Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2017/177

Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Ärende 5 SN 2017/177 Sida 4 av 174

Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-10-27 Dnr: SN 2017/177 Socialnämnden Uppföljning av kvalitetsledningssystemet samt redovisning av kvalitetsrapporter Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner lämnad information. Ärendebeskrivning Socialtjänsten har gjort en systematisk uppföljning av Kvalitetsrapporter/Egenkontroll enligt rutinen för Ledningens genomgång. Anteckningar bifogas. De årliga kvalitetsrapporterna är framtagna för de fyra verksamheterna och bifogas. Två delrapporter av speciellt intresse har valts ut av socialtjänstens ledningsgrupp och redovisas i sin helhet: LoS- nationell brukarenkät funktionshinder Gruppbostad LSS och Servicebostad LSS Måltid Följsamhet till livsmedelsverkets råd i Hemvården. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport HV 2017 Kvalitetsrapport IFO 2017 Kvalitetsrapport LoS 2017 Kvalitetsrapport Måltid 2017 Minnesant till SN ledn genomgång 170928 Socialtjänsten Christin Johanssons socialchef Eva Sjöstedt kvalitetssamordnare Beslutet ska skickas till För kännedom Eva Sjöstedt Socialnämnden Eva Sjöstedt Eva.Sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 5 av 174

Sida 6 av 174 2 (2)

Hemvården 2017 Kvalitetsrapport/egenkontroll 160701-170630 Oktober 2017 Ann-Louise Christensen Marie Wänglund Eva Sjöstedt Sida 7 av 174

2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 3 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Utvärdering av e-signeringen... 4 2.2 Uppföljning av brukare med växelvård... 5 2.3 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten... 5 3. Extern revision... 5 4. Brukarundersökningar, lokala... 6 4.1 Balansträning... 6 4.2 VILA... 6 4.3 Korttidsenheten... 7 4.4 Hemrehab... 7 4.5 Servicetjänster... 7 4.6 Nattpatrullen... 8 4.7 Kyld mat... 8 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare... 9 5.1 Nationell brukarundersökning... 9 5.2 Uppföljning av Kundlöften... 10 5.3Uppföljning ev extern utförare korttidsboende Lund Attendo.... 10 6. Nyckeltal... 10 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 10 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre... 10 6.1.2 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 11 6.1.3 KKiK... 11 6.1.4 White Guide senior... 12 6.2 Lokala nyckeltal... 13 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 13 6.2.2 Anhörigstöd... 13 6.2.3 Förebyggande verksamhet... 13 6.2.4 Fixartjänst... 14 6.2.5 Ej verkställda beslut... 14 7. Ständiga förbättringar... 15 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 15 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 15 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 15 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 15 7.2.2 Lex Sarah... 16 Sida 8 av 174

3 7.3 Patientsäkerhetsberättelse... 17 8. Samverkan... 17 9. Kompetensförsörjning... 18 10. Sammanfattning... 19 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Hemvården har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom hemvården. Årets version omfattar tidsperioden 160701 170630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av hemvårdschef, teamchef och kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskningar av utvärdering av e-signeringen uppföljning av brukare med växelvård, samt utveckling av hittbarhet på intranätet, INKA. Sida 9 av 174

4 Den externa tillsynen har i år inte inneburit någon tillsyn eller revision avseende kvalitetsområdet. För varje lokal brukarundersökning har det gjorts ett noggrant urval av vilka målgrupper man vill nå, som inte redovisas separat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Tanken är att vara restriktiv med egna, lokala brukarundersökningar, för att inte trötta ut vårdtagarna med flera olika enkäter att svara på. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2017. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Utvärdering av e-signeringen Syftet var att granska om antalet läkemedelsavvikelser har minskat sedan digital signering av läkemedel har införts i hela Hemvården sedan slutet av 2016. Metod Antalet läkemedelsavvikelser har mätts under perioden 170101 170630 och jämförts med samma period 2016. En minskning av antal läkemedelsavvikelser har skett, från 225 till 136 under jämförelseperioderna. Det innebär att man 2017 hade 60 % av antalet avvikelser jämfört med 2016. Fortsatt mätning kommer att ske för att följa resultatet. Orsaker till avvikelser är i nuvarande system inte obligatoriskt att ange. En översyn ska ske. Sida 10 av 174

5 2.2 Uppföljning av brukare med växelvård Syftet var att ta reda på vad vårdtagare och anhöriga anser om kommunens växelvård. Metod Intervjuer med vårdtagare och närstående har skett under mars-april 2017 på kommunens växelvårdsavdelningar på Billingshäll och Möllebacken (3 enheter). 15 vårdtagare tillfrågades och 13 deltog själva eller tillsammans med sina närstående. Eftersom antalet respondenter är litet kan man inte dra några signifikanta slutsatser, däremot ger materialet en god fingervisning. Sammantaget visar undersökningen på en nöjdhet gällande personalen, omvårdnadshjälpen och den fysiska miljön. Någon enhet får kritik gällande brist på aktiviteter. Några närstående önskar större kontakt och informationsutbyte med personalen. I den enskildes genomförandeplan även ange vilka aktiviteter som vårdtagaren är intresserad av. Bättre information till nya vårdtagare om vilka aktiviteter som finns, för att skapa en realistisk förväntan. Införa en kontaktbok för information mellan personal och närstående. 2.3 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Syftet var att förbättra möjligheterna att hitta aktuella rutiner på intranätet, INKA för Socialtjänsten. Hittbarhet är verksamhetskritiskt för organisationer där intranätet spelar en viktig roll. Det som inte hittas kan inte användas. Metod Problem kring hittbarhet har identifierats tillsammans med nyckelpersoner i verksamheterna. Tillsammans med centralt webb- och INKA-råd gjordes en handlingsplan där många förbättringar redan har genomförts. Många förbättringar har genomförts medan andra, som är identifierade, kvarstår som förslag till åtgärder. De områden som har identifierats, där behov av förbättringar kvarstår är bland annat: Komplettering av metadata på sidor och filer med så kallade nyckelord. Uppdatering av rutinregister med påminnelsefunktion till utfärdare som ska revidera rutiner. 3. Extern revision Ingen revision gällande kvalitetsledning har genomförts under perioden. Sida 11 av 174

6 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Hemvården har för kvalitetsrapportens period utfört brukarundersökningar inom sex olika insatser, för vilka resultaten inte kan urskiljas ur den nationella brukarundersökningen, kapitel 5. 4.1 Balansträning Metod Enkät till samtliga deltagare som har medverkat i balansträningen 160801-170630. Enkäten innehöll 9 frågor. 25 av 27 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 93% (förra året 92%). Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos deltagarna. På de flesta frågor ligger svaren på medelvärden mellan 8,0 och 9,8 på en skala 1-10. Nöjdheten är ungefär den samma som för föregående år.100 % svarade att man skulle vilja fortsätta balansträna om möjligheten fanns, vilket tyder på att verksamheten är meningsfull. Sedan hösten 2016 har verksamheten även funnits i Löddeköpinge och grupperna har varit fulla både i Kävlinge och i Lödde. Väntelistan är lång och nya anmälningar kommer in varje månad. Ett projekt med träning i utegym har genomförts. Punkterna från förra året är omhändertagna och genomförda. Träningen kommer att kompletteras med teoripass. En förändring av utegyms-träningen kommer att ske. Den är svår att anpassa individuellt samt är väderberoende. 4.2 VILA Metod Enkät till anhöriga/närstående till samtliga personer som fått insats från VILA-gruppen (palliativ vård) och avlidit under perioden 160701 170630. Enkäten innehöll 11 frågor. 17 av 17 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 100%. Svarsfrekvensen har ökat sedan förra mätningen (då var svarsfrekvensen 52%). Det är glädjande med den stora ökningen av svarsfrekvensen. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,59 och 9,30, på en skala 1-10. Dock finns en liten minskning av nöjdhet på samtliga frågor. Fortsätta utveckla den palliativa vårdfilosofin utifrån nationella vårdprogrammet för all verksam personal. Fortsätta förbättra insatserna runt smärtproblematiken för vårdtagarna, både den existentiella och fysiska smärtan. Sida 12 av 174

7 4.3 Korttidsenheten Metod Enkät till personer som avslutat sin vistelse på korttidsenheten under perioden 160701-170630. Enkäten innehöll 9 frågor. 108 unika personer har haft vistelse på korttidsenheten under perioden och 57 personer hade bortfallit av befogade anledningar. Återstår 51 personer, men endast 43 enkäter delades ut. 25 av 51 respondenter svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 58%, vilket är en sänkning (2016-60%, 2015-71%). Svarsfrekvensen har sjunkit ytterligare något. Sammantagen visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,16 och 9,05 på en skala 1-10. En marginell minskning av nöjdhet finns dock på de flesta frågor. Vid utlämnande av enkäter har man förbisett att lämna till 8 personer (det vill säga egentligen 51 möjliga respondenter), och har identifierat ett behov av förbättrad rutin för detta. Fortsatt arbete med bemötande och värdegrund. Översyn av rutiner gällande information till vårdtagarna. Översyn av rutiner kring utlämnande av enkäter för att säkerställa att alla som vistats på Korttidsenheten erbjuds en enkät. 4.4 Hemrehab Metod Enkät till samtliga personer som avslutat sin rehabilitering under perioden 160701 170630. Enkäten innehöll 10 frågor. 139 unika personer har medverkat i hemrehabiliteringen och 39 personer hade bortfallit av befogade anledningar. 99 av 100 möjliga respondenter har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 99%. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos respondenterna. Svaren ligger på medelvärden mellan 8,6 och 9,5, på en skala 1-10. På de flesta frågor finns en liten ökning av nöjdhetsgraden. Självständighetsgraden har ökat hos vårdtagarna. Arbeta för fördjupad kompetens hos arbetsterapeuter och sjukgymnaster i motiverande samtal. Kompetensutveckling för arbetsterapeuter i kognitiv rehabilitering av strokepatienter. Utöka samarbetet med biståndshandläggarna för att fånga upp vårdtagare i ett tidigare skede. Fortsätta implementera specialistundersköterskornas förbättringsarbete i verksamheten. 4.5 Servicetjänster Metod Kävlinge kommun, Socialtjänsten, har i januari 2017 genomfört en brukarundersökning till kunder hos samtliga utförare av Servicetjänster. Alla utförare har fått resultaten för att senast 170630 kommentera eventuella sämre värden. Dessa kommentarer kommer att vara en punkt vid en senare avtalsuppföljning. Enkäten innehöll 15 frågor. Sida 13 av 174

8 Samtliga utförares resultat i sin helhet finns presenterade på Kävlinge kommuns hemsida i Verktyget Jämföraren. För samtliga utförare var antalet utsända enkäter 402, och inkomna svar 293, vilket ger en svarsfrekvens på 70%, vilket är en sänkning. I förra undersökningen var svarsfrekvensen 78%. Tidigare år har Kävlinge hemservice (KHS) resultat redovisats i detalj här. I år har inte krävts och gjorts någon separat rapport med handlingsplaner från enhetschefen för KHS, eftersom verksamheten organiseras om, så att bara externa utförare ska finnas. Alla utförare ska lämna sin analys med handlingsplan för de områden där resultaten är sämre, med undantag för KHS som avslutar sin verksamhet. I avtalsuppföljning kommer detta att behandlas. Dessutom gäller för externa utförare: Ge förbättrad information om vem som är brukarens kontaktman hos de utförare som hade sämre resultat i denna fråga. Se över att all personal bär synlig tjänstelegitimation. Förbättra rutinerna vad gäller tillgänglighet hos de utförare som fått sämre resultat på frågan om det är lätt eller svårt att få kontakt med servicetjänstpersonalen vid behov. Analysera sina eventuella fritextsvar och föra in behövliga åtgärder i handlingsplanen. 4.6 Nattpatrullen Metod Enkät till samtliga personer med natthjälp under perioden 161020 161231. Enkäten innehöll 8 frågor. 68 av 77 enkäter har besvarats, vilket ger en svarsfrekvens på 88%. Svarsfrekvensen har höjts sedan förra mätningen 2014 då den var 70%. Sammantaget visar undersökningen en mycket stor nöjdhet hos vårdtagarna. Ingen klar jämförelse kan göras på grund av ändring i skala från 1-10 till 1-5. Ändringen gjordes för att kunna jämföra med Socialstyrelsens brukarenkäter. Alla frågor utom en har höga medelvärden mellan 4 och 5. En fråga har medelvärdet 3,94. Fortsatt arbete med bemötande och värdegrund. Ett pågående projekt med e-tillsyn kommer att ha inverkan på Nattpatrullens arbete. 4.7 Kyld mat Rapport väntas in från leverantör. Sida 14 av 174

9 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning Socialstyrelsen (SoS) genomför en årlig nationell brukarundersökning till vårdtagare/brukare inom äldreboende och hemtjänst. Undersökningen genomfördes under mars-maj 2016 med enkätutskick till brukare inom hemvården i Kävlinge och resultaten publicerades i oktober 2016. Svarsfrekvensen för hemtjänst var 69% (67%) och 176 personer svarade, och för äldreboende 57% (52%) där 64 personer svarade. 2015 års siffror inom parentes, det vill säga något ökad svarsfrekvens jämfört med året innan. Särskilt boende - sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge 2016 83% 86% 2015 82% 96% 2014 83% 85% 2013 80% 88% Hemtjänst sammantagen nöjdhet Riket Kävlinge 2016 89% 90% 2015 89% 87% 2014 89% 92% 2013 88% 92% Särskilt boende Kävlinge får högre betyg än andra kommuner i Skåne och riket som helhet i samtliga 27 frågor inom områdena boende-och måltidsmiljö, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Den sammantagna nöjdheten har dock sjunkit jämfört med förra årets undersökning. I år är den sammantagna nöjdheten 86% (föregående år 96%). En av förklaringarna är att nöjdheten med aktiviteter som erbjuds och trivseln med den egna lägenheten hr sjunkit. Hemtjänst En förklaring till det sämre resultatet för hemtjänsten 2016 skulle kunna vara att i Socialtjänsten i den insända populationen till Socialstyrelsen valde att ta bort de brukare som enbart hade Servicetjänster. Anledningen är att Hemvården i Kävlinge gör en egen brukarundersökning avseende Servicetjänster, eftersom dessa inte går att urskilja i den nationella enkäten och man ville undvika att trötta ut Servicetjänst-brukarna med dubbla enkäter. En annan anledning till den kommunegna enkäten avseende Servicetjänster är att man vill kunna jämföra alla olika Servicetjänst-utförare, det vill säga 5-6 LOV-utförare och den egna utföraren. Parallellt med denna eventuella förklaring har en analys av de försämrade resultaten gjorts inom alla hemtjänstenheter. Samtliga hemtjänstenheters resultat i sin helhet finns presenterade på Kävlinge kommuns hemsida i Verktyget Jämföraren. Sida 15 av 174

