Tillitsdelegationen Louise Bringselius

Transkript

1

2 Tillitsdelegationen Louise Bringselius Forskningsledare i Tillitsdelegationen Docent vid Lunds universitet louise.bringselius@regeringskansliet.se

3 Agenda Bakgrund Tillitsdelegationens arbete Tillitsbaserad styrning Närmast framöver

4 Bakgrund Varför mer tillit? Bakgrund till Sveriges tillitsreform Frustration bland medarbetare och brukare i stora delar av den offentligt finansierade välfärdssektorn Kunskap och engagemang som inte tas till vara Bristande flexibilitet inför brukares behov Formalism, rädsla, dålig psykosocial arbetsmiljö Överdriven kontroll

5 Drivkrafter till utvecklingen - Digitaliseringen möjliggör ökad mätning av prestationer - Marknadslösningar och offentlig upphandling leder till ökat behov av formalisering och avtalsuppföljning - Tendens att gömma administrativa kostnader genom att lägga över dessa uppgifter på de yrkesprofessionella. - Allmänt utbredd vurm för styrning och kontroll - Åtskiljande mellan teori och praktik. Allt fler professionella chefer utan förankring i verksamhetens professionella kunskapsbas. Vissa talar om New Public Management för att belysa problematiken. Tillitsdelegationen

6

7 Häftig debatt som uppmärksammade regeringen på att balansen mellan kontroll och tillit i förvaltningen hade för stor tonvikt vid kontroll för att styrningen skulle vara ändamålsenlig. Trenden kopplades till idésamlingen New Public Management (NPM). DN Debatt, den 15 nov. 2013:

8 Fyra steg i regeringens arbete med tillitsreformen Kunskapsseminarier 2015 En serie seminarier på olika platser i Sverige för att förstå och diskutera utvecklingen. Regeringsuppdrag till Statskontoret 2016 Att utreda förutsättningar för tillitsbaserad styrning osv. Utvecklingsarbete internt i regeringskansliet Tillitsdelegationen En statlig utredning som lämnar en delrapport (om ersättningsmodeller) i juni 2017 och sin slutrapport i juni 2018.

9 Styrningen ska ta till vara medarbetarnas kompetens till nytta för medborgare och företag. Det är utgångspunkten i regeringens tillitsreform. Regeringsförklaringen september 2016

10 Tillitsdelegationens arbete

11 Ordförande Delegater Forskare Sekretariat Laura Hartman Gunilla Hult-Backlund, generaldirektör på IVO Emil Broberg, tredje vice ordförande i SKL Louise Bringselius, forskningsledare Forskare - se nästa bild Anna Lexelius, huvudsekreterare Kajsa Hanspers (ansvar: ersättningsmodeller) Unni Mannerheim (ansvar: tillsyn) Karin Ekdahl Wästberg (ansvar: ledarskap) Ewa Preston, administratör Mattias Fogelberg *) SKL: Sveriges Kommuner och Landsting IVO: Inspektionen för Vård och Omsorg

12 Tillitsdelegationens forskare Anna Häger Glenngård, Lunds universitet Anna Krohwinkel, Leading Health Care Bo Rothstein, Oxford University Dalia Mukhtar-Landgren, Lunds universitet Elisabeth Sundin, Linköpings universitet Fredrik Molin, Uppsala universitet Johan Hansson, Uppsala universitet Jon Rognes, Handelshögskolan Shlm Karin Josefsson, Högskolan i Borås Lars Trägårdh, Ersta Sköndal Bräcke högskola Lina Maria Ellegård, Lunds universitet Linda Moberg, Uppsala univsersitet Magdalena Elmersjö, Södertörns högskola Magnus Erlandsson, Malmö högskola Malin Tillmar, Linköpings universitet & Linnéuniv. Mandar Dabhilkar, Stockholms universitet Mattias Elg, Linköpings universitet Niklas Altermark, Lunds universitet Ola Fransson, Malmö högskola Susanna Alexius, Score/Handelshögskolan Shlm Tiziana Sardiello, Score/Stockholms universitet

