Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Relevanta dokument
Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

fredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION?

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Kvalitativa metoder II

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Uppsamlingsskrivning i religionskunskap med didaktisk inriktning, termin 1

Perspektiv på kunskap

Religionskunskap. Ämnets syfte

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Kandidatprogram i teologi 180 högskolepoäng. Teologiska högskolan Stockholm. Utbildningsplan

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Mening. Anna Petronella Foultier

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Religionshistoriska avdelningen

Går det att höja kvaliteten och effektivisera examination i samhällskunskap? Daniel Bergh och Viktoria Williamsson Samhällskunskap

Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod, 7,5 hp Delkursanvisningar HT 2010 Deltid, Kväll

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

PM för kurs i Vetenskapsteori

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Lokal examensbeskrivning

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Magisterprogram i religionsvetenskap, 60 hp

DANSTEORI. Ämnets syfte

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Kursplan för Makt och social skiktning VT 09, 6 högskolepoäng. (Power and Social Stratification 6 ECTS)

Religionshistoriska avdelningen

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Lokal examensbeskrivning

Omfattning Motsvarar fem veckor heltid (40tim/vecka). Förutom litteraturstudier omfattar kursen nio föreläsningar

Religionskunskap för lärare 1 2

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma

PRÖVNINGSANVISNINGAR

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

RRE1K UPPS, Kandidatprogram i religionsvetenskap Studieort Uppsala, 180 hp

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Den fria tidens lärande

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Religionsvetenskap GR (A), 30 hp

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Psykologiska institutionen L. Högman

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Identifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi

Kursen är valbar på den tredje terminen av Masterprogrammet i Asienstudier. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 hp

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION VÄLKOMMEN. Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för Grundkursare

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (eng

Religion Livsfrågor och etik

För dig som studerar till präst enligt 2013 års studieordning samt övergångsregler för den som studerat enligt tidigare utbildningsordning

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Prövning i sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Studieplan. SOÄ800/SOS 800 Kurs nr 1 i sociala omsorgsprogrammet, inriktning mot social omsorg. (1-20p)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT Innehåll. 2. Lärandemål

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Lokal examensbeskrivning

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Transkript:

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se

Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar

Översikt DEL I Utveckling av ämnet DEL II Religionshistoria Definitioner Förståelsehorisonter Paradigm

Första professuren i Genève 1873 Intresse för språk och texter knuten till en manlig prästelit och en modern akademisk elit Fokus på Främre Orienten Världsreligionerna och skriftlösa religioner Bilder, byggnader, föremål, Internet Samtidsreligioner, genus, nyandlighet och religionens roll i politiken DEL I Utveckling av från 1800 t

Vi vill nå den punkt där religiösa idéer har sitt tidigaste ursprung (Religionens ursprung och utveckling, 1878) Vediska hymnar: moderflod, väckaren och åskaren Från det förnimmbara till det abstrakta Förgudligande: solen blir solgud Jakten efter indoeuropéerna Friedrich Max Muller (1823-1900) Religionens ursprung

1890 Frazer publicerade boken Den gyllene grenen: ett studium av magi och religion. Samhällen utvecklas i modes of thought, från magi, till religion till vetenskap (från tro till rationalitet) Sir James John Frazer (1854-1941) Evolutionism

Mircea Eliade (1907-86) Religionsfenomenologi Student hos Surendranath Das Gupta i Calcutta Det heliga som arketyp och oberoende kategori i alla religioner Hierofani som fysisk manifestation av det ena heliga. Jämförande studium av jorden, månen, kvinnan Professor i Chicago

Religionshistoria i Sverige Spänning mellan det konfessionella och det vetenskapliga studiet Nathan Söderblom (1866-1931) Torgny Segerstedt: första professuren vid Stockholms högskola 1913 Evolutionism och radikalism Religionshistorian blir ett samhällsnyttigt ämne Religion som ett tvärvetenskapligt studium Nathan Söderblom

Del II Vad är religion? Relegera (Cicero) och religare (Lactantius) En västerländsk konstruktion? Separat sektor (Peter Beyer) Religion och religiositet: två sidor av samma sak? Vår och de andras religion Ett begrepp med växande innehåll, knutet till specifika historiska och kulturella förhållanden

Religion är ett kulturellt system och en social mekanism som styr och främjar idealtolkning av tillvaro och idealpraxis med hänvisning till en eller fler transempiriska makter (Armin Geertz) Två definitioner Religion är människors förhållande till föreställningsuniversa som kännetecknas av kommunikation om och med hypotetiska gudar och makter (Gilhus/Mikaelsson)

Reduktionistisk: religion kan reduceras eller översättas till något som inte är religion (Marx) Essentialistisk: religion har karakteristiska egenskaper som är absoluta och som bara finns hos religion (Eliade) Hermeneutisk: religion som tolkning (Ricoer) Förståelsehorisonter

Reduktionistisk förståelsehorisont Religiösa fenomen som offer och gudstro förklaras utifrån orsakssammanhang av sociologisk, psykologisk eller biologisk karaktär Ex: Karl Marx (religion som opium), Émile Durkheim (religion som samhälle), Sigmund Freud (religion som verklighetsflykt) Pascal Boyer och kognitiva teorier: religion som hjärnans sätt att kategorisera data

Religion är rädsla och fruktan inför det heliga (Rudolf Otto 1869-1937) Religion som något eget, sui generis (Mircea Eliade) Religion är den form av mänsklig verksamhet genom vilken ett heligt kosmos upprättas (Berger 1993) Kritik: religiösa data bör inte förväxlas med religionsvetenskapens teorier och hypoteser Man försöker skilja det man undersöker från de analyser man gör Essentialistisk förståelsehorisont

Religiösa data är betydelsebärande Ingen orsaksförklaring/essentialism, men tolkning Edmund Husserl (1859-1938) Senare utvecklingar: kulturvetenskap Mindre fokus på tro och mer på kultur, tecken, språk, berättelser (Paul Ricoer) Förespråkar kommunikation och dialog mellan forskare och studieobjekt (postkolonialism) Hermeneutisk förståelsehorisont

Religionsvetenskapliga paradigmskift 1 Evolutionism 2 Fenomenologi 3 Kulturvetenskap Rådande paradigm idag: fenomenologi. Skift från religion som djup, systematisk, sui generis till religion som rörlig kulturfenomen

Ett studium av olika religioner med tonvikt på skillnaderna mellan dem och på de förändringar som skett genom tiderna? Ett sekulärt och humanistiskt studium med (oftast) begränsat anspråk på förklaring? Vad är religionshistoria?