Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se
Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen
Vindkraftsforskning i Sverige Påverkan på människor, djur och natur Vindresurs, projektering & etablering Drift och underhåll Vindkraft i elsystemet Forskningsprogrammet för kallt klimat Utveckling av konstruktion & tillverkning av vindkraftverk Drift och underhåll Styrning av vindkraftsparker Anläggning, isprognostisering, säkerhetsrisker, ishantering, låga temperaturer
Teknisk forskning Vindkraft i skog Frekvensstyrning hos vindkraftverk i svaga elnät Frequency [Hz] 50.5 50 49.5 49 48.5 48 47.5 47 Case 1 Case 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Time [s] Modeller för elektrisk drivlina för vindkraftverk
Teknisk forskning - industrin Asynkronmaskin med mjukstartare Chalmers 1978, industrin 1982 Asynkronmaskin med styrbara resistanser Chalmers 1984, industrin 1994 Dubbelmatad asynkrongenerator (DFIG) Chalmers 1986, industrin 1995 Fulleffektsomriktare Chalmers 1984, industrin 1990 = =
Syntesrapporter Vindkraftspåverkan på: människors intressen fåglar och fladdermöss marint liv landlevande däggdjur http://www.naturvardsverket.se/vindval
https://vimeo.com/36512474 Fåglar
Fåglar Dödlighet genom kollisioner Idag dödar trafik, luftledningar, byggnader, master, stängsel mm betydligt fler fåglar än vad vindkraftverk gör! 2000 6000 fåglar per år Vindkraft (Gäller vid 30TWh) 6-7 miljoner fåglar per år I trafiken 500 000 fåglar per år Fönsterrutor 200 000 fåglar per år Kraftledningar/elnät 100 000 fåglar per år Oljeutsläpp OBS! osäkra siffor Källa: Martin Green, Lunds universitet, Vindval
Fåglar Mest utsatta är rovfåglar Olycksrisken ökar om det finns en stor population Fler kollisioner vid större verk (höjd och svepyta) En lösning: Buffertzoner kring boplatser och flygvägar Oklart hur stora dessa ska vara. Underlag finns för örnar Största kunskapsluckan är fortfarande påverkan på populationer Källa: Martin Green, Lunds universitet, Vindval
Fåglar Ta hänsyn till den totala påverkan (inte bara vindkraft). Sätta upp biologiskt väl grundade mål för populationer. Ej på individnivå utan fokus på arten. Se till att tillräckligt mycket god livsmiljö finns, områden utan exploatering med negativ påverkan Källa: Martin Green, Lunds universitet, Vindval
Fåglar Förslag: Utpekade områden där det går bra att bygga. Bygg där påverkan blir som minst. Mer koncentrerat, inte så utspritt. Väg ihop samhällsnytta och artskydd redan från början. Koncentrera exploateringar till områden där samhällsnyttan är så stor som möjligt och negativ påverkan så liten som möjligt Övergripande planering Kompensationsåtgärder Källa: Martin Green, Lunds universitet, Vindval
Fladdermöss Det finns 19 arter av fladdermöss i Sverige 6 arter är rödlistade 7 arter riskerar att förolyckas i vindkraft, varav 3 är rödlistade Dras till insekterna som i sin tur dras till vindkraftverken på grund av värmealstringen Vid vindhastigheter över 5 m/s så har fladdermössens svårt att flyga och är oftast inte ute Källa: Jens Rydell, Lunds universitet, Vindval
Fladdermöss Lösningar: Undvik att bygga vindkraft på platser där många fladdermöss vistas (sjöar, våtmarker, längs kusten) Liten koppling mellan aktivitet innan man byggt och dödlighet Tillfällig avstängning då riskerna är som störst nattetid aug-sept svag vind < 5 m/s hög lufttemperatur kallas för bat mode Källa: Jens Rydell, Lunds universitet, Vindval
Fiskar Störs vid byggnationen av vindkraftverken Främst pålning och grumling som är farligt Minimera störning vid pålning genom att: välja rätt tidpunkt skrämma bort Artificiella rev Skyddade lekplatser Källa: Vindval
Ljudutbredning Riktvärde: får ej överstiga 40 db(a) Värsta fall scenario: blåser från alla håll 8 m/s Naturvårdsverkets metod för industribuller Nord2000 Tack till Gothia Vind
Ljud Källa: Vindval Ljud mäts i db(a), logaritmisk skala. Om ljudtrycksnivån ökar 10 db uppfattas det som en fördubbling av ljudets styrka. Amplitudmodulerat ljudets styrka varierar i takt med bladens passager genom luften. Varierar med terräng och väderförhållanden
Skuggutbredning Riktvärde: max 8h/år i faktisk skuggtid Skuggmottagare Tack till Gothia Vind
Hinderbelysning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155 och TSFS 2013:9) Vindkraftverk upp till 150 m totalhöjd: Medelintensivt blinkande rött ljus under skymning, gryning och i mörker Dagtid 2 000 cd Skymning 2 000 cd Mörker 200 cd Vindkraftverk över 150 m totalhöjd: Högintensivt vitt blinkande ljus under skymning, gryning och i mörker Dagtid 100 000 cd Skymning 20 000 100 000 cd Mörker 2 000 cd TV- Mast 100 000 cd dygnet runt Källa: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155 och TSFS 2013:9)
Film Hinderbelysning
Hälsa - ljud Det har inte kunnat påvisas något säkert samband mellan exponering för vindkraftsljud och sömnproblem. Vissa studier med självrapportering har påvisat sömnproblem. Andra studier har visat på det motsatta. Det finns inga belägg för att vindkraft kan ge: vibroakustisk sjukdom vindkraftsyndrom skadlig infraljudpåverkan Källa: Vindval
Hälsa lågfrekvent ljud och infraljud Vindkraft ger ifrån sig lågfrekvent ljud (20-200 Hz) Ljudet från vindkraftverken är inte högre än för andra ljudkällor såsom vägtrafik och ventilationsanläggningar. Att infraljud (1-20 Hz) skulle orsaka hälsoproblem finns det inte belägg för. Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud uppfylls om 40 db(a) uppfylls för vanligt ljud Källa: Vindval
Länklista www.vindlov.se www.powervast.se http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Forskning/Vindval/ http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/ www.natverketforvindbruk.se http://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/ http://www.vindkraftskurs.se/
Länklista www.swptc.se www.vindforsk.se www.cvi.se www.vindkraftsbranschen.se
VÄRLDENS SKILLNAD