Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Relevanta dokument
Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Stressen och jobbet. Företagets medvetna satsning på medarbetarnas trivsel avgör vilka medarbetare man lyckas attrahera och behålla.

Stressen och jobbet 2558

Stress. Problemen förstärker varandra. Han gör inte som jag vill?! Vad menas med att Kalle är besvärlig? Hur fri är den fria viljan?

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Områdesbeskrivning Norrköping

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Personlighetsstörningar

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Psykopatologi & Psykiskt status

Kunskap är makt. Lästips för psykoterapiintresserade. Denna kurs är ingen kokbok - så det blir inga recept.

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Välkommen till Psykiatri för icke-psykiatriker. Vad gör egentligen en psykiater när det känns jobbigt? När jag skulle göra lumpen

För människan är det oreflekterade livet inte värt att leva. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för?

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Autism Autism F84.0

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Vad behöver jag själv för att ge ett gott bemötande? När riskerar jag att inte ge ett lika gott bemötande?

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Vilka av dessa problem riskerar du?

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Vad gör egentligen en psykiater när det känns jobbigt? Vi vill instinktivt ta bort den andres smärta. Men det kan vi inte.

"Bara" AS? Om tillöggsproblem hos vuxna med Aspergers syndrom. Annika Brar Överläkare, Neuropsykiatriska enheten Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL

Att förstå människor med psykisk sjukdom

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Att vara stressad. Glappet = STRESS!

1. Grundläggande om kommunikation - det goda mötet. 2. Balans mellan professionalitet och medmänsklighet. 3. Gränssättning i mötet.

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Grundkurs om NPF för skolan

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Mitt personliga ansvar - främsta antidoten mot besvärlighet

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Livet är en jobbig period!

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Skenet bedrar? Lär dig de vanliga psykiska sjukdomarna.

Personlighetsstörningar

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Grundkurs om NPF för skolan

Problem. Hur reagerar hon när hon inte får som hon vill? Har han goda skäl att inte vilja samarbeta med oss? Han gör inte som jag vill?!

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Bästa boten mot besvärliga medarbetare: Anställ dem inte!

Poängpris Gotland NordDRG vikt Typ DRG MDC NordDRG text. Bil 9

En broschyr om Tvångssyndrom

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

KARTLÄGGNING AV VUXENPSYKIATRINS PATIENTERS BARN

Introduktion. Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad gör en psykiater när det känns jobbigt? 1. Försöker tänka på något annat

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Transkript:

Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna hur de tänker, känner, handlar, deras fria vilja samt hur man kan bemöta drabbade klienter. 2.Ge en översiktlig inblick i hur man själv kan hantera det moderna livets krav och påfrestningar på ett klokt sätt, så att man inte faller offer för stressrelaterade sjukdomar. Tips och tankemodeller som 1. Ni förhoppningsvis kan använda i arbetet med klienterna. 2. Klienterna själva kan använda som hjälpmedel för att bättre förstå och hjälpa sig själv. 4 Michael Rangne 5 Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete och integritet Dåliga kartor Hög sårbarhet Orimliga förväntningar Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet? Trivs med sig själv och livet Kommer väl överens med andra Hittar en hälsosam balans mellan sina egna och andras behov Flexibilitet Humor Tar ansvar för sig och sin roll i världen 6 1

Vad menas med att ta ansvar? Hur fri är den fria viljan? Socialt ansvar - ansvar för andras väl och ve, för sådant de inte själva klarar och behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Personligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslor mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra! Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta och tolka omvärlden korrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av outhärdlig ångest. Vi kan förstå konsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdom. 8 9 Vad behöver vi för att må bra? Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslor som fungerar. God självkänsla. Goda relationer. Balans mellan påfrestningar och vår förmåga att hantera dem. Drabbad av jästsvamp 10 11 Diagnosförslag? Jästsvampinfektion Hypokondri Somatoformt syndrom Vanföreställningssyndrom Schizofreni Tvångssyndrom Depression Medarbetaren i kris efter en skilsmässa kanske inte alls är i kris längre han kanske har utvecklat en allvarlig depression i absolut behov av professionell behandling om han alls ska bli bättre. 12 13 2

Den dementa äldre medarbetaren kanske inte alls är dement hon kanske har en depression, eller en hjärntumör. Den omdömeslösa kollegan kanske är på väg att utveckla demens trots att han bara är 44 år. 14 15 Den för tillfället jätteglada, energiska och överentusiastiska kollegan kanske inte alls lärt sig att tänka positivt han kanske har utvecklat en mani, där han inom kort kommer att ha åsamkat företaget stora kostnader. Den som hotar att ta livet av sig, men som ingen tar på allvar eftersom den som vill ta livet av sig talar inte om det kanske inom kort gör just det, om ingen rådig person inser att suicidal kommunikation talar för inte emot - hög självmordsrisk, och för den det gäller till en psykiatrisk akutmottagning för omgående bedömning - om så behövs med ambulans eller polis. 16 17 Den välklädde och charmige personen som vältaligt försöker övertyga dig om att göra en idiotsäker affär kanske inte är ett dugg trevlig innerst inne, utan istället skicklig sol-ochvårare och fullblodspsykopat. En strulig eller missbrukande tonåring som faller av i skolarbetet kanske inte alls ger uttryck för tonårstrots utan istället har en allvarlig och behandlingskrävande depression. 18 19 3