13 samt forskare i Tillitsdelegationens vidare forskarnätverk

14 Verksamhetsstyrningen kan dock i vissa fall ha bidragit till att den offentliga förvaltningen har brister när det gäller att styra verksamheten utifrån dess förutsättningar och medborgarnas behov och med tillit till medarbetares kompetens och förmåga. Det finns ett behov av att vidareutveckla en tillitsfull styrning av välfärdstjänsterna som bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan berörda aktörer. Delbetänkande juni 2017, slutbetänkande juni 2018

15 Delegation uppdragets två delar Skriva, analysera & föreslå Främja utveckling

16 Delegationens verksamhet Forum Tillit Öppna seminarier Försök Tillit / Forskning Tillit Följeforskning kopplad till delegationens försöksverksamheter, forskarseminarier Besök Tillit Exempel Tillit Studiebesök i kommuner och landsting Idébank med exempel på goda initiativ

17 Forum Tillit Mötesplats för erfarenhets- och kunskapsutbyte Syftet är att främja ett utvecklingsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning Möten på olika teman under 2017 och våren 2018 Målgrupp är primärt kommuner och landsting samt forskare Nästa möte 27 april

18 Försök / Forskning Tillit Försöksverksamheter / följeforskning 10 försök inom vård, skola och omsorg Forskare följer och utvärderar Forskningsledare Louise Bringselius, docent i företagsekonomi Lunds Universitet, leder arbetet Resulterar i en forskningsantologi Stort intresse! Närmare 60 intresseanmälningar.

19 Forskningsprojektens inriktning 1. Elevhälsa - skola/socialtjänst/primärvård (Falun) 2. Hälso- och sjukvård ersättningsmodeller (Region Skåne) 3. Förskola (Malmö) 4. Grundskola/tillsyn (Skolinspektionen och Linköping) 5. Hemtjänst (Piteå m fl) 6. Hälso- och sjukvård ledarskap (Landstinget Kalmar län) 7. Hälso- och sjukvård förändringsarbete (Karolinska sjukhuset, m fl) 8. Äldreomsorg (Alingsås och Bräcke diakoni) 9. Socialtjänst och kommunövergripande (Borlänge) 10. Tillsyn stat/socialtjänst (IVO och AMV) Ev. tillkommer ytterligare två projekt

20 Samarbete med forskare Forskare följer försöksverksamheter och bidrar med kapitel till antologi samt redovisning om försöket Rapportserie Samtal om tillit i styrning Deltar vid forskarseminarium Forskning Tillit, 1 juni och 26 oktober. Bidrar med PM vad är tillitsbaserad styrning?

21 Ramar för Tillitsdelegationens forskningsprojekt Metod Följeforskning. Nyanserad beskrivning uppmuntras. Period Mars december 2017 Publicering Försöksrapport + forskningsantologi (2018) Omfattning Urval 12 projekt med totalt 25 forskare Blandade verksamhetstyper, geografisk spridning. Forskare från olika lärosäten och med olika ämnesinriktning.

22 Besök Tillit I kommuner och landsting Lära oss om styrning lokalt och lyfta goda exempel Vi träffar representanter från hela styrkedjan; förtroendevalda, chefer, medarbetare, brukare Värden väljer själva vilken verksamhet som vi besöker

23 Tillitsbaserad styrning Tillit - på gott och ont Tillitens goda sidor - Skapar trygghet och trivsel - Minskar regleringens kostnader - Kan främja produktivitet och kvalitet Se forskning av bl a Bo Rothstein och Lars Trägårdh Tillitens negativa sidor - Kommer med risker - Möjlig endast under vissa förutsättningar

24 Cyniskt synsätt (Ytterst lite tillit) T i l l i t Naivt synsätt (Extremt mycket tillit)

25 Cyniskt synsätt (Ytterst lite tillit) T i l l i t Naivt synsätt (Extremt mycket tillit) Tillitsdelegationen vill generellt se en rörelse mot ökad tillit men utan att förespråka naivism.

