Nära, personlig och tillitsbaserad Framtidens styrning av offentlig sektor 9 januari 2019 Styra och leda framtidens välfärd 2018 Louise Bringselius Forskningsledare i Tillitsdelegationen (Finansdepartementet) Strategisk rådgivare vid Region Skåne Docent vid Lunds universitet
1.) New Public Management (en valfrihetstrend) 2.) New Weberian State (en byråkratisk trend) - Marknadslösningar - Rättssäkerhet New Public Management - sju doktriner (Hood, 1991) - Resultatmätning - Likabehandling - Delegering - Transparens 1. Offentliga organisationer ska ledas av särskilda opolitiska förvaltningschefer med stort Fokus på ekonomivärden handlingsutrymme. Fokus på demokrativärden 2. I styrningen ska prestationsmätning vara central och den ska främst bygga på tydliga, kvantifierbara mått. 3. Inom myndigheter ska man delegera resultatansvar till lokala enheter. 4. Det offentliga uppdraget ska fördelas på en mängd självständiga organisationer. 5. Man ska sträva efter konkurrens mellan dessa organisationer. 6. Styrning och ledning i privat sektor ska fungera som förebild för offentlig verksamhet. 7. Ekonomisk återhållsamhet och arbetsdisciplin ska prioriteras.
1.) New Public Management (en valfrihetstrend) 2.) New Weberian State (en byråkratisk trend) - - Marknadslösningar Resultatmätning Delegering Fokus på ekonomivärden Samverkan Rättssäkerhet Likabehandling Transparens Fokus på demokrativärden Samverkan
Medborgare: Begränsat inflytande i beslut i egna ärenden. Bristande tillgänglighet, flexibilitet och helhetsansvar. Avsaknad av kontinuitet, kvalitetsbrister. Medarbetare: Detaljstyrning, effektivitetshets, stress, utbrändhet, formalism, otrygghet. Bristande samordning, onödig administration, små möjligheter att påverka. Politiker: Missnöjda brukare, missnöjda medarbetare. bristande effektivitet, styrbarhet och legitimitet. Forskning: Ineffektivt och kostsamt, hämmar motivation, innovation och kvalitet.
1.) New Public Management (en valfrihetstrend) 2.) New Weberian State (en byråkratisk trend) 3.) Tillit (Human Relations-rörelsen) - - - Marknadslösningar Resultatmätning Delegering Fokus på ekonomivärden Marknad Rättssäkerhet Likabehandling Transparens Fokus på demokrativärden Byråkrati Kundupplevelse Flexibel problemlösning Arbetsglädje Fokus på relationer Profession Brukare
Huvudaktör (Freidson 2001) Marknad Byråkrati Profession Idealtyp och styrmekanism (Adler 2001) Marknad/ pris Hierarki/ auktoritet Gemenskap/ Tillit Huvudsaklig teoretisk förankring Nationalekonomi Juridik Sociologi Närliggande begrepp i förvaltningsteori New Public Management New Weberian State New Public Service; Public Value Governance Styrmekanism Konkurrens Reglering, beslutslinje Kollegial kvalitetssäkring, samverkan Tillträde genom Konkurrens Monopol Examen
Den opersonliga teknokratiska staten
Nära, personlig och tillitsbaserad Det teknokratiska paradigmet Den mänskliga paradigmet Styra Kontrollera centralt Stödja Skapa förutsättningar lokalt Statens huvudroller Förmyndare och portvakt Partner och portvakt Statens karaktär Teknokratisk, opersonlig Det begränsade ansvaret Empatisk, personlig Det utvidgade ansvaret Statens åtagande
Synen på professionerna: från naivism till cynism till Efterkrigstid / 1950-tal < Funktionalism där det professionella skiktet representerar det kritisktrationella tänkandet Representanter för värden som rättvisa, demokrati och jämlikhet Spjutspetsar in i framtiden Naivism? 1970-tal < Relativism, antielitism. Professioner anses gå etablissemangets ärenden Neutralitet som myt. Cynism. Social stängning prof.monopolisering. Nyweberianism, med ett separat byråkratiskt skikt. Lojalitet? Byråkratikritik, New Public Management, New Managerialism 2010-tal< Naivism eller cynism? Låt proffsen vara proffs men släpp inte all kontroll Ett mellanläge? 1950-tal 1970-tal 2010-tal
Tillitsbaserad styrning och ledning Följande ramverk är utvecklat av Louise Bringselius för Tillitsdelegationen. Läs mer i rapport nr 2017/02 i Tillitsdelegationens rapportserie och i kommande forskningsantologi (SOU).
En balans inte en ny ytterlighet Cynism T i l l i t Naivism
Teori X och Teori Y En klassisk teori om organisationsforskaren Douglas McGregor (1960). Teori X Människan som till naturen lat och självisk à Kontroll och yttre belöningar Teory Y Människan som till naturen motiverad och ansvarstagande à Arbetsmiljö och tillit Teori Y bör vara utgångspunkt, eftersom förväntningar tenderar att bli självuppfyllande - rosenthaleffekten När kontroll och incitament påförs personer med inre drivkrafter En studie av forskarna Georgellis et al (2010). Inre drivkrafter Meningsfullt arbete Yttre drivkrafter Incitament, ekonomisk belöning När yttre belöningar påförs personer som motiveras av inre drivkrafter minskar deras motivation (dvs det är inte neutralt).
Källa: Arbetsmiljön 2015, Arbetsmiljöverket, sid 84
Brukare Tillit handlar om att ta vara på potentialen i medarbetarnas men också medborgarnas - kunskap och engagemang. Förvaltning Att sätta fokus på mötet mellan medarbetare och brukare. Politiker
Fem relationer för tilliten Brukare Samverkande aktörer Förvaltning Granskande & normerande verksamhet Politiker Samhällsdebatt/ debattklimat
Tillitsbaserad styrning och ledning är en filosofi för kultur, styrning och organisering där fokus ligger på verksamhetens syfte och brukarens perspektiv och där alla strävar efter att visa tillit och förtjäna tillit.
Förtjänad tillit att skapa förutsättningar 1. Att KUNNA hjälpa Kompetens, omdöme, organisatoriska, juridiska, ekon. förutsättningar 2. Att VÅGA hjälpa Pålitlighet vid yttre påtryckningar 3. Att VILJA hjälpa Vilja att bistå och möta förväntningar
Ämbetsmannen är en person med ett särskilt omdöme, en särskild integritet och en särskild förmåga att se helheten där många andra förlorar sig själva i detaljerna. En person vars karaktär inte främst beskrivs som femtio nyanser av grått, utan snarare som en ovanligt bred och rik palett av färger. En person som inte bara kan bläddra i lagboken, utan också förmår tolka lagar och översätta dem till en fungerande praktik i en värld full av målkonflikter och en person som inte tvekar att slå larm vid missförhållanden. (Bringselius, Axess, 2017)
Ämbetsmannens roller Allmänt utveckla verksamheten utifrån såväl ekonomivärden som demokrativärden och med brukaren i fokus Utveckla och utmana regelverk Följa regelverk och direktiv och säkerställa att även andra gör det
1. Upplevd tillitsvärdighet (kunna, vilja, våga) 2. Benägenhet att känna tillit Tillit 3. Upplevd risk Återkoppling Resultat
Tillitsbaserad styrning och ledning är en filosofi för kultur, styrning och organisering där fokus ligger på verksamhetens syfte och brukarens perspektiv och där alla strävar efter att visa tillit och förtjäna tillit.
Tack! Louise.bringselius@regeringskansliet.se Fortsättning vid Tema 3 kl 13.00-15.30