2012-03-07 1 (13) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2011/37-610 Utbildningsnämnden Uppföljning av kundundersökningen 2011 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Denna skrivelse är en uppföljning av tre områden som försämrats i den senaste kundundersökningen. Försämringarna gällde att grundskolelevernas bedömning av arbetsro, delaktighet i planeringen av skolarbetet samt informationen om lärandet. Skolornas kvalitetsredovisningar visar att kundundersökningsresultat används mycket aktivt. Det visar också de tre intervjuer som genomförts med skolledare, där det blir tydligt att kundundersökningen ses som ett viktigt underlag, och analys och diskussion involverar medarbetarna och ibland även elever. Kvalitetsredovisningarna från skolor som ligger jämförelsevis lågt visar att skolorna tar bristerna på allvar. När det gäller arbetsro tar flera skolor upp att man arbetar med att se över och implementera trivselregler, och utveckla skolans förhållningssätt. När det gäller elevers deltagande i planering varierar skolornas analys. En skola kommer att ge varje lärare uppdrag att arbeta med elevmedverkan och följa upp det på medarbetarsamtal. När det gäller informationen om lärande handlar åtgärderna om att se över lärarnas mallar för IUP och skriftliga omdömen samt tätare rapporter om elevens resultat. Ärendet Kundundersökningen för förskola och skola 2011 visade liksom tidigare år att de allra flesta föräldrar och elever är nöjda med verksamheten. Inom en del områden noterades dock försämringar över tid. Utbildningsnämnden uppdrog därför åt Kultur och utbildningsdirektören att fördjupa analysen på dessa områden. som gällde grundskolan, och följa upp utfallet med skolorna.. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
2 (13) I detta ärende redovisas de utvalda områden som försämrats mer i detalj. Fokus ligger på de undersökningar där elever svarat. Med hjälp av skolornas kvalitetsredovisningar ges en bild av hur skolorna med jämförelsevis låga resultat analyserar sina resultat och vilka åtgärder de planerar. Dessutom redovisas hur skolorna använder resultaten och resonerar kring dem i sin kvalitetsredovisning. I bilaga 2 redovisas resultat från tre intervjuer som genomförts inom ramen för EU-projektet Data, knowledge, development där skolledare i Nacka har intervjuats om sin användning och syn på kundundersökningen. Resultatet från årets kundundersökning har diskuterats med rektorerna för grundskolorna på höstens rektorsmöte. Resultaten Resultaten från kundundersökningen 2011 i grundskolan visar på försämringar när det gäller Elevernas bedömning av arbetsron. Försämringen gäller framförallt bland elever i femman, där andelen som svarar att det är arbetsro på lektionerna minskat från 78 till 69 procent. Trots nedgången i elevernas bedömning av arbetsron ligger Nackas resultat över genomsnittet för kommunerna. Andelen elever som svarar att de är delaktiga i planeringen av skolarbetet sjönk 2010, och ligger kvar på samma nivå 2011. Resultatet sjönk för åk 5, medan det förbättrades för åk 8 jämfört med föregående år. Nackas resultat för skolår fem ligger under genomsnittet för kommunerna, och över för skolår åtta. Resultatet har också försämrats när det gäller informationen om lärandet. För elevernas bedömning av informationen om hur det går för dem i skolarbetet så är Nackaelevernas bedömning något under genomsnittet i skolår fem, och strax över för skolår åtta. Resultaten varierar avsevärt mellan skolorna (se bilaga 1). Det gäller särskilt elevernas bedömning av arbetsron och delaktigheten i planering. Resultaten varierar också ofta mellan åren. Eftersom det är samma årskurs som tillfrågas varje år så är det inte samma elever som tillfrågas ett år senare, vilket gör att det är svårt att med säkerhet dra slutsatser om effekter av åtgärder som skolorna satt in. Skolornas analys och åtgärder Skolorna tar i sina kvalitetsredovisningar ofta upp resultaten i kundundersökningen när de analyserar dessa områden, och det är tydligt att resultaten i kundundersökningen tas på stort allvar. Bristande resultat leder i de allra flesta fall leder till fördjupad analys och åtgärder. När det gäller informationen om lärandet används skolorna ofta också egna enkäter, samtal med elever samt pedagogiska diskussioner och utvärdering av indidviduella utvecklingsplaner (IUP) m m för att få en bild av läget. Även när det gäller arbetsron kompletteras bilden ofta genom trivselenkäter och andra utvärderingar.