26 Styrning Styrformer Styrning som process Styrning i olika relationer

27 Styrformer Tillit I balans med kontroll för rättssäkerhet Andra former av styrning Lagar, förordningar

28 Styrformer Andra former av styrning Lagar, förordningar Normstyrning (ledarskap, kultur) Kvalitetsstyrning (bemötande m.m.) Ekonomistyrning Juridisk styrning Det som inte ryms inom den juridiska styrningen Mål- och resultatstyrning

29 Styrning som process Tillit ska finnas i varje steg av policyprocessen från politik till återkoppling Beredning Beslut Implementering Utvärdering 5 Feedback Feedback-processen (bland annat medarbetarnas synpunkter) brukar vara den svagaste länken.

30 Styrning i olika relationer Relationen mellan den politiska huvudmannen och utförarna Relationen mellan beslutsnivåer inom verksamheten Relationen mellan relaterade verksamheter Relationen mellan granskande och granskad verksamhet

31 Hur vet vi att motparten har den kunskap och de övriga förutsättningar som krävs?

32 Förutsättningar 1. Har motparten förmågan? Kompetens, omdöme, organisatoriska, juridiska, ekon. förutsättningar 2. Har motparten tillräcklig integritet? Pålitlighet vid yttre påtryckningar 3. Är motparten hjälpvillig? Vilja att bistå och möta förväntningar (Källa: Mayer, David & Schoorman 1995 i Academy of Management Review)

33 En teoretisk definition av TBS Tillitsbaserad styrning är styrmodeller (1) med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att (2) stimulera samverkan och helhetsperspektiv, (3) bygga tillitsfulla relationer samt (4) säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet.

34 En mer praktiskt användbar definition av TBS Tillitsbaserad styrning är styrmodeller som syftar till att minska onödig kontroll i offentligt finansierad verksamhet och bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens, för att på så vis skapa bättre kvalitet i tjänsterna till medborgaren.

35 Sju metoder vid tillitsbaserad styrning 1. Minskad detaljstyrning 2. Främjande av kunskapsutveckling 3. Kultur och ledarskap som främjar integritet och välvillighet 4. Involvering av medarbetare i beslut på högre nivåer i styrkedjan 5. Administration i särskilda administrativa funktioner 6. Främjande och lärande tillsyn att hjälpa att göra rätt 7. Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar (Källa: PM av Bringselius, Tillitsdelegationen, 10 april 2017)

36 Tillitsbaserat ledarskap - motivationsteorin visar på betydelsen av ledarskapet Från Teori X (människan som lat och egoistisk) till Teori Y (människan som engagerad och motiverad) (Douglas McGregor, 1960) Från externa drivkrafter (ekonomisk belöning, kontroll) till inre drivkrafter (mening, sammanhang)

37 Etablerade ledarskapsmodeller som bygger på tillit Självstyrande grupper Utvecklande ledarskap Transformatoriskt ledarskap Coachande ledarskap Gemensamt ledarskap Kollegialt ledarskap

38 Utvecklande ledarskap (modell från försvarsmakten) Föredömligt handlande en ledare som med god etik (värdegrund), som agerar förebild och tar ansvar Personlig omtanke en ledare som ger stöd och feedback Inspirerar och motiverar uppmuntrar delaktighet och kreativitet

39 Ledarskapet speglar syn på organisationen Teknokratiskt perspektiv Hedoniskt perspektiv Serviceperspektiv Politiskt perspektiv Tillitsbaserat perspektiv Metafor Fabrik Spa Servicestation Djungel Gemenskap Central grupp Chefen Medarbetaren Brukaren Politiken Brukaren och medarbetaren Centrala teman Regler, roller, teknologi, mål Medarbetarens njutning och trivsel Brukarens nöjdhet Makt, konflikter Relationer, behov, färdigheter Ledarskapets utmaning Anpassa struktur och teknologi efter uppgift Att ge medarbetaren vad den önskar Att ge brukaren vad den önskar Anpassa dagordning och arbetsfördelning för att upprätthålla politisk maktbas Matcha organisationens mål med medarbetarens önskemål och brukarens behov

40 Närmast framöver

41 Tack! Louise Bringselius Forskningsledare i Tillitsdelegationen Fil dr, docent och lektor vid Lunds universitet Föreläsare, krönikör och författare louise.bringselius@regeringskansliet.se Twitter: #Tillitsdelegationen