I... ill(l 'l f)() f)

Klubbmästare:. Lilla vägen 48. 342 00 Alvesta Kassör: Mats Freding. Ridstigen 8, 552 59 Jönköping Redaktör : Jan Ericson. Ängkärrsgatan 12ll. 17158 Solna Postgiro 62 90 88-6 Medlemsavgift 20 kr /år Repro: Janis Priedits - -- ~.... - I... ill(l 'l f)() f) År 1907 bildades AB Lina Tegelbruk. Bolaget övertog det moderna tegelbruk, som ~id denna tid var under uppförande vid Lina gård utanför södertälje. Bruket hade ett eget elvark med kapacitet att försörja bl.a. en elevator i lertaget samt en c:a 1200 m lång elektrif~erad järnväg med kraft. Som dragkraft till järnvägen inköptes ett lok om 24 hkr 'från Förenade Elektriska AB (FEA) i Ludvika. Ovanstående bild är hämtad ur tidskriften Lerindustrien nr 18/1909. Loket förstördes troligen vid en större brand omkring 1925, och kom då att ersättas av ånglok och senare motorlok. År 1914 inköptes bruket av AB Mälardalens Tegelbruk, som år 1970 nedlade driften. Under tiden 1959-64 bedrev Mussiföreningen Östra Södermanlands Järnväg persontrafik på lerbanan vid bruket. Bo Gyllenberg

Sida 2 SmB 2/80 Klubbmästarens brandfackla i SmB 1/80:2 har föranlett en del reaktioner från medlemmarna: Janis Prisdits i Lund anser att vi inte bör vänta till år 2081 med forskningen på-industribanesidan, utan att denna istället borde intensifieras. Janis tar också upp möjligheten att någon gång i framtiden skapa en fristående industribaneförening efter engelskt mönster. Anders Svensson i Spånga anser att debatter Dm TÅG:s och SJK:s generella inriktning-givetvis skall föras i TÅG. Anders tror också att ett kortfattat resereferat i TÅG numret närmast före nästa resa skulle ge störst effekt och locka nya skaror småbaneintresserade. Anders tycker till sist att presentation av längre, historiska artiklar i bokform är en till talande lösning (se "Svenska Småban or"!), medan aktuellt material med fördel kan publiceras i tidskrifter. SJK styrelse har bett oss införa följande korta uttalande: I SmB l/bo-har klubbmästaren ordet och skriver några rader om TÅG. styrelsen vill gärna lämna följande kommentår, Redigeringen av TÅG är en sak som helt sköts av TÅG-redaktionen utan någon inblandning från styrelsens sida. Det är givet att TÅG påverkas av redaktörens intressesfär och han har full frihet att ta in eller refusera bidrag. I detta fall har det omtalade bidraget publicerats i TÅG 1/80, Under årens lopp kan man konstatera att olika redaktörer lämnat TÅG olika prägel utan att man kan påstå att den ena eller den andra utformningen är den allena saliggörande, (Instant reply från KM: Ledaren var ej riktad till SJK styrelse, så Småbaneavdelningen har aldrig begärt att styrelsen skall blanda sig i TÅG:s redigering. TÅG:s redaktion hade dock tidigare gjort ett klart uttalande om att Småbaneavdelningen skulle ges utrymme i TÅG, och ett resereportage är det bästa sättet att spegla avdelningens verksamhet.) Oå SmB främst är avsett som ett kontaktmedium för småbaneintresserade, inte som ett debattorgan, får de ovan refererade inläggen avsluta den debatt angående avdelningens förhållande till omvärlden, som egentligen nätt och jämnt har inletts här på sidan 2. Redaktör'n J.\<lrt:~ss<II1<lrii1q(lr 111111 Småbaneavdelningen har nu börjat utnyttja SJK medl~msregisters tjänster för registrerandet av avdelningens medlemmar, För Dig som medlem innebär denna förändring framförallt två saker: adressändringar behöver numera endast anmälas till SJK medlemsregister (vilket betyder att både TÅG och SmB kommer rätt) och etiketterna på kuvertet med SmB kommer att vara av samma slag som de på TÅG-kuverten och cirkulären från de geografiska lokalavdelningarna. Anders Svensson Observera texten längst ner på sidan 14 i SmB 1/80! Dessutom kan det tilläggas att om Ou har flera arkiv att förteckna kan Ou endera själv kopiera blanketten eller beställa flera från: Arne Larsson, Lövtorpsvägen 28, 151 48 södertälje. Anders Svensson

