KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader mellan kön? avviker några ämnen? Studieresultat: Årskurs 3, 36 elever avslutade sin utbildning på vård- och omsorgsprogrammet (28 flickor, 8 pojkar) vt 14 lämnade 24 elever skolan med en gymnasieexamen. 12 elever fick studiebevis. Årskurs 2 39 elever (21 flickor och 18 pojkar) avslutade åk 2 vt 14. Matematik 1a 2 F. Matematik 2a 4 F. Vård och omsorg 1 3 F. Historia 1a 2 F. Idrott och hälsa 4 F. Psykologi 2 F. Religion 4 F Anmärkningsvärt många F finns i VOC2b. Årskurs 1 30 elever (26 flickor och 4 pojkar) avslutade åk 1 vt 14. Matematik 1a 9 F. Psykologi 2 F Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser ANALYS Antalet elever som saknar gymnasieexamen är oroande högt. I de fall där de fått studiebevis så har det funnits flera orsaker; ohälsa och hög frånvaro är huvudsakliga orsaker, men också att utlandsfödda elever inte klarar engelska eftersom de inte har samma förkunskaper. De har mindre erfarenhet och förkunskaper och läser därför grundskolans engelska. I vissa falla så har de inte nått upp till den nivå som krävs för att påbörja gymnasiekursen i engelska. På programmet har vi också haft elever med kunskapsluckor i matematik. Detta har identifierats tidigt och stöd har satts in. Trots detta så har eleverna inte uppnått målen i kursen. I åk 2 finns 2 elever som är utlandsfödda och saknar engelska. I åk 2 finns oroväckande många F. 3 elever saknar godkänt betyg i vård och omsorg 1, en viktig kurs för anställningsbarhet. I åk 1 finns 4 elever som är utlandsfödda, en av dessa saknar engelska. I klassen finns 9 elever med F i matematik 1a. Dessa elever ska motiveras till omläsning. Sida 2 (8)

Frånvarostatistiken för vårterminen 2014 visar att det i genomsnitt står 2 tomma bänkar vid varje lektion. Siffrorna är inte helt tillförlitliga då samtliga lektioner inte finns inrapporterade i frånvarosystemet. I åk 3 så har bara 56 lektioner rapporterats in. Orsaken till detta har jag inte uppgifter om, men det är anmärkningsvärt och bör undersökas. I åk 1 och 2 är rapporteringen ca 90 %. 2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Elever i behov av stöd; resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning av elever med särskilt stöd? Har alla åtgärdsprogram? Vilken effekt ger stödet på elevernas resultat? Antal åtgärdsprogram: 3 Antal F-varningar :48 Årskurs 3: Omläsning: 4 elever har läst matematikkursen ytterligare en gång. Eleverna klarade betyget E. Stöd karaktär: 7 st Stöd kärnämne: 5 st Enskild undervisning:1 st Årskurs 2: Omläsning: 0 Stöd karaktär: 5 st Stöd kärnämne: 2 elever har haft stöd i matematik kursen Enskild undervisning:1 st Årskurs 1: Omläsning: 0 Stöd karaktär: 2 st Stöd kärnämne: 2 elever har haft stöd i matematik kursen Enskild undervisning:0 ANALYS Börja skriva här Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Sida 3 (8)

