Förenta staternas massa- och pappersindustri med särskild hänsyn till dess råvaruförsörjning

KUNGL. SKOGSHÖGSKOLANS SKRIFTER Nr 7 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN 1952 Förenta staternas massa- och pappersindustri med särskid hänsyn ti dess råvaruförsörjning U. S. Pup and Paper Industry with Specia Reference to its Suppy of Raw Materia AV TH. STREYFFERT NORRTÄLJE 1952. NORRTELJE TIDNINGS BOKTR. AB

Innehå (Contents) I. Förenta staternas pappersförbrukning (U. S. consumptian of paper).. 6 II. Råvaran för Förenta staternas pappersförbrukning och dess ursprung (Raw nwteria for U. S. paper requirements and its source).......... 8 III. Förenta staternas import av pappersmassa och papper (U. S. import of wood pup and paper).......................................... 9 IV. Förenta staternas produktion av pappersmassa och papper (U. S. productian of wood pup and paper)................................ 13 V. Massa- och pappersindustriens okaisering och integration ( Location and integration of the pup and paper industr}').................... 17 VI. skogstigångar (F or est resources).............................. 24. Skogsregioner (F or est regions)............................... 24 2. Skogsarea och virkesförråd (F o rest area and stand of timber).... 25 VII. Tiväxt och avverkning ( Growth and drain)...................... 31 VIII. Massaindustriens framtida råvaruförsörjning (F utur e suppy of wood for the wo o d pup industry).................................... 42 IX. Fakta ooh personiga iakttageser från oika skogsregioner (Facts and persona observations from different forest regions)... 47. Sjöstaterna (Lake States)... 47 2. Sydstaterna (Southern States)... 56 3. Pacifickusten (Pacific Coast)... 70 Sammanfattning och sutsatser (Summary and concusions)... 77 Summary... 80

Förenta staternas massa- och pappersindustri med särskid hänsyn ti dess råvaruförsörjning Av TH. STREYFFERT Den föjande ana.<ysen av råvaruförsörjningen för Förenta staternas massa- och pappersindustri har möjiggjorts genom att styresen för fonden för skogig forskning stät mede ti förfogande för en resa ti Förenta staterna och Canada, företagen av författaren sommaren 1950. Härför iksom för ansaget t-i tryckningen av nedanstående avhanding frambär jag ett varmt tack. Det är mig också angeäget att i detta sammanhang hänvisa ti11 den värdefua hjäp jag erhåit av U. S. Forest Service, som på at sätt underättat uppgiftens genomförande. Förenta staterna förbruka ensamma betydigt mer än häften av at papper och papp, som produceras i värden. Den övervägande deen härav produceras visserigen i Förenta staterna, men betydande kvantiteter papper (tidningspapper) importeras. Därti kommer att Förenta staternas egen produktion av papper och papp i rätt hög grad baserar sig på importerad råvara (pappersmassa och massaved). Mean de båda värdskrigen var Sverige den största everantören av pappersmassa ti Förenta Staterna, viket samtidigt innebar, att Förenta Staterna var Sveriges största avnämare för pappersmassa. När Förenta Staternas import från Sverige efter det sista kriget åter upptagits, har den ej uppnått 'förkrigsnivån utan stannat betydigt där~ttnder, trots att Förenta Staternas förbrukning av pappersmassa och papper undergått en fortsatt stark stegring, Som en förkaring härti har b. a. taats om att Förenta staterna vore på väg att uppnå sjävförsörjning beträffande papper och massa. Med hänsyn ti Förenta staternas dominerande betydese både som producent och förbrukare av papper och pappersmassa och dess atjämt stora betydese som avnämare för vår egen massa- och pappersindustri är det av vikt att bida sig en uppfattning om huruvida Förenta staterna på ängre sikt går mot ökad sjävförsörjning eer mot ökat beroende av import för sin atjämt växande förbrukning av papper och papp.

6 TH. STREYFFERT A.-B. Kartografi~ka Institutet Fig.. Nordamerikas massaindustri år 1949. (Upprättad på grundva av Posts' Paper Mi Directory, 1950.) - Tota kapacitet 19,8 mij. meterton, varav i U.:S.A. 12,2 mij.ton, i Canada 7,1 mij.ton och i New Foundand 0,5 mij.ton. The wood pup industry of North America in 1949 according to capacity I. Fö.renta staternas pappersfo rbrukning Förenta staternas förbrukning av papper och papp under år 1949 utgjorde 22,5 mij. ton 1 ). En bättre uppfattning om innebörden av denna siffra erhåer man om man vet, att den motsvarar en förbrukning av 153 kg pr invånare (ink. 7 kg waboard). Denna siffra må jämföras med förbrukningen pr invånare i Sverige, i genomsnitt 1) Aa uppgifter i det.föjande avse met.erton ( 000 kg),,såvida ej annorunda utsäges.

FöRENTA STATERNAS MA!SSA- OOH PAPPERSINDUSTRI 7 Tab.. U. S. A: s förbrukning av papper och papp.1 ) Consumptian of paper and board in the United States. Verkig förbrukning A ctua consumptian 1925 1930 11935 1940 1945 1949 Prognos Potentia 119;~~:~rem;: Tota 000 meterton... 9.450 11.176 11.574 15.179 17.842 22.482 25.400 40.000 Tota Per inv. kg o 81 90 90 114 129 153 - - Pr inhabitant kg Motsvarande massa ved [ 000 mb.. 27.600 32.800 34.500 48.500 59.000 ca 68.800; 74.000 102.000 Corresponding pupwood Anm. I papp innesutes även waboard. Paper bom d aso incudes fiber board. 1) Efter Pupwood för åren 1925-45; Stands, Procurement and Utiization, Tappi Monograp h Series, No. 4. N. Y. för år 1949 samt Potentia R quirements for Timber Products in the Uni:ted States. U. S. De p. of Agrieuture, Fores,t Service 1946, för åren 1950/55 och 2 ODD. för åren 1946/49 80 kg (exk. waboard). Näst U. S. A. och Canada är Sverige iör närvarande det and, som har den största pappersförbrukningen i värden pr invånare räknat. Den stora skinaden i pappersförbrukning pr invånare mean U. S. A. och den övriga värden, ink. Europa, är bott ett uttryck band många andra för den stora skinaden i evnadsstandard mean U. S. A. och den övriga värden. Beträffande pappersförbrukningen har denna skinad ytterigare förstorats efter kriget, ej bott genom att U. S. A. fortsatt att öka sin förbrukning utan även ti föjd av en avsevärd försämring av Europas pappersförsörjning. Medan U. S. A. före kriget ensam förbrukade ika mycket papper och papp som hea den övriga värden så har U. S. A :s ande nu stigit t~ ca 70 % av värdens, medan samtidigt dess totaa förbrukning stigit från 15 mij. ton ti 22,5 mij. ton. Med hänsyn ti den höga nivå pappersförbrukningen pr invånare nu uppnått i U. S. A. frågar man sig givetvis, huruvida en ytterigare ökning är möjig. När man bickar tibaka på den gångna utveckingen för att hämta edning för ett omdöme härom finner man emeertid, att förbrukningen även under senaste åren undergått en kraftig ökning ej bott totat utan även pr invånare. Man har med anedning hämv ansett sig böra räkna med en 'fortsatt tendens ti ökning. Band dem, som syssat med denna fråga är även U. S. Forest Service, som år 1946 utförde en prognos beträffande den framtida förbrukningen av papper och papp i U. S. A. För mera praktiska ändamå nöjde man sig med att söka beräkna den förbrukning, som kunde uppnås någon gång mean åren 1950 och 1955. Därjämte g j or de man emeertid också en mera spekuativ beräkning av förbrukningen 50 år framåt i tiden. För jämförese med dessa prognoser meddeas i tab. även upp-

8 TH.. STREYFFERT gifter om den faktiska förbrukningen under vissa tidigare år. Därjämte meddeas här också uppgifter å mot den totaa förbrukningen av papper och papp svarande kvantiteter av råvara (massaved). Den ntomordentigt snabba takten i den hittisvarande ökningen av förbrukningen får härigenom sin siffermässiga beysning. Under det sista tjugotaet år har en fördubbing av förbrukningen ägt rum, trots dennas redan höga nivå. Detta motsvarar en tiväxthastighet med 3,5 % om året, viket i sin tur rätt vä överensstämmer med expansionen inom näringsivet i dess hehet i U. S. A. Som framgår av prognosen för 1950/55 räknar man med fortsatt ökning under de närmaste åren. Prognosen för år 2 000 är närmast att fatta som ett uttryck för att behovet pr invånare ännu skue befinna sig rätt ångt från sin bivande mättnadspunkt. Det kan vara av intresse att i detta sammanhang omnämna, att man funnit en anmärkningsvärt god korreation mea:n nationainkomstens stegring och stegringen i förbrukningen av papper och papp ej bott under de sista tjugo åren, som redan nämnts, utan så ångt tibaka som ett femtiota år. För oika sag av papper och papp kunna vissa avvikeser härifrån förekomma. Medan förbrukningen av tidningspapper på sistone ej kunnat håa tempot har förbrukningen av papp stegrats så mycket mer. I. Råvaran fö'r Fö'renta staternas pappersfö'rbrukning och dess ursprung Enigt 1947 års Census of Manufactures var råvaruförbrukningen vid tiverkningen av papper och papp föjande. 19~9 1947 ton % ton % Pappersmassa 7 847 000 61,3 12 052 000 58,3 Woodpup Gammat papper (och pappersavfa) 3 961 000 30,9 7 266 000 35,1 W aste papm Lump 425 000 3,3 419 000 2,0 R ags Ham 465 000 3,6 473 000 2,3 Straw övriga 104 000 0,8 463 000 2,.2 Other s Summa 12 802 000 100,0 20 673 000 100,0 Tota Den mot denna råvaruförbrukning svarande produktionen av papper och papp var åren 1939 och 1947 sammanagt resp. 12 255 00 och 19 154 000 ton. Anmärkningsvärd är den stora andeen av gammat papper och pappersavfa, som tivaratages som råvara. Denna ande är därti i stigande - från 30,9 % år 1939 ti 35,1 % år 1947. Detta torde sammanhänga med den stora ande, som papp av oika sag utgör av den totaa produktionen av papper och papp. Denna ande har också varit i stigande. År 1947 utgjorde papp 49,3 % därav mot 44,6 %

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 9 år 1939. Ej mindre än 53,5 % av råvaran,vid papptiverkningen utgjordes år 1947 av gammat papper och pappersavfa mot 10,6 % för papper. Det är intressant att konstatera, att inte heer i Förenta staterna tiverkningen av papper av ham kommit ti användning. Den ham som ingår i råvaruförbrukningen, går ti tiverkning av papp (container board). Ej heer vid denna användning har förbrukningen av ham undergått någon ökning, i motsats ti vad som skett för andra råvaror '(pappersavfa och sufatmassa). Genom denna stora förbrukning av framför at gammat papper stannade pappersmassans a:nde av den totaa råvaruförbrukningen vid 58,3 % år 1947. Det finns ej anedning anta att någon större förändring häri skue ha ägt rum sedan dess, ej heer att så kommer att ske under de närmaste åren, så vida ej priset på pappersmassa undergår en avsevärd förskjutning i förhåande ti priset på gammat papper. Det bör måhända erinras om att gammat papper givetvis ej kan ersätta pappersmassa ton för ton utan i ett mindre gynnsamt viktförhåande. Besparingen av pappersmassa och råvaran trä är därför ej så stor att den motsvarar pappersavfaets ande i den totaa råvaruförbrukningen. Den mot den totaa f ö r b r u k n i n g e n av papper och papp år 1949 (22,.5 mij. ton) svarande åtgången av massaved har beräknats ti 27,0 mij. cords, motsvarande 98 mij. m 3 öst mått och ca 69 mij. m 3 fast mått av massaved (ti övervägande de inkusive bark). 1 ) Hea denna kvantitet togs emeertid ej ut ur Förenta staternas skogar. I form av papper (tidningspapper), massa och massaved importerades råvara svarande mot ca 35 % därav. Avverkn~ngen ur egna skogar kom härigenom år 1949 att stanna vid ca 17,5 mij. cords (44,7 mij. m 3 ). Även detta är en betydande kvantitet. Som jämförese kan nämnas, att avverkningen av massaved i Sverige i medeta för åren 1946/49 kan beräknas ti 16,0 mij. m 3 (ink bark). Tar m<!n i betraktande, att Förenta staternas skogsarea är ca åtta gånger större än 'Sveriges ter sig emeertid denna kvantitet ej särdees märkig. Man frågar snarare vad som är anedningen ti att U. S. A. ej kan fya hea sitt behov av råvara från egna skogar. Härti återkomma vi senare. III. Fö'renta staternas import av pappersmassa och papper Det är av intresse att taga närmare de av importen och dess utvecking under en föjd av år. I tab. 2 har en sammanstäning gjorts visande hur importen samt dess ande av förbrukningen utveckats sedan år 1925. Det framgår härav att den sammantagna importen av papper (och papp), pappersmassa och massaved uttryckt i massaved visat en fortgående tendens ti 1) En cotd motsvarar 128 kubikfot öst mått och ca 90 Qmbikfot fast mått, motsvarande resp. 3,63 och ca '2,55 mb.

O TH. STREYFFERT Tab. 2. Förbrukning och import av papper och papp, massa och massaved. Consumptian and imports of paper, board, wood pup och pupwood. 1925 1930 1935 1940 1945 1949 Papper och papp. Paper and board Tota förbrukning 000 meterton 9.450 11.176 11.574 15.179 17.842 22.482 Tota consumptian Impor.t (väsen t. tidningspap,per) 000 meterton... 1.422 2.145 2.229 2.565 2.517 4.304 Imports (mosty newsprint) Import i % av förbrukningen... 15,o 19,2 19,3 16,9 14,1 19,1 Imports, per cent of consumptian Pappersmassa Wood pup Förbrukning (vid U. S. A :s egen tiverkning av papper och papp) 000 meterton... 5.071 5.863 6.240 9.168 10.308 12.498 Consumptian (in u. s. own pro ductian of paper (tnd board) Import 000 meterton o o 1.511 1.660 1.754 1.111 1.591 1.599 Imports Import i % av förbrukningen.. 29,s 28,3 28,1 12,1 15,4 12,s Imports, per cent of consumptian Massaved. Pupwood Förbrukn.ing (i U.S.A:s egen massaindustri) 000 mb... 15.521 18.328 19.429 35.003 43.075 49.035 Consumptian (in U. S. mun wood pup industry) Import 000 mb 2.771 2.817 2.641 3.657 4.404 4.345 Imports Import i % av förbrukningen o o 17,9 15,4 13,6 10,1 10,2 8,9 Impo'rts, per cent of consumptian T ota import (Papper, massa, massaved) i mot svarande massaved, 000 m B.. 14.518 17.320 17.829 16.301 20,121 ca 24.200 Tota imports (paper, board, tvood pup, pupwood) in terms of pupwood Import i % av mot totaa för brukningen av papper och papp svarande massaved... 53 53 52 34 34 ca35 Tota imp01 ts {paper, board, tvood pup, pupwood) in per cent of tota consumptian ( paper, board) in terms of pupwood. Efter Pupwood för åren 1925-45. För år 1949 efter Pup, Paper and Boa11'1d. Aua Review, februari 1950. I ovanstående tabe är massaveden angiven i fast mått, varav ca 90 kubikfot eer 2,55 ms på en cord. Massaveden inmätes adees övervägande (90 %) med bark.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 11 Tab. 3. U. S. A: s import av pappersmassa från oika änder. 000 meterton. U. S. imports of wood pup from different countries. 1 000 meterton. Exportand Exporting count1 y. 1939 1945 1946 1947 1948 1949 Oanada) o o. 579 981 1.119 1.365 1.452 1.192 Canada Sverige... 792 610 404 504 349 243 Sweden Finand o. o 306-104 200 160 128 Finand övriga o o o o 161 - - 14 14 34 Other countries Summa... 1 1.838 1.591 Tota ) Inkusive New Foundand. (Pup, Paper and Board.) 1.627 2.083 1.975 1.597 1950 1.552 360 186 58 2.156 stegring under de gångna 25 åren med avbrott bott för vissa krigsår ( 1940), då importen varit försvårad. Siffermässigt uttryckt har den totaa importen omräknad ti massaved stigit från 14,5 mij. m 3 år 1925 ti ca 24,2 mij. m 3 år 1949. Samtidigt har emeertid importens ande i een totaa förbrukningen av papper och papp nedgått från 53 % år 1925 ti ca 35 % år 1949. Så ti vida har atså utveckingen gått mot ökad sjävförsörjning i detta avseende, viket också pägar framhåas i Förenta staterna. Av större intresse för de änder, som exportera skogsprodukter ti U. S. A., är emeertid det förhåandet, att U. S. A. :s importbehov i ton och m 3 räknat ikvä fortsatt att stiga. Ser man på de oika posterna i importen så finner man, att importen av papper undergått fortöpande stegring, viken stegring efter kriget varit särskit stark. Denna post representerar nästan het tidningspapper från Canada (och New Foundanc). I massaved omräknad motsvarar denna import nu en större post än hea importen av pappersmassa, resp. ca 12,6 och 7,2 mij m 3 år 1949. Canadas förutsättningar äro på denna punkt så överägsna U. S. A. :s, att det senare andets produktion av tidningspapper t. o. m. gått tibaka. Även Sveriges export av tidningspapper ti U. S. A. har gått tibaka efter kriget, trots den mycket betydande ökningen av U. S. A. :s import. Importen av pappersmassa är av särskit intresse för Sverige. Denna import har visat en betydande grad av stabiitet uneer de sista 25 åren, i genomsnitt iggande på en nivå av ca 1,% mij. ton. Det är emeertid vä bekant, att inom denna ram importen från Sverige gått betydigt tibaka efter kriget. Sveriges edande stäning i detta avseende har övertagits av Canada. Förhåandet ifråga kan ytterigare beysas genom sammanstäningen i tab. 3 över U. S. A :s import från oika änder under senare år jämfört med förkrigstiden. Av denna framgår med a tydighet den starka ökningen av importen från Canada med motsvarande nedgång

12 TH. STREYFFERT Fig. 2. Uppag av canadensisk massaved vid ett pappersbruk i Wisconsin. Ganadian pupwood at a paper mi in Wisconsin. J?oto förf. för importen ej 1:Jott från Sverige utan även från andra nordeuropeiska änder som exportera pappersmassa ti U. S. A., i första rummet Finand. Som en synbar anedning ti detta förhåande kunna fera samverkande orsaker anföras. Sveriges totaa export av ceuosa har gent emot förkrigstiden minskat med ca 200.000 ton. Ä ven Finands exportmöjigheter ha reducerats ti föjd av skadeståndseveranserna ti Ryssand. På grund av den även i övrigt försämrade försörjningen med pappersmassa i änderna utanför Nordamerika har dessutom den svenska exporten av pappersmassa med,större förde kunnat avsättas ti andra änder än ti U. S. A. Det har därför stät sig naturigt för Canada att träda in efter Sverige på U. S. A :s marknad. Detta förbereddes redan under kriget, då importen från de europeiska änderna var avskuren och Canada av Förenta staternas regering ivigt uppmanades att öka sin export av pappersmassa ti U. S. A. varigenom stora utbyggnader av Canadas massaindustri kom ti stånd. Även andra faktorer ha medverkat. Såunda har finansieringen av den canadensiska massaindustriens expansion skett under medverkan av den amerikanska pappersindustrien. Denna föredrar även i övrigt de säkrare everanserna från Canada framför den av fera skä mera oberäkneiga tiförsen från de nordeuropeiska änderna. Å andra sidan kan Sverige atjämt beträffande högre kvaiteer framgångsrikt konkurrera med Canada. I detta fa betyder också prisfrågan mindre än för ordinära kvaiteer. Importen av massaved kommer het från näriggande dear av Canada (ink!. New Foundand).

