STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 32(44) Kommunfullmäktige 2005-04-26 24 Dnr 2004.265 313 Detaljplan för Kung.sbacken, Hemavan Förslag till detaljplan för Kungsbacken (Björkfors 1:454 m fl) i Hemavan har upprättats. Planen syftar till att skapa möjligheter till ett utökat boende speciellt inriktat mot flygburna turister. Detta avses främst ske i mindre lägenhetshus av modern standard uppförda av olika intressenter och investerare. Planen ska också ge förutsättningar att lösa i dag förekommande trafikproblem i området. Planförslaget hu varit utställt för granskning under tiden 2005-01-31 02-21. Under utställningstiden har fem yttranden inkommit. Enligt miljö- och byggnadsnämnden föranleder dessa ingen ändring av detaljplanen. Beredande organs förslag Miljö- och byggnadsnämndens arbetsberedning 2005-03-17, 29. Arbetsutskottets protokoll 2005-03-29, 55. Kommunstyrelsens protokoll 2005-04-12, 43. Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplanen. Justering (sign) Expediering 05051D Gv\/ NA3N
EXPLOATERINGSUTREDNING HEMAVAN --- PM 2004-08-25, Ragnar Bergeå DISKUSSIONSUNDERLAG INFÖR TRÄFF MED ARBETSGRUPPEN 2004-09-01 Bakgrund Efter presentation och lokal förankring av SE-groups rapport förra hösten sattes som mål för det fortsatta arbetet att försöka få till stånd ett första byggprojekt under 2004. Inriktningen från kommunen/suabs sida blev därför att: I) inhämta mer kunskap om välfungerande exploateringsmodeller (fa. från Åre), 2) söka kontakt med intresserade exploatörer samt 3) finna snabbt tillgänglig, byggbar mark inom ramen för SE-group konceptet. För den sista punkten var det en tidsmässig förutsättning att vi höll oss till den del av området som omfattas av en nu gällande detaljplan, där såväl juridiska som VA-tekniska förutsättningar är utklarade. Mot slutet av maj fanns såväl intressent, kostnadsberäknat projekt, som förslag på byggbar mark framme. Svagheten var att den plan- och investeringsmässigt bäst tillgängliga marken inte hade det "marknadsmässiga" läge i området som en första byggnadsetapp, med ambition att sälja området, borde ha. Skall vi gå vidare med projektet krävs således ett "omtag" inför vilket vi har anledning att även diskutera och analysera några andra utgångspunkter. Utgångspunkter att diskutera inför en omarbetning 1. Såväl Strömma som vår norske intressent vill av ovannämnda skäl se den första byggnationen placerad nära befintlig skidnedfart vid hotellet, inom område A2 och/eller A3. Det innebär att en planändring måste vidtas varvid samförstånd med den befintliga bostadsrättsföreningen måste uppnås. Sedan lång tid drivna kav från föreningens sida är att få skapa en ny, kompletterande utfartsväg från området mot Karls väg i söder då nuvarande branta utfart via "gamla hotelluppfarten" periodvis är oframkomlig. Vidare måste en balanserad lösning på snöscoterfrågan för kv. Karl uppnås. Kommunen har hittills motsatt sig en ny väg då denna bryter sid in-sid out möjligheterna för stora delar av övriga framtida exploateringsområden. I perspektivet av en utbyggnad enligt SE-groups koncept kan en väg, med partiell, lätt överbyggd skidbro, möjligen lösa flera frågor. Tillfarten till A2 är nära nog omöjlig att lösa från "gamla hotelluppfarten". Tillfarten till A3 är möjlig men ger likartade trafikproblem som i dag råder inom område Karl. Den föreslagna vägen borde studeras så att den kan bilda tillfart både till område A2 och A3 samt ge område Karl det önskade komplementet. 2. Kommunikationen för skidåkare och gående mellan de nya exploateringsområdena och "Högfjällshyllan" respektive fjället och Kungsleden har enligt gällande plan redovisats som en skidbro söder om Fjällparksbyggnaden. Bakomliggande tankar har sen gammalt givetvis varit att skapa en trafiksäker skidnedfart från fjället till boendet (sid in). I nuvarande koncept skall "högfjällshyllan" och särskilt delen intill Fjällparkstomet utvecklas till en social och kommersiell zon som skall betjäna hela exploateringsområdet. Mot denna bakgrund bör
givetvis skidtrafiken mellan fjället och boendet passera denna punkt. Likaså torde kommunikationerna mellan stugboende och "hyllan" inte komma att nyttja en skidbro som kräver klättrande upp och ner i båda ändar. Detsamma gäller kommunikationerna till fots mellan tänkt parkering på nedsidan av Karls väg och konferensanläggningen i Fjällparksbyggnaden. En skidbro i tidigare redovisat läge visar sig också kräva stor höjd och mycket stora markarbeten. En mer genomtänkt lösning bör alltså sökas i denna punkt. Genomförs vägdragningen enligt punkt 1. så kommer biltrafiken i den aktuella punkten att minska högst väsentligt vilket gör att behovet av en planskild korsning kanske ej är akut. På längre sikt torde en kort skid- och gångtunnel under vägen ge en funktionell och helt trafiksäker lösning enligt bifogad skiss och sektion. 3. SE-groups rapport visar än tydligare vad vi redan visste: Planeringsprinciper för boende i "varma" resp."kalla" bäddar skiljer sig åt på flera punkter. Har de "kalla" bäddarna, som i fallet Brf Karl, dessutom funnits sedan lång tid kan etablerade mönster och vanor inte ändras över en natt. När kv. Karl planerades var snöskoterinnehav ingen relevant planeringsfaktor. Nu, 20 år senare, är det en verklighet som tagit sig mer eller mindre lyckade uttryck. Den långsiktiga lösningen av snöskoterverksamhet för besökare skall enligt översiktsplanen vara geografiskt knuten till leden nere vid älven. Även service och säker förvaring avses knytas till detta område. Vi är dock inte där än och under tiden har bl.a. snöskotertillfart till kv. Karl fått accepteras, i synnerhet som konkurrerande markanvändning inte förekommit i området och störningsriskerna därför varit måttliga. Nu måste dock en balanserad lösning av skoterfrågan, på kort- och lång sikt tas fram. Den ovannämnda nya vägdragningen enligt punkt 1 med skidöverfart skulle möjligen kunna kompletteras med ett skoterspår på dalsidan, endast ägnat att under strikt reglerade former tillåta att viss trafik får ske in och ut från kv.karl. Vägen bildar på så sätt en strikt geografisk gräns för denna trafik. Konklusion: Framförda diskussionspunkter vill visa på möjliga lösningar. För att komma till konkret start för byggnation krävs dock tid för planändringar och samförstånd med berörda bostadsrättsföreningar (Brf Karl och Brf Adolf). Dessutom krävs en betydligt större initialinvestering för väg-och VA-utbyggnad innan det första husprojektet kan påbörjas, förhoppningsvis under barmarkssässongen 2005. 2004-08-25 Ragnar Bergeå