10 En ny nationell brukarundersökning har genomförts av Socialstyrelsen under mars-maj 2017 som kommer att publiceras i oktober 2017. Från och med undersökningen 2017 har kommunen åter inlämnat den totala hemtjänstpopulationen till Socialstyrelsen. Denna undersökning publicerades för ca ett år sedan och inom kort kommer 2017 års undersökning att publiceras. Under det gångna året har Hemvården arbetat med resultaten som en återkommande punkt på enheternas APT och i Hemvårdens ledningsgrupp. Syftet är ett kontinuerligt arbete med identifierade förbättringsområden. Vid varje ny enkätundersökning arbetar Hemvården för att maximera svarsfrekvensen. 5.2 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning 2017. 5.3Uppföljning ev extern utförare korttidsboende Lund Attendo. Uppföljning av avtalet gällande kvalitet i verksamheten har genomförts under våren 2017 genom granskning av dokument samt samtal med Attendos verksamhetschef och sjuksköterska. Dessutom har oanmälda besök genomförts vid två tillfällen av verksamhetschef och MAS från Kävlinge kommuns hemvård. Man har sett att Attendo följer avtalet. Vi de oanmälda besöken har inget anmärkningsvärt framkommit. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre I mars 2017 publicerades rapporten Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016. Rapporten gällde både hemtjänst och särskilda boenden och resultaten för Kävlinge är mycket goda. En del indikatorer är så kallade tematiserade indikatorer där man t ex har slagit samman resultat från flera frågor i den nationella brukarundersökningen. De områden där Kävlinge ligger högt vid rankingen av landets 290 kommuner är: Särskilt boende mat och måltidsmiljö (plats 9) kontakt med personal (plats 12) bemötande, förtroende och trygghet (plats 42) Hemtjänst hemtjänsttagarens självskattade hälsa (plats 29) inflytande och tillräckligt med tid (plats 54) Sammanhållen vård och omsorg Här ger både Kävlinge kommun och Region Skåne insatser. väl tillgodosedda behov av rehab efter stroke (plats 17) Sida 16 av 174

11 positiva resultat när det gäller minskat antal läkemedel till den äldre, i samverkan mellan kommun och region (flera placeringar). De områden som fått sämre resultat har analyserats och man har även omvärldsbevakat vad kommuner med bästa resultat har använt för strategier. Om rapporten Rapporten Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre, bygger på flera olika datakällor. Indikatorerna hämtas framför allt ur Socialstyrelsens nationella brukarenkät. Uppgifter hämtas också ur nationella kvalitetsregister, läkemedelsregistret samt olika enkäter till kommunerna. I rapporten presenterades resultaten för 30 indikatorer som belyser kvalitet, hälsa och effektivitet utifrån olika perspektiv och områden. I årets rapport redovisas även 15 bakgrundsmått. De handlar bland annat om kommunens kostnader, omfattningen av kommunens insatser och de äldres allmänna hälsotillstånd och psykiska välbefinnande. I publikationen finns tabeller för samtliga indikatorer, som går att jämföra med riket och länet. Man kan även se de 290 kommunernas ranking för de olika indikatorerna. Läs mera om Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, på Socialstyrelsens webbplats. Eftersom rapporten publicerades i mars 2017 har Hemvården redan gjort analyser och startat sitt förbättringsarbete. Framförallt har man analyserat de områden inom hemtjänsten som har ett något sämre resultat. Arbetet inom utvecklingsstrategin Morgondagens hemvård innehåller flera olika handlingsplaner och strategier. De områden som kräver utveckling är framför allt frågor som berör samverkan mellan kommun, primärvård och slutenvård kring de mest sjuka äldre. 6.1.2 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2017 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För Hemvården gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät Äldre. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.3 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2016 arbetade 240 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Sida 17 av 174

12 Den senaste undersökningen publicerades i januari 2017. Hemvården redovisas i fyra olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Väntetid för plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 2. Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod 121 dgr Medel 58 Trend 14 personer Medel 15 Trend 3. Kvalitetsaspekter inom särskilt boende 95% uppfylls Medel 67% Trend 4. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst 91% uppfylls. Medel 65%. Trend Mått 1. Väntetid äldreboende. Utifrån den ansträngda kösituationen till särskilt boende har förvaltningen handlat upp 8 externa korttidsplatser med start 160901. Upphandlingen kommer att följas upp kopplat till behovet av externa platser. Behovet av särskilt boende-platser följs upp i Socialnämnden. Kommunfullmäktige har fattat beslut om LOV (Lagen om valfrihetssystem) inom särskilt boende. På SN i oktober 2017 fattas beslut om förfrågningsunderlag. Mått 2. Avseende måttet för antal olika vårdare har det under årets gjort förbättringar i form av t ex schemaändringar och minskat antal timanställda- vilket bör leda till större personkontinuitet. 6.1.4 White Guide senior White Guide uppmärksammar varje år restauranger och aktörer inom offentlig gastronomi som håller hög kvalitet. Inom varje kategori nomineras de bästa för att sedan kunna vara med och tävla om ett äreofyllt förstapris på White Guide Junior- och White Guide Seniorgalan. Alla nominerade presenteras sedan i boken White Guide Junior Sveriges Bästa Skolmåltider och White Guide Senior Sveriges Bästa Seniormåltider. 2017 fanns det tretton olika bedömningskategorier; Årets Skolrestaurang, Årets Skolkock, Årets Måltidschef, Årets Gastronomiska Rektor, Årets Förskolekök, Årets Hållbara Offentliga Restaurang, Årets Förskolekock, Årets Seniorkock, Årets Stjärna, Årets Boendechef, Årets Hållbara Skolmatskommun, Årets Klimatkök och Årets Seniormåltid. Sida 18 av 174

13 Kävlinge Kommun fick 2017 nomineringar i två kategorier på äldre-sidan. Slutliga placeringar inom parentes. Årets Boendechef (8) Årets Stjärna (5) Konkurrensen att komma med i White Guide Junior och White Guide Senior är hårdare än någonsin och nomineringarna visar därför på att Måltidsservice håller en god kvalitet och att den offentliga gastronomin är något som Kävlinge kommun satsar på. 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Anhörigstöd Anhörigstödet i Kävlinge kommun är ett samarbete mellan Kävlinge kommun, Svenska Kyrkan och Röda korset. Samarbetet mellan dessa parter har pågått sedan 1999, då anhörigstödet i kommunen påbörjade sitt arbete. Målet för anhörigstödet inom Hemvårdens verksamhetsområde är att samtliga personer som är anhörig till en person som har en åldersrelaterad sjukdom, ska ha kännedom om anhörigverksamheten och dessutom erbjudas möjlighet att ta del av anhörigstödets utbud. Sedan hösten 2016 är åldersgränsen på 65 år borttagen. Anhörigstödet ges i många olika former som t ex anhörigcirklar, anhöriggrupper, avlastning, demensutbildning, föreläsningar, anhörigcafé och flera andra må-bra -aktiviteter. Under mätperioden 160701 170630 har 162 (föra årets mätning 152) anhöriga tagit del av de erbjudanden som går ut i Nyhetsbrevet till anhörigstödjare, vilket är ett mått på hur många anhöriga som får ett icke biståndsbedömt stöd. Detta är en stark ökning sedan starten 2010 då det fanns 60 anhöriga. Fortsatt verksamhet, inga specifika åtgärder planeras. 6.2.3 Förebyggande verksamhet Målet och syftet med förebyggande information är att minska ohälsa hos kommunens äldre invånare och informera om faktorer som kan påverka livssituationen både positivt och negativt Vid informationen får målgruppen ta del av hälso- och skadeförebyggande informationsmaterial. Detta material tar bland annat upp riskfaktorer för fallolyckor, felmedicinering, nutritionsproblematik, brand och brottslighet. Samtal/diskussion förs kring hur dessa riskfaktorer kan förebyggas. Sida 19 av 174

14 De är främst de personer som inte har någon kontinuerlig insats enligt SoL eller HSL som erbjuds förebyggande information, undantaget är de som har trygghetstelefon eller fysiska hjälpmedel. Självfallet kan personer som inte tillhör målgruppen, men som själva tar kontakt och vill ha information få detta. Sedan 2012, då Socialnämnden beslutade att sänka åldern från 80 år till 75 år, är målgruppen de personer som har fyllt eller under året kommer att fylla 75 år. Under verksamhetsåret 160701-170630 har 223 erbjudandebrev skickats ut. För att möta kommande ökning av antalet personer i målgruppen samt forskning som visar att gruppträffar ger bättre hälsoeffekt än individuella hembesök, har man styrt om verksamheten. Istället för individuella hembesök kan den enskilde välja gruppträffar. Fem gruppträffar, Seniorträffar, har arrangerats, och 44 personer har deltagit. Detta innebär att 18,5 % av de tillfrågade varit intresserade av att delta vilket är en liten ökning från året innan då det enbart var 16 % som visade intresse för att delta. Man har samverkat med äldrevårdsmottagningen på vårdcentralen i Löddeköpinge och kommer att ta upp samma samarbete i Kävlinge så fort mottagningen är bemannad. Man samverkar även med Räddningstjänsten, som erbjuder hembesök utifrån brandsäkerhet. Det finns en strävan att öka deltagarantalet. Fortsatt verksamhet, inga specifika åtgärder planeras. 6.2.4 Fixartjänst Fixartjänst vänder sig till den som är pensionär eller har sjukersättning och är folkbokförd i Kävlinge kommun. Man kan få hjälp med enklare uppgifter i hemmet, som byte av proppar och batteri, hänga upp tavlor och gardiner eller göra hemmet säkrare. Tjänsten är kostnadsfri, men man tillhandahåller själv material som måste finnas hemma vid besöket. Med stigande ålder ökar risken för att drabbas av fallolyckor. Genom att anlita fixartjänsten minskar risken för att drabbas av en olycka i bostaden. Under år 2016 gjordes 205 beställningar av arbeten hos Fixartjänst. 77% kvinnor och 23% män har använt tjänsten. Det har skett en ganska stor ökning från 2014 då beställningarna var 162 stycken. Fortsatt verksamhet, inga specifika åtgärder planeras. 6.2.5 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). Sida 20 av 174

15 För Hemvården rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal 3 2016 7 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 4 2016 4 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 1 2017 5 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Kvartal 2 2017 5 beslut Särskilt boende SoL, samtliga Totalt 21 beslut avseende Hemvården har rapporterats. Motsvarande period i fjor rapporterades 9 beslut. Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Se Kapitel 6.1.3 KKiK - Mått 1. Väntetid äldreboende. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet. 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Sida 21 av 174

16 Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren 2016. Det nya arbetssättet innebär att omvårdnadspersonalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser160701-10630 Föregående års siffra inom parentes. Hemvården har under mätperioden registrerat 603 (530) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden I slutet av 2016 infördes digital signering av läkemedel i hela hemvården. Ett av syftena med att signera läkemedel mobilt via mobiltelefonen var att få ner antalet läkemedelsavvikelser. Hela hemvården har alltså varit igång med det nya sättet att signera ett drygt halvår och det kan därför vara intressant att jämföra antalet läkemedelsavvikelser första halvåret 2017 med första halvåret 2016, då man signerade på papper. Under perioden 160101 160630 var antalet läkemedelsavvikelser 225 till antalet och under motsvarande period 2017, 136 till antalet. Detta betyder att det har skett en minskning av antalet läkemedelsavvikelser med 40% om man jämför dessa två perioder. Man kan inte med säkerhet säga att minskningen enbart beror på att det i år finns digital signering men man kan åtminstone anta att det till stor del har bidragit till förbättringen. Andra förbättrande åtgärder: revidering av rutiner/riktlinjer gällande de områden där man identifierat behov av förtydliganden, som till exempel checklista för att säkerställa att sänglarm och dörrlarm är aktiverade förtydliganden kring ordination av hjälpmedel stående punkt på APT kring avvikelser. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus på att informera medarbetare om vikten av att rapportera in avvikelser i verksamheten. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT-dagordningen välkomnar verksamheten en öppen diskussion om att avvikelser är en del i kvalitetsarbetet. 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska Sida 22 av 174

17 verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 160701 170630 Under perioden har fem Lex Sarah-rapporter inkommit. Två händelser bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i omsorg och i bemötande. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till socialnämnden. De tre händelserna som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2017 och avser 2016. Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan Hemvården samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Nya Hälso- och sjukvårdsavtalet Utifrån det nya hälso- och sjukvårdsavtalet har en lokal samverkansgrupp bildats under 2017. Gruppen representeras av personer från primärvården Löddeköpinge och Kävlinge samt från socialtjänsten i kommunen. De lokala samarbetsgrupperna har som huvuduppgift att diskutera och hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågor för målgruppen E-hälsa och IT-samverkan i Skåne Ett av de viktigaste fokusområdena de närmaste åren är strategiska frågor gällande utvecklingen av E-hälsa. Detta arbete sker idag genom samverkan mellan Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och kommunerna. Det finns flera avgörande områden som behöver utvecklas för att möta det framtida behovet av digital utveckling och kommunikation mellan olika vårdgivare för att kunna Sida 23 av 174