FöRENTA,STATERNAS MASSA- OCH PAPPER$INDUSTRI 13 IV. Fö"renta staternas produktion av pappersmassa och papper I tab. 4 återfinnes en sammanstäning av U. S. :s egen produktion av papper och papp samt pappersmassa under förkrigsåret 1939 jämfört med efterkrigsåren. Lämpigt är att närmare j'ämföra åren 1939 och 1949. Mean dessa år har den totaa produktionen av papper och papp ökats från 12 255 000 ton ti 18 419 000 ton, d. v. s. med 6 164 000 ton. Största ökningen faer på papp med 3 568 000 ton medan papper ökat med 2 596 000 ton. Tab. 4. U. S. A:s produktion av papper, papp ach pappersmassa. 000 meterton. U. S. productian of paper, board and tvood pup. 1 000 m. tons. 1939 1945 1946 1947 1948 1949 Ökning 1939-49 Tota % Papper P ap et Papper och papp. PapeT and board o. o o Papp) o o. o Board Pappersmassa.5) Wood pup Sufit o. o o. o Sufit e Därav bekt o o. o beached Därav ob<jkt... unbeached Sufat o. o o o. o o o. o Sufat e Därav bekt o beached j Därav obekt2)... unbeached ~~~~~~~: o o o o o o o o o o o o o o o o o o o " Havkemisk m. f.... Semichemica Mekanisk o. o o. o o Mechanica 12.255 15.759 17.488 19.154 19.886 18.419 6.789 7.672 8.879 9.793 10.113 9.385 5.466 8.087 8.609 9.361 9.773 9.034 6.345 9.224 9.621 10.838 11.677 11.011 1.765 2.141 2.246 2.536 2.550 2.301 1.104 1.401 1.535 1.725 1.732 1.657 661 740 711 811 818 644 2.687 4.057 4.162 4.860 5.456 5.414 385 640 680 825 943 1.018 2.302 3.417 3.482 4.035 4.512 4.396 401 390 432 446 463 446 1803 1.098 1.060 1.136 1.236 1.069 1.3113 1.539 1.721 1.860 1.973 1.780 Eft<Jr P,np, Paper and Board. ) Innesuter även waboard. 2) Inkusive havbekt sufat, för 1949 236 774 meterton. 3) "Defibrated", etc. ingår i mekanisk mrussa (331120 meterton år 1939). 4) OsäJker (se not 2). 5) För 1950 uppgives produktionen (preiminärt) ti 13 330 000 ton. 6.164 50 2.596 38 3.568 65 4.666 74 536 30 553 50-17 - 2.727 101 633 164 2.094 91 45 11 889' 494 469' 36

14 TH. STREYFFERT Enär importen av pappersmassa håit sig i stort sett oförändrad har den behöviga pappersmassan för denna ökning av produktionen av papper och papp. presterats av Förenta staternas egen massaindustri, som mean dessa båda år ökat sin produktion från 6 345 000 ton ti 11 011 000 ton, såunda en ökning med ej mindre än 4 666 000 ton eer 74 % under oppet av ett tiota år. År 1950 hade produktionen stigit ytterigare ti 13 330 000 ton. Det kan vara skä att här erinra om att Sveriges totaa produktion av pappersmassa år 1950 utgjorde 3 100 000 ton. Vad som närmast intresserar är emeertid att se hur denna ökning fördear sig på oika sag av pappersmassa, samt därnäst huru råvaran härför anskaffats - från vika trädsag och från vika skogsområden. Vi jämföra atjämt åren 1939 och 1949, enär detajerade uppgifter för år 1950 ännu ej stå ti buds. A v ta b. 4 erhåa vi svaret på den första frågan. Härigenom bekräftas siffermässigt det kända förhåandet, att huvudparten av expansionen fait på sufatmassan, som svarar för 2 727 000 ton av den tih 4 666 000 uppgående ökningen av massaproduktionen. Sufatmasseindustrien har nämigen ökat sin produktion mean dessa båda år från 2 687 000 ton ti~ 5 414 000 ton.. Det må här erinras om att Sveriges produktion av sufatmassa år 1950 uppgick ti 005 000 ton. Den nämnda expansionen av sufatmasseindustrien har som bekant ägt rum i sydstaterna på grundva av de snabbväxande ungskogar av sydtaarna, som nu efterträtt de forna vidsträckta urskogarna i detta område, sedan dessa under några decennier omkring sekeskiftet i acceererat tempo sutexpoaterats av sågverksindustrien. I jämförese härmed har sufitmasseindustriens expansion varit bygsam, i det ökningen stannat vid 536 000 ton, medan produktionen vuxit från 765 000 ton tiu 2 301 000 ton. ökningen av sufitmasseproduktionen :har framför at ägt rum på pacifickusten, enär de härför ämpiga trädsagen i östra dearna av U. S. A. (gran, basam, hemock) ej tiåtit en ytterigare expansion av denna industri i dess gama produktionsområden. Den reativt sett största ökningen har ägt rum beträffande havkemiska (semichemica) och iknande sag av massor. Dessa användas huvudsakigen för tiverkningen av waboard och andra sag av "board". Statistiken uppger ej fuständiga uppgifter om produktionen av dessa massor år 1939, men det förefaer som om en ökning ägt rum från ca 454 000 ton år 1939 ti 069 000 ton år 1949. Tiverkningen av dessa massor grundar sig på nya metoder, vika även möjiggöra användningen av de hårda övträden, av vika mycket stora förråd förekomma i östra dearna av Förenta staterna och som för närvarande ti större deen sakna annan högvärdig användning. Man har därför anedning vänta sig en fortsatt betydande produktionsökning för dessa massor. Sedan gammat har de i nordöstra dearna av Förenta staterna rikigt förekommande asp- och poppearterna använts för massaframstäning enigt sodametoden. Det härav framstäda papperet är av god kvaitet (bokpapper, etc.), men

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPER$INDUSTRI 15 produktionen har ej undergått någon påtagig utökning. Troigen stäer sig denna tiverkningsprocess reativt dyr. Tiverkningen av mekanisk massa har adrig haft någon verkigt stor omfattning enär dess största användningsområde, för tidningspapper, på grund av konkurrensen från Canada har starkt!begränsats. En ökning av produktionen av mekanisk massa har ikvä ägt rum under det gångna tiotaet år med ca en hav mij. ton och utgjorde år 1949 780 000 ton. Observeras må även, att tiverkningen av Jekta massor och s. k ädemassor undergått en betydande ökning, sammanagt med omkring 1,2 mij. ton, ungefär ika fördeat på sufit- och sufatmassa. Den utvecking inom massaindustrien, som nu redovisats, hör visserigen samman med de krav på oika sag av pappersmassa, som föjt med een utökade produktionen av oika sag av papper och papp. Men den har även i hög grad fått sin präge av de begränsningar och de möjigheter, som råvarutigångarna erbjudit. Vi tänka härvid närmast på förråden av oika trädsag ämpade för framstäning av oika sag av pappersmassa, samt beägenheten och åtkomigheten av dessa förråd. Vi ha redan hänsyftat härpå. Här vija vi förutskicka det samman fattade omdömet, att knappheten på trädsag öster om prärien - där den adees Ö'rervägande deen av pappersförbrukningen äger rum - ämpade för framstä-. ning av sufit och sipmassa har ett ti en större ökning av produktionen av sufatmassa och semichemica massa än ejest hade varit faet. Man kan nämigen märka en påtagig tendens att ersätta sufit och sipmassa med dessa massor. Detta har underättats genom förbättrade bekningsförfaranden för sufatmassan. T. o. m. konstsikemassa står man nu färdig att tiverka av sufatmassa från sydtaarna. Över huvud finns det knappast någon teknisk gräns av betydese för användningen av viket sag av massa som hest för viket sag av papper som hest, anses det i Förenta staterna. Det hea är en kostnadsfråga. Detta är emeertid viktigt nog. Som ett ed i denna utvecking får man även se den begynnande användningen av sydtaarna för tidningspapper, tiverkat av bekt sufatmassa och sipmassa. Under de senaste åren har man i sydstaterna uppfört två stora tidningspappersbruk. Vidare ha övträden utom för sodamassa och havkemisk massa börjat användas för tiverkning av sufitmassa och sufatmassa. Vissa stora kombinerade massa- och pappersindustrier i New Engand och Sjöstaterna ha i detta funnit en möjighet att ej bott övereva utan även att vidare utvecka sin verksamhet och definitivt ägga denna på ång sikt. Huru massaindustriens råvara skiftat under det sista tjugotaet år med hänsyn ti användningen av oika trädsag framgår av tab. 5, som även visar vika trädsag som år 1947 användes vid tiverkningen av oika sag av pappersmassa. sydtaarnas utomordentigt ökade betydese som råvara för massaindustrien framstår härigenom kart. Förbrukningen av dessa trädsag har mean åren 1929

16 TH. STREYFFERT Tab. 5. Massaindustriens förbrukning av oika trädsag. 000 m 3. Consumptian of different species of trees in the wood pup industry. Trädsag Species 1947 1929 193911947 Sip- Soda Aa Sufit Sufat massa övriga Soda Sufite Sufate Mecha- Others nica Gran ocj1 sivtmgran... 9.113 7.620 10.175 6.727 446 13 2.840 153 Spruce and fir Hemock... 3.375 5.652 7.399 5.883 1.123 10 380 - Hemock Banksiana ta o 499 917 2.030 64 1.668-196 102,Jack pine sydtaarna... 2.639 9.768 20.745 586 18.649 255 601 654 Southern pines Summa barrträd... 15.626 23.957 40.349 13.260 21.886 278 4.017 909 Tota softwood Asp och poppe... 1.240 1.215 2.246 616 229 850 407 143.Aspe.n and popar N othern mixed hardwood o o 196 614 1.470 255 339 726 8 145 Southern mixed hardwood... 1 1021 2851 2.1401-6551 5401 10 935 J ~~fa~~~~~~!:a 1.538 2.114 5.856 871 1.223 2.116 425 1.2231 övriga, ink. sågverksavfa... 2.308 1.480 3.069 158 1.059 43 675 1.1311 Others, inc sawmi 1vaste Summa... 119.4 72127.551149.274114.289: 24.1681 2.4371 5.1171 3.263 Tota (Efter Census of Manufactures, 1947.) och 1947 ökat från 2,6 ti 20,7 mij. m 3 I motsats :härti har förbrukningen av gran och sivergran, som utgör den väsentiga råvarubasen för sufitoch sipmasseindustrierna, varit nära nog oförändrad. Den rätt obetydiga ökningen torde med säkerhet hänföra sig ti nyorientering av dessa industrier på pacifickusten. Samma orsak kan tiskrivas den ökade användningen av hemock som råvara för framför at sufitmassa. Västerns hemock (T suga heterophya) är för övrigt känd för att ämna en särskit hög kvaitet av :bekt sufit. Den ökade användningen av övträden kommer i denna översikt också ti uttryck. ökningen har nästan het ägt rum under och efter kriget. En mycket omfattande forsknings- och försöksverksamhet har ägt rum på detta område, och det förefaer som om dessa ansträngningar nu börjat krönas med framgång. Man har säkerigen att nu vänta sig en betydande ökning i användningen av övträden som

.. FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 17 Tab. 6. U. S. A:s import av pappersmassa fördead på oika sag av massa. 000 meterton. U. S. imports of different kinds of wood pup. 11937 11939 11945 11946 11947 11948 11949 11950 Sufit: rayon o. spec. o 83 so 131 183 226 213 140 217 Sufit e: rayon ~i:!~h~d... j 381 350 219 202 262 293 301 365! obekt..., 835 600 596 562 664 612 356 479 unbeached Summa sufit... 1.299 1.030 946 947 1.152 1.118 797 1.061 Tota sufite Sufat: bekt... [ 102 98 65 73 217 252 355 4o3 Sufate :b::::c~~~... 1 unbeached 1 564 495 345 361 426 305 225 398 Summa sufat... : 666 593 410 434 643 557 580 801 Tota sufate övrig kemisk 00 o o 9 8 25 25 28 30 27 35 Other chemica Mekanisk o 184 207 205 222 285 268 194 261 Mechanica ~~:7a...! 2.1581 1.8361 1.5861 1.6281 2.1081 1.9731 1.5981 2.1581 (Pup, Paper and Board, februari 1951.) råvara för massaindustrien. Denna utvecking får en pådrivande kraft i den successivt titagande knappheten på råvara av barrträden. Man kan vänta sig att svårigheten att tifredsstäa behovet av vissa sag av pappersmassa ska komma ti uttryck i importen. Detta är också faet så ti vida som importen av tidningspapper, representerande sipmassa och sufit, undergått en fortöpande stegring (ta b. 2). Å andra sidan har importen av pappersmassa sedan förkrigstiden ej visat någon utprägad tendens ti förskjutning mean de oika huvudsagen av massa. Den enda fut påtagiga förändringen hänför sig ti en nedgång i importen av obekta massor och en motsvarande ökning av importen av bekt su1fatmassa ( tab. 6). ' V. Massa- och pappersindustriens okaisering och integration Det mest utmärkande draget i massa- och pappersindustriens okaisering är dess under de sista 20 a 30 åren i acceererat tempo fortgående expansion utanför 2

18 TH. STREYFFERT Fig. 3. :J<'örenta.staternas massaindustri år 1949. (Upprättad på.grundva av Post'B Paper Mi Directory, 1950.) Grova, hedragna injer hänföra sig ti skogsområden- Norden (the North),,Södern (the South) och Västern (the West). 'Smaa, hedragna injer avskija deområden,,så.som Nya Engand, ISjö,stat.erna, etc. Jmfr fig. 4, sid. 25. The wood pup industry of the United states in 1949. de tätt befokade andsdearna i Nya Engand, Meanatantiska staterna och Sjöstaterna, där dessa industrier först uppstodo. Denna expansion har devis haft sin grund i fokmängdsökningen även i andra dear av Förenta staterna, men främst i det förhåandet, att skogstigångarna i de ädre produktionsområdena ej tiåtit den fortsatta expansion, som Förenta staternas växande pappersförbrukning nödvändiggjort. Den fortsatta utbyggnaden av massa- och pappersindustrierna har föjaktigen ägt rum i skogsområden, vikas råvarutigångar erbjudit 'bättre förutsättningar härför än de gama produktionsområdena. Det har redan framgått av den föregående framstäningen att de nya produhionsområdena äro beägna i sydstaterna och på pacifickusten. Ännu ett produktionsområde återstår, ehuru med mindre ättigängiga skogstigångar och gesare befokning - det ofantigt vidsträckta men bott devis skogbevuxna Rocky Mountains området. Under de senaste åren ha en de massa- och pappersfabriker börjat anäggas även här. (Se fig. 3 över massaindustriens okaisering.) Expansionen i de nya produktionsområdena har varit så kraftig, att massa-

FöRENTA STATERN!\S MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 19 industriens tyngdpunkt nu avgjort förskjutits ti dessa, varvid sydstaterna het dominera och pacifickusten än så änge både på grund av sitt avägsna äge och sin gesare befokning intar en sekundär stäning. Under de ara sista åren ha:r emeertid utveckingen även här varit snabb, och detta produktionsområde är nu det andra i ordningen räknat efter massaproduktionens storek. De förskjutningar massaindustriens okaisering undergått ha föjaktigen varit desamma som på sin tid utmärkte sågverksindustrien, dock med den viktiga skinaden, att massaindustrien ej varit föremå för någon tibakagång i de gama produktionsområdena utan t. o. m. fortsatt att utvecka sig även där, mycket emot tidigare antaganden. Massaindustrien har föjt i sågverksindustriens spår och tivaratagit restskogar samt vissa trädsag, som sågverksindustrien tidigare ansåg mindervärdiga (ex. basam, jack pine). Den har därefter kunnat fortbestå på grundva av de nya skogar, som trots den hårt drivna skövingen av de forna urskogarna intagit större deen av de uppkomna kamarkerna, åt vara att dessa 'nya skogar bivit av synnerigen skiftande beskaffenhet, samt på sistone även genom att utnyttja övträden. Pappersindustrien har vid sin expansion i stort sett föjt massaindustrien ti de nya produktionsområdena. Detta har varit så mycket naturigare som i de festa fa tiverkningen av massa och papper sker i samma anäggning. Undantagen härifrån äro 'emerertid betydande och av särskit intresse för Sveriges de, enär det är de fristående pappersbruken (independent eer non-integrated miis) som äro köpare av den importerade massan iksom även av den massa, som utbjudes av vissa fristående massafabriker i U. S. A. (market pup). De fristående pappersbruken återfinnas praktiskt taget het i de gama produktionsområdena. Denna okaisering betingas både av historiska orsaker och av de fördear en nära kontakt med de viktigaste förbrukningscentra för papper atjämt erbjuder vid tiverkning av ej standardiserade papperssag (finpapper, speciea papperssag). Å andra sidan kunna standardiserade papperssag såsom tidningspapper, omsagspapper och de festa sag av papp utan större oägenhet tiverkas i andra produktionsområden än dem, där förbrukningen äger rum. Vid sådan massproduktion i.v standardiserade papperssag är därjämte fördeen av att tiverkningen sker i en föjd mera framträdande. Någon skarp gräns mean non-integrated och integrated miis finnes emeertid ej, i det en he de pappersbruk köpa bott en de av den massa de förbruka, antingen därför att de behöva kompettering med andra kvaiteer än de sjäva tiverka eer därför att deras egen massatilverkning ej är tiräckig. Å andra sidan förekommer också, att integrated miis för att bättre utnyttja sin kapacitet säja en de av sin massaproduktion, som de ej förbruka vid sin egen papperstiverkning. Om detta, som faet kan vara, sker vid de tifäen, då de i en vikande konjunktur ha svårigheter att få avsättning för sin massa vid den egna papperstiverkningen, skärpes konkurrensen för den importerade massan.

