Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods

1(10) Tjänsteprisindex för vägtransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 TPI-projektets rapport nr 7 Petra Jansson Maria Martinsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Oktober 2003

2(10) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 1.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området...3 1.2. NR:s krav på prisindex...4 2. Inledning...4 2.1. Internationella erfarenheter...5 2.2. Prisbildning...5 3. Branschbeskrivning SNI 60.240...6 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet...6 3.2. Nettoomsättning, antal företag samt antal anställda...7 4. Testundersökningens uppläggning...7 4.1. Statistiska benämningar...7 4.2. Urvalsförfarande...8 4.3. Insamlingsförfarande...8 4.4. Prismätningsmetoder...8 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning...8 4.5.1. Indexberäkning...8 5. Utvärdering av testundersökningen...9 5.1. Allmänt...9 5.2. Utvärdering och svarsfrekvens...9 6. Slutsatser...10

3(10) TPI-projektets rapport nr 7: branschbeskrivning SNI 60.240 TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000 skall, prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara ett producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet. Där skall de användas för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Projektet ska även ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst är definierad som export då betalaren av tjänsten har utländsk adress, oavsett var tjänsten äger rum. Det kan få till följd att ett svenskt dotterbolag eller en svensk filial i utlandet, med utländsk adress, exporterar tjänster från Sverige. För att kunna beräkna branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning samt den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs. 1.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex som avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera även tjänster. Den är i stort sett klar och där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser och inte listpriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Det har även kommit en reglering på det här området. Det finns en för nationalräkenskaperna som har nummer 2223/96, den kom 17 december 2002.

4(10) 1.2. NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden t ex månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller till en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 1 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 2. Inledning Vägtransporter av gods, SNI 60.240, omfattar lastbils- och långtradartransporter av gods, flyttning av möbler samt uthyrning av lastbil med förare. Branschen omfattar inte drift av godsterminaler. Enligt svenska nationalräkenskaperna finns det följande fördelning bland olika produktgrupper (PG) inom SNI 60.240: Tabell 1: Olika produktgrupper inom 60.240 PG Beskrivning Vikt ( % ) 5C H-marginal 0,2 60240 Vägtransport av gods 96,5 63400 Spedition 2,7 7020A Lokaler 0,0 713 Personaldator 0,2 71100A Bilförmån 0,1 7220EG Egen programvara 0,2 1 ENS 1995, kapitel 10.14

5(10) För att tillgodose NR:s behov, koncentrerar TPI-projektet på produktgrupper med relativt stor vikt. Det finns en branschorganisationer som täcker SNI 60.240 i Sverige: Sveriges åkeriförbund I augusti 2003 fanns det 9 064 företag i Sverige som var klassade i SNI 60.240. De flesta företagen är småföretag med färre än tio anställda. Omsättningen i branschen var 2001 ungefär 51 miljarder kronor där de med mindre än nio anställda står för 41 procent av romsättningen och de två största företagen står för drygt 2 procent av omsättningen. 2.1. Internationella erfarenheter De flesta länder har valt att använda model-pricing som metod för att mäta prisutvecklingen för vägtransporter av gods ISIC 60.24. Ett principal papper där denna metod framhålls som den bäst lämpade för denna bransch presenterades på Voorburg mötet i Nantes år 2002 2. Exempel på länder som använder denna metod är Storbritannien, Australien, Holland, Nya Zeeland, Japan. ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI92 (Standard för svensk näringsgrensindelning 2000). 2.2. Prisbildning Företagsbesök har genomförts hos de största förtagen i branschen. En svårighet med att prismäta och beräkna index för vägtransporter av gods är att tjänster ofta är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Eftersom tjänster i vissa fall är unika är det svårt att hitta stabila och repetitiva tjänster som producenten kan lämna prisuppgifter på från period till period. Vidare beror prissättningen på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer och det kan vara problematiskt att särskilja tjänster från varandra. Inom vägtransporter har vi efter samråd med företag i branschen valt ut ett antal faktorer som har betydelse för prissättningen. Det är omöjligt att fånga upp alla faktorer som påverkar prissättningen men de som anses möjliga att följa är godstyp, kund, lastbilstyp, sträcka. Internationellt har man genomfört hedoniska regressioner 2 Road freight principal paper Voorburg Grop, Nantes September 2002