18 kommunicera digitalt med brukaren i centrum. I mars 2016 tog regeringen och SKL:s styrelse beslut om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Visionen utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I hemvårdens utvecklingsstrategi kommer området välfärdsteknologi att finnas med som en väsentlig del. Intresseorganisationer Kommunala pensionärsrådet (KPR) sammanträder 4 ggr/år och kommunalrådet är ordförande för mötena. Därutöver används KPR som referensgrupp för olika utvecklingsarbeten. En gång per år arrangerar Hemvården tillsammans med KPR en utbildningsdag KPR ställer frågor Hemvården svarar. Medborgardialoger Hemvården hade sin första medborgardialog i oktober 2016, utifrån arbetet med utvecklingsstrategin Morgondagens hemvård Teman för dialogen var måltiden, teknik och boende. Utvärderingen från deltagarna sammanfattades: Formerna för dialogen var bra. Positivt att bli lyssnade på. Teman, ämnesval och diskussioner var bra. Lagom antal deltagare för att alla skulle kunna framföra sina synpunkter. Bra förslag och diskussionerna kändes öppna. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2016-2017 avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter/kandidater. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för Hemvården gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med Hemvårdens kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer samt vecka 44 inom hemvården. Sedan 2014 har Hemvården haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. Hemvården har genomfört kompletterande utbildningar, munvård, handledarutbildning och spetsutbildningar på YH till specialistundersköterska (YH= Yrkeshögskola). 2 undersköterskor blev klara specialistundersköterskor. Karriärssatsningen är en del i handlingsplanen för att säkra personal- och kompetensförsörjningen inom Hemvården. 22 personer har deltagit i validering och studier till formell undersköterske-kompetens. Teamets personal har genomgått olika utbildningar utifrån sin yrkesroll och verksamhetens behov, bland annat en veckas demensutbildning. När det gäller kravet på formell utbildning för omvårdnadspersonal inom Hemvården gjordes en mätning i juni 20167som visade att av Hemvårdens omvårdnadspersonal hade 97,3% adekvat utbildning, vilket är en mycket hög siffra. Sida 24 av 174

19 Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom Hemvården är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 90 nya vikarier. Feriearbete erbjuds enligt kommungemensamma riktlinjer under sommaren. Dessutom erbjuds vecka 44 10 platser inom Hemvård och LoS till årskurs 9-elever. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Hemvården presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till vårdtagare och närstående samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. Hemvården står sig väl i nationella mätningar och jämförelser. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 25 av 174

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se Sida 26 av 174

LSS och socialpsykiatri 2017 Kvalitetsrapport/egenkontroll 160701-170630 Oktober 2017 Christina Forsberg Susanna Ahlin Helén Mårtensson Pernilla Lindeberg Sara Torres Eva Sjöstedt Sida 27 av 174

Sida 28 av 174

3 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 4 2. Intern kvalitetsrevision... 5 2.1 Intern kontroll Hantering av privata medel... 5 2.2 Granskning av Brukarrevisionens handlingsplaner, är de genomförda?... 5 2.3 PRIO, granskning av genomförande av handlingsplanen... 5 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten... 6 2.5 Utveckling av Procapita för att förbättra redovisning av nyckeltal... 6 3. Extern revision... 7 4. Brukarundersökningar, lokala... 7 4.1 Eyragården... 7 4.2 Korttidstillsyn... 7 4.3 Socialpsykiatri boendestöd och team... 8 4.4 Enkät om fritid... 8 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare... 9 5.1 Nationell brukarundersökning Funktionshinder... 9 5.2 Uppföljning av Kundlöften... 10 5.3 Extern utförare - Attendo gruppboende... 10 6. Nyckeltal... 10 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 10 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 10 6.1.2 KKiK... 10 6.2 Lokala nyckeltal... 11 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 11 6.2.2 Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL... 11 6.2.3 Rapport anhörigstöd... 12 6.2.4 Ej verkställda beslut... 12 6.2.5 Nyckeltal Samordnad individuell Plan (SIP)... 13 7. Ständiga förbättringar... 13 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 13 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 13 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 13 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 14 7.3 Patientsäkerhetsberättelse... 15 8. Samverkan... 15 9. Kompetensförsörjning... 17 10. Sammanfattning... 18 Sida 29 av 174

4 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte LSS och Socialpsykiatri (LoS) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom LSS och Socialpsykiatri. Årets version omfattar tidsperioden 160701 170630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av verksamhetschef för LoS, psykiatrihandläggare, LSS-handläggare, två enhetschefer samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för rapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskning av brukarrevisionens handlingsplaner granskning av handlingsplanen för PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa), samt utveckling av hittbarhet på intranätet, INKA. Den externa tillsynen har i år inte inneburit någon tillsyn eller revision avseende kvalitetsområdet. De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom LoS s verksamhetsområde enligt beslutad frekvens. Dessutom har LoS för första gången deltagit i den av SKL anordnande nationella brukarundersökningen Funktionshinder. I år undersöktes grupp-och servicebostäder LSS. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Sida 30 av 174

5 Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2017. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Hantering av privata medel Granskningen överförs till 2018, och påbörjas höst/vinter 2017/2018. Anledningen är att införandet av den framtagna rutinen tagit längre tid än beräknat. För att kunna kontrollera om den nya rutinen efterföljs behöver den vara implementerad och använd under en period först. 2.2 Granskning av Brukarrevisionens handlingsplaner, är de genomförda? Syftet var att granska vad LSS och Socialpsykiatri (LoS) har uppnått i den handlingsplan som upprättades efter den brukarrevision som genomfördes under förra verksamhetsåret. Metod En genomgång av de 10 punkter som togs fram till handlingsplan efter brukarrevision, har gjorts. Alla 10 punkter i handlingsplanen är genomförda. Vissa punkter i handlingsplanen från brukarrevisionen var inte av engångskaraktär, utan kommer fortsatt att genomsyra arbetet i verksamheten. Dock bedöms för närvarande inte några nya åtgärder behöva sättas in. 2.3 PRIO, granskning av genomförande av handlingsplanen Syftet var att granska vad LSS och Socialpsykiatri (LoS) har uppnått i den handlingsplan som upprättats för PRIO (Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa) för åren 2013-2016. PRIO är ett nationellt projekt. Metod En genomgång av de 25 punkter som togs fram i handlingsplanen för PRIO, har gjorts. Sida 31 av 174

6 Den uppföljda handlingsplanen har upprättat konkreta långsiktiga mål på 5 år och kortsiktiga mål mellan perioden 2016-2017. Majoriteten av de uppsatta målen anses vara uppfyllda. Det kvarstår vissa punkter som ska åtgärdas under resterande av år 2017 men det finns även punkter som är ständigt pågående ex utbildning och samverkan. Upprätta en kommunövergripande policy för målgruppen som ska vara klar senast 2020. Medarbetarnas egen hälsa enligt kommunens mål, planeras pågå 2016-2020. Arbetet ska utvärderas och noteras i Hypergene. Utbildning i kognitiva hjälpmedel samt öka kunskapsnivån kring utsatta grupper. Införa kognitiva hjälpmedel som en fast punkt på alla APT. Inventera målgruppen år 2019 med SKL:s verktyg (som föregående inventeringar). Utöka anhörigstödet i samverkan med IFO. Utöka med representanter från HV och IFO på samverkansmöten med 4-YES-kommunerna och brukarorganisationerna i syfte att hitta gemensamma utvecklingsområden. Medverka i Skåneveckan för psykisk hälsa, som är en vecka för ökad kunskap, hopp och samtal kring psykisk hälsa. I hela Skåne arrangeras seminarier, kulturarrangemang och mötesplatser. Infaller alltid samma vecka som världsdagen för psykisk hälsa infaller. Kontinuerlig utbildning internt, externt och med brukarorganisationerna. 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Syftet var att förbättra möjligheterna att hitta aktuella rutiner på intranätet, INKA för Socialtjänsten. Hittbarhet är verksamhetskritiskt för organisationer där intranätet spelar en viktig roll. Det som inte hittas kan inte användas. Metod Problem kring hittbarhet har identifierats tillsammans med nyckelpersoner i verksamheterna. Tillsammans med centralt webb- och INKA-råd gjordes en handlingsplan där många förbättringar redan har genomförts. Många förbättringar har genomförts medan andra, som är identifierade, kvarstår som förslag till åtgärder. De områden som har identifierats, där behov av förbättringar kvarstår är bland annat: Komplettering av metadata på sidor och filer med så kallade nyckelord. Uppdatering av rutinregister med påminnelsefunktion till utfärdare som ska revidera rutiner. 2.5 Utveckling av Procapita för att förbättra redovisning av nyckeltal Under 2017 har en översyn och genomgång av insatsregistreringen kring LSS i Procapita gjorts. Från och med 170401 används en högre detaljeringsgrad på LSS-insatser för att bidra till en bättre verksamhetsuppföljning samt redovisning av nyckeltal. Sida 32 av 174

7 3. Extern revision Ingen revision gällande kvalitetsledning har genomförts under perioden. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. LoS har hittills gjort brukarundersökningar inom nio olika insatser med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare och anhöriga/närstående. I årets rapport presenteras 4 brukarundersökningar. Dessutom har LoS under hösten 2016 deltagit i den nationella brukarundersökningen genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), för områdena Gruppbostad LSS och Servicebostad LSS, som presenteras i kapitel 5. 4.1 Eyragården Metod Enkät till samtliga brukare som deltog i verksamheten under maj månad 2017. 20 av 30 möjliga brukare besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 67%. Svarsfrekvensen har sjunkit från 100% i fjor. En fråga ställdes Anser du att du kan vara med och påverka utbudet av aktiviteter på Eyragården?. Jämfört med förra årets undersökning har svarsfrekvensen sjunkit från 100% till 67%. Orsaker till det kan vara att verksamheten under maj haft nya besökare som inte lärt känna verksamheten och därav inte heller velat delta. Några besökare har bara besökt verksamheten under ett tillfälle i maj och personalen har då inte fått tillfälle att presentera undersökningen. Av de 20 som har svarat har samtliga 20, 100%, ansett att man kan vara med och påverka utbudet av aktiviteter. Förgående år ansåg 92% att man kunde vara med och påverka utbudet på Eyragården. Sedan dess har man utöver befintliga brukarråd även infört ett månadsmöte en fredag i månaden, där besökarna har möjlighet att tycka till. Fortsatta regelbundna brukarråd, där personalen är tydlig med att verksamheten är till för besökarna och att deras önskemål om innehåll är det som formar verksamheten. Att under 2018 motivera fler besökare att dela i undersökningen. 4.2 Korttidstillsyn Metod Enkät till föräldrar/myndiga brukare, som nyttjade korttidstillsynen vid mättillfället i juni 2017. Enkäten innehöll 10 frågor som var utformade enligt modell för svarsalternativ framtagen i samråd med LoS brukarråd. Förenklad och lättläst för att passa målgruppen. Endast 3 av 9 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket gör det svårt att generalisera resultatet. Nöjdheten från dem som svarat är god. Man kan urskilja några utvecklingsområden, vilka återfinns i handlingsplanen nedan. Sida 33 av 174

8 Öka kommunikationen med anhöriga i syfte att öka förtroende och trygghet. Arbeta för stabilitet i personalgruppen och i möjligaste mån anlita samma återkommande vikarier. Förbättrad information om vem som är kontaktpersonal samt vid tjänstledigheter och nyanställningar. Överväga att digitalisera enkäterna. 4.3 Socialpsykiatri boendestöd och team Metod Enkät våren 2017 till alla brukare med insatsen boendestöd. Enkäten innehöll 6 frågor. Alla brukare har erbjudits ett hembesök av boendestödjare med hjälp att svara på enkäten. De flesta brukare har valt att besvara enkäten självständigt. 13 av 26 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 50%. Svarsfrekvensen är något högre än vid förra undersökningen våren 2015, då den var 46%. En hög brukarnöjdhet kan utläsas gällande delaktighet och inflytande, på 85 respektive 92%. En ny fråga gällande om brukaren har en upprättad Samordnad Individuell Plan (SIP) fick ett sämre resultat, bara 38% vet att de har en upprättad SIP. På frågorna om bemötande ligger nöjdhetsgraden högt, mellan 77 och 100%. Frågorna om tillgänglighet avseende olika personalkategorier har störst variation, och återfinns mellan 38 och 92%. Arbetet kring öka kunskapen om SIP kommer fortgå. Kontinuerliga utbildningar i bemötandefrågor är kvarstående. Påbörja ett utvecklingsarbete i syfte att öka tillgängligheten för brukarna till socialpsykiatriteamet. 4.4 Enkät om fritid Metod Enkät våren 2017 till 7 deltagare inom Daglig verksamhet med individuellt utflyttad verksamhet. Brukarna bor i ordinärt boende med och utan boendestöd och har diagnos inom autismspektrumstörning. 2 av 7 respondenter besvarade enkäten, vilket gör det svårt att generalisera resultaten. En fråga ställdes: Tar du del av fritidsutbudet som presenteras i fritidsprogrammet från Kävlinge kommun? Två följdfrågor med fritextsvar ställdes angående vilka aktiviteter man deltar i och vilka önskemål man har. Eftersom materialet är så litet, görs här ingen redovisning av svaren, med tanke på anonymiteten. För att få högre svarsfrekvens kan det vara bättre att göra intervjuer med brukarna. Frågan som gäller fritid kan tas med av biståndshandläggarna vid individuella möten som till exempel när uppföljningar sker. Sida 34 av 174

