppgift för RUS att verka för att uppdrag av betydelse för att nå miljömålen får miljömålsflagg och utifrån denna målsättning stödja bl.a. uppdrag som är i sin linda eller uppdrag med svag samordning och svag miljöprofil. 6. Hålla koll på aktuella nationella prioriteringar. Åtgärdsstrategier är regeringens och nationella myndigheters prioriteringar av åtgärder och åtgärdsbehov på längre sikt (strategier, regeringsskrivelser eller dylikt). RUS bör fortlöpande sammanställa och tillhandhålla en sammanställning över dessa. 7. Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen. Denna fråga handlar om såväl åtgärder som mål och uppföljning. RUS kan bidra till vägledning och metodutveckling. Några län har gjort insatser tidigare som kan spridas. Vikten av samråd med regionala samverkansorgan betonas i miljömålspropositionen, liksom betoning av kopplingen till regionalt tillväxtarbete. RUS bör föra dialog med SKL kring frågan hur länsstyrelserna kan stödja och samverka med kommuner och regionala samverkansorgan samt tydligare koppla miljömålen till det regionala tillväxtarbetet. 6

Här redovisas vad som gjorts inom de inom de sju uppgifter under 2011: 1. Sprida erfarenheter av åtgärdsarbete, inklusive goda exempel: Vissa diskussioner har skett och frågan ska behandlas vidare i arbetet med RUS kommunikations- och informationsplan, se nedan. Bl.a. ska goda exempel läggas upp på RUS nya hemsida. I RUS arbete med vägledning åtgärdsprogram har länen skickat in exempel på åtgärdsprogram. 2. Utveckla metoder, verktyg, hinderanalys, konsekvensanalyser: RUS styrgrupp beslutade i september att påbörja arbete inom fyra områden: kulturmiljö, transporter inledningsvis länstransportplanering, samhällsplanering och regional tillväxt. Vidare har styrgruppen sagt att generella kriterier som bör gälla för områden som sjösätts inom denna åtgärdsuppgift ska tas fram. Dessa är inte klara, men tänkta kriterier är att projekten inte bör avse sådant som bör ske i linjen, att insatserna bör fungera som katalysator för åtgärdsarbetet och ge överblick, mening och struktur över området och dess kopplingar till miljömålen. Vidare att insatserna bör bidra till att bygga bättre dialog och samverkan mellan miljömålsuppdraget och ansvariga för andra uppdrag. Kulturmiljöprojektet: En projektplan om åtgärdsarbete inom kulturmiljöområdet har tagits fram under hösten i samråd med nationella myndigheter. Projektet, som omfattar ett flertal olika aktiviteter, har under hösten börjat planeras och genomförs 2012. Transportprojektet: Ett första steg i RUS projekt är att ordna ett seminarium 8 mars 2012 för att belysa infrastrukturplaneringens viktiga roll för möjligheten att nå miljömålen. Den nya planeringsprocessen som är på gång öppnar för åtgärder som bättre kan bidra till miljömålen. Under 2011 har ansökan, upphandling av konsult, program och inbjudan till seminariet genomförts. Samhällsplanering: RUS och Boverket har under hela året diskuterat insatser som skulle kunna göras inom området och ett flertal har också identifierats, bl.a. att vara med och visa hur miljömålen kan användas i översiktsplaneringen där nya PBL ger utvecklade möjligheter. Frågan har även diskuterats vid en särskild workshop på länens plan- och bostadsdagar. Regional tillväxt: Se punkt 7. 3. Utveckla uppföljning och utvärdering av och planering kring åtgärdsarbetet: Det projekt RUS nu inlett kring vägledning åtgärdsprogram syftar till att bidra till uppföljning och planering av åtgärdsarbetet. RUS har finansierat delar av arbetet med den webbenkät för uppföljning av åtgärdsarbetet som tagits fram av sydlänen. Några andra initiativ från olika län pågår och RUS har följt frågan. RUS har också deltagit i styrgruppen för projektet effektiva miljömålsåtgärder som avser en utvärdering av regionala miljöåtgärder. 4. Vara dialogpart vid utformning av åtgärder nationellt och gentemot Miljömålsberedningen: RUS har under året haft viss dialog med MMB:s sekretariat och har haft löpande dialog med länsråd Anne-Li Fiskesjö, sakkunnig i MMB. På miljömålsdagarna i Västerås medverkande flera ledamöter i beredningen och en diskussion hölls ledd av RUS ordförande. I NV:s samverkansgrupp har RUS föreslagit samtal mellan RUS och nationella myndigheter och organisationerna under året. Några sådana har skett, men inte i så stor utsträckning, i alla fall inte om åtgärdarbetet. I FU 12 ingår som en uppgift att föreslå områden där behov finns. 5. Stärka samordning mellan länsstyrelser inom viktiga områden med behov: I arbetet har identifierats sådana behov och RUS har bidragit till viss utvecklad samverkan, bl.a. de nya grupperna för kulturmiljö och samhällsplanering. I övrigt har RUS särskilt ägnat uppmärksamhet åt kopplingen miljömål och energi- och klimatuppdraget, se egen punkt nedan, 7