3 (13) Här redovisas analys och åtgärder i kvalitetsredovisningen från några av skolorna vars resultat ligger relativt lågt i någon svarsgrupp för eleverna jämfört med andra skolor. Tyvärr har en del av skolorna som det gäller inte lämnat kvalitetsredovisning. Arbetsro Ektorps skola hade arbetsro i en av klasserna som förbättringsområde redan i förra kvalitetsredovisningen. För att förbättra situationen har man arbetat med gemensamma klassrumsregler där alla elever varit delaktiga. Reglerna finns uppsatta i klassrummen och återkopplas till i vardagen. Skolan utvärderar arbetsklimatet regelbundet med hjälp av trivselenkäter i alla klasser flera gånger under året utöver kundundersökningen och frågan tas också upp på klass- och lärarkonferenser samt vid enskilda samtal med elever och föräldrar. Vi ser att barnen trivs och att klassrumsklimatet är positivt, skriver skolan, men konstaterar att siffrorna i kundundersökningen ändå är låga även detta år. Skolan tror dock att det arbete man startat kommer att ha effekt, och menar att eleverna nu har fått bättre insikt i varför regler finns och ska följas och att skolan nu också har bättre överblick och elevkännedom. Jarlabergs skola skriver att de genom kundundersökningen ser att fler föräldrar och elever tycker att barnen är trygga men att arbetsron är fortfarande ett förbättringsområde. Skolan menar att elevers delaktighet och ansvar är viktiga för att skapa trygghet och arbetsro, och kommer att arbeta i elevrådet med frågor kring trivsel i skolan och där besluta om lärområden och aktiviteter utifrån elevernas önskemål och planering. Orminge skola skriver att arbetsron är något som de måste fortsätta att arbeta med. Skolan har under året tagit fram gemensamma riktlinjer och förhållningssätt gällande matsalen, start och slut på dagen, mottagande av nya elever och hur vi utformar en god miljö för lärande. Som åtgärd kommande år nämns att skolans förhållningssätt och regler ska finnas uppsatta i alla arbetslag samt att skolan ska fortsätta att arbeta med värdegrund, språkbruk, allas lika värde och respekt för olikheter. Maestroskolan använder kundundersökningen som ett av flera underlag för att utvärdera verksamheten. Skolan skriver att man upplever att klimatet är tryggt och tillåtande klimat på skolan. När det gäller arbetsro skriver man att det ibland blir trångt och svårt att uppfylla alla behov av lokaler som efterfrågas på skolan. Skolan saknar grupprum och det kan emellanåt skapa en mindre arbetsro för eleverna, då de måste sitta i korridorer för att göra grupparbeten. Skolan arbetar med att utveckla elevernas arbetsmiljö. Delaktighet i planering av skolarbetet Fisksätraskolan skriver att de genom elevenkäter och kundenkäter ser att eleverna inte har kännedom och intresse för frågor som rör delaktighet och inflytande, vilket man menar hänger ihop med att de tidigare formerna för inflytande och delaktighet inte varit tydliga.