9 5. Nationell brukarundersökning, kundlöften och uppföljning av extern utförare 5.1 Nationell brukarundersökning Funktionshinder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har erbjudit de svenska kommunerna att delta i en återkommande enkätundersökning inom Funktionshinderområdet. Hösten 2016 deltog LoS för insatserna Gruppbostad LSS och Servicebostad LSS, som en av 76 kommuner. SKL står för enkätmaterialet och kommunen genomför själva undersökningen. Frågorna mäter fyra kvalitetsområden; självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel. Under hösten 20176 kommer LoS att genomföra denna undersökning till brukare inom daglig verksamhet. Man kommer därefter att genomföra undersökningarna vartannat år, bedömningen är att det kan trötta ut brukarna om man kör varje år. Läs mera om Brukarundersökning funktionshinder på SKL s webbplats. Metod Enkäten har kunnat besvaras i pappersform eller digitalt genom Pict-o-stat light, ett ljud- och bildbaserat webbenkätverktyg som presenterar och förtydligar frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning. Både pappersenkäten och webbenkäten har kunnat besvaras med eller utan bildstöd (pictogram). Webbenkäten har också funnits med eller utan ljud, det vill säga uppläsning av frågor. Det har funnits möjlighet att få hjälp av en stödperson vilka har bestått av LSS-handläggare och stödpedagoger som varit ansvariga för genomförandet av undersökningen. Brukare och personal har i god tid fått information om undersökningen och det har även funnits möjlighet för brukarna att prova på en demoversion i läsplattan. Resultat Gruppbostad LSS Här har 34 av 34 brukare svarat, vilket ger 100% svarsfrekvens På några frågor ligger Kävlinges resultat högre än för riksgenomsnittet. Det är frågor som rör trygghet, stöd i rätt form samt att personalen pratar så att brukaren förstår. På några frågor ligger Kävlinges resultat lägre än för riksgenomsnittet. Det är frågor som rör inflytande, trivsel och personalens omtanke. Resultat Servicebostad LSS Här har 10 av 12 brukare svarat, vilket ger 83% svarsfrekvens. Att endast 10 respondenter finns, gör det svårt att generalisera resultatet. På frågor som rör stöd i rätt form, trygghet och att personalen pratar så att brukaren förstår ligger Kävlinges resultat högre än riksgenomsnittet. På frågor runt inflytande, trivsel och personalens omtanke är resultatet lägre än riksgenomsnittet. Analys och handlingsplan Alla frågeområden kommer att gås igenom noga inom LSS och socialpsykiatri för att se vad man kan utveckla inom enheterna. En metodologisk fråga är att stödpersonerna vid besvarandet av enkäterna även ska fånga upp fritextsvar för att underlätta kring vidare arbete med resultatet. Sida 35 av 174

10 5.2 Uppföljning av Kundlöften Redovisas i Årsredovisning 2016. 5.3 Extern utförare - Attendo gruppboende Uppföljning av avtalet med Attendo gällande Kungsgatan 39 i Furulund genomfördes under våren 2017. De områden som granskades följer en femårsplanering. Våren 2017 granskades kvalitetsledningssystem, rutiner inom HSL-området till exempel delegering, basala hygienrutiner och vårdplaner samt rutiner gällande klagomål, avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria. Enligt nämndbeslut från 2016 granskades även områden som hade mindre bra resultat efter uppföljningen av anbudet 2016 alternativt områden som ej var påbörjade. Metoden som avvändes vid granskningen var genomgång av olika dokument samt intervjuer med ledning och personal på Attendo. De som ansvarade och genomförde granskningen var verksamhetschef inom LSS och socialpsykiatri samt kvalitetssamordnare, medicinskt ansvarig sjuksköterska och utbildningssamordnare inom socialtjänsten. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2017 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För LoS gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät LSS och 3) enkät Socialpsykiatri. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2016 arbetade 240 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen publicerades i januari 2017. LoS redovisas i ett KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Sida 36 av 174

11 Mått Resultat Färg Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende 94% uppfylls. Medel 80%. Trend Mycket bra resultat. En liten glidning neråt dock, från 96%. Måttet består av 10 delfrågor. Bästa resultat på alla delfrågor utom en; våld och hot brukare emellan. Kartläggning/analyser med stöd av nytt verktyg samt observationsschema. Ska ge ökade möjligheter att förbättra det förebyggande arbetet och minska risken för våld och hot mellan brukare. 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Uppföljning av beslut om insats enligt LSS och SoL En årlig granskning sker för att säkerställa att uppföljningar på beslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade) görs i enlighet med lagstiftningens intentioner. Metod Handläggare registrerar alla uppföljningar i dataprogramet ProCapita efter en upprättad rutin och har därefter utvunnit statistik från detta dataprogram per mätdatum 161001. Andelen uppföljda beslut avseende LSS-insatser för perioden, är 72% (förra året 68%). Andelen uppföljda beslut avseende SoL-insatser socialpsykiatri, boendestöd för perioden, är 100% (förra året 76%). För dessa två insatser finns alltså ett förbättrat resultat. Andelen uppföljda beslut avseende SoL-insatser HUA-gruppen (Hjärnskada i vuxen ålder, lindrig Utvecklingsstörning samt Autismspektrumstörning), boendestöd för perioden, är 100% (har inte mätts separat tidigare). Detta nyckeltal är även ett kundlöfte (se Kundlöften LSS och Socialpsykiatri nr 1:5, 2:5, 3:5 och 4:5). Här är beslutat att en ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Målsättningen är att samtliga brukare (100%) ska få minst en uppföljning per år. Att LSS-handläggare och psykiatrihandläggare fortsatt följer gällande rutin med målsättningen att andelen uppföljda beslut ska vara 100% per 12-månaders-period. En ny rutin kommer att tas fram med olika nivåer för omfattningen av uppföljningen. Sida 37 av 174

12 6.2.3 Rapport anhörigstöd Anhörigstödet inom LSS och socialpsykiatri har erbjudit fyra informationskvällar samt tre föreläsningar tillsammans med Hemvårdens anhörigverksamhet under perioden ht 2016 - vt 2017. Teman för kvällarna har till exempel varit: Ångest, depression och psykos. Nätverk för anhöriga till personer inom autismspektrumstörning. Svenska prematurföreningen. Hur ska anhörigstödet utvecklas? Naturens betydelse för hälsan. Mindfulness och medkänsla med dig själv. Resultat Åhörarnas utvärdering efter föreläsningar och information har visat en god nöjdhet. Förslag till innehåll i kommande informationskvällar och föreläsningar har framkommit. Fortsatt verksamhet, inga specifika åtgärder planeras. 6.2.4 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För LSS och socialpsykiatri rapporterades: Period Antal Typ av beslut Kvartal 3 2016 0 beslut - Kvartal 4 2016 1 beslut Avlösarservice LSS Kvartal 1 2017 2 beslut Kontaktperson LSS Avlösarservice LSS Kvartal 2 2017 1 beslut Kontaktperson LSS Totalt 4 beslut avseende LoS har rapporterats. Motsvarande period i fjor rapporterades också 4 beslut. Ej verkställda beslut redovisas även kvartalsvis till Socialnämndens sammanträden. Analys Anställning av enhetschef har skett under året med ansvar vill utveckla verksamheten gällande kontaktperson och ledsagare enligt LSS och SoL samt avlösare, stödfamilj och personlig assistans enligt LSS. Insatserna ger stöd till personer både inom LSS och socialpsykiatri. Det har blivit svårare att rekrytera kontaktpersoner, avlösare och ledsagare då det krävs en ökad spetskompetens på dessa uppdrag för att möta brukarens behov av stöd. Utveckla och förbättra rekryteringprocessen, matchningen, introduktionen, uppföljningar och dokumentationen. Ser över möjligheten av utveckling av anställningsformer i några av ovanstående insatser. Upprätta genomförandeplaner för insatser ledsagare och avlösare LSS. Fortsatt information till gymnasieutbildningar med flera, i rekryteringssyfte. Sida 38 av 174

13 6.2.5 Nyckeltal Samordnad individuell Plan (SIP) Granskningen gäller brukare med beviljad insats inom socialpsykiatri enligt SoL. I förra årets kvalitetsrapport fanns detta område som en intern kvalitetsrevision. Nu fortsätter verksamheten att göra detta till en årlig mätning. Förra årets siffror inom parentes. Metod Perioden som granskades var hela 20156 Granskningen har skett genom sökverktyget i ProCapita. LSS och Socialpsykiatri har under mätperioden arbetat intensivt med informationsspridning till brukare om SIP. Av 35 (39) möjliga brukare hade 35 (13) personer minst en gång fått information om SIP. Alla 35 (13) hade av handläggaren erbjudits att upprätta en SIP, då handläggare hade bedömt att det fanns ett behov. 19 (9) brukare tackade ja och har fått en plan upprättad. 27 st SIP ar upprättdes för dessa 19 personer. En person kan ha flera SIP`ar beroende på att behoven förändrats snabbt och nya planer behöver upprättas. Fördelat på utförare har 17 planer upprättats med Aleris Lund, 6 med Vuxenpsykiatrin Lund och 4 med externa boenden. Målet att uppnå 100% erbjudande har uppnåtts för 2016, samt att procentuellt fler personer har tackat ja till erbjudandet, 54% (33%). Arbetet med att sprida kunskap om SIP kommer fortgå även 2017. Målsättningen är fortfarande att samtliga brukare med beslut inom Socialpsykiatri ska få skriftlig och muntlig information samt om behov finns ett erbjudande om SIP minst en gång per år. 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet. Sida 39 av 174

14 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Ett nytt sätt att arbeta med avvikelser infördes under våren 2016. Det nya arbetssättet innebär att omvårdnadspersonalen rapporterar direkt in i avvikelsemodulen i ProCapita. Modulen har öppnats upp så den personal som rapporterat en avvikelse kan följa utredningen av avvikelsen. Det nya arbetssättet innebär också att en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser160701-10630 Föregående års siffra inom parentes. LoS har under mätperioden registrerat 127 (67) avvikelser. Liksom tidigare år utgör den största delen läkemedelshantering, men är samtidigt bara någon promille av det totala antalet överlämnade läkemedelsdoser per år. Förbättrande åtgärder som genomförts under perioden Infört e-signeringar av läkemedel. Stående punkt på APT och LoS ledningsmöten. Dokumentationsutbildning för all personal. MAS kontinuerlig närvaro vid LoS ledningsgruppsmöte. Ökad närvaro av sjuksköterskor vid enheternas APT. Ny rutin med inhämtning av egenvårdsbedömning från läkare via anhöriga/god man (Korttids). Ny rutin för hjälpmedel som går sönder jourtidtid har reviderats uppdaterats. Samtal med berörd personal om vikten att signera utförd insats, till exempel promenad samt att dokumentara orsak till utebliven insats. Förtydligande av rutin kring egenvård. Översyn av bemanning/schemaläggning. Planerade förbättringar under kommande period Fortsatt stort fokus på att informera medarbetare om vikten av att rapportera in avvikelser i verksamheten. Genom att ha avvikelser som en punkt på APT-dagordningen välkomnar verksamheten en öppen diskussion om att avvikelser är en del i kvalitetsarbetet. Sida 40 av 174

15 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 160701 170630 Under perioden har två Lex Sarah-rapporter inkommit. Båda händelserna bedömdes vara av den allvarlighetsgraden att de anmäldes till IVO. De handlade om brister i omsorg och i tillsyn. En av utredningarna handlade om risk för allvarligt missförhållande. Händelserna har åtgärdats med information, översyn av rutiner, samtal och utbildning. Utredningarna har lämnats till socialnämnden. Information till all personal om Lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. 7.3 Patientsäkerhetsberättelse Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrift och allmänt råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, ska vårdgivare upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars för föregående kalenderår. MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) är ansvarig för att ta fram patientsäkerhetsberättelsen. Den senast publicerade patientsäkerhetsberättelsen är publicerad i mars 2017 och avser 2016. Här återfinns avsnitt som berör t ex avvikelser, Patientnämnden, Lex Maria, kvalitetsregisterna Svenska palliativregistret och Senior Alert samt övrigt patientsäkerhetsarbete. 8. Samverkan LSS och socialpsykiatri (LoS) samverkar på många områden både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Intern samverkan Individsamverkan Individsamverkan reglerar i en riktlinje ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter Handikappomsorgen, Hemvården och Individ- och familjeomsorgen avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar, för att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. Sida 41 av 174

16 Exempel på fler interna samverkansforum: Hälsofokus, mellan enhetschefer, verksamhetschefer inom LoS, hemvården samt personalavdelningen och kommunens hälsostrateg. Kontinuerliga uppföljningar av verkställighet och beslut, enhetschefer och handläggare. Fritidsombud, fritidssamordnare och enhetschef. Extern samverkan LoS har samverkansgrupp med 4 YES-kommunerna och brukarorganisationerna 4 ggr/år. Regelbundna samverkansmöten med Regionen 4 ggr/år enligt upprättat avtal. *PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorgen, Hemvården och LSS och socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, och blev också tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2016 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsen grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom våra tre verksamhetsområden under dessa år utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till socialstyrelsen. För 2017 har socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan stat och Sveriges kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medlen skall redovisas senast den 31 oktober 2017 annars ska medlen återbetalas. LoS genomförde under våren 2016 också en brukarrevision inom psykisk ohälsa och med fokus på boendestöd. Brukarrevisonen genomfördes av patient och anhörigorganisationerna Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) genom Brukarrevisionsprojektet. Brukarrevisionen är ett bra verktyg för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling samt att öka inflytandet och delaktigheten för brukare. I rapporten från brukarrevisionen framkom några utvecklingsområden. er upprättades utifrån dessa områden, och dessa har åtgärdats under våren 2017. Återbesök gjordes av brukarevisionens representanter i slutet på våren för att få en återkoppling av de utvecklingsområden som de framfört. *Kommunala handikapprådet (KHK) Det kommunala handikapprådet är ett organ för samråd mellan företrädare för handikapporganisationerna, kommunstyrelse och nämnder. Handikapprådet sammanträder fyra gånger årligen och ordförande är socialnämndens ordförande. Handikapprådet är en referensgrupp i frågor som berör personer med funktionsnedsättning. Information från kommunen ges angående planer för förändringar av samhällsinsatser samt utformning av organisationen. Därvid hämtas synpunkter från rådet. Handikapporganisationerna har möjlighet att lyfta frågor till diskussion i rådet. Rådet har också möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå i frågor som har aktualitet för personer med funktionsnedsättning Nätverk *Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar LoS på chefs- och handläggarnivå, uppdragsamordnare, fritidssamordnare, arbetskonsulent samt personligt ombud. Träffarna ger en bra omvärldsbevakning, vilket har en stor betydelse för erfarenhetsutbyte och LoS; s verksamhetsutveckling. Sida 42 av 174

