Visualisering och ritningsframställning

Relevanta dokument
Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Förord...6 Författare...7 WITU AB...7 Bokens upplägg...8 Målsättning...8. Revit Architecture...9

ANVÄNDARMANUAL REVIT LT PLUS

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

VBKN20 BIM-baserad projektering Inlämningsuppgift 2. Niclas Andersson

Visualisering med Rhino/Vray/Photoshop av modell som skapats i Revit. AADA15 Revit Workshop 2017 LTH Ludvig Hofsten

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD. och andra digitala handlingar för XXX KOMMUN Version 10. Projektnr: Datum: Avser: Objekt:

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Förord...6 Författare...7 WITU AB...7 Bokens upplägg...8 Målsättning...8. Revit Architecture...9

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

After Effects Lathund

Stockholm. IT MANUAL Bilaga B. Ritningar. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Utbildningsplaner. AutoCAD Architecture

NYHETER I INVENTOR 2012

10: Material Take off

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Nyheter i Autodesk Revit 2016

Riktlinje BIM Samgranskning

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Ritteknik 3. Utskrifter, Filhantering Sammanställningsritningar. MTA101 Ritteknik och CAD HT

Innehållsregister. Kapitel 1 - Komma i gång Kapitel 2 - Vägg/golv... 3

IRONCAD KONFIGURATIONER

Sida Kapitel 11 Vektorfil och linjeskymning... 3

Nyheter i Revit Precast automation for lattice girder slabs API for precast automation

Program och verktyg för digital projekthantering Väg

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator

Kapitel 1 Komma i gång... 5

Bilaga. till KRAVSPECIFIKATION CAD

Utvärdering av Revit Architecture

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

Kursmaterial som riktar sig till CAD-utbildning inom Gymnasieskolor, Post-Gymnasiell utbildning och Högskolor med utbildning inom träbyggnadsteknik.

IRONCAD KONFIGURATIONER

Total överblick för alla behov R-CONTROL ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

Förord...6 Författare...7 WITU AB...7 Bokens upplägg...8 Målsättning...8. Revit Architecture...9. Revits familjer och element...12

Artikel. Objekt. Individ. Fundamentet i en virtuell modell med aspekter av objekt. Leverantörer Artikelnummer OmniClass CoClass BIMObjects

Kapitel 1 Komma igång... 3

Handbok i BIM-projektering

PHOCA GALLERY (v 3.2.3)

Begrepp Definition Version Ändrad

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Ritteknik 3. Utskrifter, Filhantering Mer om isometriska vyer. KMT005/MTA101 CAD och Ritteknik VT

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Manual för beställning via Capitex

Dokumenttyp Dokumentbeteckning Diarienummer Sida

LATHUND REVIT/RHINO WORKSHOP

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

CAD-standard rev CAD-standard för Skellefteå kommun

Byggnet 3D-viewer LATHUND

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet.

Innehåll OM DENNA BOK... 9 NYHETER ARBETSMETOD GRÄNSSNITT Innehåll...3 Förord...8. Författare...9 WITU AB...9 Konventioner...

Introduktion Fillet Success Camera View Settings Self Intersecting Sweeps...

Instruktioner för Malmö stad serviceförvaltningen stadsfastigheter

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Organisation Teknisk specifikation Informationsutbyte Gränsdragning och teknisk samordning i projekt Arkivering

Topocad nyheter från version 15.0

Anvisning för ritningsdokumentation

Instruktioner för Articulate Storyline 2

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

TRVK Digital projekthantering Väg, TRV 2012:063 Mall för upprättande av Objektspecifik handledning för digital projekthantering

Inklusive övriga ritningsrelaterade digitala handlingar som levereras till Kävlinge kommun. Version 1.2

BIP fortsättning, gemensamma beteckningar, koder och egenskaper för installationer - SBUF ID Text från databasen på

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Riktlinje BIM Samgranskning

Röforsbron. Den papperslösa bron. Publik information

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

I dokumentet beskrivs hur man i medlemsregistret (MiRiaM) utför en så kallad avancerad sökning.