SmB 2/80 Sida 3 GVÄRMLGANDSRESA SJK Småbaneavdelnings årligen återkommande vårutfärd kommer denna gång att förläggas till Värmland, där vi planerar att närmare studera industribanorna vid hertigdömets järnverk. Trots denna fokusering bjuder traditionen att en torvbaneutfärd skall genomföras; denna gång blir det troligen Porlas 500 mm:s-bana vi åker på. Resan utgår från Hallsberg kl 10.15 lördagen 1980-05-10. Det går också bra att ansluta vid utfärdsbussens utgångspunkt, Jönköping C, omkring kl 07.00. Preliminärt ser programmet ut som följer: Lördag 1980-05-10 --------- 07.00 Utfärdsbussen utgår från Jönköping C. 10.15 Start från Hallsberg. Porla (torvindustri), torvbaneutfärd, lokstudier. Sandhagsmossen (torvindustri), lokstudier. Hasselfors (sågverk), lokstudier. Stockås (torvindustri), lokstudier. 13.30 Lunchuppehåll i Degerfors. Degerfors Järnverk (lokstudier). Björnsborgs Järnverk (lokstudier). storfors (lokstudier). Persberg (gruva), arkeologi och lokstudier. Nordmark 19,00 Ankomst till Hagfors, där övernattning sker (se nedan). 20,DO Årsmötesförhandlingar. ö~d~g_l~8q-q5=1! 07.30 NKlJ-studier i Hagfors (enskilda), ev. verkstadsbesök. Frukost på Hotell Värmlänningen. Hagfors Järnverk, lokstudier. Munkfors Järnverk, lokstudier. Ransäter (tegelbruk), arkeologi. skoghall (pappersindustri), lokstudier. skattkärr (tegelbruk+ linbana)' arkeologi. 15,00 Måltidsuppehåll i Kristinehamn. 17.30 Resan avslutas i Hallsberg. 20.0D Utfärdsbussen anländer Jönköping C. Priset för båda dagarnas evenemang (exklusive måltider) är 115:- om anslutning sker i Hallsberg, sker anslutning i Jönköping blir priset 135:-. Inkvartering i Hagfors ordnas centralt av reseledningen på Hotell Värmlänningen (enkelrum 90:-, dubbelrum 70:-). Aktuell t belopp (rese- och logikostnad) insättes på postgiro 62 9D 88-6 absolut senast onsdagen 1980-04-30. Uppge Ditt telefonnummer på talongen! Närmare upplysningar kan erhållas av Jan E:dcson (08/27 88 60) eller Mat.s Freding (08/93 45 69). Antalet resedeltagare är begränsat till c:a 30 st. FORTS. FR. 510.10 : vad som bör ha varit en omlastning till normalspårsvagnar. Banan såg inte fullt så använd ut, men verkade ha kvar rullande materiel (jfr SmB 3/79:10). Finnshyttan- Nordmark (Nordmark) (30) v stenbrott(?)~ ömiastning vid en-k~j: där en riven småbana (spv c:a 750 mm)-från själva stenbrottet (i Limningskullen; fördjupningen syns tydligt på topografiska kartan) ansluter. Tydliga rester, t.ex, sliprar med rälsspik. Anders Svensson

Sida 4 SmB 2/80 Boliden AB (SmB 1/80:5) studerar man motsvarande verksamhetsberättelse från 10 år tillbaka i tiden finner man betydligt fler gruvor. Utöver de som finns med 1978 upptas följande: Kankberg (1966), Kimheden (1968), Rakkejaur (1966), Kaveltorp (1966), Ljusnarsberg (1955), Svärdsjö (1955), Rudtjebäcken (s, 1950), Lindsköldsgruvan (s, 1945), Brännmyran (S, 1945), Kantorp (1967) och stav (1967). Årtal inom parantes avser inköpsår eller start för brytning. S betyder att gruvan arrenderades från staten. Oe båda sistnämnda gruvorna var ej i produktion vid tillfället. Byholma (SmB 1/80:10) Bågverket i Ryd ägdes av Ryds Bågverks AB, vilket bolag bildades 1902. A~tiekapitalet. var hela 250,000 kr, och tillverkningen utgjordes förutom de vanliga produkterna även av stav till cementtunnor. Uppgifterna är hämtade ur Svensk Handelskalender 1903. På spårplanen i SJK Arkiv över Byholma finns ett par kompletterande uprgifter. Den första säger "spår till Ryds sågverk 2,2 km. Kan ej trafikeras med lok" och den andra "spåret otrafikabelt". Spårplanen är reviderad 1908, 1913 och 1917. Bo Gyllenberg Byholma (SmB 1/80:10) År 1897 byggdes Ryds sågverk av ett tyskt bolag. Det var en spekulation i trä som slog slint nästan redan innan den hunnit påbörjas. Disponent Björkman ägde Ryds och Strömhults sågverk troligen redan 1907. 