4 (13) Eleverna uppger att de förväntas arbeta på samma sätt med uppgifter och med samma material, skriver skolan. Som åtgärder för ökad måluppfyllelse ska skolan nu införa elevaktiva planeringsböcker och utöka mentorstiden för ökad elevplanering. Ektorps skola menar att föräldrar och elever är nöjda med inflytandet och hänvisar till skolinspektionen rapport där vi gör detta på ett oklanderligt sätt. Saltsjö-Duvnäs skola skriver att eleverna behöver bli mer delaktiga och ansvarstagande i skolarbetet, i synnerhet de äldre eleverna. Eleverna har visst inflytande över hur de får utforma sitt arbete. Elevernas kännedom om målen för utbildningen måste också öka, skriver man. Björknässkolan skriver att det är bekymmersamt att de har lägre resultat i kundundersökningen nu än för några år sedan, vilket främst gäller åk 5. Åtgärder för att förbättra detta är att varje lärare ska arbeta med att utveckla elevmedverkan i undervisningen och detta följs sedan upp vid medarbetarsamtalen. Skolan ska också ta med elevmedverkan tydligare när de arbetar fram de nya lektionsplaneringarna med en ny läroplan. Stavsborgsskolan skriver att eleverna önskar få vara med mer och planera sitt skolarbete och få snabb feedback på insatsen. Skolans egen utvärdering visar att elevernas deltagande i planering blir bättre ju äldre de blir. Skolan skriver att många elever betonar att motivation och engagemang ökar när de haft inflytande över processen, och t ex fått vara med och välja böcker att läsa i svenska eller fördjupningsområden i större projekt eller när de valt om de ska presentera grupparbeten i form av debatter eller PowerPoint-presentationer. Inflytandet över undervisningen ingår i skolans redan påbörjade arbete med skolans vision och verksamhetsidé, där de olika arbetslagen ska involveras i pedagogiska diskussioner. Information om lärandet Maestroskolan kommer att arbeta i ämnesgrupper för att diskutera och ta fram nya omdömesmallar i respektive ämne samt se över sin nuvarande IUP-modell och de skriftliga omdömena. Fisksätraskolan skriver att arbetet med utvecklingssamtalen och IUP behöver förbättras, samt att det krävs en mer systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. De framåtsyftande planeringarna i IUP är torftiga och innehåller inte tydliga mål, skriver skolan. Åtgärder som skolan kommer att sätta in är systematisk kunskapsuppföljning med månadsutvärderingar, genomgång av skrivrutiner och skrivformer för åtgärdsprogram och skriftliga bedömningar. Utvecklingssamtal genomförs för föräldrar på två gånger per termin.
5 (13) Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Skolornas kvalitetsredovisningar visar att kundundersökningsresultat används mycket aktivt. Det visar också de tre intervjuer som genomförts med skolledare, där det blir tydligt att kundundersökningen ses som ett viktigt underlag, och analys och diskussion involverar medarbetarna och ibland även elever. Resultat som visar på försämringar eller brister analyseras vidare. Framförallt jämför skolan hur de egna resultaten har utvecklats över tid, och uppdelningen på klasser kan vara en hjälp i analysen och för att hitta lämpliga åtgärder. Kvalitetsredovisningarna från skolor som ligger jämförelsevis lågt visar att skolorna tar bristerna på allvar. Analys och åtgärder varierar. När det gäller arbetsro tar flera skolor upp att man arbetar med att se över och implementera trivselregler, och utveckla skolans förhållningssätt. Flera menar att eleverna måste involveras i arbetet. I en skola menar man att lokalerna är problemet. När det gäller elevers deltagande i planering varierar skolornas analys, och en del menar annat visar att de nått långt. En skola vill införa planeringskalendrar och en annan kommer att ge varje lärare uppdrag att arbeta med elevmedverkan och följa upp det på medarbetarsamtal. När det gäller informationen om lärande handlar åtgärder om att se över lärarnas mallar för IUP och skriftliga omdömen samt tätare rapporter om elevens resultat. I den kundundersökning som genomförs 2012 har frågorna i kundundersökningen setts över med anledning av de nya styrdokument och tidigare erfarenheter. Frågorna om elevers inflytande och utveckling och lärande har utökats. Förhoppningen är att skolorna med de nya frågorna får ännu bättre stöd i sitt utvecklingsarbete. Det är också viktigt att ha rimliga förväntningar på vad en kundundersökning kan ge. Undersökningen är en temperaturtagning, och svaren från föräldrar och elever kan påverkas av olika förhållanden. Undersökningen ger signaler som bör tas på allvar, men i analysen är det viktigt att ställa resultaten mot andra resultat, och diskutera vad som ligger bakom för att komma fram till lämpliga åtgärder. Det är positivt att intervjuerna och kvalitetsredovisningarna tyder på att resultaten från kundundersökningen ofta används så. Carina Legerius Utvärderingsexpert Bilaga 1: Resultat i kundundersökningen 2011. Svarsgrupperna elever åk 5 resp åk 8. Jämförelser mellan kommuner samt mellan skolor i Nacka. Bilaga 2: Intervjuer med tre skolledare om användning av kommunens kundundersökning