Den nyanställde ynglingen med litet underliga idéer och socialt avvikande beteenden kanske inte alls utvecklar sin självständighet han kanske är på väg att utveckla schizofreni. Medarbetaren som ställt till det för sig genom att skälla ut en medarbetare kanske brister i vanligt hyfs eller så har han en impulskontrollstörning i form av ADHD eller borderline personlighetsstörning, kanske i kombination med bristande empatiförmåga som vid Aspergers syndrom. 20 21 Medarbetaren som utfört en socialt sett mycket stötande handling kanske inte alls är ett moraliskt monster han kanske lider av Aspergers syndrom, en lättare form av autism som utmärks av stora svårigheter med att förstå och leva sig in i en annan människas föreställningsvärld. Kollegan som inte längre funkar som han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psykos Är i kris Har problem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hypotyreos 22 23 Bristande överensstämmelse med de förväntningar man har. För svåra uppgifter, orimliga krav och förväntningar. Stress Understimulering och uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkoppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslomässig näring. Dåligt ledarskap Konflikter med kollegor, ledning eller kunder. Negligering och kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kollegor och kunder. Integritetskonflikter Bristande arbetsglädje Man ser ingen mening med det man gör. Kompromisser och konflikter mellan arbetets krav och den egna integriteten. Vilka av dessa problem riskerar den som arbetar med människor? 24 25 4

Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Du själv uppfattar inte den andre korrekt projektioner av egna problem och misshagliga personlighetsdrag Uppskattning Trygghetsbehov Gemenskapsoch tillgivenhetsbehov Självförverkligande orimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så otrevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt personen att vara på detta vis mot dig 2. Relationen/interaktionen Bristande relationsfärdigheter som leder till missuppfattningar, besvikelse och antipati. Kroppsliga behov 3. Situationen Stress, konkurrens, i systemet inbyggda och ofrånkomliga konflikter, orättvisor. 26 27 Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Den andre kroppslig sjukdom (hjärntumör, demens, stroke) missbruk, abstinens) psykiskt sjuk (depression, psykos, mani, ångestsjukdom). någon form av kris. lider av kverulansparanoia eller rättshaverism. uppfattar och tolkar oss och våra intentioner felaktigt. har orimliga förväntningar på livet och andra människor, och dömer därmed sig själv till olycka. Perfektionism är ingen framkomlig väg mot lycka, sinnesfrid och goda relationer. personlighetsstörning (narcissism, borderline, psykopati m fl). neuropsykiatrisk problematik (ADHD, Aspergers syndrom, låg begåvning). brister i uppfostran. Personen är på ren svenska faktiskt ohyfsad och otrevlig. Vill inte Kan inte Frågor: Vilka av ovanstående orsaker är den besvärliges eget fel? 29 28 Vad ska åtgärdas med kritik? Pedagogik? Autentisk feedback? Vill personen inte, eller kan hon inte? Integritet och samarbete Vad gör vi med Kalle som inte funkar längre? Och Lisa, som aldrig funkat som hon borde? Integritet Konflikt Samarbete Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 31 30 31 5

Kalle som inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt något j-t? Konflikter? På fel ställe? Fel chef? Depression? Utmattning? Utbrändhet? Psykos? Missbruk? Lisa, som aldrig funkat som hon borde: Ångestsjukdom? ADHD? Asperger? Personlighetsavvikelse? Narcissim? Borderline? Antisocial? Taskiga kartor och orimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet och samarbete? Några av de vanligaste tillstånden Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrom Depression och dystymi Bipolär sjukdom Vanföreställningssyndrom Schizofreni Narcissism Psykopati Borderline ADHD Aspergers syndrom Social ångest Paniksyndrom Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Specifik fobi Posttraumatiskt stressyndrom 32 33 Störningar som vanligen diagnosticeras i barndomen Mental retardation Inlärningsstörningar o Lässvårigheter o Räknesvårigheter o Skrivsvårigheter Motorisk störning o Störd utveckling av koordinationsförmågan Genomgripande störningar i utvecklingen o Autistiskt syndrom o Aspergers syndrom Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och stört beteende o Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADD/ADHD) o Uppförandestörning o Trotssyndrom o Tics (t ex Tourettes syndrom) 34 Separationsångest Störningar som vanligen diagnosticeras först hos vuxna Maladaptiva stressreaktioner (med nedstämdhet, ångest och/eller stört beteende) Stressjukdomar o Utmattningssyndrom o Utbrändhet Förstämningssjukdom o Depression o Dystymi o Bipolär sjukdom Ångestsyndrom o Social ångest o Paniksyndrom o Agorafobi o Tvångssyndrom o Generaliserat ångestsyndrom o Specifik fobi o Akut stressyndrom o Posttraumatiskt stressyndrom Somatoforma syndrom o Somatiseringssyndrom o Konversionssyndrom o Somatoformt smärtsyndrom o Hypokondri o Dysmorfofobi o Odifferentierat somatoformt syndrom Dissociativa syndrom Psykos o Vanföreställningssyndrom o Schizofreni Primära sömnstörningar Ätstörningar o Anorexia nervosa o Bulimia nervosa o Ätstörning UNS Personlighetsstörning cluster A o Schizoid o Schizotyp o Paranoid Personlighetsstörning cluster B o Narcissism o Psykopati o Borderline o Histrionisk Personlighetsstörning cluster C o Fobisk o Osjälvständig o Tvångsmässig Impulskontrollstörningar som inte klassificeras i andra sammanhang o Intermittent explosivitet o Kleptomani o Pyromani o Spelmani Kognitiva, organiskt betingade störningar o Konfusion o Demens Substansbetingade psykiska störningar (alkohol, narkotika, lösningsmedel, läkemedel, koffein) o Intoxikation o Konfusion o Abstinens o Missbruk o Beroende o Demens o Psykos o Förstämningssyndrom o Ångestsyndrom o Sömnstörning 6