20 TH..STREYFFERT Tab. 7. Produktion och förbrukning av pappersmassa samt förbrukning av massaved oika produktionsområden. Productian and consumptian of wood pup and consumptian of pupwood in different productian areas. Produktionsområde Producti?n area Produktion av massa Förbrukn. 1 ) Övers k.+ Massaveds- Productian of wood pup Consumptian Swpus förbrukn. 1947 1934 1947 194 Undersk.- Consumptian 7 Deficiency oj pupwood, 1947 1000 1000 1000 1000 1000ms -meterton % meterton % meterton meterton Nya Engand o 763 21 1.338 12 1.759-421 5.860 New Engand MeUanat. staterna... 349 10 910 9 1.825-915 3.645 Midde Atantic states Sjöstaterna o o 698 20 1.403 13 1.954 2 ) -551 6.579 Lake states sydstaterna... i 893 25 5.225 48 4.817 + 408 24.250 Southern states Pacificsta terna o 834 24 1.856 17 1.096 + 760 8.604 Paoific states j övriga... ' - - 103 3 ) 1 602-499 334 Others Summa... i 3.537 10.835 12.053 1100 1100 1-1.218 Tota 49.272 Uppgifter för 1934 enigt U.,S. Pup Producera' Association, för 1947 enigt Census of Manufactures. 1) EII!Iiast förbrukning för papper och pa.pp. 2) Innesuter även Iowa, Missouri och Kansas. Separata uppgifter för Minnesota nieddeas ej. För Michigan och Wisconsin redovisas en produktion av 048 000 meterton och en förbrukning av 49.2 000 meterton. 3) Ohio, Iinois, Indiana. En specie orsak ti okaisering i de tättbefokade dearna av de gama produktionsområdena kan hänföras ti den stora betydese användningen av gammat papper erhåit, framför at vid tiverkningen av vissa sag av papp. Av det anförda framgår, att de fristående pappersbruken igga inom ett område, som är reativt ätt tigängigt för massa importerad från Europa via hamnar vid ostkusten (New York m. f.) eer vid de Stora sjöarna via St. Lawrencefoden. Dessa pappersbruk ha emeertid också en god beägenhet för import av canadensisk massa. Åtskiiga amerikanska papperskoncerner ha i sjäva verket starka intressen i den canadensiska massaindustrien just av denna anedning. Transportkostnaden å massa från de nya produktionsområdena i U. S. A. bir ofta högre än för den importerade massan. Detta utgör givetvis en bidragande orsak ti importen av pappersmassa ti U. S. A.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 21 Det är av intresse att se, hur massaindustrien förskjutit sin, tyngdpunkt från gama ti nya produktionsområden samt att jämföra hur produktionen av pappersmassa i resp. produktionsområden motsvarar förbrukningen i där okaiserad pappersindustri (ta b. 7). Den dominerande stäning sydstaterna nu uppnått är uppenbar. År 1947 producerades här häften av a pappersmassa i U. S. A. med 5,2 mij. ton. Pacificstaterna (Washington, Oregon- i Kaifornien produceras knappast någon massa) kommer som andra i ordningen ångt därefter med 17 % av produktionen och 1,8 mij. ton. De gama produktionsområdena svara sammanagt för 34 % och 3,7 mij. ton mot att tretton år tidigare ha s varat för 51 % med en produktion som bott var häften av den nuvarande. Det största överskottet av pappersmassa framvisar pacificstaterna med 760 000 ton år 1947. Detta överskott utgöres av sufitmassa, som skeppas österut, huvudsakigen på järnväg. Endast mindre kvantiteter exporteras. Sydstaternas överskott var år 1947 408 000 ton. Dessa överskott kunde ej täcka bristen i de gama produktionsområdena, som detta år uppgick tt111,2 mij. ton att täckas genom import. Emeertid uppgick importen år 1947 ti 2,1 mij. ton. Bortsett från agerändringar förkaras denna skinad med exporten av 110 000 ton och framför at av det förhåandet, att vissa högre kvaiteer av ceuosa användas för framstäning av viskossike och därmed besäktade produkter. Man beräknar att fönbrukningen härför utgör ca en hav mij. ton, väsentigen bekt sufit. Totaa kvantiteterna av "market pup", inhemsk och importerad, uppgick år 1947 ti 2 458 000 ton. Dess fördening på inhemsk och importerad massa samt på oika sag av massa framgår av tab. 8. Ti'bakagången under 1949 torde i huvudsak vara konjunkturmässig. Huvudparten av market pup utgöres av sufit - 1,1 mij. ton e11er 56 % år 1949. I det närmaste hä'ften härav kommer från den inhemska massaindustrien (pacifickusten). Beträffande sufatmassans ande i market pup- 0,5 mij. ton år 1949- överväger a11tjämt importen. Med hänsyn ti sydstaternas egna förutsättningar i detta avseende får det ej anses osannoikt, att importens ande kommer att minskas. Förbrukningen av massaved i oika produktionsområden framgår jämvä av tab. 7 Denna förbrukning, som uppges ti 49,3 mij. m 3 för år 1947 (jfr tab. 5) överstiger avverkningen, i det som redan nämnts import av massaved äger rum från Canada (och New Foundand) med i genomsnitt omkring 4 mij. m 3 årigen. Denna import går praktiskt taget het ti de gama produktionsområdena. Endast en obetydig kvantitet går från B r. Coumbia ti Washington (ca 380 000 m 3 år 1949). Mean de oika produktionsområdena torde ej några avsevärda transporter av massaved äga rum. Det kan emeertid äga sitt intresse att nämna, att år 1950 massa- och pappersbruk i Wisconsin köpte råvara (gran) från Rocky Mountainsområdet med en järnvägstransport av ca 2 000 km. Generet sett kan sägas, att förskjutningen av råvaruförsörjningen ti från be-

22 TH. STREYFFERT Tab. 8. Pappersmassa för avsau 1947 och 1949. 000 meterton. Market wood pup) 1947 and 1949. 1947 1949 Avsaumassa, tota........................................ 2.458 Marcet tvood pup, tota Därav inhemsk......................................... 1.079 Thereof domestic " importerad.... import ed från Canada och N. F. fr071~ Canada and N. F., Europa.... from Europe Sufitmassa, tota..... Sufite pup, tota Därav inhemsk.... Thereof domestic " importerad.... import ed från Canada och N. F...... from Canada and N. F. Suufatmas::,~o=~;~~~-.::::::::::::::::::::::::::::::::::: Sufate pup, tota Därav inhemsk.... Thereof domestic " importerad.... import ed från Canada och N. F. from Canada and N. F., Europa from Europe Mekanisk ma.ssa, tota Mechanica pup, tota 1.379 711 668 1.408 Därav inhemsk......................................... 188 Thereof domestic " importerad.... import ed 655 754 446 309 707 236 474 140 333 340 159 från Canada och N. F. 125 from Canada and N. F., Europa................................... 27 from Eu1 ope 1.980 859 1.123 662 463 1.094 533 560 336 223 563 173 392 185 207 324 153 171 140 34 ) Endast massa mottagen vid fabriker för tiverkning av papper och papp (ej viskos- sike och dy.). (Enigt Pup, Paper and Board.) En 'betydande de av den från Canada importera-de pappersmabsan ingår ej i market.pup, enär den evereras direkt ti ansbten pappersindustri i U. 6. A.

FöRENTA STATERNAS MAS,SA- OCH PAPPERSINDUSTRI 23 fdkningscentret mera avägsna skogsområden föraneder en ökad transportkostnad, vare sig denna uppstår genom transporten av massaveden, pappersmassan eer den färdiga produkten, papper eer papp. Detta bör i sista hand bidra ti att ge ett ökat värde åt massaveden i mera väbeägna produktionsområden eer dear därav. Detta kommer också ti uttryck i såvä priset för massaved i oika produktionsområden som i de rotvärden, som härigenom uppstå. På grundva av 1947 års census är det möjigt att jämföra kostnaden för massaved vid fabrik i oika produktionsområden detta år. De avse kostnaden per cord av ved, som ti ca 90 % är obarkad. Samtiga trädsag ingå. Nya Engand.Sjöstaterna sydstaterna Pacifickusten DoL/cord 24,50 22,00 14,40 17,10 Motsvarande krjm3 (travat mått) 24,30 21,80 14,30 17,00 Mdaa sydstaterna, där massaveden är biigast, samt Nya Engand, där den är dyrast, var skinaden i kostnad vid fabrik detta år ca 10 do. per cord, motsvarande ca 10 kr/m 3 t. Härvid har en doar omräknats efter en kurs av 3.60 kr gäande år 1947. Efter devaveringen höjdes kursen ti ca 5.25 kr, viket innebär att aa priser i kronor höjdesmed 45 %. Kostnaden för hebarkad massaved av gran och basam vid fabrik uppges samma år ti 30 doper cord. Denna utgöres väsentigen av ved importerad ti Nya Engand och Sjöstaterna tfrån Canada. K:ostnaden tför obarkad sydtasved var samtidigt 14.40 do. per cord (jmfr. ovan) samt för hebarkad sydtasved 15.10 do. per cord. Vfed ovanstående priser på massaved i U. S. A. må jämföras priserna å hebarkad massaved vid biväg i södra Sverige, som år 1947 i genomsnitt ågo vid 29,50 kr per m 3 öst må:tt för sufitved och vid 27,50 kr per m 3 för sufatved. Priserna på massaved i (södra) Sverige kunna atså under normaa förhåanden närmast j ämföras med prisema för massaved i Förenta staternas gama produktionsområden (vid norma daharkurs). Vid jämförese med priset för sydtasved bör dock ibeaktas, att denna ger högre utbyte av massa än 'den nordiska taen. Vi återkomma ti de aktuea priserna för massaved i kap. IX. Som ett anmärkningsvärt förhåande må sutigen anföras den nästan fuständiga bristen på integration mean massa- och sågverksindustri. Endast i undantagsfa driver ett företag båda dessa sag av tiverkningar. Endast på pacifickusten ha massafabriker i vissa fa uppbyggts inom ramen för större existerande sågverksföretag för bättre utnyttjande av råvaran, varvid även tivaratagandet av sågavfa i ansuten sufatindustri kunnat komma i fråga. I övriga produktionsområden har massa- och pappersindustrien efterträtt sågverksindustrier, som av brist på råvara måst fytta ti nya skogsområden. Det stora anta smär-

24 TH. STREYFFERT re sågverk, som därefter uppstått, tivaratar ej sågavfaet för sufathack, h. a. därför att timret ej barkas. Här finnes uppenbarigen en betydande råvarureserv för framtiden, vars utnyttjande dock b. a. förutsätter en ösning av barkningsfrågan för timret. Massaproducerande företag med egna skogar säja sågtimret och inköpa härför massaved, viket de finna mera önande än att spittra sin verksamhet på en sågverksrörese av förhåandevis ringa omfattning.. S k o g s r e g i o n e r. VI. skogstigångar För den geografiska fördeningen av U. S. A :s skogar på oika skogsregioner hänvisas ti Värdens barrskogstigångar, samt Nordamerikas skogstigångar och massaindustri, båda av författaren 1 ). Här ska bott med några ord erinras om vissa förhåanden av grundäggande betydese. Skogarna på den nordamerikanska kontinenten äro att finna i kontinentens nederbördsrikare kustområden, medan det inre intages av prärier och t. o. m. ökenområden. Det stora barrskogsbätet nedanför tundran i norr igger nästcn het inom Canadas gränser. Dess sydöstra de har bivit basen för Canadas stora massa- och tidningspappersindustri. Utöpare från detta barrskogsbäte sträcka sig ned i Nya Engand (Maine) och Sjöstaterna. Ett par granarter (Picea canadensis) P. mariana J jämte basamgran ( Abies basamea) och banksianata (Pinus banksiana), på senare år även asp och andra 1Övträd, utgöra huvudsa'~iga underaget för massaindustrien i detta skogsområde. Den ata.,ntiska skogsregionen har ursprungigen ti större deen intagits av övskogar men därjämte i de södra kustanden av de mycket omtaade skogarna av "southern yeow pine", fyra amänt förekommande arter av guta (Pinus paustris) P. caribaea, P. tjaeda och P. echinata). Större deen av övskogsområdet och en avsevärd de av taområdet äro nu uppodbde. De forna urskogarna ha avösts av yngre bestånd av mycket varierande beskaffenhet, varjämte betydande kamarksareaer atjämt kvarstå efter urskogarnas hänsynsösa expoatering. (Fig. 4). Den pacifica skogsregionen, väster om prärien, består des av de utomordentigt virkesrika skogarna i sjäva kustbätet- 200 a 50 km brett från Kaifornien upp i Aaska, där det sutigen trängs ihop ti en sma skogskant mean fjäen och havet. Des består det av det ti areaen utomordentigt vidsträckta Rocky Mountain området med skogar som ti stor de atjämt äro svårtigängiga. Kustskogarna hysa inom sin begränsade area, närmast svarande mot hava Sveriges skogsarea, större deen av U. S. A :s återstående sågtimmerförråd koncentrerat ti de ännu 1) skogsvårdsföreningens tidskrift 1936, Nr..

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 25 Fig. 4. WESTERN F"ORESTS ~ ROCKY MOUNTAIN f"orcst IIIII!IPACif'IC COAST FORE:ST c:=:j NON-rORtSTED Naturiga skogsregioner i Förenta staterna. EASTE:RN F"ORE:STS - NORTHERN FOREST ~CENTRAL HARDWOOO FORE"ST 811iCiJ SOUTHERN FOR EST P.nmTROPICAL FOREST Fo1"est 1"egions of the United states. återstående urskogarna i detta värdens förnämigaste skogsområde. Dougas (P seudotsuga taxifoia), jätteceder (T huj a picata), vä:sterns hemock (T suga hetero p hya) äro de viktigaste skogsträden, vika som bekant uppnå jättedimensionner. För massaindustrien är hemock viktigast, därnäst ett anta Abies-arter. Den förträffiga sitkagranen (Picea sitchensis) bir amännare först ängre mot norr (Br. Coumbia, Aaska). 2. S k o g s a r e a o c h v i r k e s f ö r r å d. Förenta staternas skogar ha sedan ett tjugota år tibaka varit föremå för systematisk uppskattning, i princip motsvarande vår riksskogstaxering. På grund av de stora areaerna och även av andra anedningar har man under senare år övergått tih fygfotografering med ett system av jämföreiseytor på marken, å vi:ka detaqjerade uppmätningar göras. Största deen av skogsareaen hade redan år 1945 övergåtts med denna taxering och uppgifterna sammanstädes ti en översikt av areaer, virkesförråd och tiväxt för hea U. S. A. 1 ) För jämförese med tiväxten ) U. K Forest Service, Gaging the Tiiber Resources af the United states. Washington D. C. 1946.