1909 ägdes Ryds sågverk av en trävaruhandlare i Halmstad. Enligt STF Resehandbok XVI, Småland och Öland, årgång 1908, gick från Byholma en 1,5 km lång bibana till Ryds stora sågverk vid Bolmen, trolig spårvidd alltså 1067 mm. Källor i övrigt är Sveriges Inre Vattenvägar, del I, Ångbåtarna på Smålands sjöar. S E Bäck CHARLES (SmB 2/79:16) Enligt författaren till "The Locomotive Builders of Kilmarnock", Russell Wear, kan det inte råda något tvivel om att CHARLEs är tillverkad av Dick, Kerr & Co. Dessvärre kan han inte identifiera CHARLES, men tror knappast att ett 750 mmslok kan ha köpts begagnat från England. Kanske rörde det sig om en annullerad exportorder, som fabriken sålde som "begagnat" till reducerat pris, tror Russell Wear. Jan Ericson Gmeinder-lok i Sverige I (SmB 4/79:3, 1/80:4) AB Bofors har haft ett större Gmeinder-lok med hytt på sin 802 mms-bana. övriga data okända, men jag har en bild på loket. Mats Freding Gmeinder-lok i Sverige II (SmB 4/79:3, 1}80:4) Loket vid Wermbohls bruk l3500/1941j byggdes smalspårigt, men ombyggdes i samband med inköpet 1946 och torde ej ha haft spårvidden 730 mm före ombyggnaden. Loket anlände i slutet av 1946 eller möjligen i början av 1947, Läs mer om Wermbohl och loken där i den nyutkomna boken "Svenska Småbanor"! Bo Gyllenberg Grythem i Lillkyrka (SmB 1/80:9) Angående denna timmerbana mellan Långboda och Grythem har följande saxats ur boken Götlunda (Arboga 1950): År 1890 värderade jägmästare Tottie (gården, anm.) Kåsätter till endast 450.000 kr. I april 1902 försåldes godset med underlydande i Götlunda och Lillkyrka socknar, sammanlagt 10,5 mantal, för 6-700.000 kronor till ett konsortium, vilket på nytt avyttrade egendomen till ett bolag för 900.000 kronor. Nu blev det liv och rörelse i Kåsätterskogarna. Dagligen fälldes massor av träd och inom" loppet av ett par år hade jägmästarens stolta skog tunnats ut till o igenkännlighet. Tallskogen var särdeles begärlig och försågades på platsen, men

8mB 2/80 Bida 5 granvirket såldes till Holmens pappersbruk, Samtidigt byggdes en järnväg från Långboda över Ruttorp och ner till Kobacken i Grythem, dit ångsågen förlades. Byggherrar var John Fröberg, Finspång, Konrad Grönkvist, Katrineholm och John Eriksson, Norrköping. Bågen hade tre ramar samt kantverk och hyvleri. Sammanlagt sysselsattes inemot 300 man. Under de första åren var driften kontinuerlig med tio timmars skift. stockarna släpades fram till järnvägen. Under en tid av fem år rullade här fram långa rader av timmervagnar, fullastade med kärnfullt virke. År 1915 uppgick anläggningen i Forssjö Träförädlingsaktiebolag, Katrineholm, vilket senare trädde i likvidation. Under några år uppehölls driften av ett bolag i skogstorp, men 1933 nedlades verket. Alla inventarier såldes underhand å auktion hösten 1934. Hålvik (SmB 4/79:8, 1/80:6) Lennart Ericson stenhuggeriet i Hålvik anlades ej av Carl J Schylanders Granit AB, utan av firman A G Nilsson & Ca. Denna firma ägde även stenhuggeriet i Kalsaba, men då firman gick omkull 1896 såldes anläggningarna till det nybildade