Innehåll i AutoCAD 2006 Avancerad

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Förteckning över ikoner i programmet Aliro IP-passerkontroll utan komplikationer

Förteckning över ikoner i programmet

Objektsmodeller i förvaltning

KALKYL VIA MODELL FÖR VVS KALKYLATORNS ARBETSSÄTT OCH PRODUKTION

INSTÄLLNINGAR FÖR IRONCADS 2D-RITNING

CW RefLevel - Användarbeskrivning

Riktlinje BIM Samordning

TRVK Program och verktyg för digital projekthantering Väg

Innehållsförteckning

TKA CAD/BIM. Andrea Gajic

Fastighets AB Förvaltaren. Riktlinjer CAD-hantering

Byggproduktion I BYGB15 VT2012 Projekt-PM utökat och justerat Med fördjupade råd och anvisningar för arbetsuppgiften

Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Building Automation. Prisma. Översiktsdokumentation. Basfunktionerna inklusive Arbetsorder, Utrustningshantering, Fastighet och Diverseregister

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

Tillämpning standarder bygghandlingar. Termlista och metadata

Nya fängelset Östra Eneby

Release Notes för CET Designer 2.6

ProjectWise Grundutbildning anpassad för PDB Investera

Allt du vill veta om Revit Architecture Innehåll. 1: Introduktion : Vad är BIM 7 1.2: Vad är skillnaden på Revit och Cad 8

Snabbguide till Moodle

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Instruktioner för Articulate Studio 13

Innehållsförteckning

Innehåll OM DENNA BOK... 9 NYHETER NYHETER ARBETSMETOD GRÄNSSNITT Innehåll...3 Förord...8

I valfri objektlista börjar du med att markera det objekt du vill arbeta med. Klicka på Utför, välj Matrix och därefter Skicka order.

NYHETER I AUTOCAD 2005

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Transkript:

Visualisering och ritningsframställning Processbeskrivning Case: Studenthemmet Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet

Introduktion Manuellt framställda ritningar, illustrationer och olika former av beskrivningar är det traditionella sättet att hantera och förmedla byggnadsinformation. Införandet av CADteknologin stödde projekteringsarbetet och generering av ritningar genom att bland annat underlätta revideringar, utskrifter, förmedling, mm. Men, precis som för manuellt producerade ritningar så är fortfarande varje CAD-ritning begränsad till att endast utgöra illustration av hur en byggnad eller en del av denna ska utformas i 2 dimensioner. Med objektsorienterad 3D-modellering ändras detta förhållande genom att informationer om den tilltänkta byggnaden skapas och tillförs den virtuella modell (byggnadsinformationsmodell, BIM) utifrån vilken 2D-ritningar, 3D-visualiseringar, renderingar, listor med materialförteckningar mm. kan genereras. En central och viktig konsekvens av att ritningar genereras utifrån modellen är att alla ritningar automatiskt uppdateras då modellen ändras. Alltså, då något objekt i modellen, t.ex. en vägg eller ett fönster, flyttas, läggs till eller tas bort, slår detta igenom i alla de olika vyer där denna vägg eller fönster återfinns och därmed uppdateras också alla de ritningar som innehåller någon eller några av dessa vyer. På motsvarande sätt vidareförs ändringar som görs i en ritning till den vy ritningen består av. Modellen och de vyer som på olika sätt illustrerar modellen, är alltså associerade med varandra. Lärandemål Denna undervisningsmodul syftar till att ge grundläggande kunskap och färdighet i ritningsframställning och visualisering. I övningen visas steg för steg hur man med utgångspunkt i en 3D-modell, i detta fall ett studentbostadshus, kan generera plan-, fasadoch sektionsritningar samt enklare renderingar för visualisering av modellen. Efter genomgången kurs ska kursdeltagaren kunna: Framställa plan-, fasad- och sektionsritningar och producera pdf er av dessa Skapa mängdförteckningar Utföra enkla renderingar för visualisering av modellen Underlag för övningen Dokument och program Nedanstående filer bildar underlag för denna undervisningsmodul: Modellfil: Studenthem Visualisering och ritningsframställning (Revit) Instruktionsfilmer Film 01 till och med film 11 Den programvara som används i denna undervisningsmodul utgörs av: Revit (Autodesk) Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet 1

Processbeskrivning I denna processbeskrivning förklaras översiktligt de huvudsakliga stegen i arbetet med visualisering och ritningsframställning. I processbeskrivningen refereras till undervisningsmaterial i form av instruktionsfilmer och eventuellt övrigt material som stöd i genomförandet av övningsmomentet. 1. Ritningsframställning och pdf Det finns plan-, elevations- och sektionsvyer att tillgå för framställning av olika typer av ritningar. Utöver dessa finns också 3D-vyn, som t.ex. kan användas för renderingar. Vyer är alltså helt enkelt olika sätt att presentera och visa modellen och dessa vyer hanteras i det fönster som (i Revit) kallas Projektutforskaren, Project Browser Informationsinnehållet i varje enskild ritning kan anpassas genom att objekt som inte är önskvärda i den specifika ritningen helt enkelt döljs i ritningsvyn. Enskilda objekt, t.ex. en särskild dörr eller ett specifikt fönster, kan döljas var för sig, eller så kan kategorier av objekt, t.ex. alla dörrar eller fönster av en viss typ, döljas i ett och samma kommando. Detta övningsmoment går igenom hur vyer används för att upprätta ritningar och hur informationsinnehållet i dessa vyer kan justeras utifrån önskat behov. Den startfil som övningen tar utgångspunkt i innehåller färdiga inställningar efter svensk ritningsstandard (Bygghandlingar 90) med avseende på enheter (metriska systemet) ritningshuvud, linjetjocklek, färg mm. Övningsmomentet avslutas med instruktioner om hur en eller flera ritningar kan sparas som pdf-filer för utskrift, arkivering och/eller förmedling till andra parter i projektet via e-post, projektportal eller på annan sätt. Ritningsframställning Övningsinstruktioner Nedanstående instruktionsfilmer redogör för övningsmomentet: 01 Justera sheet A-40.1-001 02 Dölj objekt 03 Komplettera sheet med 2D-detaljering 04 Fyll i namnruta 05 Skapa ny sheet 06 Placera vy på sheet 07 Plot till pdf 08 Plot av flera ritningar samtidigt Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet 2