6(10) på en mängd variabler som antas ha inverkan på priset för den aktuella tjänsten. De faktorer vi valt ut visade sig i dessa studier vara signifikanta. De större företagen i branschen har hela världen som sitt arbetsfält. De förmedlar tjänster åt både svenska och utländska kunder. De mindre företagen arbetar ofta endast med en viss typ av last, är mer lokalt förankrade och bestämmer sin prissättning själva utifrån den konkurrens som råder på orten de verkar. Det förekommer också att små företagen är knutna till en speditör och utför endast transporter för dem. 3. Branschbeskrivning SNI 60.240 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SNI 2002, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2002, är branschbenämningen på 60.24 Tabell 1: Delgrupper inom 60.24 Bransch SPIN 2002 CPA Åkerier 60.24 Vägtransporter av gods i specialfordon 60.24.1 Vägtransporter av kylda eller frysta varor 60.24.11 Vägtransporter av petroleumprodukter 60.24.12 Vägtransporter av andra vätskor eller gaser i bulk 60.24.13 Vägtransporter av i container 60.24.14 Vägtransporter av flyttgods 60.24.15 Vägtransporter av torra varor i bulk 60.24.16 Annan vägtransporter av gods i specialfordon 60.24.17 Vägtransport av gods i andra fordon än specialfordon 60.24.2 Vägtransport av post 60.24.21 Vägtransport av annat gods 60.24.22 Uthyrning av transportfordon med förare 60.24.3 Uthyrning av godstransportfordon med förare 60.24.31 Källa: Förslag SNI 2002: struktur, SCB/ES. CPA, Classification of Products by Activities, är EU:s produktstandard och SNI 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. SNI 60.24 motsvarar Group 6023 i ISIC Rev.3.1 samt Class 6024 i NACE Rev 1.

7(10) 3.2. Nettoomsättning, antal företag samt antal anställda Enligt Företagsstatistiken 2001 fanns det 9064 företag inom SNI 62.40 Dessa företag sysselsatte 62 392 personer. Branschens totala nettoomsättning för år 2001 uppgick 50,9 miljarder kronor. Tabell 2 nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda samt nettoomsättning fördelar sig på de olika storleksklasserna. Tabell 2: Branschens struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Antal anställda Antal företag % Oms % 500+ 2 0 934 060 2 100-499 29 0 4 173 228 8 50-99 86 1 5 283 491 10 20-49 345 4 10 191 052 20 10-19 987 8 9 679 161 19 0-9 7 915 87 20 686 585 41 Totalt 9064 100 50 947 577 100 Källa: Företagsstatistiken 2001. Tabell 2 visar att branschen domineras av företag med mindre än nio anställda. Dessa företag står för 41 procent av den totala omsättningen för branschen och 87 procent av företagen ligger där. Detta medför att de små företagen blir mycket viktiga och en cut-off-gräns med avseende på antal anställda är inte lämpligt. 4. Testundersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under våren 2003 genomfördes en testundersökning där ett urval om trettio företag ingick. De efterfrågade tjänsterna delades in i olika verksamhetsområden t ex oljetransporter och kemikalietransporter. Branschen delades in på detta sätt eftersom det kan förekomma olika prisutvecklingar för olika typer av last. 4.1. Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avsåg att mäta, målobjekten, är godstransporter på vägar i Sverige och utlandet som utförs av svenska företag med både svenska och utländska företag som kunder. Målvariabel är det pris för tjänsten som kunden faktiskt betalar. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige dom sysslar med vägtransport av gods.