6 (13) Bilaga 1: Resultat i kundundersökningen 2011 Elever åk 5
7 (13)
8 (13)
Elever åk 8 9 (13)
10 (13)
11 (13)
12 (13) Bilaga 2: Intervjuer med tre skolledare om användning av kommunens kundundersökning Mats Strandler, biträdande rektor på Eklidens skola (åk 7-9) När skolan får resultaten försöker de analysera vad de behöver arbeta med. Skolan har beställt redovisning per klass. Det gör att alla lärare blir involverade i diskussionerna. Skolan tittar framförallt på sina egna resultat och jämför över tid, men man gör också vissa jämförelser med andra. Skolan har som regel haft goda resultat. Det har hänt att man har diskuterat med andra skolor som ligger bra till i något avseende för att höra vad man kan lära. Mats tycker att enkäten till eleverna är särskilt viktig, viktigare än enkäten till föräldrar. Det finns som regel likheter i resultaten för hela skolan, men i bland är det problem som gäller delar av skolan. De som svarar är ofta nöjda genomgående, även med sådant som de kanske inte känner till så bra. Skolan använder också resultaten i arbetet med kvalitetsredovisningen, och när man planerar kommande arbete. Ett exempel på en åtgärd som har vidtagits med anledning av enkätresultat är att skolan har utvecklat en gemensam webbplats så lärarna att kan se varandras planering för läxor och prov för att ge eleverna en bättre arbetssituation. Eftersom enkätundersökningen bara genomförs i årskurs 8 ser man inte om samma elevgrupp blivit mer nöjd. Men om alla elever svarar varje år finns å andra sidan en risk för enkättrötthet, tror Mats. Skolan har nyligen börjat genomföra egna enkätundersökningar som syftar till att ge varje lärare feedback på sin undervisning från sina elever. Dessa resultat sammanställs inte på skolan, men på utvecklingssamtalet med ledningen tar läraren upp vad han eller hon behöver utveckla med ledning av sina resultat. Helen Bejmar, rektor på Nacka gymnasium Helen beställer resultaten från kundundersökningen redovisade per program, och resultaten skickas sedan ut till varje lärare. Lärarna visar dem för sin klass. Diagrammen är enkla att analysera, t ex att se utvecklingen över tid. Det är viktigt att genomföra undersökningar för att ta reda på vad elever och lärare tycker på ett strukturerat sätt, tycker Helen. Hela resultatet diskuteras i rektorsgruppen och med lärare. Sedan väljer vi ut vad vi ska arbeta vidare med, det går inte att ta allt på en gång, säger hon. Det händer att resultaten är förvånande och då försöker skolan analysera vad som ligger bakom, och diskuterar bl a med eleverna. Kundundersökningsresultat har i flera år visat ett missnöje med elevernas utvecklingssamtal. När man borrade i detta visade det sig att
13 (13) eleverna inte tyckte att utvecklingssamtalen med mentorn var så viktiga. Eleverna vill hellre tala med varje ämneslärare om hur de ligger till. Hon får frågan om enkätresultaten har lett till dialog med kommunen. Ja, när det gällde elevinflytande, säger hon. Där hade vi själva sett att det fanns brister, men det betonades sedan ytterligare från kommunen centralt att detta var viktigt att utveckla. Nacka gymnasium arbetar också med egna enkäter. De gör en egen enkätundersökning i slutet av terminen. Lärarna gör kursutvärdering med enkäter till eleverna efter varje kurs, och skolans ledning väljer en kurs som analyseras vidare. Rektorerna gör också intervjuer med utvalda klasser, där man frågar eleverna om feedback, lärmiljö, användning av dator etc för att fördjupa informationen i kundundersökningen. Ulrika Strandberg, rektor på Vittra förskola och skola (f-9) Kommunens kundundersökning genomförs ungefär samtidigt som den enkätundersökning som alla Vittraskolor gör, som omfattar alla årskurser. Skolan anstränger sig för att få föräldrar att svara, bl a genom föräldrar bjuds in till frukostmöte när enkätundersökningarna genomförs. Varje arbetslag analyserar resultaten från kundundersökningen. Varje arbetslag har mål som de valt att arbeta med, som resultaten stäms av mot. Vi tittar på vad som inte fungerar så bra, och funderar på vad vi kan göra åt det, säger Ulrika. En sammanställning av resultaten från kundundersökningen skickas också ut till föräldrar. Skolan använder resultaten från bägge undersökningarna. Resultaten ligger ofta nära varann. Frågorna påminner om varandra om är uppdelade på samma sätt. Pilen frågorna är något mer lättförståeliga. Skolan har inte jämfört resultaten med andra skolors resultat. I Vittras enkätundersökning kan de också se andra Vittraskolors resultat, och det händer att hon ringer och får tips från andra som lyckats bra i något avseende.