17 *LoS handläggare har två externa nätverksgrupper som de är aktivt delaktiga i. TEKLA är inriktad främst på LSS-frågor och EBBA är inriktad på socialpsykatrins frågor. Nätverksträffar äger rum i respektive grupp 2-4 gånger per år. Kommuner representerade i EBBA är Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Höör, Hörby, Eslöv, Åstorp, Klippan, Burlöv, Örkelljunga och Perstorp. Kommuner representerade i TEKLA är Kävlinge, Lomma, Vellinge, Staffanstorp, Svedala, Eslöv och Burlöv. *LSS-handläggare samverkar med skola, BUP, Barn-och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Dessa är iktiga samverkanspartner för att bereda och ha en bra framförhållning för målgruppens eventuella behov av LSS -insatser. *Daglig verksamhet samverkar med särskolan för att både ge ungdomarna bra information och stöd när de ska gå ut i vuxenvärlden samt att informera varandra om respektive verksamhet och hitta samverkansformer. Daglig verksamhet har också ett större nätverk som består av bland andra handläggare LSS, Arbetsförmedlingen. Från daglig verksamhet enhetschef och arbetskonsulent. Kuratorer från skolor samt studievägledare från vuxenhabiliteringen. *Nätverket kring unga vuxna har till syfte att skapa kännedom om vilka personer som kan förväntas vara behov av stöd från kommunen eller annan, efter avslutad gymnasieskola samt att planera hur stödet behöver vara utformat. Närvarande vid dessa möten är enhetschef daglig verksamhet, handläggare inom LSS, arbetsförmedlingen, lärcentrum, vuxenhabiliteringen, gymnasiesärskolan och Svalövs gymnasium. *Regionalt verksamhetsråd- funktionshinder träffas en gång per halvår med inriktning på strategiska verksamhetsfrågor och omvärldsbevakning. Våren 2017 diskuterades daglig verksamhet och vilka utmaningar som väntar. *Samverkansmöten med vuxenhabiliteringen, region Skåne och närliggande kommuner kom till när kommunerna skulle komma fram till riktlinjer med regionen angående hjälpmedelsansvaret.nätverksgruppen har därefter fortsatt att träffas, för att delge varandra vad respektive arbetsgrupp just nu arbetar med. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2016-2017 avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även Allmänna råd för LSS och Socialpsykiatri gällande kompetens och dessa stämmer väl överens med LoS kravprofiler. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. Socialtjänsten erbjuder feriearbete enligt kommungemensamma riktlinjer. Sedan 2014 har LSS och Socialpsykiatri haft den så kallade kompletterande utbildningen med i planen, det vill säga utbildningar som ska ges inom 2 år från anställning. Sida 43 av 174

18 LoS personal har bland annat deltagit i kompletterande utbildningar och handledarutbildning Dessutom har genomförts utbildning gällande TAKK Teacch och arbetslagsutveckling. En större satsning var en heldagsföreläsning för all personal gällande utmanande beteende. Utvärderingarna visar på ett bra resultat. Två personer läser till stödpedagog på YH och 12 personal har deltagit i validering och studier till formell kompetens. Teamets personal har genomgått olika utbildningar utifrån sin yrkesroll och verksamhetens behov, bland annat en veckas demensutbildning. LoS har under perioden anställt 3 stödpedagoger, en yrkeskategori som är ny och kräver minst 200 poäng från en adekvat YH-utbildning. Målsättningen är att ha 10 stödpedagoger år 2020. När det gäller kravet på formell utbildning för LoS omvårdnadspersonal gjordes en mätning i juni 2017 som visade att av LoS omvårdnadspersonal hade 91 % adekvat utbildning. Teampersonalen har formell kompetens genom sin legitimation alternativt adekvat högskoleutbildning (handläggarna). Enhetschefernas formella kompetens inom LoS är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildade. Vi den årliga gemensamma introduktionen för sommarvikarier inom Hemvård och LoS deltog 90 nya vikarier. Feriearbete erbjuds enligt kommungemensamma riktlinjer under sommaren. Dessutom erbjuds vecka 44 10 platser inom LoS och Hemvård till årskurs 9-elever. Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning LSS och Socialpsykiatri presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett omfattande arbete för att ge bästa möjliga stöd och omsorg till brukare och anhöriga, samt en genomgående stor brukarnöjdhet i de olika undersökningar som har gjorts. De analyser som har gjorts av materialet, och eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 44 av 174

Sida 45 av 174

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se Sida 46 av 174

IFO 2017 Kvalitetsrapport/egenkontroll 160701-170630 Oktober 2017 Christin Johansson Johanna Månsdotter Liliana Pekalska Eva Sjöstedt Sida 47 av 174

Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 3 2. Intern kvalitetsrevision... 4 2.1 Granskning av anmälningar som ej lett till utredning... 4 2.2 Granskning av sociala lägenheter... 4 2.3 Granskning av placeringsavtal Vuxen... 5 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten... 5 3. Extern revision... 6 4. Brukarundersökningar, lokala... 6 4.1 Mottagningen... 6 4.2 Familjerätt... 6 4.3 Öppenvård vuxen... 7 4.4 Ekonomiskt bistånd... 7 4. 5 Budget- och skuldrådgivning... 8 4.6 Utredning Vuxen... 8 5. Brukarundersökningar, nationella... 8 6. Nyckeltal... 9 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 9 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning... 9 6.1.2 KKiK... 9 6.2 Lokala nyckeltal... 10 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 10 6.2.2 Orsaker till ekonomiskt bistånd... 10 6.2.3 Överklaganden ekonomiskt bistånd... 10 6.2.4 Genomförandeplaner missbruk öppenvård... 10 6.2.5 Ej verkställda beslut... 10 7. Ständiga förbättringar... 11 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 11 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 11 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 11 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser... 11 7.2.2 Lex Sarah... 12 8. Samverkan... 13 9. Kompetensförsörjning... 14 10. Sammanfattning... 15 Sida 48 av 174

3 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Individ- och familjeomsorgen (IFO) har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Individ- och familjeomsorgen. Årets version omfattar tidsperioden 160701 160730. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av IFO-chef, två enhetschefer, 1:e socialsekreterare, tillförordnad 1:e socialsekreterare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på granskning av anmälningar som ej lett till utredning granskning av sociala lägenheter granskning av placeringsavtal vuxen, samt utveckling av hittbarhet på intranätet, INKA. Den externa tillsynen innehåller i år rapporter efter tillsyn gjord av Arbetsmiljöverket avseende socialsekreterares arbetsmiljö. De lokala brukarundersökningarna har riktats till olika brukargrupper inom IFO s verksamhetsområde enligt beslutad frekvens. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Sida 49 av 174

4 Ett kapitel kallat ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering, samt personalens rapportering om avvikelser och eventuella missförhållanden. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2017. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Granskning av anmälningar som ej lett till utredning Syftet var att säkerställa att de anmälningar/ansökningar som inkommer till IFO och som inte blir föremål för utredning har blivit korrekt bedömda. Metod Granskning av tio ärenden som valts ut slumpvis, med frågeställningar: Har skyddsbedömning gjorts inom 24 timmar? Har barnet kommit till tals? Om inte, finns skäl angivet? Finns det tidigare kännedom om ärendet? Har den enskildes specifika behov och situation belysts? Nio av tio ärenden bedömdes hålla god kvalitet i förhållande till lagstadgad tid, tydlighet i bedömning samt barnperspektivet. En förhandsbedömning var otydlig i frågan varför man inte tagit kontakt med barnet. I förhandsbedömningar ska skälen till varför barnet ej kommit till tals tydligt framgå. Ny tydlighet avseende detta har implementerats i organisationen. 2.2 Granskning av sociala lägenheter Syftet var att kartlägga antal sociala lägenheter som socialnämnden ansvarar för samt skäl till att hushållen inte kan få egna hyreskontrakt. Metod Samtliga sociala lägenheter som var aktuella 170701, har granskats. En genomgång har gjorts av överenskommelse med KKB avseende överlåtelse av hyresavtal. Sida 50 av 174

5 Sociala lägenheter är avsedda för hushåll som inte har möjlighet att skaffa boende via den ordinarie bostadsmarknaden. Sociala lägenheter delas upp i: Bo-Mål lägenheter- den enskilde har själv stått i kö för att kunna erbjudas lägenhet av KKB men har inte kunnat få förstahandskontrakt. Jourlägenheter- beviljas i akuta fall eller när den enskilde inte är föremål för Bo-Mål lägenhet. IFO ansvarar för ett antal sociala lägenheter. IFO agerar både som hyresegäst och hyresvärd, en slags mellanhand och garanti åt KKB. Uppdraget för IFO är att hjälpa hushåll att få egna lägenhetskontrakt. Den ökade nyanskaffningen av lägenheter och det stigande antalet uteblivna övertag leder till en oroväckande ökning av antalet hanterade ärenden. Ett nära samarbete med KKB är en förutsättning för ett arbete i rätt riktning. En översyn av arbetssätt och rutiner för IFO och KKB är aktuell för att möjliggöra snabbast möjliga övertag. Processen för överlåtelse bör beskrivas mer detaljerat, hos båda parter, för att överlåtelser ska kunna ske smidigare och snabbare. Uppvisat skötsamhet upp till ett år bör vara ett riktmärke för övertag. Översyn av arbetssätt och rutiner samt genomgång av lagstiftning (IFO/ekonomiskt bistånd och KKB). 2.3 Granskning av placeringsavtal Vuxen Syftet var att granska om rutinen för placeringsavtal följs vid placering av vuxna på HVB (Hem för Vård eller Boende). Metod Perioden 160816-170815 har granskats avseende 10 slumpvis utvalda ärenden av totalt 25 placeringar som skett under denna tidsperiod. Avtalen granskades utifrån den befintliga rutinen. Placeringsavtal fanns i samtliga 10 granskade ärenden. I några ärenden fanns brister i avtalen. Efter granskningen har en ny rutin skapats för förvaring och hantering av placeringsavalen. Att se till att avtalen undertecknas innan placering samt att de inte brister i kontinuitet. 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Syftet var att förbättra möjligheterna att hitta aktuella rutiner på intranätet, INKA för Socialtjänsten. Hittbarhet är verksamhetskritiskt för organisationer där intranätet spelar en viktig roll. Det som inte hittas kan inte användas. Metod Problem kring hittbarhet har identifierats tillsammans med nyckelpersoner i verksamheterna. Tillsammans med centralt webb- och INKA-råd gjordes en handlingsplan där många förbättringar redan har genomförts. Många förbättringar har genomförts medan andra, som är identifierade, kvarstår som förslag till åtgärder. Sida 51 av 174

6 De områden som har identifierats, där behov av förbättringar kvarstår är bl a: komplettering av metadata på sidor och filer med så kallade nyckelord uppdatering av rutinregister med påminnelsefunktion till utfärdare som ska revidera rutiner. 3. Extern revision Arbetsmiljöverket har haft tillsyn på socialsekreterarnas arbetsmiljö. Utifrån tillsynen fick Kävlinge kommun ett beslut om åtgärder på 14 punkter med föreläggande om vite. Kraven rörde såväl sociala och organisatoriska arbetsförhållande som den fysiska arbetsmiljön. Ett omfattande arbete med att förbättra arbetsmiljön har genomförts och kommer att fortsätta. 4. Brukarundersökningar, lokala Brukarundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. IFO gör brukarundersökningar inom nio olika enheter med fastställd periodicitet. De flesta görs vartannat år för att inte trötta ut brukare. I årets rapport presenteras 6 brukarundersökningar. 4.1 Mottagningen Metod Enkät under oktober-november 2016 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på mottagningen. Enkäter erbjöds till föräldrar och vårdnadshavare samt barn från 12 år. Enkäten innehöll tre frågor gällande delaktighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 43 av 43 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på 100%. Därav var det 34 vuxna och 9 barn och unga besvarade enkäten. Svarsfrekvensen vid föregående undersökning var 87%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger för de vuxna mellan 4,6 och 4,7 och för barnen mellan 4,4 och 4,7, vilket får anses vara en mycket god nöjdhet. De vuxna är något mera nöjda med delaktigheten än barnen. Även om nöjdhetsgraden får anses vara hög kommer enheten att fortsätta jobba framför allt med att öka barnens upplevelse av delaktighet. 4.2 Familjerätt Metod Enkät under maj månad 2017 till personer som hade personliga sammanträffanden med familjerättssekreterare. Undersökningen omfattar föräldrar/vårdnadshavare till barn. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Denna undersökning har inte gjorts sedan 2013. Sida 52 av 174

7 Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 35 av 40 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 88%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 80%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger mellan 3,6 och 3,9. Resultatet får bedömas gott med tanke på arbetets art. Enheten arbetar ständigt med att öka brukarnas upplevelse nöjdhet gällande tillgänglighet, bemötande och information. 4.3 Öppenvård vuxen Metod Enkät under maj-juni 2017 till personer som hade personliga sammanträffande med missbruksrådgivare (råd, stöd och behandling). Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 20 av 20 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 100%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 91%, alltså en höjning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,6 och 4,95. Resultatet bedöms vara mycket gott. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 4.4 Ekonomiskt bistånd Metod Enkät under oktober månad 2016 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på enheten för ekonomiskt bistånd. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 35 av 38 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 92 %. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 95%, alltså en liten sänkning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,2 och 4,3. Resultatet bedöms vara gott. Den 1 november 2014 ändrades tiden för information, rådgivning och mottagning av nya ansökningar (slusstiden) från en timme per dag till 6 timmar för att ytterligare förbättra tillgängligheten. En socialsekreterare är dagligen tillgänglig mellan kl 9.30 16.00 förutom onsdagar då tiden är 13.00 16.30. Alla handläggare har en halv timmes telefontid varje dag. Den handläggare som för dagen ansvarar för den s.k. slussen ansvarar också samma dag för all jourverksamhet och handlägger alla akuta och oförutsedda händelser. Sida 53 av 174

