Bilaga 1. Historik - Nyviks sågverk, Alnö-Nysäter 3:1 m.fl. 1(8) Sven-Åke Westman Mark- och exploateringsavdelningen

Transkript

1 Bilaga 1 1(8) Sven-Åke Westman Mark- och exploateringsavdelningen Historik - Nyviks sågverk, Alnö-Nysäter 3:1 m.fl. Bakgrund Följande PM omfattar en historisk beskrivning av fastigheterna: Alnö-Nysäter 3:1 Alnö-Nysäter 3:2 Röde 5:1 Röde S:1 Röde S:2 Beskrivningen har baserat sig på utdrag ur Sundsvalls kommuns fastighetsregister, Stadsbyggnadskontorets fastighetsarkiv samt historiska flygbilder och dokument från Lantmäteriet. Information har även hämtats från Länsstyrelsen MIFO-inventering och Alnö Sågverkshistoria 1. Figur 1. Översiktbild som visar objektets läge. 1

2 2 Figur 2. Fastighetskarta där objektsområdet framgår översiktligt med rött. Fastighetsutredning Nuvarande ägare enligt Sundsvalls kommuns fastighetsregister är: Alnö-Nysäter 3:1 Sundsvalls kommun sedan Fastigheten köptes av SCA. Alnö-Nysäter 3:2 Ulf Sören Lindgren och Ulrika Mari Lindgren sedan Fastigheten köptes av Svets & Montage i Skönsberg AB. Röde 5:1 - Sundsvalls kommun sedan Fastigheten köptes av SCA. Röde S:1 är en samfällighet avseende sjöbodvall med tre delägande fastigheter varav Röde 5:1 äger 49,2 % av samfälligheten. Röde S:2 är en vägsamfällighet med tre delägande fastigheter varav Röde 5:1 äger 32,8%.

3 3 Sågverksområdet har genomgått ett flertal fastighetsombildningar under åren. Den ekonomiska kartan från 1964 visar att det aktuella området har samma fastighetsbeteckning som i dag (Figur 3). Figur 3. Utdrag från ekonomiska kartan från 1964 där de aktuella fastigheterna Anö-Nysäter 3:1 och 3:2 framgår tillsammans med fastigheten Röde 5:1 och samfälligheterna Röde S1 och S2. Sågverksområdet framgår med röd markering. Nedan följer en kort beskrivning över fastighetsbildningen för området från 1868 och framåt: 1868 I lagfartsprotokollet från 1868 framgår att Brathen & Comp. i Drammen köper fastigheten av en privatperson. Den nya fastigheten får beteckningen Nyviks Lastageplats 1: Området utökas efter inköp av fastigheten Nysäter 2: Laga skifte för norra Alnön genomfördes. På kartan finns Nyviks Ångsåg utmarkerad Köp av det så kallade Vedupplaget. Köpare av marken var Sunds AB Sammanläggning av ett stort antal mindre lägenheter/fastigheter till Alnö-Nysäter 3:1 (se även fastighetskartan från 1964). SCA var ägare till marken vid tillfället. Vid sammanläggningen ingick bland annat fastigheterna Nyviks lastageplats 1:1 och Vedupplagsplatsen 1:1.

4 Avstyckning från Alnö-Nysäter 3:1 till Alnö-Nysäter 3:2. Ägare av den nya fastigheten var Aktiebolaget Viskosprodukter Sammanläggning av ett stort antal fastigheter till Röde 5:1 (upplagsplats för sågade trävaror). Ägare av marken var SCA Utökning av fastigheten Alnö-Nysäter 3:2 till dagens omfattning. Ägare vid tillfället var Svets & Smide i Skönsberg AB Avstyckning av del av Röde 5:1 till Röde 1: Sammanläggning av fastigheten Röde 1:20 bland annat med delar från Röde 5:1. Sågverksperioden (1868 till 1944) Följande beskrivning är främst baserad på Länsstyrelsens MIFOinventering från 2008 samt information från Alnö Sågverkshistoria. På Nyvik byggde norrmannen Peder Guldbrandsen 1867 en 3-ramig ångsåg med ett kantverk. Han sålde sågen ganska snart till Braathen & Co inköptes Nyviks såg av Sunds bolag för att ersätta den nedbrunna sågen vid Sund. De nya ägarna anlade här 1877 ett hyvleri med 2 hyvelmaskiner och en klyv intill sågen. Samtidigt installerades en dubbel ångmaskin. Kapaciteten var stds. Figur 4. Foto från söder över Nyviks Sågverk från 1898.

5 5 Figur 5. Flygfoto över Nyviks sågverk taget från söder från Norra virkesupplaget framgår högst upp i bild. Källa: Krigsarkivet. Ångpannan som drev sågen eldades med kol som tillverkades på platsen. Nyvikssågen elektrifierades 1917 med elkraft från kraftstationerna i Rundbacken och Lagfors i Ljustorps socken köptes Sunds AB upp av SCA men driften av Nyviks sågverk fortsatte under Sunds ledning till 1939 då sågen lades ned. En trähusfabrik ersatte sågen, men den drevs endast till Figur 6. Flygfoto från sydväst över Nyviks sågverk från (källa: Krigsarkivet).