schylanderska bolaget. Mats Frading Mölnbo (8mB l/80:11) I en industrikalender från 1952 finns AB Mölnbo Marmorbrott (bildat 1926) upptaget. Detta bolag bör ha ägt åtminstone det ena brottet i Mölnbo. Nordmarks gruvor (8mB l/80:6) Tillverkningsnummer 1467/1912 på tryckluftsloket avser själva tryckkärlet. Enligt Atlas levererades detta kärl tillsammans med lok tillv.nr. 6 till Persbergs Grufve AB 1912. Har inte kärlet flyttats över till något annat ramverk under åren, har alltså Nordmarks-loket vid något tillfälle överflyttats från Persberg, som ju också ingår i UHB. /Mats Frading Nytt från MEJ (SmB 1/80:2) Vilket är elloket, som köpts från stripa Gruva? Här fanns vid nedläggningen minst fyra kontaktledningslok. Perstorp AB (8mB l/80:7) Kolet tas från Lunnarps dagbrott, i vilket kolet ligger i lager mellan de olika lerorna, som sannolikt också kommer till användning i Höganäsbolagets tillverkningar. Kolet grävs fram med hjälp av en grävmaskin, och sedan transporteras detta med lastbil till kunden. Tilläggas kan att för ett år sedan nedlades driften vid Bjuvs gruva, ur vilken Höganäsbolaget tog eldfast lera. Eftersom leran här nere på 70 meters djup också ligger i skikt med kol mellan tog man också upp detta. Kvaliten på de skånska kolen är dock sämre än de importerade, Den spårförsedda gamsen i Bjuv (spv 625 mm) finns fortfarande kvar, men dess framtid är osäker. Janis Prisdits Röjnorets Torv (8mB 1/80:1) Platsen är idag helt igenvuxen sedan Boliden AB lät riva anläggningarna här 1954. Spårvidden på banorna vid Hötjärnsmyren var 750 mm, och banlängden i de fyra huvudlinjerna uppgick till 7-8 km, i varje fall under första perioden. Den färdiga bränntorven transporterades med lastbil till en stor lastbrygga vid Röjnorets station på skellefteå-banan f.v.b. till Rönnskärsverken. År 1975 företogs en provbrytning på mossen för undersökning av torvens kvalite inför en eventuell tredje brytningsperiod. Sandvik AB (8mB l/80:14) Några ytterligare uppgifter om järnverkets spår och lok, hämtade ur bolagets arkiv (besök 1968) samt historik (utgiven 1937): 1892 uppfördes ångloksstall, flyttat l93d. 1912 uppfördes elloksstall (rivet 1929). l92d uppfördes ytterligare ett elloksstall. 1930 byggdes ett ersättnings-

Sida 6 SmB 2/80 stall för äldsta ellaksstallet, och samma år uppfördes även ett stall för bensinlok. 193? byggdes en ny laddningsstation för ellak och eltruckar. 193?-01-01 fanns 11 elektriska ackumulatorlok och 23 eltruckar (såvida uppgiften am 9 altruckar stämmer var inte alla de 23 altruckarna spårgående). Vid samma tid fanns 9 km narmalspår, 23 km 560-spår och 3,5 km treskensspår (560/1435 mm). Längsta narmalspåret vid den här tiden var en ringlinje Sandvikens bangårdjärnverket- sågverket- kraftverket- Sandvikens bangård, total t 2,2 km, byggd i etapper 1865-193?. Falu-laken (nuvarande B801-02) var ursprungligen försedda med gjutna nummerskyltar, nr 5 och 6, Småbanor i SJK Arkiv (8mB 4/?9:3, 1/80:6) ~e~d!g~ lobs stavningen!). Spåret på ritningen är tyvärr ganska anonymt; det är endast märkt med siffran?, sam enligt teckenförklaringen på ritningen betyder decauvillespår. Däremot kanske en naggrannare geografisk beskrivning kan ge viss vägledning. Spåret är beläget väster am banan enligt WBJ:s huvudsträckning (nordsydlig) och norr am stationshuset. Det börjar på plattfarmen endast 15 m norr am trafikplatsmitt och följer banan endast några meter från huvudtågvägen tills det 16.0 m norr om trafikplatsmitt når första vägen sam korsar WBJ. Det går över vägen och viker efter vägkorsningen av åt väster. Anders Svenssan Småbanor kring