6. Hålla koll på aktuella nationella prioriteringar: RUS hade tänkt ta fram första version av en lista över detta 2011, men det får flyttas fram. Kopplingar finns till PBL-uppgiften att identifiera mål. 7. Stärka stödet till kommunerna och de regionala samverkansorganen: Dialog inleddes med SKL hösten 2010 och även Naturvårdsverket. RUS ambition är att få till stånd insatser/projekt (i samverkan) kring såväl hur kommunerna kan stödjas i miljömålssystemet som kopplingen miljömål och regioner/regionalt tillväxtarbete/rup. I förstnämnda har inte mycket skett under året från RUS sida, utöver att RUS suttit i styrgruppen för ett projekt kring miljömålsutbildning för kommunerna där i övrigt Klimatkommunerna, WWF och SKL samt två länsstyrelser deltar. Inom projektet har korta utbildningsfilmer om miljömålen tagits fram. I den andra frågan ledde dialogen med SKL till att två länsråd träffade regionernas chefer i maj. RUS och Naturvårdsverkets handläggare för regional tillväxt var även med vid detta tillfälle. Därefter har frågan tagits upp i länsrådskretsen och alla län har kommenterat hur samarbetet går med regionerna går i deras län. RUS har haft viss dialog om samarbete och tänkbara insatser med Naturvårdsverket under hösten och ny kontakt kommer att tas med SKL. Kopplingen till energiuppdragets arbete med tillväxt är av betydelse. På miljömålsdagarna hölls workshop om miljömål och tillväxt där flera förslag på tänkbara insatser kom fram. Information och kommunikation RUS arbete med information och kommunikation ska utvecklas, bl.a. hemsidan. En särskild informations- och kommunikationsplan ska tas fram. Ett utkast presenteras på Nobelmötet 2010. Möjligheterna med sharepoint och liknande kommunikationssätt ska utredas. RUS ska medverka i Naturvårdsverkets översyn av Miljömålsportalen från hösten 2010. Tillsammans med andra ansvariga ska RUS diskutera och identifiera gemensamma insatser. Bl.a. bör länens mer kunna nyttja varandras informationsmaterial i form av broschyrer, faktablad. RUS har under året förberett för en ny hemsida som kommer att skapas på länsstyrelsernas hemsida (MOSS) i början av 2012. Sharepoint byggs inom den nya hemsidan. RUS har under året börjat utveckla distansmötestekniken och arbetsgruppen har under året börjat ha sådana möten. I utvecklingen av Miljömålsportalen har RUS bidragit med synpunkter. Planering av arbete med framtagande av en strategisk kommunikationsstrategi har påbörjats och kommer att genomföras under 2012. Syftet med kommunikationsstrategin är att genom strategisk kommunikationsplanering: beskriva den interna kommunikationen mellan RUS, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och övriga miljömålsaktörer (aktörer, målgrupper, infokanaler, etc.), beskriva länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens externa kommunikation med regionala aktörer, identifiera behov av utveckling i intern kommunikation (metoder, verktyg, infokanaler, resursbehov, kompetensutvecklingsbehov, etc.), identifiera behov av utveckling i extern kommunikation samt identifiera goda exempel för extern kommunikation, på främst regional nivå. RUS ska också bilda en referensgrupp för strategisk kommunikation. Under hösten har RUS också börjat diskutera någon form av kompetenssatsning för miljömålssamordnarna, kanske tillsammans med energisamordnarna, på temat strategisk kommunikation, från mål till handling. Frågan togs upp för diskussion på Nobelmötet. Miljömålspengar till utvecklingsprojekt RUS ska medverka i bedömningen av ansökningar från länsstyrelserna och Skogsstyrelsens regionala organisation på liknande sätt som tidigare år. RUS ska från 2010 också medverka i bedömningen av regionala miljöövervakningsprojekt. 8