8 Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 4. 5 Budget- och skuldrådgivning Metod Enkät under juni månad 2017 till personer som hade personliga sammanträffande med handläggare på enheten för budget- och skuldrådgivning. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5 där 5 visar den högsta nöjdheten. 21 av 3218 möjliga respondenter har besvarat enkäten, vilken ger en svarsfrekvens på 100%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen också 100%. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,4 och 4,8. Resultatet bedöms vara gott. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 4.6 Utredning Vuxen Metod Enkät under maj-juni månad 2017 till personer som hade haft personliga sammanträffanden med utredare på enheten för utredningar vuxen. Enheten handlägger utredningar vid alkohol- och drogberoende, våld mot vuxna i nära relationer samt andra sociala problem gällande vuxna. Utredningarna görs enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). LVM är en tvångslagstiftning. Enkäten innehöll tre frågor gällande tillgänglighet, bemötande och information. Frågorna kunde besvaras på en skala 1-5, där 5 visar den högsta nöjdheten. 9 av 13 möjliga personer har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 69%. Vid förra mätningen var svarsfrekvensen 80%, alltså en sänkning. Medelvärden för svaren ligger mellan 4,0 och 5,0 Resultatet bedöms vara gott med tanke på arbetets art och dess inslag av tvång. Enheten arbetar kontinuerligt med utveckling av områdena i enkäten. 5. Brukarundersökningar, nationella Individ- och familjeomsorgenhar inte deltagit i SKL s nationella brukarundersökning IFO 2015 eller 2016 de två första åren som undersökningen har funnits. Från och med hösten 2017 kommer IFO att delta, och resultaten redovisas i nästa Kvalitetsrapport som avser 170701-180630. Sida 54 av 174

9 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser myndighetsutövning Under våren 2017 besvarades enkäter från Socialstyrelsen Öppna jämförelser myndighetsutövning. För IF0 s gällde det 1) del av gemensam enkät samt 2) enkät social barn- och ungdomsvård, 3) enkät ekonomiskt bistånd, 4) enkät missbruks- och beroendevård samt 5) enkät våld i nära relationer. Frågorna berör framförallt om det finns rutiner för olika frågor inom myndighetsutövningen. Samtliga resultat är värderade och analyserade. Efter bedömning är resultaten omhändertagna för utveckling och/eller överförda till indikatorer i målstyrningen. 6.1.2 KKiK Den senaste undersökningen publicerades i januari 2017. IFO redovisas i två olika KKiK-mått och enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Mått Resultat Färg 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd vid nybesök 2. Ej återaktualiserade ungdomar Mäter andel ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning (ju högre procenttal desto bättre). 24 dgr. Medel 17 dgr. Trend går ej att utläsa pga tidigare felaktig mätning. 67%. Medel 77% Trend Måttet Ej återaktualiserade ungdomar är dock en indikator som inte lämpar sig för jämförelser med andra kommuner, vilket har påpekats för SKL. Bristerna hos indikatorn består i att kommuner öppnar ärenden på olika toleransnivå, begreppet återaktualisering tolkas olika, mäter ej svårighetsgrad i ärenden, mäter ej intensitet i insatser. Måttet kan eventuellt användas för egen jämförelse bakåt i tiden. 1. Handläggningstid ekonomiskt bistånd Ett utvecklingsarbete pågår i relation till arbetsformer och organisation med stöd av bland andra Ernst & Young. Från och med 180101 övergår verksamheten till Bildningsnämnden. 2. Ej återaktualiserade ungdomar - Program för att förbättra resultat: motivationsarbete till ungdomar och deras föräldrar effektiva insatser på hemmaplan. Sida 55 av 174

10 6.2 Lokala nyckeltal 6.2.1 Nyckeltal i bokslut Bokslutsnyckeltalen kan läsas i Kävlinge kommuns samlade årsredovisning, och redovisas därför inte här. 6.2.2 Orsaker till ekonomiskt bistånd Statistik tas fram regelbundet avseende orsaker till ekonomiskt bistånd. Redovisningsmånader är mars, juni, september och december. Denna statistik kan läsas i månadsstatistiken som redovisas till Socialnämnden. 6.2.3 Överklaganden ekonomiskt bistånd Mätperioden är helår 2016. Antalet överklaganden ligger på samma nivå som året innan men bedöms vara relativt litet i förhållande till antalet beslut. 34 beslut överklagades av 23 personer, vilket är 1,1% av alla beslut. Ur laglighetssynpunkt bedöms resultatet vara mycket tillfredsställande. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.2.4 Genomförandeplaner missbruk öppenvård Verksamheten har satt upp en egen målsättning att genomförandeplaner ska vara upprättade inom 3 veckor från att beslut om bistånd i form av missbruksrådgivning fattas. Samtidigt infördes en rutin för vad genomförandeplanen ska innehålla. Nyckeltalet mäter både tidsgräns och att innehåll i planerna är korrekt enligt rutin. Under första halvåret 2017 ansökte och beviljades 14 personer bistånd i form av stöd av missbruksrådgivare. 10 slumpvis utvalda ärenden har granskats. I 9 ärenden hölls tidsgränsen. I ett ärende drog man över med 7 dagar, vilket berodde på att den enskilde inte kommit på erbjudna tider. Samtliga genomförandeplaner var upprättade med korrekt innehåll enligt rutin. Resultatet bedöms vara gott. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.2.5 Ej verkställda beslut Socialtjänsten rapporterar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) de beslut som inte verkställts inom 3 månader (90 dagar). För IFO rapporterades inga beslut under kvartalen 3 och 4 2016 eller 1 och 2 2017. Sida 56 av 174

11 7. Ständiga förbättringar Synpunkter på verksamheten kan vara både beröm och klagomål. Synpunkterna kan komma från brukare, deras anhöriga och andra medborgare genom t ex Åsikt Kävlinge. För att fånga upp avvikelser och missförhållanden i organisationen som upptäcks och rapporteras av personal i organisationen, finns rutiner för avvikelsehantering, Lex Sarah och Lex Maria. 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare 7.1.1 Åsikt Kävlinge Åsikt Kävlinge är kommunens förvaltningsövergripande system för att hantera synpunkter från kommunens invånare. Analys och eventuella handlingsplaner görs i Socialtjänstens centrala ledningsgrupp och redovisas till Socialnämnden. 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen I Socialstyrelsens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 finns föreskrifter som handlar om utredning av avvikelser och om personalens rapporteringsskyldighet. 7.2.1 Avvikelser och riskanalyser Med avvikelse avses en icke förväntad händelse som medfört eller hade kunnat medföra skada för vårdtagare/brukare. En viktig del i rutinen för avvikelsehantering är systematiken för att analysera händelser och för att vidta förbättringsåtgärder. På arbetsplatsträffar på de olika enheterna ska avvikelser vara en stående punkt. Erfarenheterna av negativa händelser som inträffat eller riskerar att inträffa ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att förbättra de olika verksamheterna. Arbetssätt och förhållningssätt ska vara inriktade på att: identifiera och förebygga risker som kan medföra skada för vårdtagare/brukare rapportera alla avvikelser, fel och brister avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. I ett delvis nytt sätt att arbeta med avvikelser har införts att även en riskbedömning ska göras av varje avvikelse. En händelseanalys utförs, åtgärdsbeskrivning görs samt återkoppling av händelsen som rapporterats. Efter riskbedömningen finns angivna nivåer (högre grad av allvarlighet och sannolikhet för upprepande) för att veta om det även ska göras en riskanalys. Sammanfattning avvikelser och riskanalyser160701-10630 Föregående års siffra inom parentes. IFO har under mätperioden registrerat 32 (9) avvikelser. Glädjande är att satsningen på att öka antalet inrapporteringar verkar ha givit effekt. De flesta avvikelser gäller brister i handläggning och dokumentation. Förbättrande åtgärder under perioden Personal Konsulter har hyrts in för att förstärka under en tid med hög personalomsättning och stort inflöde av barnavårdsärenden. Sida 57 av 174

12 Förstärkning av personal har gjorts på barn och unga mottagningen (1 tjänst) och vuxen missbruk (1 tjänst). En konsult har hyrts in för att stötta upp arbetsledning under den tid som verksamheten stått utan verksamhetschef. Stöd av företagshälsovård till personal. Kompetens Samtliga nya socialsekreterare på barnutredning utbildas via KfSk (Kommunförbundet Skåne) i utredningsprocess, barnsamtal samt handläggning och dokumentation. Rutiner för journalutlämning har tagits fram. Verksamhet/organisation Arbeta med visuell styrning. En visuell styrtavla har implementerats i barnutredningsteamet för att hjälpa nya medarbetares förståelse för utredningsprocessens alla steg samt underlätta för chef och arbetsledare att ha en överblick. Även i syfte att förbättra samarbetet i gruppen. Genomläsning av samtliga barnavårdsutredningar samt godkännande av vårdplaner av 1:e socialsekreterare inför överlämning till öppenvårdsinsats. Införande av rutin gällande kortidsfrånvaro för att inte missa kollegors mail och posthantering. Planerade förbättringar under kommande period Personal Test med administrativt stöd på BUF, omvandla en socialsekreterartjänst till en administrativ tjänst under ett års tid i syfte att minska avvikelser vad gäller handläggning och dokumentation. Kompetens Kontinuerlig kompetenssatsning i form av fortbildning, föreläsningar, extern handledning samt intern metodutveckling. Alla utredande socialsekreterare på enheten för barn och unga utbildas i nya BBIC under hösten 2017. Samtliga nya socialsekreterare på barnutredning utbildas via KfSk i utredningsprocess, barnsamtal samt handläggning och dokumentation. Verksamhet/organisation Fortsatt arbete med processbeskrivningar/rutiner i syfte för att minska arbetsbelastningen samt trygga kvaliteten i verksamheten. Implementering av arbetstyngdsmätning i barnutredningsgruppen. 7.2.2 Lex Sarah I Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och i Lag(1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser som anger att alla som är verksamma inom vård och omsorg har i uppgift att vaka över att enskilda får god omvårdnad/gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden samt att allvarliga missförhållanden rapporteras och anmäls. Om ett missförhållande är allvarligt eller om det finns risk för ett allvarligt missförhållande inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska Sida 58 av 174

13 verksamhetsansvarig anmäla detta till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). I SOSFS 2011:5 finns föreskrifter om hur bestämmelserna om Lex Sarah i SoL, LVU, LVM och LSS ska tillämpas. För Socialtjänsten finns en lokal rutin för Lex Sarah-rapportering. Lex Sarah-rapporter 160701 170630 Under perioden har två Lex Sarah-rapporter inkommit. En händelse bedömdes som en risk för ett allvarlighet missförhållande, att den anmäldes till IVO. Den handlade om brist i bemötande. Utredningen har lämnats till socialnämnden. Den andra händelsen som inte ledde till rapport till IVO, har åtgärdats med information, översyn av rutiner och samtal samt redovisats som information till Socialnämnden. Information till all personal om lex Sarah utifrån aktuella föreskrifter inklusive lokala rutiner. 8. Samverkan IFO samverkar på många områden, både internt och externt. Här framhålls ett urval av områden. Individsamverkan Individsamverkan reglerar riktlinjen för ansvarsfördelningen mellan Socialtjänstens verksamheter; LSS och Socialpsykiatri, Hemvård samt Individ- och familjeomsorg, avseende handläggning och insatser för personer med olika typer funktionsnedsättningar. Detta med syfte att ge bästa möjliga stöd till den enskilde. Samarbetet sker på tre olika nivåer. Riktlinjen innehåller system för att identifiera och åtgärda eventuella brister i samverkan. I riktlinjen finns också en inbyggd rutin för årlig uppföljning och utvärdering av arbetet. PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) Under 2013 startade Socialtjänsten (Individ -och familjeomsorg, Hemvård samt LSS och Socialpsykiatri) arbetet med regeringens handlingsplan och uppnådde Socialstyrelsens första grundkrav och prestationsmålen för år 2013, samt blev tilldelade utvecklingsmedel. Socialtjänsten har även under 2014 och 2015 tilldelats utvecklingsmedel efter att ha uppnått Socialstyrelsens grundkrav och satt upp nya prestationskrav. Fortsatt arbete har pågått inom de tre verksamhetsområdena under dessa år, utifrån de prestationsmål (åtgärdsplaner) som redovisats till Socialstyrelsen. För 2016 har Socialtjänsten blivit tilldelat stimulansmedel och har påbörjat arbetet med att analysera och göra handlingsplan utifrån fem fokusområden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medel skall redovisas senast den 31 oktober 2017 - i annat fall ska medlen återbetalas. IFO och Bildning En rutin/riktlinje för samverkan mellan skola/förskola och IFO har reviderats under året. Det sker ett kontinuerligt samarbete runt gruppen ensamkommande barn för att på bästa sätt tillgodose deras behov av utbildning och trygghet i vardagen. Vuxenenheten har ett nära samarbete med Lärcentrum i syfte att personer ska komma i sysselsättning. Sida 59 av 174