2. Listor och mängdförteckningar Listor (Schedules) är, tillsammans med den grafiska presentationen i form av ritningar, ett annat sätt att presentera information om den aktuella byggnaden och dess komponenter (objekt). En lista eller mängdförteckning visar en sammanställning av modellens ingående objekt. Att snabbt och enkelt kunna ta fram korrekta mängdförteckningar över ingående objekt i modellen är av stort värde för planering och inköp under såväl projekterings- som under produktionsfasen av ett byggprojekt. Mängdförteckningarna kan anpassas utifrån användarens specifika behov med avseende på informationsinnehåll t.ex. genom att specificera höjd, bredd, typ, littera och annan information om det valda objektet. Anpassningen av mängdförteckningen omfattar även möjligheten att sortera listan utifrån denna information, t.ex. att sortera listan efter objekt med samma littera, höjd, bredd men också efter våningsplan eller rumstillhörighet, vilket inte minst kan ha ett värde för logistik och administration av material på en byggarbetsplats. Mängdförteckningen är direkt relaterad till modellen och dess objekt, vilket innebär att om någon uppgift i mängdförteckningen ändras, t.ex. att en fönstertyp ändras från en typ till en annan, så ändras samtidigt fönstertypen i modellen. I detta övningsmoment tas en förteckning över modellens (byggnadens) alla dörrar fram. Naturligtvis kan mängförteckningar för fönster, armaturer, väggar och andra objekt tas fram på motsvarande sätt. Den framtagna mängdförteckningen grupperas efter, i det här fallet, våningsplan, typ av dörr och littera. Listor och mängdförteckningar Övningsinstruktioner Nedanstående instruktionsfilm redogör för övningsmomentet: 09 Skapa dörrförteckning Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet 3

3. Visualisering - Rendering Rendering utgör ytterligare en viktig möjlighet att visualisera och kommunicera resultatet av modelleringen. Med rendering skapas realistiska bilder av modellen som kan vara av stor betydelse för att kunna förmedla och förklara resultatet av modelleringsarbetet gentemot beställare, brukare, myndigheter, andra projektörer med flera. Renderingar kan göras för hela eller delar av modellen, exteriört eller från insidan, och utifrån olika vinklar och inställningar. Eftersom renderingen tar hänsyn till ljuskällor i form av såväl solen som interna och externa lampor så bör den renderade delen av modellen vara sluten, dvs. innehålla både golv, väggar, eventuella fönster, dörrar samt tak. För att den renderade bilden ska bli så realistisk som möjligt krävs också att material och texturer, t.ex. väggfärg, material i dörrar och fönster, golvmaterial mm., är specificerade för de objekt som berörs av renderingen. Det finns en lång rad inställningsmöjligheter för rendering av bilder, t.ex. med vilken kvalitet bilden ska renderas. Valet av kvalitetsnivå har stor betydelse för hur lång tid renderingen tar. Även andra faktorer så som t.ex. objekt med glansiga och reflekterande ytskikt samt genomskinliga fönster, påverkar hur lång tid renderingen tar. Det kan därför vara en god idé att påbörja arbetet med några renderingar i låg kvalitet, för att testa om renderingen stämmer överens med avsedda förväntningar och sedan successivt öka kvalitetsnivån efterhand som arbetet fortskrider. Detta övningsmoment presenterar några grundläggande steg i renderingsarbetet, nämligen att placera ut en kamera för den bild och bildvinkel som önskas, att justera inställningarna för hur bilden visas, att göra inställningar för val av renderingskvalitet och slutligen hur den renderande bilden kan sparas i projektet och/eller exporteras som en separat bildfil i olika format. Rendering Övningsinstruktioner Nedanstående instruktionsfilmer redogör för övningsmomentet: 10 Skapa 3D-view 11 Rendera 3D-view Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet 4