En nyordning för projektmedlen har införts under året. Den innebär att länen får ett större ansvar över möjligheten att ange prioriteringar för medlen, men också ett större administrativt ansvar. Under året har dialog om formerna för detta skett med Naturvårdsverket. Länsrådsgrupp 6 har också deltagit i denna. 2012 års medel har dock hanterats på samma sätt som föregående år. RUS har berett de 31 ansökningar som inkom från länen till den sökbara delen och förslagit ungefär en tredjedel av dessa som ryms inom budgetramen och lämnat förslag om den regionala posten i sin helhet till Naturvårdsverket som fattar beslut. RUS har liksom ifjol även medverkat i beredningen av miljöövervakningens utvecklingsprojekt. Resultat och erfarenheter av genomförda projekt ska analyseras så att de kan nyttjas. Ett uppdrag kring detta kommer att läggas ut under hösten 2010. Dokumentation av genomförda projekt kommer också att anslås tydligare på webben. Sedan miljömålsarbetet började i Sverige så har ett stort antal projekt genomförts för att utveckla arbetet med uppföljning av målen dataförsörjning, indikatorer etc. Även andra projekt, t.ex. metoder, verktyg i åtgärdsarbetet eller kommunikation, har genomförts. Under året har RUS låtit göra en projektöversikt samt projektsammanfattningar med utvärdering för regionala utvecklingsprojekt som finansierats av Miljömålsrådet och som genomförts under åren 2002-2011. Projektsammanfattningar ska publiceras på RUS nya hemsida i årsskiftet 2011/2012 och då kompletteras med en bra sökfunktion samt länkar till alla projektrapporter. Ett resultat av detta är att det nu kommer att gå att hitta projekt som t ex rör ett visst miljömål, åtgärder eller annat på ett enkelt sätt. De resurser som lagts ner kan nu lättare komma till nytta och resultaten till fortsatt användning. Tanken är att framtida projekt ska utvärderas enligt samma metod och under året har en rutin för detta beslutats. Några särskilda frågor: Samordning/kopplingar mellan miljömålsuppdraget/rus och energiuppdraget ska ses över. RUS arbetsgrupp kompletteras under hösten med ytterligare en person med energiuppgifter. Denne bör även ingå i länsstyrelsernas energinätverk och främst arbeta med energi- och klimatuppdraget. I såväl RUS arbete med uppföljning som åtgärder ska energi- och klimatrelaterat miljömålsarbete utgöra en viktig del. RUS medverkar i samordningen av länsstyrelsernas energinätverk. Energisamordnare har kommit med i RUS arbetsgrupp i början av året och ordföranden i RUS styrgrupp har under året också blivit ordförande för energisamordnarnätverkets styrgrupp, vilket ytterligare bör kunna underlätta synergier och samverkan. Energisamordnaren i RUS arbetsgrupp är sammankallande i energisamordnarnätverkets kommunikationsgrupp. Vad breddningen av miljömålsarbetet avseende internationella perspektiv och konsumtion betyder för det regionala arbetet ska analyseras, liksom betoningen av ekosystemtjänster. Underlag kommer att tas fram till Nobelmötet om hur RUS kan arbeta med dessa frågor. RUS ska söka samverkan med län som visat intresse för frågorna. Under året har RUS åtminstone börjat diskutera tänkbara ansatser att arbeta mer med konsumtion och ekosystemansatsen. RUS har deltagit vid Naturvårdsverkets seminarium om ekosystemansatsen och strategier för biologisk mångfald. Vidare diskuterat och börjat studera uppföljning med hjälp av fotavtrycksberäkningar och liknande. 9

Möjligheterna till ökade kontakter med forskning i regionalt miljömålsarbete ska undersökas. Ett underlag om RUS och forskning kommer att tas fram utifrån dialog med bl.a. Formas och forskare och presenteras vid Nobelmötet 2010 och Miljömålsdagarna 2011. Kontakter med forskare sker inom flera av de områden RUS arbetar med. Dessutom har diskuterats möjligheterna till någon mer övergripande insats, men detta har inte resulterat i någon aktivitet. Den mest konkreta idé som togs fram var att föreslå Formas ett tema om regionalt miljöarbete i deras publikation Formas informerar, men denna idé har inte fullföljts. Några från RUS deltog vid Naturvårdsverkets temadag om forskning för miljömålen i oktober 2011. RUS organisation RUS arbetsgrupp och styrgrupp ska ses över och kompletteras för att täcka behoven. En bra spridning av representanter från olika länsstyrelser med olika kompetensområden ska även fortsättningsvis eftersträvas. HaV tillkom under hösten i RUS styrgrupp. Arbetsgruppen kompletterades under året även med en klimat- och energisamordnare. Arbets- och samverkansformer och prioriteringar inom RUS ska ses över. Även RUS samspel med olika parter inom länsstyrelsevärlden och Skogsstyrelsen kan behöva ses över, liksom samarbetet med ideella organisationer, näringsliv, regioner, kommuner och landsting. Speciellt samordningen med klimat- och energistrategiarbetet behöver utvecklas, se