NBJ (SmB l/bo:?) I detta bidrag kam det av misstag att stå Persberg istället för Pershyttan. Persberg ligger ju sam bekant i Värmland, och inte utanför Nara i Västmanland. Anders Svenssan SKF/Götebarg (SmB l/80:8) Nämnas kan att 600-internspåren här avvecklades helt först 1969, och att kvar tf.ll slutet fanns tre stycken elackumulatarlak tillverkade av Sv. Elektrabil, Härnösand. Ulf F_jeld SKF/Hafars (SmB 1/80:15) B458: Porter-loket köptes från firman Kraft&Arbetsmaskiner i stackhalm 1948. Denna firma hade i sin tur köpt loket i aktaber 194?. Inga uppgifter am tillverkningsår föreligger, men loket är med star sannalikhet tillverkat under -kriget, eftersom denna loktyp var avsedd som krigslak. 8459: F.d. SKF 4 (Red:s utskriftsfel!) 84B5: Tillverkat 1955. Köpt 1969 från Karsnäs-Marrna AB, Karskär. Stabbarps Gruva (SmB l/bo:l2) I baken "Skånes Jord- och stenindustri" anges härvarande tegelbruk sam nedbrunnet 1881, varefter endast lerupptagning förekam på platsen; bruket återuppbyggdes alltså ej. Men denna uppgift måste väl vara fel, då ett tegelbruk finns utritat på lantmäterikartan från 1930. Någon som har närmare uppgifter am tegelbruket i 8tabbarp? Vara Gjuteri & M ek. Verkstad (8mB l/80: 12) Fälhult: Enligt uppgift från fabrikens ägare de~anterades loket c:a 1940. Århult: Bramstarp: Ekerö: _Stackaryd: 8 hkr (enligt referenslista). Loket fanns vid den ännu kvarliggande tarvströfabriken, väster am f.d. 106?-banan. Denna tillhörde senast AB Tegnaby Torvindustri. Matarstyrka 6 hkr. Balaget, Grus & Sandtags AB (bildat 189?), tillhörde Träkvista egendam, varför loket troligen användes på Ekerö (enligt industrikalender). Troligen fabriken söder am Stackaryd vid Röde masse. Maskinhuset kvarstår fartfarande strax väster am stambanan. Denna fabrik hade bana in till Stackaryd.

SmB 2/80 Sida 7 Båstad: Kalkbruket nedlades 1957 (enligt Skånska Cement) Öch banan fanns troligen kvar till dess_, varför loket bör ha slopats detta år. Killeberg: Torvfabriken tillhörde omkring 1920 samma bolag som torvfabriken i Hökön, Hököns G Killebergs Torvströbolag. Enligt en fd anställd överfördes ett fotogenmotorlok från Hökön c:a 1920 för trafik på banan mellan Killebergs stn och Rynnarpamossen. Detta lok kan ha varit i dentiskt med det till Hökön 1907 levererade Warrant-loket. Slite: Spårvidd 600 mm. Loket såldes eller skrotades 1938, då banan i - Uddagården: Hunneberg: Sjötofta: brottet nedlades (enligt Slite Cementfabriks arkiv). Spårvidd 600 mm. Motorstyrka 12 hkr (enligt referenslista). Loket avställdes 1966, då 600-banan nedlades. J~l~'fJ~I-ti~YSNINf~J.\Il Handen strax söder om Handen ligger Slätmossen, där 1918 Olaus Olssons Kolimport påbörjade upptagning av bränntorv. Från denna första period finns en del uppgifter, men drift lär även ha förekommit under andra världskriget. En uppgift säger att eldrift funnit på torvbanan och att SNJ skulle haft något med driften att göra. Finns det någon som har uppgifter från denna senare brytningsperiod? Bo Gyllenberg Kallinge I Sydsvenska Dagbladet 1963-06-04 finns en illustrerad artikel om det ånglok, som Kallinge JärnvBrk skänker till kommunen. Loket uppges vara tillverkat i England 1872 och fram till 1917 ha trafikerat Norrköping- söderköping. Hur stämmer detta med hittills kända fakta? Är något engelskt lok på VB känt? Loket, som under Kallinge~tiden bör ha haft 1067 mm:s spårvidd, liknar mer ett tysktillverkat lok, t.ex. Krauss. Vem kan reda ut begreppen? Som museilok blev loket inte långlivat. Efter att ha stått uppställt på en lekplats några år, skickades det till nedskrotning. Nils Lindgren- Björn Waldenström Bergslaget- Stora Kopparbergs Bergslags AB: s personal tidning- innehåller en del f8r den småbaneintresserade: ~/~9 4 Illustrerad artikel om transporterna inom Oomnarfvets Järnverks område. Bild på ett Bergman-lok. ~/~9 0 Kvarnsvedens smalspåriga järnväg. Intressant illustrerad artikel om 693- banorna i Kvarnsveden och Domnarfvet. 