8(10) Som urvalsram användes Sveriges statistiska databaser (FDB). 4.2. Urvalsförfarande Ett pps-urval om trettio företag drogs på samma sätt som kommer att utföras för den riktiga undersökningen. Företagen fick själva välja ut ett antal repetitiva tjänster som även är representativa, där repetitiva tjänster har någon eller några av de efterfrågade variablerna som återkommer varje kvartal. 4.3. Insamlingsförfarande Företagen fick information och blanketter via brev. De fick sedan välja om de ville skicka in via brev, fax eller e-post. 4.4. Prismätningsmetoder Företagen ombads välja ut representativa kontrakt som de hade ingått med företag under kvartal 4 2002. Sedan fick de anta att de omförhandlade kontraktet kvartal 1 2003, med samma variabler som under föregående kvartal. Metoden kallas model-pricing och används, som tidigare beskrivits, internationellt för denna bransch. Indextalet avser ett kvartal och om samma tjänst har utförts flera gånger under kvartalet efterfrågas ett genomsnitt för kvartalet. 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning Vi har valt att räkna ett geometriskt index, Jevons. Det har baserats på att vi inte har viktinformation som behövs till ett mer avancerat index samt att det är det enda index som klarar disparata priser. För SNI 60.240 beräknar vi ett index för varje typ av frakt. Sedan beräknar vi ett totalt index för hela branschen genom att vikta samman dessa med vikter som vi erhåller från statistik från SIKA. Här är alla företag små vilket medför att vikterna mellan företagen blir lika. 4.5.1. Indexberäkning Index beräknas i två steg: 1. I det första steget beräknas index för olika frakt typer v enligt Jevons:

9(10) j I 0t 1 j n n P it = (4-1) j i = 1 P i0 där Pit = pris för tjänst i, frakt typ j, vid tidpunkten t. j P = i0 2. I det andra steget beräknas index för branschen genom att vikta ihop index för respektive frakt typ enligt nedan: I 0t = m j = 1 j I 0t j w (4-3) där j w = andelen för respektive frakttyp. j w = 1 m j= 1 bas = kvartal 4, 2002 viktperiod = år 2001 5. Utvärdering av testundersökningen 5.1. Allmänt Undersökningen fick mycket uppmärksamhet från företagen. Kontakter knöts med de flesta företagen i undersökningen, trots att svarsfrekvensen var låg. De uppgiftslämnande företagen hade kommentarer på blanketterna, insamlingsperiod och de instruktioner som med följde. Allt detta har påverkat hur produktionen utformas och mycket har förändrats och framförallt förbättrats från provundersökningen. 5.2. Utvärdering och svarsfrekvens 7 av de 30 företag som ingick i urvalet har svarat på en eller flera delar av undersökningen på sådant sätt att man kan beräkna ett index. Det viktigaste var dock inte att beräkna ett index då tidsserien bara löper över två kvartal.

10(10) 6. Slutsatser Provundersökningen utföll på ett positivt sätt eftersom vi fick många bra synpunkter. De bedöms nu vara möjligt att efter mindre ändringar i frågeformuleringarna börja produktionen av ett index. Blanketterna har förbättras med hjälp av Carina Jonsson ES/LEDN, som arbetar med blankettkonstruktion, för att underlätta hanteringen vid utskick. Att använda model-pricing är första gången inom TPI. Företagen anger ett verkligt kontrakt första gången de svarar på blanketten och sedan ombeds de omförhandla samma kontrakt varje kvartal. Detta kan ge ett hopp i index då man går från verkligt till fiktivt kontrakt. För att undvika ett sådant hopp så kommer undersökningen starta redan kvartal 3 istället för kvartal 4 som är det brukliga inom TPI. Kvartal 3 kommer sedan inte att användas för beräkning av index utan bara vara ett stöd för företagen när de ska fylla i blanketten de övriga kvartalen. Med hjälp av PPS-urval väljs företag från motsvarande SNI-grupp i företagsdatabasen. Urvalsstorleken kommer att vara 100 företag av totalt 9 064 företag. Urvalsstorleken bestäms dels av omsättningen för branschen dels för att säkerställa att det finns företag inom alla olika frakt typer i urvalet. Utskick och beräkning av index kommer att förändras i jämförelse med andra undersökningar inom TPI, eftersom det är en relativt stor undersökning. Detta kommer att få till följd att det kommer att ta mycket tid i början av undersökningen. Förhoppningsvis kommer dock mycket av de rutiner som skapas att användas i de övriga undersökningarna inom TPI. Resultaten av denna provundersökning är ytterst opålitliga, då endast ett fåtal prisuppgifter lämnades. Dessa ligger ändå något sånär i linje med hur utvecklingen sett ut för branschen.