26 TH. STREYFFERT Tab. 9. S)J:ogsarea och virkesförråd, omkring år 1945 (Öv er 5" vid brösthöjd). Forest area and growing stock, about 1945 ( above 5" at breast height ). Region2) Region Nya Engand... 16,4 New Engand... Area Area Tota Tota andarea skogsarea Tota Tota and area forest area Mij. har Mij. har Därav commercia 1 ) Commercia Mij. bar Meanat. staterna 35,3 17,9 16,s 152 Midde Atantic states Virkesförråd (på commercia skogsarea) exk. bark. Tota growing stock on commercia forest and (exc. bark) -----,-----~------- Barr Löv Summa m"/har Softwood Hardwood Tota m3/hectare Mij m Mij. m 3 Mij. m 3 ------~---~---7----~--- 12,6 12,5 320 377 6971 56 622 774 46 Sjöstaterna o o 49,7 22,5 20,4 198 458 656 32 Lake states Centrastaterna o. 77,3 18,2 17,9 42 552 594 33 Centra states j Präriestaterna o 153,s 14,5 1,3 8 98 1061 78 Pains Summa N orden. o. 332,5 85,7 68,9 720 2.107 2.827 41 Tota North South Atantic o 31,o 17,7 17,4 482 536 1.018 59 South East o o o ' 65,6 37,2 36,2 675 860 1.535 42 West Guf... 35,3 20,7 20,6 494 657 1.151 56 Summa Södern o 131,9 75,6 74;2 1.651 2.053 3.704 50 Tota South Pac. Northwest... 42,3 21,s 18,7 4.079 49 4.128 221 Caifornia o 40,6 18,4 6,6 1.262 -- 1.262 190 Rocky Mountains... 223,6 50,9 18,1 1.344 37 1.381 76 Summa Västern... 306,5 91,1 Tota West ~~%~a... ~ 770,9 252,4 43,4 6.685 86 6.771 156 186,5 9.056 4.246 13.302 71 U. R Fore,st Service, Gaging the Timber Resources of the U. IS. 194 6. I) Skogsmark, som kan producera virke i kommersiea kvantiteter och av kommersiea ~vaiteer och tigängig nu eer i en överskådig framtid. (Land capabe of producing t.imber of co.mmercia quantity and quaity, and avaiabe now or prospectivey for commercia use.) ') Jmfr fig. 3, sid. 18.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 27 utfördes beräkningar angående avverkningen samt av föruster genom skogsed, insektskador, etc. Här skoa närmast de viktigare uppgifterna angående skogstigångarna återgivas. Av Förenta staternas totaa andarea intogs ursprungigen ca. 330 mij. hektar eer över 40 procent av skog. Sedan dess har s k o g s a r e a e n genom andets uppoding nedgått ti 253 mij. hektar, motsvarande en tredjede av andareaen. Härav räknas emeertid bott 187 mij. hektar som "commercia forest", Ctså skogsmark som kan producera virke i kommersiea kvantiteter och av kommersiea kvaiteer och tigängig nu eer i en överskådig framtid. Endast den sistnämnda skogsareaen är av intresse i detta sammanhang. Dess fördening på oika andsdear framgår av tab. 9. Enigt denna och föjande tabeer redovisas skogarna på tre "regioner", Norden, Södern och Västern, vika regioner dock ej sammanfaa med tidigare nämnda geografiska skogsregioner (Västern dock = pacificregionen). Å kartan fig. 3 ( Sid. 18) återfinnas gränserna för de nya regionerna, som sammanfaa med gränserna för destaterna. Av förenämnda 187 mij. hektar commercia forest kommer 69 mij. hektar eer 37 % på den norra skogsregionen (Norden), 74 mij. hektar eer 40 % på den södra skogsregionen (Södern) samt återstående 44 mij. hektar och 23 % på den västra skogsregionen (Västern). Detta innebär, att sammanagt 77 % av skogsareaen befinner sig öster om prärien. Detta är en gynnsam fördening med hänsyn ti att huvudparten av Förenta staternas fokmängd också befinner sig öster om prärien. Å andra sidan råder ett annat förhåande beträffande v i r k e s f ö r r å d e t s okaisering. Enigt tab. 9 uppgår Förenta staternas totaa virkesförråd av träd fr. o. m. 5" vid brösthöjd ti 13 302 mij. m 3 (exk. bark), varav ej mindre än 6 771 mij. m 3 eer 51 %befinna sig väster om prärien. Huvudparten av sistnämnda förråd befinner sig i de virkesrika kustskogarna. - Det må erinras om att Sveriges motsvarande virkesförråd enigt den första riksskogstaxeringen uppskattades ti ca. 1.100 mij. ma, viket innebär, att Förenta staternas virkesförråd är 12 gånger större än Sveriges. Det må tiäggas, att dess fokmängd är ca 20 gånger större än Sveriges. För att ytterigare underätta en jämförese mean U. S. A :s och Sveriges skogstigångar har i tab. 10 vissa data härom sammanstäts. Särskit intresse erbjuda uppgifterna om virkesförrådet pr hektar (av träd över 5" vid brösthöj d). Förenta staternas siffra härför, 71 ma, kan förefaa åg, men bör jämföras med Sveriges motsvarande, 44 m 3 (vid första riksskogstaxeringen). Tar man hänsyn ti den hårda expoatering, som övergått U. S. A :s skogar, hmde man under sådana 'förhåanden t. o. m. haft anedning 'vänta, att virkesförrådet pr hektar hade varit ägre. Det :bärs emeertid upp av kvarvarande urskogsförråd i Västern. Det framgår av. sammanstäningen, att virkesförrådet i kustskogarna i

28 TH. STREYFFERT Tab. 10. Jämförese mean Förenta Staternas O'ch Sveriges skogsarea och virkesförråd. Gomparison betwee,n j01 est areas and growing stock in the United States and Sweden. Skogsarea Forest area Mij. har Virk sförråd (commercia) (exc. b~rk.)') Growing stock {above 5 inch. at breast height) Mij. m" Sverige3) Sweden 1.050 44,o Norrand.... 560 40,2 Sveaand.... 275 52,o Götaand.... 210 47,o Förenta staterna.... u. s. 186,5 13.302 71 Norden.... N ort h 2.827 41 Nya Engand New Engand 12,5 698 56 Sjöstaterna Lake states 20,4 657 32 Södern.... south 74,1 3.704 50 Västern.... West 43,5 6.771 156 Pac. N orthwest4).... Därav kustskogarna.... Thereof the coast forests 18,7 ) över 5" vid bröstjhöjd (på bark) och inti 4" i topp (inom bark). 2) P<Jr hektar produktiv skogsmark. 3) Första riksskogstaxeringen. 4) \Va&hington och Oregon. 4.133 3.321 221 316 \i\tashington och Oregon utgör i genomsnitt 316 m"/har! I kvarvarande urskogar är det emeertid betydigt högre, genomsnittigt omkring det dubba. Öster om prarien får virkesförrådet pr hektar präge av den bandning av restskogar och yngre, efter expoateringen uppkomna bestånd av mycket växande beskaffenhet inti kamark, som efterträtt de forna, mycket värdefua urskogarna. I N orden är virkesförrådet pr hektar endast 41 m 3, i Södem 50 m 3 I förra faet svarar virkesförrådet pr hektar närmast mot Norrands, i senare faet mot medetaet för Götaa.nd ( 47 m 3 ) och Sveaand (52 m 3 ). I och för sig får ej heer detta anses dåigt med tanke på den behanding skogarna i dessa andsdear under-

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPE'R,SINDUSTRI 29 gått. Se vi närmare på förhåandena i Nya Engand och Sjöstaterna, som motsvara massaindustriens s. k. gama produktionsområden, så igger Nya Engand förhåandevis bra ti med 56m 3 /har, medan Sjöstaterna ha ett så ågt förråd som 32 m 3 /har. I första faet har expoateringen ej varit ika fördärvig som i övriga skogsområden, i det skogarna iksom hos oss genomhuggits upprepade gånger och på snöföre drivits ti fotted. I Sjöstaterna ha skogsedar efter avverkningarna härjat särskit svårt. För närvarande utgöres detta skogsområde adees övervägande av övskogsbrännor, viket förkarar det åga virkesförrådet. Det väsentiga är emeertid att skogen mot aa förväntningar tämigen fuständigt tagit marken i besittning på nytt. Sydstaterna tidra sig särskit stort intresse på grund av dess snabbväxande gutaskogar. Som nyss,nämndes är virkesförrådet pr hektar i Södern av samma storeksordning som i södra och meersta Sverige. Härvid är emeertid att märka, att huvudparten därav utgöres av övskog. Mycket beror emeertid på virkesförrådets beskaffenhet i fråga om trädsag, dimensioner, tigängighet, etc., samt- på ängre sikt- dess tiväxt och återväxtens beskaffenhet. Av tab. 9 framgår, att det totaa virkesförrådet, 13 302 mi[j. m 3, fördear sig på barr- och övskog med resp. 9 056 och 4 246 mi j. m 3 Öster om prärien dominerar emeertid övskogen - 4160 mij. m 3 mot 2 371 mij. m 3 barrskog. Väster om prärien dominerar i än högre grad barrskogen- 6 685 mij. m 3 mot 86 mij. m 3 övskog. Västerns barrskogsförråd är emeertid ättare tigängigt och ämpigt för massaframstäning endast i Pacific N orthwest, där barrskogsförrådet uppskattas ti 4 079 mij. m 3, atså bortåt det dubba av vad som finns öster om prärien. Urskogarna i Pacific N orthwest äro emeertid den sista stora reserven för sågverksindustrien. Det dominerande trädsaget, cougas fir (P seudotsuga taxifoia), kan visserigen användas för sufatmassa, men öster om prärien finnes redan rikig råvara härför i sydstaternas gutaskogar. Det är därför framför at hemock och sivergransarterna som råvara för sufitmasseframstäning, som intresserar. Öster om prärien finnas för sufitmassa ämpade trädsag i N ya Engand och S}östaterna. De utgöras av gran (Picea rubra, P. madana), hem[ock (Tsuga canadensis) och basam (A bi e s basamea). Den otiräckiga tigången på dessa trädsag har varit det mest framträdande knapphetsmomentet i råvarusituationen för U. S. A. :s massaindustri. Den har ett ti import av råvara från angränsande dear av Canada förutom importen av massa och papper från både Canada och Nordeuropa. Den har även ett ti en omfattande produktion och överföring av sufitmassa från Pacifickusten österut och sutigen ti ett ökat ianspråktagande av övträden. som råvara för framstäning av sufitmassor eer deras substitut, ävensom användningen av sufatmassa som ersättning för sufitmassa. Närmare uppgifter om virkesförrådets fördening på trädsag skue vara av intresse för att beysa dess användbarhet för massaframstäning (vid teknikens

30 TH. STREYFFERT Tab. 11. Sågtimmerdugiga förrådet fördeat på trädsag.) Mij. ms{exk. bark).2) Voume of saw timbe?" by species. Miion ms (exc. ba?"k). Norden Södern Västern North South West Trädsag Öster om prärien. East of the pains Gutaar (söderns).... Southem pines Picea sp.,.abies sp.... Pinus st?"obus, P.?"esinosa.... Hemock (österns) Tsuga.... Sumpcypress Taxodium.... övriga barrträd.... Othe?" softwoods Summa barrträd.... Tota softwood Lövträd.... Ha?"dwood S :a barr- och övträd.... Tota softwood and hm dwood Väster om prärien. West of the pains Dougas fir.... Guta ( västerijb).... Yeow pine.abies sp.... Hemock (västerns) Tsuga.... Redwood Sequoia semp...... Picea sp.... övriga barrträd.... Othe?" softwoods Tota 37 166 88 86 1 281 406 1.132 1.538 Därav Thereof Nya Sjö- Tota Eng- stater- Tota and na New Lake Engand states j 1-1.061 113 28 44 28 7 22 45 5 - - 35 8 18 19 188 119 1.127 189 269 1.050 3771!38812.1771 Summa barrträd.... Tota softwood Lövträd.... 31 19 31 Hardwood S: a barr- och övträd.... 5.2521 2.564 5.252 Tota softwood and hardwood ) Ti sågtimmerdugigt förråd hänföras öster om pranen träd, som håa minst 9" i diameter vid brösthöjd i fråga om barrträd samt 11" ti 13" i fråga om övträd. Väster om prärien är minimidiametern vanigen 11", för kustskogarna i Washington och Oregon dock 15" och för redwood 23". 2) Omräkning från boardfeet ti ms har skett med edning av för resp. områden angivna kvantiteter av sågtimmerdugig skog i såvä kubikfot som boardfeet. Omräkningen för de enskida trädsagen är dock endast approximativ. Därav kustskogarna i Tota Wash. och Summa Tota Oregon Tota Thereof coast forests in Wash. and Oregon 1.098 166 95 91 36 47 1.533 2.182 --- 3.715 2.164 1.577 2.164 932 43 932 572 236 572 490 480 490 1921 192 1811 41 181 690 168 690 5.221 2 545 5.221

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 31 nuvarande ståndpunkt). Sådana uppgifter finnas endast tigängiga för det sågtimmerdugiga förrådet. Enär detfa omfattar ca 75 % av det totaa barrskogsförrådet (över 5" vid brösthöjd) och när därti kommer, att den övervägande deen av massaveden avverkas från sågtimmerdugig skog, kunna även dessa uppgifter vara av intresse. De ha sammanstäts i tab. 11. Härav framgår, att barrskogsförrådet öster om prärien nästan het är vä användbart för framstäning av pappersmassa vid nuvarande teknik och även finner användning härför. Av viktigare barrträd har endast sumpcypressen (Taxodium distichum) hittis visat sig otjänig för massaframstäning. Emeertid är den de av virkesförrådet, som ämpar sig för sufitmassa (och sipmassa), ej så stor. Förrådet av Picea, Abies och Tsuga (hemock) dominerar visserigen som redan nämnts i Nya Engand och Sjöstaterna, men uppgår för hea den norra skogsregionen bott ti ca 252 mij. m 3 (timmerdugigt). Detta är av samma storeksordning som Sveriges granförråd av motsvarande grovek for närvarande kan beräknas ti. Liksom hos oss ska det deas med sågverksindustrien. Man har änge förutspått, att detta virkesförråd under den hårda expoatering det varit utsatt för skue gå mot förintese. Så har emeertid ej bivit faet. I jämförese härmed synes förrådet av för sufatmassa ämpig råvara rikig, i första hand sydtaarna med ett timmerdugigt förråd av ca 098 mij. m 3 Väster om prärien knyter sig intresset i första hand ti kustskogarna i W ashington och Oregon. För sufitmassa ämpiga trädsag i detta skogsområde utgör visserigen bott en mindre de av det timmerdugiga förrådet, men den sammanagda kvantiteten av gran,.sivergran och hemock uppgår dock ti ca 757 mij. m 3 d. v. s. tre gånger så mycket som öster om prärien. VII. Tiväxt och avverkning Liksom beträffande virkesförrådet ha även uppgifter angående tiväxten nu erhåits genom pågående "Nationa survey". Uppgifterna angående tiväxten ha sammanstäts i tab. 12 för oika regioner och skogsområden. Det har varit möjigt att jämföra dessa uppgifter om tiväxten med de beräkningar angående avverkning och naturig avgång, som utförts av Forest Service, och som intagits i samma tabe. Vad först beträffar t i 11 v ä x t e n framgår härav, att denna uppskattats ti 378 mij. m 3 (exk. bark) av träd som håa minst 5" i diameter vid brösthöj d. Denna tiväxt fördear sig med ca häften vardera på barrskog och övskog. I och för sig säga vä ej dessa uppgifter om tiväxten så mycket. De kunna bättre bedömas om de angivas i tiväxt pr hektar. I genomsnitt för hea skogsareaen ( commercia), utgör tiväxten 2,0 m 3 /har. Denna siffra verkar oväntat åg mot bakgrunden av de uppgifter som då och då meddeas i fackpressen om den