14 Nätverk Genom regelbundna träffar med andra kommuner samverkar IFO på både enhetschefs- och verksamhetschefsnivå. Detta har bland annat resulterat i ett fortgående samarbete kring gemensamma utbildningsinsatser för samtlig personal. På socialsekreterarenivå träffar man regelbundet och systematiskt andra kommuner inom verksamhetens olika specialområden för samverkan och erfarenhetsutbyte. Annan extern samverkan Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem. Även en lokal överenskommelse är framtagen. Kävlinge kommun, representerat av bland annat IFO, ingår i FINSAM tillsammans med Lomma kommun. FINSAM är ett samordningsförbund inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och kommunerna. IFO ingår i samverkansavtal med Lunds kommun, bland annat runt Barnahus, Kriscentrum och social jour. IFO samverkar med BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) genom ett samverkansavtal. Genom IFO är Kävlinge kommun representerade i styrgrupp och arbetsgrupper tillsammans med kranskommuner och Region Skåne i syfte att starta en Maria-mottagning för mellersta Skåne. 9. Kompetensförsörjning Utbildningssamordnare har tagit fram en rapport gällande kompetensförsörjning 2016-2017 avseende socialtjänstens verksamheter. De områden som berörs är utbildningsplaner, kompetens, introduktion, samt elever/studenter. Den personal som arbetar efter Socialtjänstlagen ska enligt lagtext ha lämplig utbildning och erfarenhet för varje specifik uppgift samt inneha rätt kompetens. Det finns även nationella krav gällande kompetens för utredare inom barn- och ungdomsvården och dessa stämmer väl överens med IFO s kravprofil, att man ska ha socionomexamen. På flera av dessa områden har utvecklande insatser gjorts som gäller alla socialtjänstens verksamheter, enligt fastställda utbildningsplaner. IFO s personal fick en tvådagars utbildning i bedömningsverktyget FREDA som gäller våld från närstående. En handbok har utarbetats som stöd i arbetet om våld i nära relationer. Andra utbildningsinsatser har varit i dokumentationssystemet Procapita, avvikelser och om Lex Sarah. Enheten för barn och unga fick via stimulansmedel en ökad möjlighet att genomföra olika utbildningar, bland annat om barnsamtal och repulse. När det gäller utbildningskrav inom IFO har 45 av 47 befintliga socialsekreterare en socionomexamen (96%) Förra året fanns 34 socialsekreterare. Den personal som saknar socionomexamen arbetar inte inom myndighetsutövning barn där det finns ett formellt krav på socionomutbildning. Enhetschefernas formella kompetens inom IFO är fullt uppnådd med 100% högskoleutbildning. Sida 60 av 174

15 Fortsatt bevakning kring möjligheterna att utveckla och använda olika webbutbildningar. 10. Sammanfattning Individ- och familjeomsorgen presenterar här sin kvalitetsrapport. Resultaten har analyserats på ett systematiskt sätt genom Ledningens lokala genomgång, och man har tagit fram ett antal handlingsplaner. Sammantaget visar årets kvalitetsrapport på ett gott arbete för att nå bästa möjliga resultat i stödet till de enskilda samt en stor brukarnöjdhet i en utförd undersökning gällande tillgänglighet, bemötande och information. De analyser som har gjorts av materialet samt eventuella handlingsplaner, framgår under respektive kapitel. I förra årets rapport noterades: 2015-2016 års rapport är ovanligt tunn, vad avser omfattningen av kapitel 2 och kapitel 4. I kapitel 7.2 ses ett minskat antal avvikelser vilket bör uppmärksammas i verksamheten, för att säkra egenkontrollen inom detta område. Olika anledningar till detta hade identifierats. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten behöver utveckla delar av sin egenkotroll, framför allt gällande intern kvalitetsrevison, brukarundersökningar och avvikelsehantering, för att leva upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Kvalitetssamordnarens bedömning är att IFO under 2016-2017 har arbetat intensivt med de frågor som behövde utvecklas. Den sammanfattande bedömningen är att verksamheten lever upp till kraven om ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkra en godtagbar kvalitet. Sida 61 av 174

Eva Sjöstedt Socialnämnden 046-73 90 10 eva.sjostedt@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge www.kavlinge.se Sida 62 av 174

Måltidsservice 2017 Kvalitetsrapport 160701-170630 Oktober 2017 Marina Rahm Katharina Josefsson Ingalill Knudsen Marie Svensson Elin Rigo Maria Söderholtz Eva Sjöstedt Sida 63 av 174

Sida 64 av 174

3 Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg... 4 2. Intern kvalitetsrevision... 5 2.1 Intern kontroll Följsamhet till Livsmedelsverkets råd i HV... 5 2.2 Plast i förskolor... 6 2.3.1 Direktiv matsvinn skolrestauranger... 6 2.3.2 Direktiv matsvinn seniorrestauranger... 7 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten... 8 3. Extern revision... 8 3.1 Sammanställning livsmedelsinspektioner... 8 4. Kundundersökningar, lokala... 9 4.1 Restauranger... 9 4.2 Elever åk 2,5,8... 10 4.3 Personal i skola... 10 4.4 Bemötande elever och restauranger (med digital apparat)... 11 5. Kundundersökningar, nationella... 11 6. Nyckeltal... 11 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser... 11 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre avseende kostfrågor... 11 6.1.2 KKiK... 12 6.1.3 SkolmatSverige kvalitetsverktyg... 13 6.1.4 Ekomatsligan - Ekomatcentrum... 14 6.1.5 White Guide Junior och White Guide Senior... 15 6.2 Lokala nyckeltal... 15 6.2.1 Nyckeltal i bokslut... 15 7. Ständiga förbättringar... 15 7.1 Synpunkter från brukare, anhöriga och medborgare... 15 7.1.1 Åsikt Kävlinge... 15 7.2 Avvikelser och rapporter från personal i organisationen... 15 7.2.1 Avvikelser i verksamheten... 15 7.2.2 Avvikelser underhåll av lokaler... 17 8. Samverkan... 17 9. Kompetensförsörjning... 18 10. Sammanfattning... 18 Sida 65 av 174

4 1. Inledning Kävlinge kommuns systematiska kvalitetsarbete symboliseras av ett kvalitetshjul. De årliga kvalitetsrapporterna är en central del i denna systematik. 1.1 Syfte Måltidsservice har tagit fram den årliga kvalitetsrapporten. Syftet med skriften är att sammanställa en lättillgänglig rapport med de olika kvalitetsmätningar som tas fram under ett år inom Måltidsservice. Årets version omfattar tidsperioden 160701 170630. Kvalitetsrapporternas tidsintervall omfattar perioden hösttermin-vårtermin. Anledningen till mätperioden med brutet kalenderår är att man ska kunna använda resultaten från kvalitetsrapporterna vid framtagande av mål i målstyrningen och omvänt. 1.2 Tillvägagångssätt och upplägg En arbetsgrupp bestående av måltidschef, tre enhetschefer, tre måltidsutvecklare samt kvalitetssamordnare har tillsammans valt ut områden för kvalitetsrapportens innehåll. Den interna kvalitetsrevisionen har under året fokuserat på följsamhet till Livsmedelsverkets råd plast i förskolor matsvinn, samt utveckling av hittbarhet på intranätet, INKA. Den externa tillsynen innehåller en sammanställning av kommunens Miljö- och Hälsoskyddsavdelnings inspektioner. De lokala kundundersökningarna omfattar i år kunder/brukare inom Hemvårdens restauranger, elever i skolrestauranger, personal i skolrestauranger samt bemötande i skolrestauranger och dagcentralernas restauranger. Ett kapitel redogör för resultat från Nationella nyckeltalsjämförelser där man kan se jämförelser mellan Kävlinge och hela riket. Sida 66 av 174

5 Kapitlet Ständiga förbättringar beskriver synpunkts- och klagomålshantering samt hantering av och utveckling av arbetet med avvikelser. Kapitlet Samverkan redogör för samverkansparter och kapitlet Kompetensförsörjning sammanfattar åtgärder och status för året. I socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns angivet hur man vid ledningens lokala genomgång på verksamhetsnivå går igenom, analyserar och skapar eventuella handlingsplaner och strategier på rapportens olika resultatområden. Detta har gjorts i september 2017. Analyser och strategier har därefter redovisats vid ledningens centrala genomgång. De upprättade handlingsplanerna finns i ett separat dokument. I detta separata dokument för handlingsplaner anges vem som är ansvarig, när åtgärden ska vara klar och till vem resultatet ska redovisas. Efter varje kapitel i denna kvalitetsrapport finns ett sammandrag av handlingsplanerna. Måltidsservice har ett verksamhetsspecifikt eget kvalitetssystem baserat på livsmedelslagstiftningen, egenkontrollprogrammet (EKP) vilket omnämns i rapporten. 2. Intern kvalitetsrevision 2.1 Intern kontroll Följsamhet till Livsmedelsverkets råd i HV Syftet var att säkerställa att Måltidsservice och Hemvårdens enheter följer Livsmedelsverkets råd med frågor till måltidschefer/kökspersonal och omsorgspersonal med fokus på att minst sex måltider erbjuds och att de äldre får i sig enligt näringsrekommendationer. Metod En nulägesbedömning gjordes utifrån utformade checklistor för respektive målgrupp om hur målgrupperna ifråga arbetar kring de boendes måltidssituation. Resultatet från omsorgspersonalens och Måltidsservice arbete kring måltiden sammanställdes och jämfördes mot Livsmedelsverkets råd. Utifrån sammanställningen kunde en slutsats dras och handlingsplaner upprättades om brister hittades i Kävlinge kommuns arbete kring en god måltidssituation för de äldre. Avgränsning Åtta av Kävlinge kommuns sexton enheter i särskilt boende valdes ut för en nulägesbedömning. Kontrollen innefattar inte de delar av råden som riktar sig till målgrupperna Kommunen (beslutsfattare, upphandlare) och Verksamhetsansvariga (biståndshandläggare). Goda resultat avseende nattfastans längd, flexibel frukosttid och varierade menyer. Kundenkäter görs, se kapitel 4. Handbok utformad efter Kävlinge kommuns måltidsstrategi säkerställer enheternas arbete kring en god måltidssituation för de boende. Livsmedelsverkets rekommendationer följs till allra största delen. Dock kan två områden vidare undersökas: enheternas livsmedelsval och att dagsintaget verkligen täcks. Sida 67 av 174

6 Införa åtgärder för att få en helhetsbedömning över dagsintaget genom följande förslag: Måltidsservice tar fram riktlinjer kring goda frukostar som Hemvården själva står för. Dessa frukostmenyer ska vara näringsberäknade. Fullkostabonnemanget utökas till att även omfatta näringsberäknade mellanmål. Ett samarbete mellan Hemvård och Måltidsservice i att göra goda livsmedelsval för att uppnå Kävlinge kommuns mål på 40 procent ekologiskt av totalt inköp. Förslag är uppföljning och avstämning av inköpen med respektive enhet. 2.2 Plast i förskolor Syftet var att inventera all plast som Måltidsservice använder i sina förskolekök med fokus på servering. Framtida handlingar och åtgärder kan sedan föreslås utifrån inventering och riskanalys. Metod Måltidsutvecklare besökte 13 av 15 förskolekök oanmäld för inventering. Två förskolor uteslöts då deras kök var stängda för renovering vid granskningsperiod och barnen omlokaliserade till moduler. Vid inventeringstillfället granskades omfattning av plastservis, vilka plasttyper samt risken att artiklarna är ohälsosamma för förskolebarnen. Detta sammanställdes till en nulägesbeskrivning vilket en riskanalys utgick ifrån. I riskanalysen kategoriserades artiklarna utifrån två faktorer: plasttyp och huvudgrupp. Faktorerna kategoriserades i en riskskala som utgick från Naturvårdsverkets råd. Riskkategoriseringen efter huvudgrupp uppskattades efter huvudgruppens användningsområde och möjlighet till kontakt med varm mat. All plast som Måltidsservice har inhandlat uppfyller ramavtalets krav och ramavtalets krav uppfyller i sin tur det som Upphandlingsmyndigeten kallar för baskrav, vilket innebär att materialen är godkända för kontakt med livsmedel och följer alla gällande lagkrav. Det finns en möjliget att ställa så kallade avancerade krav i kommande upphandlingar, gällande fler farliga ämnen. Presentera följande rapport för förskolans ledning för att i samråd bestämma eventuella åtgärder. Föreslå att riktlinjer för serveringsmaterial läggs till i en för en Kemikaliesmart Förskola i Kävlinge Kommun. Undersöka behovet av skarpare krav i kommande upphandlingar. 2.3.1 Direktiv matsvinn skolrestauranger Uppdraget var att ge förslag på hur matsvinnet i Kävlinge kommuns skolrestauranger kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. Rapporten visar vilka förslag på åtgärder som tagits fram. Sida 68 av 174

7 Metod Rapporten har tagits fram i en bred diskussion med måltidsombud i skolan, lärare, fritidspersonal, kockar, samt representanter från skolhälsovården samt rektorsgruppen och måltidsservices ledningsgrupp. Under diskussionen av frågeställningarna i uppdragsbeskrivningen framkom förslag på åtgärder som tydligt kunde sammanfattas i tre olika områden samt i ett stöttande ramverk som behövs för att förslagen ska bli framgångsrika. De tre områdena är temadagar, måltidsmiljö samt kompetens. Alla med flera underrubriker/aktiviteter/fokusområden. Även det stöttande ramverket innehåller flera underrubriker/aktiviteter/fokusområden. De olika åtgärderna finns beskrivna på mera detaljerad nivå i rapporten som är redovisad i Bildningsnämnden och Kommunstyrelsen. 2.3.2 Direktiv matsvinn seniorrestauranger Uppdraget var att ge förslag på hur matsvinnet i Kävlinge kommuns seniorrestauranger kan minskas. Under utredningen har mycket redan genomförts. Rapporten visar vilka åtgärder som redan genomförts och planen för vilka vidare åtgärder som ska genomföras Metod Rapporten har sammanställts genom en genomgång över vilka åtgärder som redan tagits för ett minskat matsvinn i seniorrestaurangerna samt en plan har tagits fram för hur vidare åtgärder ska genomföras. Planen omfattar alla seniorrestauranger och bedrivs inom ramen för två projekt, Rädda Maten och Framtidens Seniormåltid. samt redan genomfört I rapporten beskrivs följande åtgärder/fokusområden samverkan mellan Måltidsservice och Hemvård måltidsstrategin projekt Rädda maten projekt Framtidens Seniormåltid. De olika genomförda åtgärderna finns beskrivna på mera detaljerad nivå i rapporten som är redovisad i Socialnämnden och Kommunstyrelsen. Konceptet bufféservering ska införas på alla seniorrestauranger. De olika samverkansorganen, matråd och måltidsmöte, ska ha en återkommande agenda att fokusera på svinnfrågan och ta fram förslag på hur vi ska kunna rädda maten. Inom Framtidens Seniormåltid ska svinnet ingå som en egen del under perspektivet Hållbarhet, att rapporteras till nämnden årligen. Sida 69 av 174

