2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan



Relevanta dokument
2A och 2B PerOlsskolan nn

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Elevenkäten 2012 Sammanställning av svaren

Författare: Helena Karlsson

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Barn och skärmtid inledning!

Arbetsbeskrivning för

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Resultat brukarundersökning LSS boende

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

GROVPLANERING HT.-11 LINDENS FRITIDSHEM.

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

Denna veckan firade vi vår elev som fyllde år i onsdags. Vi firade stort med paket, glass, snacks och film såsom vi brukar göra varje månad.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Skurups kommun Fritidshem och klubb elever 2013

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Gubben i stubben (Rim) Batmansången Honkey tonky

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Om barns och ungas rättigheter

Demokrati & delaktighet

Att använda svenska 1

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Trollhättan Skolan i skogen

LÄSGUIDE till Boken Liten

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

Fritidsenkät i Botkyrka 2009

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Elevintervjuer, resultat

Systematiskt kvalitetsarbete

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Tallens utvärdering Våren 2013

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Enkät till elever på Prästavångsskolans fritidshem våren Jag är en. Svarade: 107 Hoppade över: 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Du är klok som en bok, Lina!

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

Skolan elevenkät 2015 NHG

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Grön Flagg Tema Närmiljö

Häxskolan Lärarmaterial

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Vi i trean började med att titta på olika verk av Jackson Pollock och en film där man ser hur Jackson Pollock gör en tavla.

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Elevernas trygghetsplan

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Vad svarade eleverna?

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Utveckla din IT- kompetens

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Stockholms stad. Västerholms friskola. 68 svar. 94 procent svarsfrekvens

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

FÖRÄLDRAENKÄT LILLA SNIGELN 2011

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Transkript:

2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4 Appendix bilaga-2.

Bakgrund Vi arbetar på Ormbunkens fritidshem. Vi personal är intresserade av naturen därför kändes det naturligt att välja ett ämne som detta. Barnen av idag vistas väldigt lite ute i naturen, de vet knappt skillnaden på tall och gran. Det vi kommer att ta upp är något som vi tycker hör till allmänbildningen. D.v.s. de vanligaste träden, bären och mossorna i vår närhet. På skolfritids är vi ofta ute i skogen. Vi upplever att barnen inte har tid att stanna upp och se sig om i naturen. Vi vill träna deras förmåga till det. Barnen var villiga att hjälpa oss i projektet och bli våra medarbetare. Gruppen består av sju barn från år två, varav fyra är pojkar och tre är flickor. Den tid vi har att tillgå är 20 minuter per vecka som är fördelat på två 60 minuters pass. Barnen säger ofta får jag spela dator? Därför vill vi ge barnen en möjlighet att använda datorn till något mer än bara lekkamrat. Syftet med försöket är att: Utveckla barnens förmåga att upptäcka vad naturen har att erbjuda. Låta barnen uppleva förändringar i naturen under hösten. Väcka deras nyfikenhet och forskarlust. Barnen ska lära sig våra vanligaste trädslag, mossor och bär. Känna till vad man kan göra och använda de olika naturmaterialen till. Vi och barnen ska lära oss att använda dator och digitalkamera. Lära oss ett nytt sätt att dokumentera. Tillvägagångssätt Vi samtalade först om vad ordet skogen väckte för associationer. Förslag som frihet, träd, löv, bygga koja, pinnar, tallar, molekyler, vildkattor och stubbar var en del som kom fram. Vi har varit i skogen för att både leka och upptäcka. Olika funderingar har kommit fram. Funderingar kring granen: en är stor och en är liten, den stora granens barr är ljusare. Kanske kan det bero på att den har längre rötter. Om tallen: den har konstig bark. Har både granen och tallen kottar eller är det bara granen? Två olika typer av kottar hittades. Alltså båda bär kottar. Vi frågade barnen hur man kan lära sig mer. Genom att studera,måla, fråga någon, uppslagsböcker och pärmar. Försöka lära barnen tall, gran, en, björk, lönn, rönn, asp, björnmossa, vitmossa, renlav, islandslav, blåbär och lingon. 2