32 TH. STREYFFERT Tab. 12. Tiväxt och avverkning samt naturig avgång på "commercia" skogsarea (t räd över 5" vid brösthöjd exkusive bark). Growth and drain on commercia forest area (t? ees'above 5" at breast height, exc. bark). Tiväxt 1 ) i Avverkning samt naturig avgång Growti, Drain Regi ou B= T.ö, S mn m'/hm RMo T,ö, S mm Softwood Hardwood Tota m'/hectare Softwood Hardwood Tota --------- -------------- Mij. m 3 Mij. m 3 Mij. m 3 1\fij. m 3 Mij. m 3 Mij. m 3 Nya Engand... 12 13 25 2,o New Engand Meanat. staterna... 8 32 40 2,4 Midde Atantic states s... t t Lake states Centrastaterna... 3 JOS a erna... 5 18 23 1,1 Centra states 38 41 2,3 Präriesta tbrna... - 3 3 2,5 Pains Summa Norden... 28 104 132 1,9 Tota North South Atantic o 29 21 50 2,9 South East o 42 35 77 2,1 West Guf 00 29 25 54 2,6 Summa Södern... 100 81 181 2,4 Tota South Pac. Northwest... 34 1 35 1,9 Caifornia o o. o 9-9 1,4 Rocky Mountains... 20 1 21 1,2 Summa Västern... 63 2 65 1,5 Tota West ] Summa... 191 187 378 2,o Tota Summa o Tota drain Därav naturig avgång genom: Thereof osses by:.skogsed o o o o Fire Insekter, svampangrepp, vindfäen... Insects, fungi, windfa.summa naturig avgång o Tota osses Avverknmg... Gut ' 11 11 22 5 19 24 9 12 21 1 33 34-3 3 26 78 104 i 30 15 45 51 35 86 24 28 52 105 78 183 74-74 14-14 12-12 100-100 231 156 387 Avverkning samt naturig avgång Drain Barr Löv Summa Softwood Hardwood Tota Mij. m" Mij. m3 Mij. m 3 231 156 387 7 6 31 16 13 29 23 19 42 208 137 345 1) Innesuter även kubikmassan av de träd, som årigen växa in över kassgränsen 5" i diameter. - "Norm{.".avgång.genom sjävgaring och dy. har avclrag-it:s från tiväxten.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUS'DRI 33 utomordentigt snabba tiväxten i såvä Söderns gutaskogar som i kustskogarna på stiahavskusten. Det är också ätt att vid besök i skida skogsområden övertyga sig om att dessa uppgifter om en utomordentigt hög tiväxt ej i och för sig behöva vara oriktiga. De gäa emeertid fusutna bestånd i fu växtkraft. Anedningen ti den åga genomsnittssiffran för tiväxten igger främst i att större deen av U. S. A. :s skogsarea på grund av hänsynsös expoatering, skogsedar och skadegörese genom insekter m. m. ej på ångt när kommer upp i fu produktion. De högproducerande skogsmarkerna i kustskogarna i Västern intas ännu ti stor de av urskogar som ej avsätta någon nettotiväxt. Den :nya skogsgenerationen där såvä som annorstädes har ännu ti stor de ej vuxit in i den minsta dimension ( 5" vid brösthöj d)' som igger ti grund för tiväxt beräkningen. sutigen äro ej aa skogsområden av samma höga produktionsförmåga som sydstaterna och pacifickusten. I Nya Engand och Sjöstaterna påminna förutsättningarna för skogsväxten mera om södra Sveriges. Trots dessa tiväxtreducerande faktorer är den åga genomsnittstiväxten i Förenta staternas skogar högre än i Sverige. Gentemot förenämnda tiväxt av 2,0 ma/ha i U. S. A. står nämigen bott ca 1,2 ma/ha i Sverige (första riksskogstaxeringen) 1 ). De högsta - ehuru i och för sig ej synnerigen höga - tiväxtsiffrorna uppvisa sydstaterna med en medetiväxt av 2,4 ma/ha. För South Atantic states enbart kommer tiväxten upp i 2,9 ma/ha. Även om detta vä får anses innebära, att tiväxten på hea virkesförrådet i Sydstaterna (ink. träd under 5" i diameter vid brösthöjd) kan iigga avsevärt högre, är det atjämt en åg tiiväxt med hänsyn ti de synnerigen gynnsamma förutsättningarna för skogsproduktionen. I dessa medetassiffror ingå emeertid även de mera saktväxande övskogarna. Uppgifter ha ej varit tigängiga beträffande tiväxten pr hektar särskit för barroch för övskogar. Om uppgifterna angående den totaa tiväxten, skida för barroch övskog, stäas i reation ti tidigare meddeade uppgifter angående motsvarande virkesförråd, erhåas emdertid föjande p r o c e n t u e I a värden för tiväxten i förhåande ti virkesförråden. För jämförese meddeas motsvarande siffror från Sverige (sid. 34). Uppgifterna vittna kart om den höga procentuea tiväxten i sydstaternas gutaskogar. Den igger dubbet högre än för de reativt väskötta skogarna i meersta Sverige. Nya Engands skogar stå närmast Götaands. Pacifickustens skogar ha på grund av dominerande förekomst av urskogar åg procentueiksom aibsout nettoti växt. Med hänsyn ti massaindustriens utomordentiga expansion i sydstaterna samt denna industris intresse för att säkerstäa sin råvaruförsörjning genom omfattande ) I uppgiften för U. S. A. ingår även kubikmassan av de träd, som växa in över kassgränsen 5" i diameter vid brösthöjd, viket ej är faet med uppg.iften för!sverige. Å andra sidan har man för U. S. A. gjort avdrag för "norma" naturig avgång (sjävgaring, etc.). vid augivandet av tiväxten. 3

34 TH. STREYFFERT panteringar av guta har det sitt intresse att meddea uppgifter från ett par företag med stora panterade skogsareaer i reativt försigkommen åder. De ädsta mera omfattande panteringarna torde finnas vid Bogausa i Louisi<~Jna (Gayord Container Corporation) med ädsta bestånden omkring 30 år. Man har framför at panterat den snabbväxande sash pin e (Pinus cariba:a J, vi'ken vid denna å{der genomgarats ett par gånger. Medeproduktionen i sådana bestånd angavs ti ca 1,8 cords (ink!. bark) pr acre av träd över 5" vid brösthöjd och inti 4" i topp, viket motsvarade ca 11,5 m 3 (fast mått, ink!. bark) per år och hektar. Ej heer detta är någon anmärkningsvärt hög tiväxt. Någon höjning av denna medeproduktion pr år och hektar genom förängning av omoppstiden förväntades ej, men en sådan förängning kunde av andra skä vara önskvärd. Virkesförrådets procentuea massativäxt. G1 owth of a timber in percentage of voume. Barr Softwood % Norden. 3,9 North Därav Nya Engand 3,7 New Engand Sjöstaterna 2,5 Lace states Södern 6,0 south Därav,South Atantic 5,9 South Atantic States ISouth East 6,2 South East State!' West -Guf 5,9 West Guf States Västern 1,0 West Löv Hardwoo! % 5,0 3,6 3,9 4,0 4,0 4,1 3,8 1,8 Sverige Sweden Norrand Sveaand Götaand 2,8 2,3 3,1 3,9 Ett annat företag, Southern Kraft Corporation med anäggningar b. a. vid Mobie, Aabama, räknade med att erhåja en medeiskörd av 1,0 a 1,2 cordjacre motsvarande ca 7 a 8m 3 massaved pr hektar (fast mått, ink!. bark) från sina panteringar, när de uppnådde avsedd omoppstid av 40 a 45 år. Även om man tar hänsyn ti att förhåandena äro skiftande med avseende på jordmån, etc. samt att den mest snabbväxande av sydtaarna, shash pine, ej atid kan användas för pantering, att panteringarna ej atid så vä ut, samt att svampsjukdomar och insektskador ta sin tu, så torde det ikvä vara försiktigt räknat att anta en avkastning av i stort medeta cordjacre från sydstaternas gutaspan-

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 35 Fig. 5. Panterad ang eaf pine (Pinus paustris), 2 i år. Upprepade gånger garat. - Bogausa, Lf>, Panted stand of ang eaf pine, 27 yea.rs. Thinned sevem times. - 13ogausa, La. Foto förf. teringar- en siffra som ofta nämndes som,grovt genomsnitt. De 8 mij. cords av massaved, som avverkades i sydstaterna år 1947, skue då kunna produceras på 8 mij. acres av panterad skog, motsvarande 4,3 % av skogsareaen i <Södern. Detta schematiska resonemang kan tjäna att stäa in massaindustriens ångsiktiga råvaruförsörjning i ett visst perspektiv, i varje fa vad sydstaterna beträffar. För att bedöma den ångsiktiga råvaruförsörjningen är det emeertid brukigt att så vitt möjigt anstäa j ä m f ö r e s e r m e a n t i v ä x t o c h a v v e r k n i n g. En sådan jämförese för tiden omkring år 1945 har också gjorts av U. S. Forest Service, och framgår även av tab. 12. Föjande summariska sammanstäning från denna tabe meddeas nedan (sid. 37).

36 TH. STREYFFERT Fjg. 6. "Sam Birds pantation", ett av de bästa panterade bestånden av sash pine i sydstaterna. Åder 25 år. Medehöjd 23 m. Garat tre gånger. Hittisvarande produktion 365 ms (ink. bark) pr har, där-av utgarat 17{) ma. "Sam Birds pantation", one of the best panted st ands o f sas h in the south. Age 25 years. Average height 7fi feet. Thinned three times. Tota productian 58 cords pr acre. Foto förf. Av denna sammanstäning kan föjande viktigare fakta utäsas. Tiväxt och avverkning (jämte naturig avgång) väga ungefär jämnt för Förenta staterna i deras hehet för harr- och övskog sammantaget. Detta är en stor förbättring gent emot tidigare beräkningar av denna art, beroende på att tiväxten tidigare upptagits ti ett betydigt ägre beopp, medan avverkningen beräknats avsevärt högre. Den såunda inträdda jämvikten är emeertid endast skenbar. En betydande överavverkning beräknas atjämt äga rum i fråga om barrskogen - tiväxt och avverkning (ink. naturig avgång) beräknas ti resp. 191 och 231 mij. m 3 Föjaktigen finnes ungefär motsvarande överskott av tiväxt över avverkning för övskogen, resp. 187 och 156 mij. m 3 Av stor betydese är även att taga de av äget på ömse sidor av prärien. öster om prärien råder grovt räknat jämvikt mean tiväxt och avverkning beträffande barrskog varjämte praktiskt taget hea överskottet av tiväxt i övskogen återfinnes i denna region. Väster om prärien återfinna vi 'föjaktigen hea underskottet av

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPER.SINDUSTRI 37 Jämförese mean tiväxt och avverkning jämte naturig avgång på commercia skogsarea (Träd över 5" vid brösthöjd exk. bark) Mij ms Region Region Tiväxt Growth Avverkning och naturig avgång Dra in Barr Löv S:a Barr., Löv S:a Softwood Hardwood Tota Softwood Hardwood Tota Norden... 28 104 North 132 26 78 104 Södern... 100 81 181 105 78 183 south Västern... 63 2 65 100-100 West i Summa 191 Därav naturig avgång... - Thereof destructive agents! Avverkning... - Gut 187 - - 378 231 156 387-23 19 42-208 137 345 j tiväxt för barrskogen- tiväxt och avverkning resp. 63 och 100 mij. m 3 - medan övskogen praktiskt taget saknar betydese i denna skogsregion. Även om de nu anförda siffrorna atjämt kunna antagas behäftade med en betydande osäkerhet, särskit beträffande uppgifterna om avverkning samt den naturiga avgången, torde de dock i det väsentiga avspega verkigheten. Den bivande utveckingen är beroende av så många svårberäkneiga faktorer, att det är svårt att yttra sig om den. Att tiväxt och avverkning på ängre sikt kunna förutsättas gå mot en viss jämvikt även för de enskida skogsregionerna föjer av att i ängden avverkninganna måste anpassa sig efter tiväxten. Att tiväxten är i stigande får man ett ivigt intryck av när man som författaren haft tifäe att ingående taga de av skogarnas tistånd vid tre i tiden rätt skida tifäen (1917-20, 1934 och 1950). Det mest sående intrycket av det sista besöket var den utomordentiga förbättring som inträtt i samtiga skogsregioner genom att förutvarande kamarker i en utsträckning som tidigare ej kunnat förutses har täckts med ungskog. Visserigen ha övträden däri fått en mera dominerande före. komst än i de forna urskogarna, men även övträden ha nu sitt värde. Om dessa ungskogar ej i förväg spoieras, och framför at om de skötas rationet, kan härigenom situationen snabbt förändras ti det bättre. Häri igger emeertid det stora frågetecknet. För att ge en förestäning om vika möjigheter som föreigga att öka skogarnas avkastning (tiväxt) återges i tab. 13 det framtidsmå man uppstät för tiväxten jämfört med avverkning och naturig avgång omkring år 1945. Att man över huvudtaget preciserat detta framtidsmå beror på att man gjort vissa beräkningar över det framtida behovet av virke och därvid kommit fram ti

38 TH. STREYFFERT en kvantitet, som man vi täcka från de egna skogarnas avkastning (med hänsyn tagen ti vis;> export och import). En sammaristälning av viktigare uppgifter återges nedan. Framtidsmå för tiväxten samt tiväxt och avverkning omkring år 1945. Mij. m 3 (exk. bark) över 5" vid brösthöjd. Growth goas and growth and drain ab out 1945. Mi. m3 (ex e. bar e) above 5" at bre.ast height. Region Tiväxt Tiväxt Avverk11ing omkring Framtidsmå omkring år 1945 år 1945 Growth Growth Drain ab out goas ab out 1945 1945 Norden a o ooo o o o o o o o o o o o o o O o o o o o o o o o o 132 164 104 North Södern 00 00 181 287 183 south Väste m o 65 116 100 West Tota o 378 567 387 Detta framtidsmå igger ca. 190 mij. m 3 och 50 procent högre än nuvarande tiväxt. Största ökningen beräknas för Södern med över 100 mij. m 3 och ca: 60 %. Söderns ande av den totaa tiväxten skue härigenom stiga något ~ från nuva~ rande 48 % ti 51 %. Nordens ande sjunker från 35 % ti 29 % och Västerns ande stiger från 17 % ti 20 %. Att Västerns ande ej heer i framtiden beräknas bi större beror på att de högproduktiva skogsmarkerna i kustskogarna omfatta en förhåandevis iten area - i Washington och Oregon där de ha sin tyngdpunkt endast 10,6 mij. hektar av Västerns 43,4 mij. hektar. Det är av intresse att konstatera, att medetiväxten per hektar härigenom skue stiga från nuvara:nde 2,0 m 3 /har ti 3,0 m 3 /har (motsvarande för Sverige ca. 1,2 m 3 /har). För sydstaterna skue tiväxten stiga från nuvarande 2,4 ti 3,9 m 3 /har, viket torde motsvara mean 5 och 6 m 3 /har för a skog som uppnått brösthöjd (exk. bark). Det sistnämnda innebär, att man för panteringar av de snabbväxande sydtaama måste räkna med ett betydigt högre genomsnitt än för areaen i dess hehet. Nämnda framtidsmå för ti-växten beräknar man emeertid ej uppnå förrän efter ca. 60 år, och bott om vissa förutsättningar uppfyas. I och för sig äro visserigen dessa förutsättningar ej het verkighetsfrämmande, men de äro knappast föreniga med de utsikter som nu kunna skönjas beträffande införandet av en förhåandevis god skogsvård på bred front. Enigt beräkningarna skue mået nämigen fordra genomförandet av intensiv skogsvård på ca. 40 mij. hektar av de bördigaste markerna i bästa avsättningsägen, en mindre intensiv skogsvård på ca. 120 mij. hektar och sutigen extensiv hushåning på återstående

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUS1'RI 39 Tab. 13. Framtidsmået för tiväxten jämfört med tiväxt och avverkning omkr. år 1945. Future growth goas campared with growth and drain about 1945. Nya Engand o 25 New Engand Tiväxt omkring Tiväxt, Avverkning 1 ) år 1941\ framtidsmå omkr. år 1945 Growth about 194.5 Future growth goa Drain about 1945 Tota m"/har Tota Mij m rn 3 /har Mij. m 3 Mij. m 3 8 2,o 32 2,6 MBanatt staterna o o o. o o. 40 2,4 47 2,s 24 Midde Atantic states Sjöstaterna o o o o o o 23 1,1 Lake states O en trasta terna o 41 Centra states 2,3 49 33 22 1,6 21 2,7 34 Präriestaterna o o o. 3 2,5 3 2,6 3 Pains Summa N orden... 132 1,9 164 2,4 104 Tota North South Atantic. o o. 50 2,9 60 3,5 45 South East o o o o.- o o. o 77 2,1 136 3,7 86 West Guf o o o. 54 2,6 91 4,4 52 Summa Södern o o o. 181 2,4 287 Tota South 3,9 183 Pac. N orthwest o 35 1,9 72 3,9 2 ) 74 Caifornia o o 9 1,4 18 2,7 14 Rocky Mountains o o o 21 1,2 26 1,4 12 ca. 25 mij. hektar. Ett omfattande skogspanteringsprogram vida överstigande det nuvarande hör även ti förutsättningarna. I fråga om avverkningarna förutsättes en viss sänkning av dessa under närmaste 30-taet år (med ca 10 procent), viken sänkning skue bi särskit nödvändig i sydstaterna (ca 20 %), detta för att ge den nya skogsgenerationen tifäe att byggas upp, medan man ännu har tigång ti urskogsförrådet i Västern. Även i detta hänseende torde svårigheter möta. - Även vid bibehåande av avverkning Summa Västern o. o o o o o 65 1,5 116 2,7 100 Tota West Summa o o o o o o 378 Tota Efter U. S. Forest Service. :t) Inkusive naturig avgång. 2) Därav i kustskogarna 5,8 m jha. 2,o 567 3,o 387