Sammanfattning av arbetslagets/ämneslagens utvärderingar Ämneslagens utvärderingar beskriver hur man arbetar för att individualisera i så hög utsträckning man kan. Man belyser också vikten av att lärare och elever får så mycket undervisningstid som möjligt. Ämneslagen beskriver närvaro som en viktig faktor om eleverna ska klara sina betyg. NP och betyg stämmer väl överens i de kurser där NP genomförs. I ämnet engelska menar man att utlandsfödda elever har större svårigheter att klara kursen än övriga. Ämneslagen nämner också att det är viktigt att det finns många pedagogiska verktyg och metoder och att man inte enbart kan fokusera på IT baserade hjälpmedel. I ämnet matematik förespråkas att man ska hålla ett ganska högt tempo, med tillfälle för repetition om man sk kunna hålla elevernas intresse vid liv. Elevutvärdering: Trivseln i skolan och i klassen är hög. Elever upplever att inte alla lärare använder samarbeta. Elever tycker att tempot är för högt i vissa kurser. Elever förstår inte på vilka grunder de bedöms. Deras upplevelse är att de inte är delaktiga i den utsträckning de önskar. Elevenkäten visar också att eleverna inte lägger ner så många timmar på studier och läxläsning. I enkäten kan man utläsa att elever inte motiveras till fortsatt lärande. Jag bedömer att möjligheterna att nå utbildningens kunskapskrav är stora. Elever erbjuds stöd under såväl pågående kurs som möjlighet till omläsning då kursen avslutats. Resultaten efter omläsning är bra, vilket b la kan tala för ämneslagens önskemål om mer tid i kurserna. Svaga elever behöver mer tid. Elever med godtagbar närvaro klarar oftast sina betyg bättre. Elever som tar emot det stöd som skolan erbjuder ökar också sina möjligheter att få minst betyget E. En utmaning ligger i att öka deras motivation till lärande, samt till att ta ansvar för studierna genom att t ex använda sig av skolans resurser och av den tid som krävs (läxläsning) för lärande. Antalet F-varningar ger en bild av hur många elever som har det svårt i sina kurser. Eleverna erbjuds stöd och några nyttjar också erbjudandet, men i många fall så hanteras elevens svårigheter av undervisande lärare och leder till godkänt betyg. F-varningar nyttjas i många fall, av lärare, som en väckarklocka så eleven ska inse att det behövs en kraftsamling för att nå betyg. 3 NORMER OCH VÄRDEN Präglas skolan av värdegrunden? Förbättringsområden Vår värdegrund diskuteras fortlöpande t ex på arbetslagsträffar och vid medarbetarsamtal. Vi diskuterar vikten av att på ett välkomnande sätt ta emot alla kunder, som kan vara alltifrån elever, föräldrar, grundskolans personal och elever osv. Vid medarbetarsamtal samtalas fortlöpande om vilken bild vi har av vår verksamhet och av vår arbetsplats. Jag jobbar för att alla ska känna engagemang och förstå hur viktiga de är för verksamheten. Ett viktigt mål är att alla känner att de har lika värde och att vi arbetar mot samma mål. Vi arbetar med mångfaldsarbete och jämställdhet i olika former på skolan och för ständigt diskussioner om vikten av att olikheter respekteras och värderas. Eftersom vi har många utlandsfödda elever på vår skola så finns det tillfällen att öva. Olikheter finns bland våra elever och det är viktigt att det inte finns fördomar om olika elevers förutsättningar, på grund av t ex social bakgrund. Genom samtal så försöker jag förhindra att fördomar frodas. Sida 4 (8)

I många av programmets ämnen tas värdegrundsbegrepp upp. karaktärskurser, religion och svenska för att ta exempel. Arbetslagen beskriver att de är medvetna om sitt ansvar att vara goda förebilder och hur det är självklart att alla elever behandlas med respekt. Skolkyrkan och elevhälsa ansvarar för att alla elever ska få tillfällen att diskutera värdegrundsfrågor, relationer mm. Likabehandlingsgruppen har ett övergripande ansvar när det gäller t ex kränkningar. På LBT träffar diskuteras fortlöpande förbättringsområden. Förebyggargruppen träffas ett antal gånger per termin och diskuterar läget på skolan. På vård- och omsorgsprogrammet borde antalet elever som röker vara noll, men så är inte fallet. Frågan diskuteras ständigt med eleverna i ett försök att motivera dem att sluta. Deras framtida arbetsgivare inom vård- och omsorg är tydlig med att man inte ska röka när man arbetar i vårdyrket. Under våren 2014 gjordes en tillsyn på Balderskolan gällande rökning vid skolan. Inga elever påträffades rökande på skolgården vid detta tillfälle. Den enda anmärkningen skolan fick var att det fanns en sandhink som använts som askkopp och som måste plockas bort. ANALYS Det är viktigt att vi alltid för en dialog om vårt uppdrag och att vi alltid vågar bemöta rykten och myter med fakta. Vi måste motivera elever att vilja lära, samt motivera dem att ta ansvar för sina studier. Integration är den ständiga utmaningen. Elever som börjar sin utbildning i ett program integreras snabbare. Förebyggande arbete är otroligt viktigt. Vårt arbete inom ramen för relationer, rökning, nätdroger (droger) måste fortsätta. Utmaningen är att engagera all personal på skolan i detta. 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Har elevernas ansvar och inflytandet förbättrats i förhållande till föregående läsår? På vilket sätt syns det? Vi ger eleverna möjlighet att forma sin utbildning genom ett stort urval av val på Individuella valet, programfördjupningar och inriktningar. Eleverna har t ex klassråd, programråd, elevråd, utvecklingssamtal som arenor för inflytande. Trots detta så är siffrorna i elevenkäten låga på frågan om de varit med i planering och utvecklingsarbete. Formativ bedömning är ett verktyg för eleverna att känna sig delaktiga. I matematik har lärare arbetat med gruppövningar i matte och där eleverna löser uppgifter tillsammans. I utvärderingarna berättar eleverna hur de tvingats förstå matematiken och fått vara med och utforma lektionerna. Eleverna upplever inte att utvecklingssamtalen är viktiga och leder till utveckling. ANALYS Vi måste fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Vi bör också diskutera vilket värde många utbildningsval har; är det positivt eller negativt att ha många val? Sida 5 (8)