2/1962 JW-lok i Tuna-Hästbergs gruva. ~/!9 2 Artikel om transporterna inom Domnarfvet. Bilder på smalspårslok, bl.a. en Schöma-diesel. g/~9 9 Artikel om JTJ. Bild på loket KORSÅN, tidigare tillhörigt SKBA. (Janis Priedits) Ljungbytidningen-Smålänningen 1979-11-01 Artikel om Delarybanan med två nytagna bilder, bl.a. på det uppställda ångloket AUGUST SCHMIDT. Banan är även känd i USA genom artikel i Svenska Tribunen. (Nils Lindgren) Läns-Posten Nr l, 1980-01-03 stort reportage om den fortfarande i drift varande dolomitgruvan i Glanshammar. (Lennart Svensson) Tidskriften Malm 1/1952 Artikel och bild på 900 mms malmvagnar på sid. 23 i detta nummer. ~/!9: 2 Om Grängesbergs dagbrott med bana på 1800-talet (sid. 13). ~/~9 3 Malmberget, Kaptensschakten och Välkomman (sid. 19). (Lennart Ericson)

Sida 8 SmB 2/80 Nerikes Allehanda 1980-01-03 (Örebroupplagan) "Ny gruva i Bergslagen?". Tågbild från Håkansboda gruva. (Lennart Ericson) Nerikes Allehanda 1980-02-01 (Örebroupplagan) "Framtiden går under jorden". Stor tågbild från Stråssa gruva. (Lennart Ericson) Nerikes Allehanda 1980-03-21 (Örebro- och Västernärkeupplagan) "Hasselfors Bruk förfogar över 5000 hektar mossar". Illustrerad artikel med bl. a. en bild av JB-loket på Sandhagsmossen. (Göran Breekström/Lennart Ericson) Norrköpings Tidningar 1980-01-12 Artikel om Borgs tegelbruk (AB Murstens Tegelbruk) i Norrköping av Bo Norrgård och Björn Waldenström. Mycket text, karta samt två teckningar. (Bo Gyllen-berg) Sala Allehanda 1980-03-28 innehåller en längre artikel om Lasjö torvmosse och torvströfabrik i Västerfärnebo. (Bo Gyllenberg) Sfären-SKF:s personaltidning, tillägg till SmB 1/80:7-8. 1/1951 Snöplogning inom Hofors järnverksområde, bild på Port~r-lok. 2/1963 Artikel om Vingesbackegruvan.- Under jord användes 4 m :s Gran-byvagnar - - - dragna av ackumulator- eller diesellok. Ovan jord användes 22 tons die- -sellok (radiostyrt vid lastning av malmvagnarna) + 9 stycken malmvagnar. Tågsättet går på en 3 km lång järnväg till anriknings-verket i Långnäs, där vagnarnas innehåll tippas i en krossficka. (Janis Priedits) skandinavisk Tidskrift för Lervaru- och steni-ndustri 2/1905 innehåller ett foto på ett smalspårigt ellok vid ett tegelbruk, sannolikt ett tyskt sådant. (Janis Priedits) Skånska Dagbladet 1979-12-21 Artikel om Klagshamns cementfabrik (nedlagd 1938) rried anledning av en nyutkommen bok ("Mitt Klagshamn" av Axel Stern). Två foton, varav ett historiskt med tippvagn och spår. (L-0 Karlsson/Bo Gyllenberg/Nils Lindgren) Skånska Dagbladet 1979-12-30 Mindre artikel om arbetsförhållandena på Bosjäklasters bränntorvmosse 1916. Samtida foto på maskiner, arbetslag och rälsvagn. (Nils Lindgren) Spåret 4/1979 Artikel om Knivinge Kalkbr~tt av Bo Norrgård samt en sammanställning om AGV:s loktillverkning av Ake Asph. (Bo Gyllenberg) Ångkvasten 1/1980 (Medlemsblad för Kalmar Järnvägars museiförening) Notis om upprustningen av föreningens lokomotor, vilken man erhållit som gåva från MoDo i Mariannelund (fd SJ Z3 195). Dessutom innehåller numret en lång artikel om ångloket PYSEN (fd KLJ 4, alias Oecauville 60/1888) i Kalmar av Ola Nived. Under 1930-talet gjordes utgrävningar av Blottsfjärden i Kalmar, varvid PYSEN användes tillsammans med motorlok för transport -av massorna från utgrävningarna. (Bo Gyllenberg) ÖSJ-Bladet 1/1980 I detta nummer ~ortsätte~ ~ngve Holmgrens ~rtikel o~ Höganäsverkens ånglok. Vidare medverkar med en artikel om samma företags motorlok samt en om "En järnväg i Yngsjö". Den sistnämnda handlar om den tillfälliga bana, som anlades i samband med anläggningsarbeten vid Helgsåns utlopp i Östersjön under åren 1947-49. (Bo Gyllenberg) - - Wårgårda förr i tiden är rubriken på 17 stycken bildhäften utgivna av Vårgårda Fotoklubb 1976-79. Häftena innehåller många intressanta bilder, bl.a. flera på tegelbruket (både häst~ och lindragna lervagnar) samt från grynbanans hästepok. Vidare finns -ett foto på den redan 1875 nedlagda kultorvfabriken samt ett foto från store Mosse (c:a 1925) och ett par från Holamossen. Häftena finns sammanförda till en bok på stockhalms stadsbibliotek., huvudbiblioteket. (Bo Gyllenberg)

SmB 2/80 Sida 9 Arthur Koppel En mycket gammal industribaneartikel fann jag i "Nordisk Tidskrift för Lervareog stenindustri", september 1898 (tryckt i Köpenhamn), som behandlar Koppels ellok. Artikeln är på danska och lyder "Elektrisk Drift paa transportable Baner" - samt innehåller två fina foton på smalspåriga ellok, Även skisser på spår och luftledningar finns. Janis Priedi ts Lina Tegelbruk (se även SmB 2/80:1!) I Lerindustrien 18/1909 finns en artikel om detta bruk och av denna framgår att man använde sig av ett ellok (24 hkr) för inforsling av leran till bruket, Bild finns på loket och vid jämförelse med andra foton liknar detta ett NFEA-lok, Lok et har hytt i ena änden och är försett med lastflak. -. ' Bruket var på sin tid -Sveriges största och modernaste, Lerbanans längd uppgick till 1200 m. Bruket ägde dessutom egna pråmar, på vilka färdigt tegel transporterades till kunderna i mälarregionen. Leran grävdes med elektrisk spårgående grävmaskin med en kapacitet av 40 m 3 lera i timmen, - Beträffande lokets motorstyrka bekräftas denna även i två andra tidskrifter, nämligen Tidning för Tegel, Cement och Sten 4/1909 och Svenska Industriella Verk och Anläggningar 11-12/1912. J anis Priedi ts ------0------------------------------~l~ll.J\N ll1\n () llnj\/nlj Dejefors Bruk AB Mölnbacka-Trysils gamla sulfatfabrik och pappersbruk i Dejefors utanför Deje planeras bli nedlagd i september 1980. Nuvarande ägare är Vänerskog AB, som köpte industrien från UHB för några år sedan. UHB i sin tur köpte den från Mölnbacka-Trysil 1968, Fabriken har haft ett omfattande spårnät i vedgården (spårvidd 891 och 1435 mm). Gruvnedläggningar Nedläggningar har aviserats för gruvorna i Persberg (Uddeholm) och Vingesbacke utanför Hofors (SKF). Bo Gyllenberg LKAB/Kirunavaara Enligt Dagens Industri har LKAB tagit ett nytt transportsystem i drift i denna gruva. Kapaciteten är 30 miljoner ton malm per år. 25 tåg är samtidigt i drift, vart och ett bestående av ett 65-tons ASEA-lok och 18 bottentömmande vagnar med 25 tons lastkapacitet, Loken är utrustade med energibesparande drivsystem av ASEA:s konstruktion. Anders Svensson Sandvik AB Liksom Supra_i Köping (se SmB 4/79:14!) har även Sandvik köpt ett radiostyrt Otso-lok (utvecklat av Ingenjörsbyrån Sallasti Kb). Anders Svensson Slässtorps Torvströfabrik Loket från 1962 har genomgått motorbyte under sommaren 1978, Den nya motorn är en Volvo Bl6-motor på 6D hkr, Den gamla Ford Eifel-motorn var för svag och utsliten. Torven som grävdes upp under sommaren kunde ej bärgas, utan blev kvar i ladorna. Turbinskåpet är under ombyggnad sedan 1979. Eventuellt' kommer rörelsen att avvecklas pga hälsoskäl, Källa: A Eriksson, Slässtorp, Roger Jansson SSA/Arlöv Det kan meddelas att företagets lokomotor Västervik 81/1930 i februari 1980 sålts till Klangs skrotaffär i Smedstorp, dit den tagits i slutet av månaden och där den nu står uppställd i avvaktan på köp för driftändamål eller skrotning. Göran Lavesson _\