40 TH. STREYFFERT arna vid deras nuvarande storek skuie emeertid en utomordentig förbättring av virkesbaansen kunna erhåas om avverkningarna uttages på ett skogsvårdsenigt sätt. Så är emeertid!bott i mindre omfattning förhåandet, medan rege är att avverkningarna äga rum utan minsta hänsyn ti skogsvårdens enkaste krav. Svårigheterna bottna ti stor de i rådande äganderättsförhåanden, i det över häften av Förenta staternas skogsarea hestår av "sma private hodings" företrädesvis ägda av den jordbrukande befokningen, å vika ordnad hushåning och ratione skogsvård bott i undantagsfa bedrives. Trävaruindustrien, ink. massaoch pappersindustr.ien, äger sammanagt ca 20 mi j hektar eer 11 % av den totaa skogsareaen, och dessa skogar skötas avsevärt bättre, framför at de som ägas av massa- och pappersindustrien i sydstaterna. Framstående skogsvård drives även av vissa stora :företag på Pacifickusten (Weyerhauser m. f.). Den federaa regeringen (U. S. Forest Service) och de enskida sta:terna samt kommuner äga återstående 25 % av skogsareaen, framför at beägna i Västern. Den federaa regeringens skogar, Nationa forest, äro sedan ängre tid tibaka föremå för ordnad hushåhning. (Ta:b. 14). Probemet igger föjaktigen i att bringa skogsvården på "sma private hodings" upp på ett het annat pan än för närvarande. Utsikterna att göra detta på bred front under den framtid (10 a 20 år), som nu kan överbickas, synas små. Någon genere skogsagstiftning på federa väg, som kan åstadkomma den önskvärda förändringen, torde ej ha utsikter att vare sig gå igenom eer vinna gehör band de skogsägare, för vika den främst vore avsedd. Skogen är för dessa skogsägare väsentigen en käa ti biinkomster, vika man tigodogör sig under goda konjunkturer eer när behov därav föreigger. Härti kommer att jordbruksfastigheterna amänt uppfattas som en handesvara, viken man köper och säjer utan att som rege känna nägot fastare samband med jorden. Den amerikanske jordbrukaren har ännu ej bivit riktigt bofast. Liksom jordbruket bir idande härpå är detta också faet med skogsbruket. Sintomdömet bir, att om förhåandena ej väsentigt ändra sig är det osannoikt att det uppstäda framtidsmået för tiväxten kan uppnås.redan med nuvarande förutsättningar kan man emeertid som föjd av ungskogarnas stora omfattning räkna med en tendens ti ökning av tiväxten. Denna igger emeertid ti förhåandevis stor de i övskogen. Ett överfyttande av avverkningarna från Pacifickusten, när därvarande urskogar rätt snart börja ge en minskad avkastning, kommer att vid bibehåande av den totaa avverkningen vid nuvarande storek medföra ökad påfrestning på barrskogarna öster om prärien. Det förefaer därför som om det öster om prärien skue komma att bi en sags kappöpning mean en tendens ti ökad tiväxt och ett behov av ökade avverkningar. Det är svårt att för närvarande förutsäga något om utgången härav. Vad man hittis kunnat konstatera från de dear av sydstaterna, som övergåtts med en förnyad inventering av skogstigångarna är emeertid, att virkesförrådet av barrskog i

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 41 Tab. 14. Commercia skagsarea fördead på skogsägarekategorier år 1945. Distribution of commercia fotest area by categories of forest owne? s 1945. ~:~i~~~:veu~t~~~kning... Industri!) oeh övr. enskida... ndustry and other private Summa enskida Tota private Federa.... Federa Norden Södern Västern U S. A. North South West ------------------1 % % % % 36 38 9 30 46 53 27 82 91 36 75 7 8 59 19 stater och kommuner.... States and communities Summa amänna skogar Tota pubic Tota.... Tota 11 1 5 6 18 9 64 25 100 100 100 100 Enskida skogar fördeade på: Private fotests distribut ed by: Små (under 5 000 acres) 2).... Sma Medestora (5 000-50 000 acres).... Medium stora (över 50 000 acres) Large 69 66 20 57 4 12 5 7 9 13 11 11 Efter U. S. Forest Service. ) Därav trävaruindustri (ink. massa och pappersindustri) c:a 20 mij. hektar eer 11 % av den totaa skogsareaen. 2) I,genomsnitt 62 acres (.25 hektar). dessa stater undergått en mindre sänkning under tiden mean inventeringarna, viket ju ingaunda är något gott tecken. Även för skogarna öster om prärien iksom väster därom gäer dessutom, att förrådet av sågtimmerdugig barrskog atjämt är föremå för en avsevärd överavverkning. Härti kommer att man - iksom atid varit faet - i första hand avverkar de bästa träden av de mest efterfrågade trädsagen, varför kvaiten på återstående virkesförråd atjämt är i sjunkande. Det senare skue visserigen betyda mindre för massaindustrien om det ej samtidigt innebure, att sågverksindustrien härigenom bjuder ökad konkurrens om det kenare sågtimmer (av bättre kvaitet), som massaindustrien hittis kunnat tämigen ostörd förfoga över.

42 TH. STREYFFERT sutigen kan man konstatera, att de mera ättigängiga skogstigångarna atjämt i första hand anitas, viket innebär en tendens ti fördyrade avverkningar och transporter. I viss mån motväges emeertid detta av fortsatta framsteg i fråga om avverknings- och transportteknik. VIII. Massaindustriens framtida råvarufo rsijrjning Med den föregående framstäningen har i viss mån den ram angivits, inom viken även massaindustrien har att sörja för sitt framtida råvarubehov. Emeertid är denna ram uppenbarigen mera eastisk när det gäer enbart massaindustrien än vad faet är beträffande den totaa efterfrågan och förbrukningen av trä. Ge- \ nom förskjutningen mean oika förbrukningsändamå kan b. a. också massaindustriens ande i den totaa avkastningen öka eer minska. Förutsättningarna för en ökni,ng böra vara reativt stora just för massaindustrien, vars ande av den totaa förbrukningen hittis varit rätt iten, åt vara att en sådan utökning av dess ande sannoikt måste köpas ti ett högre pris. Detta högre pris ärer då få betaas för större deen av den råvara, som förvärvas i öppna marknaden, för när varande motsvarande omkring tre fjärdedear av massaindustriens råvarufångst. Även andra möjigheter att öka massaindustriens råvarubas finnas, vika i det föregående berörts, i främsta rummet ett ökat utnyttjande av övträden. Men härti kommer som en stor reservpost möjigheten att tivarataga avfaet i skogen och i förädingsindustrien, etc. Sutigen har massaindustrien i sin hand att direkt sörja för sin råvaruförsörjning genom ökat förvärv av egna skogar. I det föjande skoa dessa oika möjigheter göras ti föremå för en kort granskning, viken ingaunda kan göra anspråk på att vara uttömmande. Massaindustriens ande av den totaa skogsavkastningen och därmed dess konkurrensförhåande gentemot andra förbrukare av trä kan i grova drag åskådiggöras genom nedanstående översikt visande avverkningens fördening på viktigare förbrukningsområden år 1944 enigt U. S. Forest Service (,gid. 43). Det framgår härav, att massaindustriens ande av den totaa avverkningen är 1944 utgjorde 37 mij. m 3, motsvarande 11 %. Sedan dess har visserigen avverkningen av massaved ökat (ca 45 mij. m 3 år 1949), men detta ändrar ej väsentigt det grundäggande förhåandet, att massaindustriens ande av den totaa avverkningen är reativt obetydig. Dess ande är dock större beträffande barrskogen. Närmaste konkurrent är sågverksindustrien. Ti denna gick år 1944 55 % av den totaa avverkn~ngen. När man har förutsett en ytterigare ökning av behovet av sågade trävaror skue redan en mindre ökning av denna ande avsevärt påverka råvarutigången för massaindustrien. Dennas råvara utgöres,nämigen atjämt ti huvudparten av sågtimmerdimensioner.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 43 Avverkning omkring år 1944. Mij. m3 (exk. bark) Annua drain from a timbe1 on oomme1 oia forest ands in 1944 Användnmgs område Produo t Norden Södern Västern U.S.A. North South West % Sågade trävaror 35 81 74 190 55 Lumber Bränse 28 33 2 63 18 Fue Massav.ed 12 16 9 37 11 Pupwood övriga 19 28 8 55 16 OtheT products Summa 94 158 93 345 100 Föruster genom: Lasses by: skogsedar 2 8 3 13 Fire Insektsangrepp, etc. 8 17 4 29 Insects, etc. Summa 104 183 100 387 Tota I verkigheten kommer givetvis konkurrensförhåandet att bestämmas av viket pris resp. industrier kunna bjuda för råvaran. Detta är omöjigt att nu förutse. Det troiga är vara att massaindustrien därvid har en förhåandevis stark stäning. Härti kommer, att sågade trävaror reativt ätt kunna ersättas av andra konstruktionsmaterie vid en prisförhöjning, ja, t. o. m. utan en sådan prisförhöjning, såsom den hittisvarande utveckingen visat. Förenta staternas trävaruförbrukning, år 1949 ca 18 mij. standards, igger atjämt ca 50 procent över Sveriges per invånare räknat. Konkurrensmarginaen för massaindustrien bör därför vara rätt god. Någon ångsiktstendens ti ökning av den totaa förbrukningen av sågade trävaror kan heer ej konstateras, snarare motsatsen. sutigen må nämnas, att vid nuvarande förhåanden ett bestånd eer en skogstrakt ofta kaavverkas redan n:är den ger massaved, viket innebär att massaindustrien vid konkurrens om råvaran "kommer först". Detta förhåande kan visserigen ändras vid en förbättrad hushåning, men: å andra sidan bör då kompensation kunna vinnas genom ökade garingsuttag. Det är knappast behövigt att ytterigare dröja vid förutsättningarna att öka massaindustriens råvaruförsörjning genom utnyttjande av de stora för närvarande ofuständigt utnyttjade tigångarna av övskog. Kvantitativt äro dessa förutsättningar så gott som obegränsade. Detta är en fråga om fortsatta tekniska framsteg på ett område, som redan givit stora resutat. Mot de högre kostnaderna för av-

44 TH. STREYFFERT verkning och transport av övträdsvirket står det avsevärt högre utbytet av massa från de hårda övträden. Å andra sidan åter det tä:nka sig, att ett ökat användande av övträden kan medföra ökat behov av vissa barrträdsmassor med speciea egenskaper för uppbandning med övträdsmassorna. Härvid kan även de importerade barrträdsmassorna tänkas få en möjighet att göra sig gäande. En betydande reserv ej bott för massaindustrien utan för samtiga virkesförbrukare igger i de atjämt stora förusterna genom skogsedar och insektsangrepp, etc. Den sammantagna förusten härigenom har samma storeksordning som hea avverkningen av massaved. Särskit förusterna genom skogsedar, som redan avsevärt nedbringats mot vad de tidigare varit, torde ytterigare komma att nedbringas genom fortsatt utbyggande av den mycket omfattande organisationen för skogsedsskydd. I sydstaterna, där förusterna genom skogsedar äro störst, igger fortfarande hava skogsareaen utanför ordnat skogsedsskydd. Ännu större betydese har emeertid detta på ängre sikt för skogsvården. skogsedsskyddet är i sjäva verket den första och viktigaste förutsättningen för ratione skogsvård i hea U. S. A., och sammaunda är förhåandet i Canada. Söseriet med virke vid avverkningarna i U. S. A. är ett väkänt tema. På Pacifickusten med dess tunga avverkningsmaskiner avsedda för insäpning av grovt virke - tidigare ti skogsjärnväg, nu ti skogsbiväg - har detta söseri antagit för oss enorma proportioner. I stort sett har det emeertid tidigare ej varit önande att tivarataga detta mindervärdiga virke. Sedan fyra a fem år tibaka har man emeertid börjat gå över t. o. m. gama avverkningstrakter med ättare maskinutrustning för irrunning av på marken kvarämnat vir:ke, viket 'bivit synnerigen önsamt med de sista årens höga virkespriser. Det har beräknats att man i genomsnitt kan titvarata 30 cords pr acre, motsvarande ca 75m 3 pr hektar av sådant tidigare mindervärdigt virke. En avsevärd de härav är emeertid dugigt som sågtimmer. Å andra sidan är nu tivaratagandet av virket vid avverkningarna på massaindustriens skogar i goda avsättningsägen i sydstaterna föga sämre än vid motsvarande förutsättningar i Sverige. I stort sett uttages massaveden ti 3" a 4" i topp i hea skogsregionen öster om prärien. Vid transport å bi och järnväg - fottning förekommer endast i New Engand - kapas veden vanigen i ängder av 4( 5) eer 8 fot. Förusten av virke är särskit stor i övskogen, i den mån avfaet ej tivaratages som bränse. Man har beräknat att sammanagt av barr- och övskog 4 000 mij. kubikfot (115 mij. m 3 ) gå förorade som avfa i skogen och i skogsindustrierna (sågavfa, etc.) utöver de ca 2 000 mij. kubikfot, som tivaratas för bränse. 1 ) Närmare uppgifter om beskaffenheten och tigängigheten av dessa virkeskvantiteter ha ej stått ti buds. Att deras tivaratagande som rege innebär en successivt stigande 1) Denna bränsekvantitet ingår ej i tidigare meddead sammanstäning över avverkningen.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 45 kostnad får vä anses givet. Bäst torde förutsättningarna igga ti för ett tivaratagande av sågavfaet. Som redan tidigare visats tigodogöres detta nu bott i ringa omfattning, b. a. beroende på att sågverks- och massai!dustri bott sä:an äro förenade i samma företag. Förutsättningarna härv,idag ha ytterigare försämrats sedan de stora sågverken nu i stor utsträckming ersatts av små, ofta ambuerande sågverk motsvarande våra kingsågar. Barkningen av sågtimret och transporten av avfaet ti massafabrikerna bi härigenom fördyrade, men frågan behöver ej vara svårare att ösa än motsvamnde probem för Sydsverige. Vid en stegring av priset på massaveden torde man få räkna med att denna mycket betydande råvarureserv successivt mobiiseras för produktionen. Ytterigare en reserv igger i de för närvarande nästan het försummade möjigheterna att utföra garingar och rensningshuggningar. Endast på amänna skogar och massaindustriens egna skogar utföres detta så vitt omständigheterna tiåta. En viktig faktor i säkerstäarrdet av massaindustriens framtida råvaruförsörjt;ting återstår att nämna- förvärvet av egna skogar. Massa- och pappersindustrien har hittis genom köp förvärvat sammanagt ca 8 mit j. hektar egna skogar. Dessa ha utgjorts av skogar, som tidigare 'Övergåtts av timmeravverkningar och föjaktigen bestått av kamarker, restskogar och uppväxa:nde ungskogar av synnerigen skiftande beskaffenhet. Deras aktuea värde har varit ågt, och de ha därför kunnat förvärvas ti ett efter våra förhåanden mycket ågt pris. I sydstaterna ha i sjäva verket före massaindustriens uppkomst sådana avverkade marker i stor omfattning övergivits av sågverksägarna för att dessa därigenom skue undgå betaningen av fastighetsskatten. De ha då tifait resp. stater. Ännu före och under kriget köptes sådana marker i sydstaterna för i genomsnitt 6 do. pr. acre (omkring SS kr pr hektar) ; beroende på den växande skogens beskaffenhet ti ett högre eer ägre pris. Vid denna tid kunde ännu massavedsskog i sydstaterna obegränsat köpas på rot för 0,7S do. pr cord, d. v. s. ca 1,10 kr pr m 3 (med bark). Det nämndes nyss, att massa- och pappersindustrien nu disponerar över ca 8 mij hektar (20 mij. acres). Vid ratione skötse böra dessa i sinom tid kunna ämna en avkastning av ca 20 mij. cords. Härvid må erinras om att den totaa avverkningen av massaved år 1949 utgjorde 17,S mij. cords. Det är visserigen sant, att förenämnda avkastning devis kommer att utgöras av sågtimmer, men möjigheten finnes atid att ta ut hea avkastningen i form av massaved, om man ej finner det fördeaktigare att säja eer byta sågtimret. Å andra sida:n förutsätter detta att mycket omfattande panteringar verkstäas och att nuvarande restbestånd successivt ersättas av fut produktiva bestånd. Detta tar tid och föjaktigen måste man räkna med att det kan dröja änge, kanske 40 a so år, innan hea denna skogsarea försatts i det skick, att den verkigen ämnar fu avkastning. Under aa förhåanden bör en successivt stigande avkastning kunna förväntas från de egna skogarna. Under de goda år, som efter kriget varit rådande för massaindustrien, har stora summor nedagts på pante-