8 2.4 Intern kontroll INKA-att hitta rutiner gemensamt för socialtjänsten Syftet var att förbättra möjligheterna att hitta aktuella rutiner på intranätet, INKA för Socialtjänsten. Hittbarhet är verksamhetskritiskt för organisationer där intranätet spelar en viktig roll. Det som inte hittas kan inte användas. Metod Problem kring hittbarhet har identifierats tillsammans med nyckelpersoner i verksamheterna. Tillsammans med centralt webb- och INKA-råd gjordes en handlingsplan där många förbättringar redan har genomförts. Många förbättringar har genomförts medan andra som är identifierade, kvarstår som förslag till åtgärder. De områden som har identifierats, där behov av förbättringar kvarstår är bl a: Komplettering av metadata på sidor och filer med så kallade nyckelord. Uppdatering av rutinregister med påminnelsefunktion till utfärdare som ska revidera rutiner. 3. Extern revision 3.1 Sammanställning livsmedelsinspektioner Enligt livsmedelslagen har varje kök ansvar för livsmedelsäkerheten i sin verksamhet. Varje kök är skyldigt att ha ett egenkontrollprogram (EKP) där rutiner för alla moment som rör livsmedelshanteringen beskrivs. Till varje rutin tillhör dokumentation som personalen i köket dagligen fyller i. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har i uppdrag att kontrollera att egenkontrollprogram finns samt att rutinerna följs. Denna kontroll utförs kontinuerligt av kommunens livsmedelsinspektör. Kökets storlek och hur verksamheten fungerar avgör hur ofta kontrollerna ska genomföras. Livsmedelsinspektören väljer ut vilka områden ur egenkontrollen som ska kontrolleras vid inspektionen. Syftet med den interna kvalitetsrevisionen var att säkerställa livsmedelshanteringen i köken genom att sammanställa Miljö- och hälsoskyddsavdelningens gjorda livsmedelsinspektioner. Metod Sammanställning och analys av de livsmedelsinspektioner som Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har utfört för att skapa en överblick över resultaten. 9 inspektioner hade utförts. 8 inspektioner var oanmälda och 1 var föranmäld. Under inspektionerna granskas 120 punkter inom 14 områden. Kävlinge kommuns kök är placerad i den lägsta riskklassen vilket är ett mått på att säkerheten i köken är hög och att egenkontrollprogrammet är välfungerande. Alla inspekterade kök har blivit godkända vilket innebär att samtliga kök kvarstår i lägsta riskklassen. Sida 70 av 174

9 Sex av nio kök hade inga avvikelser alls. De avvikelser som framkommit under inspektionerna är främst inom områdena lokaler och utrustning, hantering och lagring, rengöring samt information. Inga avvikelser är av allvarlig karaktär. Totalt sett har Måltidsservice verksamheter goda resultat i de inspektioner som utförts vilket även tyder på ett väl fungerande egenkontrollsprogram. En webb-baserad hygien-utbildning är inköpt och kommer genomföras för all personal till hösten. Därefter kommer alla nyanställda få genomgå en motsvarande utbildning direkt vid anställning. Kontinuerliga träffar utifrån uppföljning av underhållsronder, med KKL Fastigheter AB. 4. Kundundersökningar, lokala Kundundersökningar är ett sätt att följa upp verksamheten, de vanligaste metoderna är enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Måltidsservice gör kundenkäter med regelbundna intervall till alla kundgrupper. 4.1 Restauranger Metod Enkät till kunder i de fyra restaurangerna inom hemvården, som finns i anslutning till dagcentralerna. Undersökningen pågick under en dag under hösten 2016, vid varje restaurang. Enkäten innehöll 7 frågor, samt möjlighet att skriva fritextsvar. Årets enkät hade arbetats om och vissa frågor bytts ut från tidigare år för att undersöka nya områden. FAMM-modellen (Five Aspects Meal Model) användes som bakgrund för utförande av enkäten där rummet, mötet och produkten var fokusområdena. Alla frågor kunde besvaras på en skala mellan 1 och 5. Trots en liten försämring i resultaten jämfört med tidigare undersökning har Kävlinge kommuns restauranger inom Hemvården mycket goda betyg som ligger mellan 77 och 97% nöjdhet. Inget resultat stack ut markant förutom frågan om salladsbuffén (68% nöjdhet) Frågan löd: Hur kompletterar salladsbuffén maten. Detta kommer att undersökas vidare -en fundering är att frågans formulering kunnat misstolkas, eftersom salladsbuffén numera är gjord för att fungera fristående. Således ett mycket gott resultat, men med vissa förbättringsområden. Återkommande matråd med pensionärer (har redan införts). Restaurangkonceptet som redan införts på Billingshäll ska genomföras på samtliga seniorrestauranger med start Norrehed. Genomförande av projektet Framtidens Seniormåltid. Metodologiskt - omskrivning av frågan gällande salladsbuffén till nästa mätning. Djupintervjuer med stammisar. Sida 71 av 174

10 4.2 Elever åk 2,5,8 Metod Enkät till elever i årskurs 2,5 och 8 i samtliga kommunala skolor. Enkäten fanns tillgänglig under februari-april 2017. Elevenkäten är webbaserad och framtagen av SkolmatSverige (www.skolmatsverige.se.) Måltidsservice har ingen möjlighet att påverka enkätens utformning eller vilka frågor som finns med. Svarsfrekvensen var 82%. Sämst resultat får frågor som rör skolrestaurangens fysiska miljö (buller och om det är rent), däremot får skolrestaurangernas sociala miljö (trygghet och bemötande) höga omdömen. I underkant ligger också svaren gällande skolmatens kvalitet, vilket kommer at utredas. Störst nöjdhet uppvisas gällande frågor som rör tid att äta skollunchen och att snabbt få en sittplats. Det kan också konstateras att årskurs 2 och 5 överlag är mer nöjda än årskurs 8 samt att spridningen är stor mellan olika skolors omdömen. Skillnaden verkar också vara stor mellan olika årskurser vad de är minst respektive mest nöjda med. Jämfört med föregående enkät som utfördes läsåret 2014/15 så har resultaten förbättrats något på nästan alla frågor. Enkätsvaren ingår som material till de handlingsplaner som varje enskild skola tar fram i samarbete med måltidsservice som ett led i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Utreda om nyckeltal kan tas fram på vissa frågor som ett led i målarbetet. Måltidsstrategins handbok ska börja användas som ett led i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Uppföljning av enkäterna med eleverna. Ta fram skolspecifika mål på frågorna Vilket helhetsbetyg ger du maten?, Smakar maten gott? och Ser maten god ut, samt ta fram handlingsplan för hur de målen ska uppnås. 4.3 Personal i skola Metod Enkät till all personal i samtliga kommunala skolor. Enkäten fanns tillgänglig under februari-april 2017. Personalenkäten är webbaserad och framtagen av SkolmatSverige (www.skolmatsverige.se.) Måltidsservice har ingen möjlighet att påverka enkätens utformning eller vilka frågor som finns med. Svarsfrekvensen var ca 50%. I stort är personalen väldigt nöjda med skolmaten och skiljer sig därmed från eleverna och då främst högstadiet. Helhetsbetyget är överväldigande positivt, hela 99 % ger betyget bra/mycket bra, vilket är en förbättring från föregående mätningsresultat på 92 %. En jämförelse med förra mätningen 2014/2015 visar en förbättring på alla frågepunkter. Den punkt där pedagogerna fortfarande är mest missnöjda och även ligger närmast elevernas åsikter är frågan om buller. Men även här har en avsevärd förbättring skett avseende nöjdhet. Undersökningen visar också att nöjdheten i stort är genomgående hög på alla skolor men att spridningen på specifika frågor mellan olika skolor kan vara stor. Enkätsvaren ingår som material till de handlingsplaner som varje enskild skola tar fram i samarbete med måltidsservice som ett led i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Sida 72 av 174

11 Utreda om nyckeltal kan tas fram på vissa frågor som ett led i målarbetet. Lyfta frågan att Bildning fördjupar sig i frågorna om buller samt rent och snyggt. 4.4 Bemötande elever och restauranger (med digital apparat) Metod Under våren 2017 har undersökningar gjorts under en dag på varje seniorrestaurang samt i kommunhusets cafeteria. För att mäta känslan av gott bemötande har det digitala omdömesverktyget Tummen upp använts. Gästen har fått trycka tummen upp eller tummen ner som svar på frågan Hur tycker du att restaurangpersonalen bemöter dig som gäst. Samma omdömesverktyg och tillvägagångssätt har använts till undersökning bland elever och pedagoger i skolrestaurangerna. Här har undersökningen gjorts en dag på varje skola. Frågan som ställdes var Tycker du att måltidspersonalen är vänlig mot dig? För seniorrestaurangerna finns en mycket stor nöjdhet, i genomsnitt för de 4 restaurangerna är 98% nöjda med bemötandet. Även för skolrestaurangerna är nöjdheten totalt sett stor, i genomsnitt för de 12 skolrestaurangerna är 82% nöjda med bemötandet. De skolkök som har under 80 % nöjdhet ska göra en fördjupad åtgärdsplan samt göra om mätningen. Diskutera frågan på matråden. Ta med resultatet i de skolspecifika handlingsplaner som görs i samband med SkolmatSverige. Sätta mål för respektive skola utifrån nuvarande resultat. Se över mätmetoderna för ett mer tillförlitligt resultat. 5. Kundundersökningar, nationella För skol- och förskoleområdet görs inga nationella kundundersökningar där man kan jämföra med kommuner eller med riket. Inom äldreområdet gör Socialstyrelsen en nationell brukarundersökning med några frågor rörande maten. 6. Nyckeltal 6.1 Nationella nyckeltalsjämförelser 6.1.1 Öppna jämförelser Äldre avseende kostfrågor Socialstyrelsen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) publicerar olika rapporter inom området Öppna jämförelser. En rapport beskriver svaren från den nationella brukarundersökningen till äldre som har kommunala insatser i form av särskilt boende. I denna undersökning ingår frågor om maten. Sida 73 av 174

12 Resultat I den senaste nationella brukarenkäten till äldre inom särskilt boende, som publicerades i oktober 2016 finns en fråga som rör Måltidsservice ansvarsområde, med följande mycket goda resultat för särskilt boende i Kävlinge kommun: Hur brukar maten smaka? 85 % ger högsta betyg (riket 76 %). I Socialstyrelsens publikation Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, publicerad i mars 2016 finns tematiserade resultat, där man lagt ihop en eller flera frågor eller nyckeltal. Tematiserad indikator Mat och måltidsmiljö där Kävlinge rankas på en niondeplats i hela riket. Analys och handlingsplan Ett mycket bra resultat som har vägts in i Måltidsservice arbete. 6.1.2 KKiK KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2016 arbetade 240 kommuner med verktyget. Resultaten tas framgenom att kommunerna själva redovisar sina resultat/sin statistik till undersökningens databas Kolada. Den senaste undersökningen publicerades i januari 2017. I KKiK finns ett mått som gäller Måltidsservice specifikt. Detta mått redovisar Andel inköpta ekologiska livsmedel. Redovisningen görs enligt Kävlinge kommuns indelning i fyra färg-nivåer. Kommuner med bäst resultat Kommuner med näst bäst resultat Kommuner med näst sämst resultat Kommuner med sämst resultat Måltidsservice har sedan starten av mätningarna 2010 kraftigt ökat denna andel, genom ett intensivt arbete med omläggning av matsedel. Jämfört med riket ligger Kävlinge bra till, även om övriga kommuner börjar knappa in på försprånget. I målstyrningen för 2017 är indikatorn Andel ekologiska livsmedel återinförd under målet Hållbar och hälsosam livsmiljö och Kommunfullmäktige har satt indikatormålvärdet 2017 till 40%. År Andel inköpta ekologiska livsmedel År 2010-2 % År 2011 KkiK 4 % År 2012 KkiK 21 % År 2013 KkiK 31 % År 2014 KkiK 34 % År 2015 KkiK 35 % År 2016 Kkik 36 % Nedanstående tabell visar socialtjänstens kommentarer till det senaste KKiK-resultatet, där mörkgrön (denna) färg symboliserar kommuner med bäst resultat. Sida 74 av 174

13 Mått nr Resultat Färg Kommentar till resultat? 38. Andel inköpta livsmedel 36% Medel 26% Trend Mycket bra resultat. Ett mycket bra resultat, som vägts in i Måltidsservice arbete. Genomföra fullmäktigemålet för 2017 på 40 % ekologiska livsmedel. 6.1.3 SkolmatSverige kvalitetsverktyg Skollagens krav på näringsriktiga måltider innebär att skolan behöver ett underlag som tydligt redovisar skolans måltidskvalitet. SkolmatSverige ger verktyg för att huvudmannen har ett systematiskt kvalitetsarbete som säkerställer att skollagens krav på näringsriktiga måltider efterföljs. SkolmatSverige har utvecklats i syfte att ge skolor och kommuner ett webbaserat verktyg för att utvärdera, utveckla och dokumentera kvalitén på sin måltidsverksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. SkolmatSveriges verktyg syftar till att hjälpa skolan att följa lagkravet att skolmaten ska vara näringsriktig, men ger också skolan ett underlag i form av en resultatrapport, vilken kan användas för att definiera områden där kvalitetshöjande åtgärder behöver sättas in. Målet är att eleverna i Kävlinges skolor ska trivas ännu bättre i skolrestaurangerna och bli serverade näringsriktig och god skollunch. SkolmatSverige består av tre nivåer Måltidsservice gör varje läsår bedömningen i nivå 1, och vartannat läsår bedömningen i nivå 2 och 3. Denna avgränsning har gjorts på grund av den omfattande arbetsinsats som krävs för att genomföra nivå 2 och 3. Detta läsår har nivå 1-bedömningen gjorts samt nivå 2 och 3. Resultat Kävlinge ligger på 2:a plats i landet avseende vilka kommuner som använder verktyget mest. Sida 75 av 174