6 6 Vid sågen impregnerades virket via doppning i kar med pentaklorfenol. Karet stod i kaphuset som fanns utanför sågens nordöstra gavel. Från 1937 var denna verksamhet delvis mekaniserad. Hur många år doppningen pågick är osäkert men i SCA:s arkiv på Merlo slott har dokument påträffats som dels bevisar att pentaklorfenol inköpts för impregneringsverksamhet vid Nyviks sågverk och dels visar att en undersökning har gjorts angående personalens hantering av impregneringsmedel. Figur 7. Flygfoto från sydväst över Nyviks sågverk från (källa: Krigsarkivet). När det gäller trähusfabriken är uppgifterna knapphändiga. Verksamheten pågick under 1939 till Lim, lack och färg kan antas ha använts under åren. Perioden efter sågverket Alla industribyggnader från sågverksperioden är numera rivna med undantag av pannhuset. Årtalet för rivningarna har inte kunnat klarläggas i tillgängliga handlingar. I flygbilden nedan från 1962 finns endast pannhuset kvar tillsammans med rester av byggnaden för utlastningsbanan.

7 7 N Figur 8. Flygfoto från över Nyviks sågverk från 1962 (källa: Sundsvalls kommun). I bilden syns pannhuset tillsammans med rester av byggnaden för utlastningsbanan. På fastigheten Alnö-Nysäter 3:1 och Röde 5:1 samt Röde S1 och S2 har ingen verksamhet bedrivits sedan nedläggningen av sågverket och hustillverkningen, det saknas i alla fall uppgifter om detta i bygglovarkivet mm. Redan 1962 hade strandområdet norr om pannhuset börjat växa igen. På senare tid har delar av norra upplaget på fastigheten Röde 5:1 arrenderats ut för hästhållning som hagmarker. Vad gäller fastigheten Alnö-Nysäter 3:2 har det bedrivits verksamhet i lokalerna sedan SCA avvecklade verksamheten Perioden mellan 1944 och 1956 är oklar. I byggnaderna skall ett hyvleri funnits efter talet köpte Viskosprodukter AB fastigheten av SCA. Det saknas uppgifter om vilken typ av verksamhet man ämnade bedriva. Någon gång under åren ägde företaget Cal-Cello AB fastigheten köpte dock Alnö kommun fastigheten av Cal-Cellos konkursbo. Alnö kommun, sedermera Sundsvalls kommun, ägde fastigheten fram till och med 1976 då fastigheten såldes till Hans och Karin Fagerström. Under åren som Sundsvalls kommun ägde fastigheten hyrde man ut lokalerna till företaget Ess-Be som utförde stämpling och torkning av korvskinn. När denna verksamhet startade är oklar (ev före 1960). I samband med hanteringen av korvskinn tillkom den trätillbyggnad (där man hängde upp korvskinn för torkning) som fortfarande finns på taket till maskinhuset lämnade Karin och Hans Fagerström in en bygglovsansökan för utökning av verksamheten. Bygglovet togs aldrig i bruk och verksamheten med hantering av korvskinn avvecklades så småningom. I bygglovshandlingen från 1975 anges att ett provisoriskt förråds finns uppfört på fastigheten. Det är den vita bygganden som syns bakom pannhuset i Figur 9.

8 8 Det är oklart när förrådet byggdes, byggnaden finns inte med i en flygbild från Det är även oklart när hamnen i Figur 9 för småbåtar byggts. Anläggningen finns med på ett flygfoto från sålde familjen Fagerström fastigheten till Svets & Smide i Skönsberg AB. Enligt uppgifterna i MIFO-inventeringen användes lokalerna bland annat som lager och förvaring av diverse saker och "skrot". Svets & Smide i Skönsberg sålde fastigheten till Svets & Montage i Skönsberg AB 2004 vilka i sin tur sålde fastigheten vidare till dagens ägare För närvarande bedrivs ingen verksamhet i lokalerna. Dagens ägare lämnade in en bygglovsansökan för ett bostadshus och garage till Sundsvalls kommun i augusti Någon byggnad har ej uppförts och ärendet är avskrivet av Stadsbyggnadskontoret. Marken taxeras som industrimark. Figur 9. Flygfoto över Alnö-Nysäter 3:2 från sydväst Sven-Åke Westman Stadsbyggnadskontoret Mark- och exploateringsavdelningen REFERENSER MIFO-historik F , Länsstyrelsen Västernorrland, 2004 Alnöbygd i förvandling, Föreningen Sågverksfolket, 1995 Sundsvalls kommun arkiv - Fastighetsakt 1806 avseende Alnö-Nysäter 3:2 och akt 3730 avseende Alnö-Nysäter 3:1.