46 TH. STREYFFERT ringar. I sydstaterna, där dessa panteringar haft den ojämförigt största omfattningen, och där även huvudparten av massaindustriens nyinköpta skogar äro ti finnandes, utfördes såunda panteringar (av guta) på sammanagt ca 90 000 hektar år 1950. Å andra sidan finnes ännu möjigheten ti ytterigare skogsförvärv.för massaindustrien, även detta väsentigen i sydstaterna. Emeertid är det nu ej ängre så ätt att förvärva större skogskompex, och priset å skogsmark är väsentigt högre än tidigare. Detta innebär också, att startandet av nya företag nu ej ängre är så ätt som tidigare, enär man ej gärna investerar de mycket stora beopp, som äro förenade med anäggningar av den storeksordning en modern massafabrik anses böra besitta utan att i viss mån kunna säkerstäa råvaran från egna skogar. Större förutsättningar finnas då att bygga nya fabriker och utvidga befintiga sådana inom redan existerande företag. skogstigångarna i Aaska äro visserigen i och för sig betydamde och utgöras nästan het av för massaframstäning fönräffiga trädsag (hemock, sitkagran), men den uthåiga avkastningen från kustskogarna, som i detta sammanhang äro de enda som äro av intresse, beräknas dock endast ti,2 mi j. cords årigen, varför de ej väsentigt förändra situationen. Man har i detta sammanhang framför att taat om tiverkningen av tidningspapper och projekt härom ha sedan många år tibaka varit föremå 'för diskussion utan att komma närmare sitt förverkigande. Nämnda virkesavkastning motsvarar omkring en mij. ton tidn,ingspapper pr år. Sammanfattningsvis synes föjande uttaande kunna göras beträffande utsikterna för massaindustriens råvaruförsörjning. Den reativt ogynnsamma bid man får av enbart en schematisk jämförese mean tiväxt och avverkning av i första hand barrskog modifieras avsevärt genom de sammantaget mycket betydande re-. server av oika sag, som successivt kunna mobiiseras. Ti en betydande de behöver massaindustrien så vitt nu kan bedömas ej vänta sig någon nämnvärd konkurrens om dessa reserver. I den mån mobiiserandet av dessa reserver kan äga rum genom tekniska framsteg vid föräding, avverkning och transport kan detta i viss omfattning väntas ske utan avsevärt förhöjd, eer kanske rent av utan ytterigare kostnad. Särskit beträffande utnyttjandet av övskogen kan man dock vänta, att kvaitetsprobem uppstå. På bred front är det eme.ertid ofrånkomigt, att mobiiserandet av reserverna kommer att innebära ökade kostnader. Den ökade konkurrensen från sågverksindustrien ti föjd. av de minskande tigångarna på grövre timmerskog kan för närvarande ej het överbickas. Inverkan av ökade transportavstånd och tvånget att tigripa kenare dimensioner och sämre kvaiteer av nuvarande massavedsträdsag ärer även med beaktande av möjiga tekniska framsteg ej kunna undvika en successiv fördyring av råvaran. I sista hand ärer en fortsatt expansion av massaindustrien ej undgå att eda ti en prisstegrande konkurrens mean de oika massaproducerande företagen.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 47 IX. Fakta och personiga iakttageser från oika skogsregioner Den föregående framstäningen har väsentigen grundat sig på föreiggande statistiskt materia. Tokningen av detta materia och de därti anknutna synpunkterna har emeertid skett med edning av de erfarenheter som utvunnits under författarens sista samt tidigare resor ti Förenta staterna och Canada. I det föjande ska en de kompetterande fakta och personiga iakttageser från oika skogsregioner meddeas.. Sjöstaterna Skogsarea ( commercia) 20,4 mij. hektar, motsvarande 11 % av U. S. A :s totaa skogsarea. Produktion av pappersmassa år 1947 403 000 meterton, motsvarande 13 % av U. S. A :s totaa produktion av pappersmassa. Denna region importerar omkring en fjärdede av sitt behov av massaved från Canada, därjämte mindre kvantiteter på senare år från skogarna väster om prärien. Därjämte importeras pappersmassa från Canada och mindre kvantiteter därav även från Skandinavien. En stor de av de här befintiga pappersbruken tihöra nämigen de s. k. independent miis. Av regionens 131 pappers- och pappfabriker drevos endast 39 i förening med massaindustri. Endast 5 fristående massafabriker finnas (år 1946). Härvarande pappersindustri har emeertid starka intressen i Canada och en de massaproducerande företag äga även egna skogar där. Av massaindustriens produktion var år 1946 35 % sipmassa, 42 % suffit, 21 % sufat och 2 % sodamassa. Avverkningen av massaved uppgick år 1948 biott ti 4,8 mij. m 3 (fast mått), viket utgör en tydig bekräftese på bristen på avverkningsbar skog i denna region. Importen av massaved utgjorde samma år 1,7 mij. m 3 63 000 m 3 utfördes. Av intresse är den stora betydese aspen under senare år fått som råvara för massaindustrien. 23 % av den förbrukade massaveden utgjordes år 1948 av asp, och denna ande befinner sig säkerigen iksom förut i snabbt stigande. Däremot har turen ännu ej kommit ti björken, fast även denna kan ge en förträffig massa för vissa ändamå. (Importerad svensk bekt björkmassa fick ett mycket gott betyg.) Förkaringen torde vara, att industrien ej vi spittra sig på fera trädsag, krävande specie behanding, än nödvändigt. standardisering och massproduktion, så ångt denna åter sig genomföras, är den framför aa andra edande principen för den amerikanska massa- och pappersindustrien iksom för amerikansk industri i Övrigt. Det är ju också denna princip som i sista hand utgör förutsättningen för importen av svenska kvaitets- och speciamassor.

48 TH. STREYFFERT MASSAINDUSTRICN Produkion.skaf'ac!d /'rår 200.000.5'0000 S.OOO on Fig. 7. Massaindustrien i Sjöstaterna år 1949. (Upprättad på grundva av Post' s Paper Mi idirectory, 1950). Streckat område motsvarar Norra barrskogsregionen. The wood pup industry of the Lake states in 1949.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 49 Avverkning och import av massaved år 1948, 000 m3 (med bark)!) Cut and imports of pupwood in 1948, 1 000 ma (with bark) Trädsag Avverkning Införse Utförse Förbrukning Species C ut Imports Exports Consumptian Gran 909 1177 25 2 061 Spruce Basam 834 66 2 898 Basam Hemock 379 379 Hemock Ta 023 277 1300 (P. banksiana) Lärk 21 21 Larch S: a barrträd 3 166 520 2/ 4 659 Tota softwoots Asp 500 154 36 618 Aspen Björk 38 38 Bir ch övriga öv 46 46 Othe1 hardwoods S :a öv 584 ]54 36 ] /02 Tota hctrdwoors Sågavfa, etc. 4 4 Sawmi waste, etc. Summa 4 754 674 63 6 365 Observeras må även att sågavfa och iknande avfa praktiskt taget ej as kommit ti användning i denna region med högre massavedspriser och större knapphet på råvara än i någon annan region. Den tidigare förbisedda banksianataen har nu fut accepterats som råvara för sufatindustrien och några ytterigare reserver av barrträd finnas därmed ej ängre. I den tidigare översikten visande jämförese mean avverkning och tiväxt (jämte naturig avgång) har äget för Sjöstatemas de omkring år 1945 angivits som nedan (mij. m 3, exk. bark). Tiväxt Avverkning Barr 5 9 Löv 18 12 S:a 23 21 Skinad 4 + 6 + 2 1) Enigt Lake states For est Experiment Station, St. Pau, Minn. (Särskid undersökning angående den totaa avverkningen år 1948.) 4

50 TH. STREYFFERT Fig. 8. Typisk ungskog av asp och björk med underväxt av basam. överståndarna av veymouthta säsynta. - Wisconsin. Typica stand of aspen and birch with undergrowth of basam. Od specimens of white pine rare. Foto förf. Detta antyder, att äget beträffande barrskogen är prekärt, och att avverkningarna så ångt det är möjigt böra änkas in på övskogen. En början härti har ju redan gjorts, men samtidigt anitas barrskogen atjämt för hårt. Som faet vanigen är i Amerika sker en sådan omäggning ej förrän man därti är nödd och tvungen. Med det initiativ och den uppfinningsrikedom som amerikanarna ha, kunna de emeertid åstadkomma en he de, när de vä stäas inför en ny uppgift. Man bör därför ej förutspå något sammanbrott för massaindustrien i sjöstaterna. Som redan nämnts är det emeertid möjigt att behovet av importerade barrträdsmassor kan öka för uppbandning med övträdsmassorna, när dessa successivt av at att döma komma att inta en at större ande av produktionen.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 51 Fig. 9. Aspen garas för massaved. Underväxten av basam kommer succesivt att bida bestånd. - Nicoet Nationa Forest, W isc. Aspen thinned for pupwood. Poto förf. I varje fa kan det vara av intresse att närmare taga de av råvarusituationen. Härvid begränsa vi oss ti de för närvarande för massaframstäning använda trädsagen, för vika en beräkning av tiåten avverkning utförts av Lake States Forest Experiment Station i St. Pau, Minn. Man har beräknat, att en ur skogshushåningssynpunkt ämpig avverkning av nu använda massavedsträdsag i massavedsdimensioner (gran, basam, hemock, banksianata och asp) vore ca mij. cords (med bark) (2,5 mij. ma) a~ barrträden och 2 mij. cords (5,1 mij. ma) av asp, viket må jämföras med i det föregående angiven avverkning av massaved år 1948, resp. 3,2 och 1,5 mij. ma. Härvid är att märka, att detta virkesförråd även anitas för andra ändamå (;1 mij. ma barrskog och 1,7 mij. ma asp år 1948 för bränse och ådbräder, m. m.). Å andra sidan uttogs av förenämnda 3,2 och 1,5 mij. ma massaved resp. 0,5 och 0,1 mij. ma ur sågtimmerskog. Överavverkningen för massavedsdimensionerna av barrskog skue enigt denna beräkning vara ca 0,5 mij. ma. Den största överavverkningen äger föjaktigen rum beträffande sågtimmerskogen, ca 3,5 mij. ma. Detta kan emeertid i sin tnr beräknas få återverkningar även för massaindustrien. Av orörd gamma skog återstår nu endast 0,6 mij. hektar.

52 TH. STREYFFERT Dessa kvantiteter äro ju ingaunda stora och anföras huvudsakigen för att ge en inbick i råvaruförsörjningen i ett typiskt underskottsområde. På ängre sikt kan biden förändras ti det bättre genom att framför at basam ofta förekommer som underväxt i de unga övbestånden. På sina hå har man börjat frihugga denna underväx t. Hur man bedömer utveckingen.på sakkunnigt hå (Lake States Forest Experiment Station) framgår av nedanstående beräkning angående virkesförrådet av träd i massavedsdimensioner (mean S" och 9" vid brösthöjd) åren 1936 och 1945. Mij. m 3 (exk. bark). Beräkningen utgår från den första taxeringen av virkesförrådet omkring år 1936. 1936 1945 Mij. ma Mij. ma Gran 19,0 14,8 Basam 1S,8 19,0 Hemock 7,S 6,4 Banksianata 17,4 11,0 Asp 2S,O 41,S 82,7 92,7 Medan granen undergått en kraftig minskning har basam och framför at asp undergått en märkig ökning, varigenom även det totaa förrådet av massavedsskog avsevärt ökat. Beträffande barrträden har dock en minskning ägt rum från S7,7 ti S1,2 mij. m 3 Beräkningen ider troigen av betydande osäkerhet, enär man ännu ej haft tigång ti uppgifter från nu pågående omtaxering av skogarna, men får antas vara riktig beträffande tendenserna. Det kan tiäggas, att basam är ett typiskt massavedsträdsag, som ej är särskit uppskattat av sågverksindustrien. Mot det uppenbara åtgåsystemet på de festa enskida skogar står den bättre hushåiningen på amänna skogar, framför at på Nationa forests, samt på de skogar, som inköpts av massa- och pappersindustrien. Av skogsareaen igger 2,2 mij. hektar i Nationa forests, 3,2 mij. hektar tihör staterna och 2,8 mij. hektar kommunerna. 11,8 mij. hektar äro enskida skogar, varav S,6 mi j. hektar bondskogar, 6,2 mi j. hektar tihöra boag och andra enskida ägare än jordbrukare. Över S mij. hektar av staternas och kommunernas skogar ha tifait dessa sedan skogarna skövats av de stora sågverksboagen omkring sekeskiftet och de forna ägarna därefter ej funno det vara någon mening med att betaa skatterna för den kaa skogsmarken, som för dem ej ängre representerade något värde. Ca S mij. hektar eer en fjärdede av den totaa skogsareaen beräknades år 194S atjämt utgöras av kamark eer restbestånd av at för dåig beskaffenhet att kvarstå. Man får emeertid akta sig för att dra at för vittgående sutsatser

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPBRSINDUSTRI 53 Fig. 10. Pantskoor i Reinänder, Wisc. tihörande Nicoet Nationa Forest. Nurse1 ies in Reinänder, Wisc., beonging to Nieaet Nationa Forest. Foto förf. av denna eer iknande uppgifter från andra skogsregioner. År 1936, då den första riksskogstaxeringen ägde rum, omfattade nämigen dyika marker en area, som beräknades vara 2,9 mij. hektar större än år 1945. Under meaniggande nio år ha dessa 2,9 mi j. hektar adees övervägande genom naturens egen försorg bekätts med skog. Så kommer säkerigen även att bi faet med större deen av återstående kamarker. Troigen har detta redan i avsevärd mån ägt rum. Man har beräknat att endast ca 2 mi j. hektar ej skue föryngras inom rimig tid och därför skue behöva panteras. Ä ven detta är emeertid en betydande uppgift, som vä adrig fut kommer att genomföras. Vid min resa genom detta område sommaren 1950 trädde kamarkerna bott föga i dagen. När författaren reste genom samma trakter år 1920 var hea området så kat och förött av skogsedar, att man trott sig fara genom ett ökenandskap, om ej de tarika svartbrända stubbarna vittnat om de präktiga skogar som en gång täckt dessa marker. Ingen hade då en tanke på att de åter skue kädas av skog inom rimig tid. Rätt omfattande panteringar ha emeertid även utförts, framför at på Nationa forests. Någon större omfattning fingo emeertid dessa ej förrän år 1933, då Civiian Conservatian Corps organiserades för att bereda arbete åt tiotusentas arbetsösa unga män, viket ti övervägande de kom att ske genom panterings-

TH. STREYFFERT Fig. 11. Tovårig pantering av Pinus resinosa. Wi.sconsin. Pantation of Pinus resinosa, tweve years od. Wiso. Foto förf. och vägarbeten på Nationa forests i denna och andra skogsregioner. Sammanagt beräknades panteringarna i Sjöstaterna inti år 1944 omfatta ca 0,5 mij. hektar. Det var emeertid rätt egendomigt att se, huru asp och björk mångenstädes kommit in i dessa panteringar och het vuxit förbi barrträdspantorna, som nu voro i behov att frihuggas för att få tifäe att utvecka sig. Adees övervägande ha panterats tamarter (Pinus resinosa, P. banksiana och P. strobus). Nuvarande panteringskostnad uppgavs ti 25 do.jacre (325 kr pr hektar) men föga mer än häften därav vid maskinpantering ( 13-15 do.jacre). På grund av knappheten på massaved importeras som redan nämnts ca en fjärdede av regionens behov härav från östra Canada. Ett företag i meersta Wisconsin (huvudparten av regionens massa- och pappersindustri är beägen i Wisconsin) betaade härför sommaren 1950 32 (a 35) do. pr cord eer fick vid-

FöRENTA STATERNAS MA.SSÅ- OCH PAPPERSINDUSTRI 55 kännas ungefär denna kostnad för massaved från egna skogar i meersta Ontario (Cay bet). Detta pris motsvarar 47 (a 51) kr pr m 3 öst mått (utan bark). Rotpriset (avgiften ti provinsen Ontario för avverkningsrätten) uppgavs ti 1,50 a 2,00 dol/cord (2,20 a 2,90 kr pr m 3 öst mått exk. bark). Frakten för den canadensiska veden utgjorde 12 a 15 dol/cord (17 a 22 kr pr m 3 öst mått). Samma företag tog ved från västra Montana med en fraktkostnad av 14 do.jcord. Denna ved stod i ca 30 dol/cord vid fabriken. Det är intressant att konstatera, att ved från Kippiga bergen ej betingar högre utan t. o. m. något ägre pris (i vissa fa åtminstone) än ved från det närmare beägna östra Canada. Det kan här tiäggas, att tiförsen av ved från Kippiga bergen bivit särskit aktue genom att ca 200 mij. m 3 engemanngran (Picea Engemanni) under sista åren torkat i detta område genom massangrepp av en barkborre. Denna ved beräknas ikvä vara användbar för massaframstäning ca 15 år efter det träden torkat. Man panerar nu att bygga en massafabrik i detta område - framför at har härjningen varit svår i staten Coorado- för att utnyttja detta virke. Ett kontra:kt har avsutats mean U. S. Forest service och ett företag, som ska bygga ett tid- ningspappersbruk med en kapacitet av 60.000 ton. Enigt detta ska 4,5 mij. cords avyerkas under 30år ti ett pris på rot av 3,10 do. pr cord (6,25 kr pr m 3 fast måttink. bark). I ansutning härti kan det vara av intresse att nämna, att frakten på pappersmassa från östra Canada angavs ti 12 do./short ton, d v s. ca 70 kr/meterton. Företaget i fråga, som hade egen massafabrik, kompetterade sitt behov av massa genom inköp från såvä Canada som Sverige. "Loca wood" eer "farmers' wood" betaades samtidigt med 18 do.jcord för basam och 21 dol/cord för gran vid fabrik eer på järnvägsvagn. Denna ved evererades obarkad, medan veden från Canada nästan genomgående var barkad. Detta pris motsvarade 26 a 31 kr pr m 3 öst mått (med bark). Prise: för oca wood hös reativt jämt oberoende av tifäiga prisförskjutningar för massa och papper. Vad som ej erhös på denna väg täcktes genom tiförse från andra områden ti ett, som synes, betydigt högre pris. Loca wood fraktades upp ti 5 a 6 mi med astbi ti en fraktkostnad av 4,50 do.jcord (6,50 kr pr m 3 öst mått). För ängre distanser utnyttjades så vitt möjigt järnväg. Järnvägsfrakten för massaved från Minnesota och ett avstånd av 65 mi uppgavs ti 12 do.jcord (17,50 kr pr m 3 öst mått), atså föga mindre än för den tre gånger ängre sträckan från västra Montana. Frågan om järnvägsfrakterna är emeertid ett mycket kompicerat kapite, som skue kräva en särskid utredning. Avverkningskostnaderna för massaved voro i genomsnitt år 1950 för huggning och framkörning ti biväg (obarkad ved) 10 do.jcord (14,50 kr pr m 3 öst mått). Härvid höggs veden i åtta fots ängder ned ti 3 ~" i topp (även kenare ved toererades nu). Medetoppdiametern vid företaget i fråga var ca 6". Det kan