tidigare punkt. Dokumentet om RUS roll, uppgifter och arbetsformer ska revideras och kommuniceras på Nobelmötet. Arbetsformera i RUS arbetsgrupp har diskuterats en hel del under året. Ett resultat av detta är att arbetsgruppen börjat med distansmötesteknik. Dokumentet om RUS roll har reviderats. Relationen med länsrådsgrupp 6 för miljö har under året varit en viktig fråga och hur RUS förankrar sitt arbete gentemot länsledningarna. RUS ledning har börjat ha återkommande möten med ansvariga länsråd i länsrådsgruppen. Tre sådana har hållits under året. Löpande dialog och förankring sker även direkt med miljövårdsdirektörerna. Genom alla aktiviteter som beskrivs under andra rubriker i denna verksamhetsberättelse har samarbete och samspel med olika organisationer fortsatt utvecklas under året. Därutöver har inga särskilda insatser skett. RUS grafiska profil och åtminstone långnamnet ska ses över så att det speglar vad RUS är. RUS styrgrupp fattade i januari beslut om att RUS ska stå för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet och inte längre Regionalt Utvecklingssystem. Detta förankrades med länen. Kortnamnet och logotypen har inte ändrats. Dialog Diskussioner inom RUS organisation (styrgrupp och arbetsgrupp) ska ske löpande. Styrgruppen har haft fyra möten under 2011, samtliga i Stockholm. RUS arbetsgrupp har 2011 haft fem fysiska möten, varav fyra i Stockholm och ett tvådagarsmöte i Sunne. Dessutom har gruppen haft tre distansmöten med webbkamera under hösten, sedan denna mötesteknik introducerats i arbetsgruppen. Utförliga anteckningar finns från alla dessa möten och ligger på RUS hemsida. 10

RUS styrgupp har bestått av följande personer: Stig Hammarsten, ordförande, Gävleborg, för miljövårdsdirektörerna Lennart Mattsson, Västerbotten som under året ersattes av Märet Engström, Värmland, för miljövårdsdirektörerna Eva Björkman, Västra Götaland för länsantikvarierna Elisabet Weber, Skåne, för länsarkitekterna Andreas Hagnell, SKL Jan Linder, Skogsstyrelsen Anders Johnson som under året ersattes av Manuela Notter, Naturvårdsverket Lennart Sorby, HaV Adj., Magnus Eriksson, verksamhetsledare Adj., Naturvårdsverkets samverkansfunktion (har medverkat ibland) RUS arbetsgrupp har bestått av följande personer: Magnus Eriksson, Dalarna, verksamhetsledare, samhällsplanering Elin Andersson, Jämtland, information Jonas Gustafsson som ersattes av Frida Torbäck, Skåne, samordning uppföljning, info Birgit Nielsen, Västra Götaland, luftutsläpp, transporter, avfall Fredrik Holm, Värmland, energi Eva Mikaelsson, Västerbotten, biologisk mångfald, natur Emilie Vejlens, Gotland, vatten, miljögifter Marie Vallin, Västerbotten, odlingslandskap, hälsa, strålmiljö, ozon Coco Dedering, Kalmar, kulturmiljö (landskap) Kristofer Sjöö, Halland, kulturmiljö (byggnader) Ulrika Siira som ersattes av Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen, skogliga miljömål RUS styrgrupps ordförande har i stor utsträckning deltagit i RUS löpande arbete. Flertalet i arbetsgruppens arbetar för RUS 20-30 procent av sin länsstyrelsetjänst, verksamhetsledaren och några till med en större andel. Dialog ska ske med länsstyrelserna. Med miljövårdsdirektörerna har dialog inletts i maj och dialog med andra länsstyrelsegrupperingar ska inledas. Exempel på sådana är länsantikvarier, länsarkitekter och lantbruksdirektörer. Därtill ska dialog sökas med sakområdes- och handläggarnätverk: miljömålssamordnarna, tillsyn (Miljösamverkan Sverige), energinätverket, vatten m.fl. Vid Naturvårdsverkets länsledningskonferens under oktober hölls en workshop där RUS deltog. RUS har vid flera tre tillfällen under året haft information vid miljövårdsdirektörernas träffar. Under hösten har RUS informerat länsantikvarieföreningen om ovan nämnda projektplan, förändringarna i miljömålssystemet och vad som är aktuellt inom miljömålssystemet framöver. RUS har även haft information och diskussion vid länsarkitektsföreningens möte i mars. Viss medverkan från RUS har skett i handläggarnätverks möten, bl.a. på miljöövervakningsdagarna. Förutom dialog inom länsstyrelsevärlden ska RUS söka dialog med andra: Skogsstyrelsen via deras miljömålsnätverk, nationella myndigheter genom deras miljömålssamordnare, Naturvårdsverket genom medverkan i uppföljningsorganisation, Miljömålsberedningen när den kommit igång, kommuner och regioner genom SKL och eventuellt andra. Befintlig samverkan och mötesplatser kan nyttjas för dialogen. 11