Vi har en utmaning i att diskutera utformningen av utvecklingssamtalen. I dag har vi gemensamma underlag för utvecklingssamtalen som lärare och elever använder. Eleverna fyller i sin del inför samtalet och läraren fyller i sin del. Utvecklingssamtalet bygger på att elev och lärare pratar om nuläget, utbildningsmålen och hur man kan nå sina mål. Jag anser att de underlag som finns borde fungera för ett bra och utvecklande samtal, men uppenbarligen så har eleverna inte samma bild. Jag tror att man kan ha olika förväntningar på syftet med ett utvecklingssamtal. Samtalen kanske skulle kallas studiesamtal? 5 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. Diskussionen om hur man arbetar utifrån examensmål och ämnesmål förs på arbetslagsträffar, ämneslagsträffar och i samband med medarbetarsamtal och lönesamtal. I samband med ovanstående försäkrar jag mig om att personalen använder de arbetsmetoder som krävs. Klassrumsbesök bidrar till att jag får en bild av hur det pedagogiska arbetet med eleverna bedrivs. REFLEKTION Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till (max ½ sida text). FÖRSLAG Börja skriva här Fler elever ska ha en yrkesexamen. Öka elevers delaktighet så de ser och förstår kopplingen mellan undervisning/uppgifter och betyg/bedömning. Förbättra utvecklingssamtalen. Närvaro, samt närvarorapportering Alla elever ska ha tillgång till studiematerial/uppgifter mm på plattformen samarbeta. Fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Förebyggande arbete; relationer, rökning, nätdroger (droger). Engagera alla i det förebyggande arbetet. Sida 6 (8)

Ständigt förbättringsarbete: Positiv feedback till lärare så de ser och förstår vilka viktiga resurser de är för de ungdomar som de möter. Integration Genomförande: Samtal, Information, uppföljning av betyg och närvarouppföljning. (Fler elever ska ha en yrkesexamen). Under lå14-15 behöver vi diskutera hur vi ska presentera eleverna för utbildningen, utbildningskraven och värdet av en yrkesexamen. Vårdelever behövs på arbetsmarknaden och vi behöver ge dem verktyg som gör att de får en yrkesidentitet och en stolthet i underskötersketiteln. (Öka elevers delaktighet så de ser och förstår kopplingen mellan undervisning/uppgifter och betyg/bedömning.) Under lå 14-15 följa upp närvaron och närvarorapporteringen månadsvis. (Närvaro, samt närvarorapportering). Under lå 14-15 fortsätta med utbildning och inspirationsföreläsningar och delakultur. I ämneslaget svenska och engelska har detta arbete redan påbörjats. (Alla elever ska ha tillgång till studiematerial/uppgifter mm på plattformen samarbeta). Under lå 14-15 Utveckla klassråd och elevråd. Diskutera utbildningens utbud på arbetslagsträffar. Motivera eleverna att jobba för en examen b la genom att tydliggöra hur viktig examen är för ett jobb inom vård och omsorg, eller för behörighet att läsa vidare på universitet. ( Fortsätta arbetet med att hitta mötesytor där elever diskuterar sin utbildning och är delaktiga i hur utbildning, arbetsmiljö mm ska vara. Vi bör också diskutera vikten av att eleverna har många val; är det positivt eller negativt att ha många val?) Under lå 14-15 utbilda och informera i högre utsträckning än tidigare. Ta hjälp från branschen med information och samtal.(förebyggande arbete; relationer, rökning, nätdroger (droger).) Diskutera med arbetslaget orsaken till att eleven inte upplever utvecklingssamtalen som utvecklande. (förbättra utvecklingssamtalen) Sida 7 (8)

Skellefteå kommun, Gymnasiekontoret Besöksadress: Laboratorgränd 11 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Gymnasiekontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se