Bida 10 8mB 2/80 Stockås Torvströfabrik Ackumulatorloket (tillverkat av Nara Bil- G Motorverkstad 1942) och John Bergmanmotorloket (tillverkat 1939) har sålts till mfbmj. Ytterligare lok från Hasselfors-koncernen skall försäljas till mfbmj enligt överenskommelse i februari 1980. Källa: H Gustavsson, Hasselfors Garden. Roger Jansson Säbylunds Torvströ AB Som tidigare nämnts i SmB 4/79:14, så brann JB-loket 1979-04-13. Loket var tillverkat som motorlok 1938, och ombyggdes till ackumulatorlok 1941. Elmaskinerist satt i ända tills 1976, då en 1-cyl Honda-motor på 8 hkr ilades. I februari 1977 var det dags för motorbyte igen, Då monterades en VW-motor, som blev kvar till branden 1979. Ett godståg hade råkat ut för bromsfel och en godsvagn antände banvallen och gräset runt fabriken. Senare visade det sig att fabrikören ej fick ut någon ersättning på brandförsäkringen, såvida han inte byggde upp loket till det skick det befann sig i innan branden. Så nu är bygget i full gång igen med montering av VW-motor och hytt med runda fönster baktill. Det tidigare löftet om försäljning av loket till mfbmj uteblev därmed pga försäkringsfrågan. Istället skall mfbmj/säbylund byta 600-räls/laddningsaggregat samt elmotorn, som var original till JB-loket. Säbylund köpte under 1979 6 stycken sågverkstrallor från Fribergs Skrat&Åkeri, Kvistbro. Trallorna var ursprungligen från Kumla Byggvaror AB, som lade ned sin verksamhet 1977. Antalet tarvvagnar är fn 18 stycken. Största försäljningen av torv går numera till Norge; andra som säljer di t är bl. a. Järle Torv AB. Källa: O Emanuelsson, Säbylund. Roger Jansson Åstorps Torvströfabrik, Lindfors Fem torvvagnar, en tralla och den stora snöplogen på Warrant-underrede har sålts till mfbmj. Torvfabriken nedlades 1971 och lades i reserv, banan upprevs 1975. Källa: H Gustavsson, Hasselfors Garden. Roger Jansson Inför avdelningens resa i Värmland (se SmB 2/80:3!) har jag passat på att gå ytterligare ett år tillbaka i anteckningarna- närmare bestämt till en resa i Värmland och norra Närke, som genomfördes 1978-06-10/16. Beskrivning enligt den tek~ nik, som presenterades i SmB 1/80:17. Strömtorp-Gullspång Konsterud Konsterud +h En-star mängd småbanespår vid ett-sågverk. Spåren till stärre delen oanvända och mer eller mindre rivna. Några vagnar fanns. Gyttorp- Bofors (Granbergsdal) En-banvall-som-såg ut att gå från-nbj=lin]en fd småbanan från Granbergsdal till hyttan. 50.5 h till hyttan, men som bör vara den Nara- Gyttorp Pershytte växel 21. O v Diverse misstänkta banvallar av-småbanetyp kring spårets ändpunkt, Pershyttan. _y_!t9.re -:_B!e~s.Jö _r~n_2e!2 Grängen. -h Banvallen upp till Blåttersbergs gr uvor, c:a 2,5 km-:- Bilv1ig 2 km, sedan stig. Rester av diverse anläggningar, ev. kan ett lutande plan ha funnits. sträckan Grängen- Blåttersberg ingick kanske dock i Striberg- Grängens eller Hjulsjö Grängens järnväg? Hällefors-Herrhult Hammarn 147.0/148.0 h Ej-använt sågveri<,-till största-delen-rivet. 802-spår-kvar Inne i en byggnad. Nyhyttan- Persberg Gåsgruvan 55.4 Omlastningsplats-:- Vissa svaga antydningar till småbanebanvall. Persberg-Persbergs gruvor Persbergs gruvar Persbergs gruvor +- Gruva c:a I km-från den synnerligen-fd stationen Persbergs gruvar: Småbanan kommer ut ur gruvan till höger om normalspårsbanvallen och går på höga pelare över FORT$. PÅ 510.3 h