56 TH..STREYFFERT omnämnas, att timönen för skogsarhetare var 85 cent, men mera kunde givetvis förtjänas på avverkningsarbete. 1 ) Vid nämnda förutsättningar var rotvärdet för massavedsskog Asp 1,50-2,75 do.jcord 3,00-5,50 kr/m 3 (fast mått) Båsam 4,00-4,50 8,00-9,00 Gran 5,00-8,00 10,00--16,00 2. S y d s t a t e r n a Skogsarea ( commercia) 74,1 mij. hektar, motsvarande 40 % av U. S. A :s totaa skogsarea. Härav urskog endast 400 000 hektar. Produktion av pappersmassa år 1947 4 740 000 ton, motsvarande 48 % av U. S. A :s totaa produktion av pappersmassa. Förbrukning av massaved år 1947 8,2 mij. cords, motsvarande 29,5 mij m 3 (öst mått ink. bark). Den i denna region producerade pappersmassan utgöres adees övervägande av sufatmassa. Massaindustrien har framför at efter år 1936 expanderat utomordentigt snabbt och fabrikerna äro därför moderna och därti av en storeksordning, som vida överstiger de svenska massafabrikernas. Störst är Union Bag Co :s fabrik i Savannah, Ga., med en kapacitet av 450 000 ton pr år (365 dagar med uppehå bott för reparationer och underhå). Denna ska utvidgas ti 540 000 ton. I de ara festa fa förädas massan vidare ti papper eer papp i ansuten anäggning, eventuet ti färdiga pappersprodukter (påsar, etc.) sydstatsmassans mindre smidiga fiber gör den som bekant särskit ämpad för "board" av oika sag. Därjämte tiverkas kraftpapper, m. m. Man har även börjat göra viskosmassa av sufatmassa från sydtaarna. Två stora tidningspappersbruk ha anagts i sydstaterna, sedan det visat sig att ett fugott tidningspapper kan tiverkas av bekt sufat och sipmassa av sydtaarna. Massaindustrien är rätt ojämnt okaiserad i det stora området med förskjutning mot kusten samt ti ett område väster om Missisippi i det inre. Lokaiiseringen vid kusten erbjuder vissa uppenbara fördear. I övrigt har okaiseringen bestämts av tigången på vatten, kraft och bränse samt givetvis av tigången på ämpig råvara. Vatten erhåes ofta genom borrning. Så är t. ex. faet med Union Bags stora fabrik. Genom den ojämna [okaiseringen har rätt stor konkurrens om råvararu.: uppstått i vissa områden, varjämte också avverkningen av massaved är betydigt högre i dessa områden än i regionen i övrigt. Vissa reserver torde atså finnas, som kunna nås genom att utsträoka transportvägarna. Knappast någon de av regionen finnes dock, inom viken ej någon avverkning av massaved redan äger rum (sefig.3). Den framtida råvarusituationen är ej så ätt att överbicka genom att skogarna nu befinna sig i ett mycket abit tistånd, där mycket starka men svårbedömda 1) För hea U. S. A. gäde agstadgad minimiön av 75 cent pr timme med undantag för okaa (smärre) företa,g, för vika agstadgad minimiön ej gäde.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 57 5YOSTATERNAS MASSAINOUSTR/ 1950 -+.9-40.000 Sufa!fabrik~r @Andra mauaf~6r/kc.r Produdions/rapacie/ pr Ör ;J00.000 150.000 so.ooo fon S-+iOO Sip Sufit SufQ/ Övri9 Fig. 12. Sydstaternas massaindustri år 1950. (Enigt Southern FoTest Experiment stati<m, New Oreans, La.) Hedragen streckning anger dominerande förekomst av Pinus paustris och P. caribrea, bruten streckning dominerande förekomst av P. taeda ooh P. echinata, de senare med rikig övskogsinb:mdning. The wooi pup iniustry of the Southern states in 1950. Back circuar areas refer to capacity of sufate mis, ight circuar areas to capacity of other mis. Shaiei portions iniicute dominant occurence of the southm n pines. tiväxtfaktorer baansera en ikaedes hög avverkning, viken i stor omfattning topphugger bestånden innan de ämnat sin fua avkastning. Vi hänvisa ti tidigare ämnade uppgifter om avverkning (jämte naturig avgång) för sydstaterna för tiden omkring år 1945 (mij. m 3 exk. bark). Barr Löv S:a Tiväxt 100 81 181 Avverkning 105 78 183 Skinad -5 + 3-2

58 TH.. STREYFFERT Varje punkt motsvarar 1000 cords (2.500 m3 fast mått med bark). Fig. 13. Avverkning av massaved i de västra sydstaterna år 1946. (Efter 1Southern Forest Experiment,station, New Oreans, La.) Gut of pupwood in 1946. Each dat earresponds to 1 000 co1 ds. Dessa uppgifter ge ej någon bestämd edning om vart utvecki~gen eder. Enär avverkningen av massaved redan utgör mer än en fjärdede av den totaa avverkningen av barrträdsvirke torde man nog som amänt omdöme kunna uttaa, att en ytterigare expansion av massaindustrien med samtidigt bibehåande av den stora avverkningen för sågtimmer- Södern är också den viktigaste trävaruproducerande regionen - kommer att utgöra en svår påfrestning för skogstigångarna. Det är osäkert huruvida det stora förrådet av ta strax under massavedsdimension ska kunna baansera en sådan utvecking. I varje fa synes det oundvikigt, att timmeravverkningarna då tvingas tibaka. Vid titagande knapphet har massaindustrien som redan nämnts en förde genom att den "kommer först", d. v. s. skogen kan ny ttiggöras för massaved innan den nått timmerdugiga dimensioner. Å andra sidan har även sågverksindustrien successivt sänkt sina fordringar på sågtimrets såvä kvaitet som dimension. Medan massaindustrien som rege hämtar sin råvara från träd som håa 6 ti 12 tum vid brösthöj d, har sågverksindustrien under senare år ökat sin konkurrens om träd under 12 tum. Detta gäer särskit om småsågarna, som äro de dominerande nu. Ytterst har detta sin grund i att sågtimret under senare år betingat betydigt högre pris än massaveden. Å andra sidan.ider det intet tvive att massaindustrien varit i stånd att betaa avsevärt högre priser för råvaran än

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 59 Fig. 14. Vackert bestånd av Pinus treda med föryngring, uppkommet genom ratione skötse (borthuggning av övskog, etc.) av r estskogar vid gynnsamma naturförutsättningar, inbjudande ti b ä d ning. Taen i för.grunden är 20" vid brösthöjd och har vuxit 4" på 10 år. - Orosset Experimen,ta Forest, Arkansas. Fine stands of Pinus treda demonsfrating resut of good sivicuture on area cut at er for sawogs eaving sma trees ony, the best of which have grown inta a new stand with reproductian in between. - Grosset Experimenta Forest, Ark. Foto förf. som varit faet. Att högre priser ej betats har sin förkaring däri, att man ej behövt betaa mer för att få fram behöviga kvantiteter. Det kan som ett exempe nämnas, att Union Bag Co. sista året hade en nettovinst av 16 mij. doars. Aktierna i Southern Kraft Division av rnternationa Paper Co., som producerar 30 procent av a pappersmassa i sydstaterna vid nio stora fabriker, ha stigit från 4,50 doar före kriget ti 115 doar år 1950.

60 TH..STREYFFERT Å andra sidan får det ej het förbises, att de sista årens reativa ätthet att expandera massaindustrien i viss mån haft sin förkaring i högkonjunkturen med dess möjigheter att genom stigande priser på massan framocka ökade kvantiteter råvara även från nya områden med ökade transportkostnader. I sjäva verket ha de sista årens starkt ökade avverkningar av massaved överstigit vad man i amänhet trott vara möjigt att åstadkomma både i denna och i andra skogsregioner. Hur äget bir under mera normaa förhåanden eer under en ågkonjunktur är emeertid svårt att förutspå, särskit om man därvid tänker på möjigheterna för importerad massa att då göra sig gäande i konkurrensen med sydstatsmassan i de meanatantiska staterna. Under en ågkonjunktur bir det emeertid mindre råvarutigången än andra förhåanden, som fäa avgörandet. Det kan emeertid vara av ett visst intresse att taga de av de förändringar virkesförrådet undergått under senare år. För sydstaterna i deras hehet har man beräknat, att barrträdsförrådet (över 5" vid brösthöjd) minskat med ca 3 % under tioårsperioden efter den första taxeringen, som ägde rum åren 1932-36. Denna beräkning är emeertid osäker. En andra taxering har nu påbörjats, från viken uppgifter föreigga från staterna Mississippi och Syd-Caroina, i vika stater omtaxering ägde rum resp. 14 och 11 år efter den första taxeringen. Virkesförrådets procentuea förändring mean taxeringarna Change of tota tim ber stand between surveys in the states of Mis,8iissippi and South Caroina Ta Lövträd Stat Pin e Hardwoods state över 9" 5"-9" S:a över 11" 5"-11" % % % % % Mississippi -29 + 8-20 -20 +52 Syd-Caroina....... -12 +11-8 - 6 + 17 Dessa omtaxeringar i två stater, vikas barrskogsförråd uppenbarigen nedgått avsevärt mer än genomsnittet för sydstaterna, bekräfta att minskningen het gått ut över sågtimmerförrådet, där den varit synnerigen kraftig. Å andra sidan har kenare skog, mean 5 och 9 tum vid brösthöjd, undergått en avsevärd stegring. Detta är ett tydigt vittnesbörd om vad den nya skogsgenerationen nu betyder redan för den närmaste framtidens virkesförsörjning, i varje fa för massaindustrien. Denna utvecking bör i sista hand ses mot bakgrunden att ungskogen växer i genomsnitt med tum på fyra år i sydstaterna. Man får dock ej draga at för vittgående sutsatser av dessa uppgifter beträffande massaindustriens framtida råvaruförsörjning. Förrådet mean 5 och 9 tum utgjorde vid den sista taxeringen endast 29 % av det totaa barrskogsförrådet

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 61 Fig. 15. Kamark uppkommen efter hänsynsös avverkning och skogsed. Synen framförat,tidigare ej ovanig. Föryng,ringen för,svåra,s genom br,~st,en på fröträd samt genom återkommande skogsedar. - Mississippi. The resut of reaeess outting and repeated fm est fire&. Reprocuction very sow. -Miss. Foto förf. (över 5 tum) i Mississippi och 31 % i Syd-Caroina. Det må erinras om att massaindustrien hämtar en stor de av sin råvara från träd mean 9 och ca 13 tum vid brösthöjd samtidigt som en de sågtimmer hugges ända ned ti 6 tum vid brösthöjd. Den skarpa nedgången av sågtimmerförrådet varsar om en hårdnande konkurrens om råvaran i de kenare sågtimmerkasserna. Det är också troigt att de små sågarna med egen eer reativt ågt avönad oka arbetskraft kan bjuda en starkare konkurrens än de stora sågverken. Sutigen tikommer, att avverkningen av massaved nu är betydigt större än under perioden mean taxeringarna. Det äger sitt intresse att närmare taga de av virkesförrådets förändringar i oika diameter kasser. Uppgifter härom föreigga från staten Mississippi (sid. 58). Emeertid får man håa i minnet, att tiståndet i de båda nu behandade staterna är avsevärt sämre än genomsnittet för sydstaterna. Vad speciet Mississippi beträffar fick jag det personiga intrycket, att tiståndet där var betydigt sämre än i övriga dear av sydstaterna, som jag genomreste. Kamarker och hårt genomhuggna restskogar voro på ett het annat sätt framträdande än i övriga sydstat:er. Likvä saknades ej heer i Mississippi tarika exempe på förträffiga ungskogar.

62 TH. STREYFFERT Rågången mean oika ägare framgick ofta skarpt av skinaderna i skogstistånd. En skogsag fanns visserigen iksom i en de andra stater, men denna kunde uppenbarigen ej hindra sköving. Virkesförrådets procentuea förändring i oika diameterkasser i staten Mississippi Change of tota timber stand i.n different diameter ca&ses in the state of Mississippi Diameter vid bröst Barrskog Lövskog höjd, tum Diameter at b r east Softwood Hardwood height, inches % % 5-7 19 +- 44 7-9 + 1 66 9-11 4 + 32 11-13 5 -f- 15 13-15 4 + 15 15-17 8-2 17-19 -- 21-7 19-21 -42-21 21-23 -48-25 23-25 -58-39 25- -67-41 Sammanfattningsvis kan sägas, att råvaruäget inom den stora region varom här är fråga är så starkt varierande, att det är svårt att överbicka. Från den tidigare meddeade uppgiften, att det totaa barrskogsförrådet i sydstaterna endast nedgått med ca 3 % under ett tiota år efter den första taxeringen under det att sågtimmerförrådet utan tvive undergått en betydande minskning får man närmast dra den sutsatsen, att förrådet i de kenare dimensionerna undergått en avsevärd stegring i regionen i dess hehet, något som ju också synes bekräftas av de nyss meddeade uppgifterna. Detta överensstämmer också med vad man på amänna grunder och genom personiga iakttageser är böjd att antaga. Å andra sidan kommer konkurrensen om dessa kenare dimensioner att skärpas från sågverksindustriens sida. Även om man antar, att en fortsatt expansion härvid atjämt är möjig för massaindustrien har man svårt att se, att massaindustrien under infytande av denna stegrade konkurrens ska kunna undgå att betaa ett ökat pris för råvaran. Det är t. o. m. troigt, att den skue få göra detta även om den ej ökade sina anspråk på råvara. Det är nämigen sågverksindustrien, som är den stora förbrukaren av råvaran, i det denna för närvarande använder mean två och tre gånger så mycket råvara som massaindustrien i sydstaterna. Ett utsag för den ökade konkurrensen om råvaran även massafabrikerna emean är det stigande transportavståndet för massaveden. Före kriget behövde massaved säan hämtas på ett ängre avstånd från fabrik än 15 mies (25 km). Nu är detta transportavstånd betydigt ängre. Förhåandena därutinnan växa givetvis. För massaindustrien i staten Mississippi har en särskid undersökning härom utförts av U. S. Forest Service avseende år 1948.

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI 63.Fig. 16. Föryngring en på väg men ges och ojämn på grund av återkommande skogsedar; - Mississippi. Reproductian on the wwu but ess good on account of repeated forest fires. - Miss. Foto förf. Avstånd Mies (km) 0-50 ( 0-80) 51-100 ( 81-160) 101- (161-- ) Ande av massavedsfångsten % 55 42 3 Då är att märka, att huvudparten av den massaved som avverkas i Mississippi går ti fabriker i angränsande stater. Längsta astbistransporten varierar beroende på järnvägstariffen och tigång ti cementerade highways. För en fabrik tihörande Southern Kraft Division vid Mobie, AJabama, var ängsta astbistransporten 45-60 mies (70-100 km), för den stora fabriken vid Panama City, Forida 100 mies (160 km), ängs cementerad highway. När den färdiga produkten fraktas på samma järnväg som råvaran kan betydande fraktnedsättning erhåas. Detta innebär att råvara i ena faet kan hämtas pr järnväg ända upp ti 300 mies ( 480 km), i andra fa bott 60 mies (100 km) för samma företag. Föjande uppgifter från the Southern Kraft Division of Internationa Paper Co.

64 TH. STREYFFERT Fig. 17. Brandtorn i sydstatsskogarna. - Aabama. Fire ookout station. - Aa. Foto förf. äro i detta sammanhang av intresse. De hänföra sig ti år 1948. Den totaa virkesfångsten detta år, 3 324 000 cords, transporterades ti boagets nio fabriker på föjande sätt. cords % Järnväg 2 700000 81 Lastbi 426 000 13 Pråm 198 000 6 Summa 3 324 000 100 Enbart järnvägsfrakten för denna massaved uppgick ti 12,3 mij. doars eer 4,55 dol/cord, motsvarande 6,50 kr pr m 3 öst mått (med bark) efter normakurs, (9,25 kr efter nuvarande kurs). Den adees övervägande deen av denna ved torde ha fraktats ti järnväg med astbi med åtföjande omastning. Samma år utbetaade detta boag ti skogsägare och avverkare ( contractors) av massaved 41,3 mij. doars motsvarande 13,20 dol/cord (19,25 kr pr m 3 öst mått med bark enigt nuvarande kurs) för evererad ved. Endast 5 % eer 179 000 cords härrörde nämigen från boagets egna marker (850.000 hektar). För sydstaternas massa- och pappersindustri i dess hehet föreigga föjande upp-

FöRENTA STATERNAS MASSA- OCH PAPPEHSTNDUSTR! 65 Fig. 18. En ofta förekommande motorsåg; användbar för Eåvä kapning som fäning. - Aabama. Hand power saw for feing and bucking. - Aa. Foto förf. gifter grundade på en enquete och framagda i ett föredrag av ]AiVIES H. Ar,LEN av St. Regis Paper Co. inför Southern Farestry Conference i Montgomery, Aabama, år 1949. Uppgifterna hänföra sig ti år 1948. För den totaa förbrukningen av massaved, 9 mij. cords (32,5 mij. m 3 öst mått med bark) uppgick industriens t o t a a kostnader ti 173 mij. doar, motsvarande efter nuvarande kurs 28 kr pr m 3 öst mått med bark. Härmed må jämföras det totaa beoppet av öner och avöningar, 190 mij. doar samt den totaa försäjningssumman för industriens produkter, i första hand papper, viken utgjorde 822 mij. doar. Industriens sammanagda kapacitet var 17 690 ton papper och papp pr dag. I skatter betaades totat 84 mij. doar. Anta arbetare i fabrikerna 62 250, kontorspersona 3 787. Medeön pr timme för samtiga 1,31 doar. Det kan tiäggas, att åtgången av massaved ti en sh. ton av obekt sufatmassa beräknas ti i genomsnitt 1,64 cords av tydtaarna, motsvarande ca 3,5 m 3 fast mått exk. bark pr meterton, såunda ett betydigt högre utbyte än för vår ved. I de sydiga dearna av regionen syntes medepriset för massaved evererad vid järnväg vara 12 a 13 dol/cord år 1950. Samtidigt åg rotpriset för massaved av ta vid i genomsnitt 3,00 do.jcord (6,00 kr pr m 3 fast mått med bark). Rotpriset för ordinär timmerskog var omkring 25 do. pr 000 board feet (ca 20 kr 5