Vad har vi gjort? Plockat med oss mossor, bär, kottar och kvistar till fritids. Vi har tittat i lugn och ro och funderat på hur det ser ut. Tittat på film. Vi har köpt en film om Skurt. Den uppskattades av barnen. På ett enkelt sätt får man följa med ut i skogen och lära sig om bl.a. trädfällning. transporter och framställning av papper. Vi har sett på runt i naturen om urskogen och höstrodnad. Vi har samtalat med barnen om de filmer vi har sett. Lyssnat och målat till musik. Vi har lyssnat till Vivaldis de fyra årstiderna och samtalat om musiken. Tankar som kom när vi lyssnade på styckena var löv, dun eller snö som föll. En tyckte att det lät lugnt och så ska det vara när det är sommar. Dessa associationer kom igen ganska mycket då barnen vid ett senare tillfälle återigen fick lyssna till Vivaldi och denna gång även måla sina känslor. Det blev många träd i olika skepnader. Någon målade ett träd om natten och antydde att musiken var mörk. Någon annan målade snöflingor som yrde. Vi gjorde ett frågeformulär till barnen som de fick svara på. Se bilaga. Resultat Samtalen om det vi sett är viktiga. Barnen har lärt sig mycket utifrån dessa samtal. Nu vet de flesta att vi inte har vitmossa i våra adventsljusstakar utan renlav (fönsterlav). De känner till att det finns en mossa som heter björnmossa. Blåbär och lingonris har vi tittat på och pratat om. Vilket tappar sina blad? Jo, det gör blåbärsriset. Vad kan man göra med bären? Barnen föreslår: äta dem, göra t.ex.. sylt, gelé, dricka, paj och medicin. Ofta leker barnen häst och skötare. Efter det att vi tittat på en film som handlade om en man och hans häst såg vi en ny lek bland barnen. En dag upptäckte vi att de drog hem timmer. Med ett hopprep runt midjan som var bundet runt en stock drogs timret hem. Vi har samtalat om vad som är bäst för miljön häst eller traktor. Barnen kom fram till att det var hästen. Vi som vuxna har lärt oss att använda datorn mer än tidigare. Eftersom vi hade väldigt lite erfarenhet tycker vi att vi lärt oss mycket på kort tid. Det har varit ett roligt sätt att bli en modigare användare. Vi har provat på arbetet med digitalkameran, men det finns mycket kvar att lära. Bilderna har redigerats i programmet Gimp, för att bli ett bildspel i PowerPoint. Vi har också provat på att göra diagram i Excel. Vi har tänkt att samla bilder och texter till en liten bok som barnen ska få. Svaren vi fick fram i frågeformuläret visade att de flesta var nöjda. Se bilaga 2. 3

Diskussion Lite tid tillsammans med barnen varje vecka. Svårt att hinna med det man vill. Alla lektioner blir inte av. Dans och spellektioner tar bort tid från oss. Svårt att hitta bra och lättläst information på Internet. Det skulle ha varit bra med mer tid för informationssökning. Vintern kom tidigt så vi hann inte med det vi hade tänkt under hösten. I vår kommer vi att gå ut och fortsätta titta på mossor enligt barnens önskemål. En del litteratur som vi läst har berikat oss mer än annan. Det vi läste först, Det finns ingen IT-pedagogik var god inspiration för oss. En bra adress på internet har varit www.skogen i skolan.se Litteraturförteckning kobsson, Anders Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? (200) Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik (999) Bárány-Wallje, Elsa: Om att lära och utvecklas i skolan (999) Gärdenfors, Peter Media och berättande (999) Holmlund, Britt-Marie: Tema Ett sätt att arbeta Ett sätt att lära (999) Andersson, Bosse: Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system (999) Löwendahl, Erik: När skolan möter framtiden SMART eller TRAMS? Valet är ditt! (999) Jedeskog, Gunilla: Datorn i undervisningen en tillbakablick (999) Skurt om skogen: Skogsstyrelsen Runt i naturen: Utbildningsradion En man och hans häst: SVT 2 4

Bilaga.Har du lärt dig något om det vi pratat om och sett på film? 2.Tycker du att du har lärt dig något av det vi tittat på i skogen? 3.Har det här har varit ett roligt sätt att jobba på? 4. Har det här varit ett bra sätt att arbeta med naturen på? 5.Hade du velat jobbat mera framför datorn?

Bilaga 2. Har du lärt dig något om det vi pratat om och sett på film? 6 2. Tycker du att du har lärt dig något av det vi tittat på i skogen? 3 Nej Vet ej 2 3. Har det här varit ett roligt sätt att arbeta på? Nej 5

4. Har det här varit ett bra sätt att arbeta med naturen på? Nej 5 5. Hade du velat arbeta mer framför datorn? 3 Nej 3