Konsekvensutredning 1 (20) UTKAST

Konsekvensutredning 1 (20) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Roland Eklöf Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjövärdighet Konsekvensutredning av ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning Transportstyrelsens förslag: Föreskrifterna är baserade på rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning, även kallat ME-direktivet, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2015/559 av den 9 april 2015 om ändring av rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning. Ändringen, som senast ska sättas i kraft den 30 april 2016, är en uppdatering av bilagorna A.1 och A.2 vad gäller internationella provningsstandarder, regler, resolutioner etc. för en rad olika utrustningsdetaljer och produkter. En av produkterna har även flyttats om mellan de två bilagorna. ME-direktivet är först och främst ett produktdirektiv men innehåller även fartygsrelaterade bestämmelser och instruktioner till medlemsstaterna som kan vara av intresse för den enskilde tillämparen. Syftet är att inom EU ha gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet på den utrustning som finns ombord och som effektivt kan minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Kommissionen har beslutat att rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning ska uppdateras med de senaste ändringarna och tilläggen i internationella konventioner, prestandanormer och provningsstandarder till produkter uppräknade i A bilagorna, vilket medför att ändringsdirektivet 2015/559 ska träda i kraft. Detta gör att de nuvarande bilagorna A.1 och A.2, till vilka det hänvisas till i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning, är inaktuella och behöver uppdateras. Bilagorna A.1 och A.2 i ME-direktivet uppdateras numera årligen i enlighet med kommissionens direktiv. Bilaga A.1 innehåller uppgifter om utrustningens namn, regler i internationella konventioner, prestandanormer, riktlinjer, provnings-

Datum Dnr/Beteckning 2 (20) standarder samt sju moduler med riktlinjer (bilaga B) om vad som krävs för ett bedömande om överensstämmelse (typgodkännande) av ett anmält organ. När utrustningen klarat prover och tester får tillverkaren rattmärka utrustningen och upprätta en försäkran om överensstämmelse. Märkning av typgodkänd utrustning De fyra första siffrorna utgör numret på det anmälda organ som utfört typgodkännandet och de två sista siffrorna motsvarar det år under vilket märkningen har applicerats på produkten. För rattmärkt utrustning ska det finnas en bedömning om överensstämmelse i enlighet med direktiv och föreskrifter. En bedömning om överensstämmelse är oftast utställt på fem år i ett certifikat (MED certifikat). Efter fem år förnyas det av det anmälda organet om utrustningen/produkten inte genomgått genomgripande förändringar. De dokument som är utfärdade för utrustningen är en verifikation på att produkten är typgodkänd och får marknadsföras och placeras ombord på gemenskapsfartyg för vilket säkerhetscertifikat utfärdas av någon medlemsstat inom EU. Bilaga A.2 innehåller uppgifter som i bilaga A.1 förutom modulerna i kolumn 6 med riktlinjer för bedömning av överensstämmelse. Utrustningen ska vara typgodkänd i enlighet med de regler och prestandanormer som finns med i A.2 bilagans tabell. Produkter och utrustningar i bilaga A.2 kan inte bli rattmärkta. För den här utrustningen finns inte alltid detaljerade provningsstandarder framtagna. Det ska finnas dokument som intygar att utrustningen, produkten eller fartygssystem uppfyller vad som anges i bilaga A.2. Bilagorna och ändringsdirektiv finns att hämta på Transportstyrelsens webbplats och samtliga ändringsdirektiv med bilagor finns även publicerade i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Transportstyrelsen publicerar en ändringsföreskrift varje gång en ändring sker i direktivet eftersom det finns övergångsbestämmelser. Enligt kommissionens beslut om ändring av direktiv 96/98/EG är bilagorna A.1 och A.2 ändrade för de produkter/utrustningar som redovisas i bilaga 1.

Datum Dnr/Beteckning 3 (20) 2. Vad ska uppnås? ME-direktivet har till syfte att öka sjösäkerheten och förebygga föroreningar till sjöss genom enhetlig tillämpning av de tillämpliga internationella instrument som reglerar den utrustning som förtecknas i bilagorna A.1 och A.2. Utrustningen är avsedd att placeras ombord på fartyg för vilka säkerhetscertifikat utfärdas av EUs medlemsstater eller på deras vägnar i enlighet med internationella konventioner, samt att säkerställa den fria rörligheten för sådan utrustning inom gemenskapen. Gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som finns ombord kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. Enligt kommissionen måste direktivet ändras för att säkerställa att marin utrustning inom EU tillverkas och provas enligt de senaste reglerna, prestandanormerna och standarderna. Genom en uppdatering av föreskrifterna vill Transporstyrelsen ha ett regelverk som överensstämmer med gällande internationella överenskommelser. 3. Vilka är lösningsalternativen? Eftersom ändringarna är påkallade av justeringar i ME-direktivet är det en fråga om internationella konventionskrav som ska följas när det gäller typgodkännande med rattmärkning för marin utrustning som ska placeras på europeiska fartyg. Sverige måste införliva dessa internationella konventionskrav i svensk rätt, vilket sker genom föreskrifter. Om Transportstyrelsen inte införlivar bestämmelserna kommer Sverige att bryta mot sina skyldigheter gentemot EU och kan ställas till svars för överträdelse enligt EU-stadgarna. Det finns därför inget alternativ om tillverkare av marin utrustning vill sälja sina produkter på EUs interna marknad för att de sedan ska kunna köpas och placeras ombord på europeiska handelsfartyg, för vilka säkerhetscertifikat utfärdas av medlemsstater i enlighet med internationella konventioner. Processer för typgodkännande av utrustning inom EU styrs av MEdirektivet och måste i detta fall följas. 4. Vilka är berörda? Anmälda organ Inom ramen för direktivet 96/98/EG finns i dag ett anmält organ i Sverige och det är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, förkortat (SP). De har ett utbud av tjänster som omfattar alltifrån behovsmotiverad forskning, utveckling och innovation till teknisk utvärdering, analys och certifiering.

Datum Dnr/Beteckning 4 (20) Tillverkare 94 svenska företag har tillverkning av utrustning som är typgodkänd enligt direktivet och berörs idag. Se bilaga 2 med företag som är hämtad från produktdatabasen på de anmälda organens egna webbplats www.mared.org som finansieras av EU-kommissionen. Slutanvändande konsumenter Svenska redare och deras fartygs besättningar som införskaffar och som är slutanvändare av typgodkänd rattmärkt utrustning kommer på lång sikt att påverkas vid inköp av utrustning. Enligt redareföreningen Svensk Sjöfart så är antalet rederier 58 stycken med sammanlagt 101 certifierade svenska fartyg enligt internationella konventioner som har krav på typgodkänd marin utrustning som är placerad eller ska placeras ombord. Utrustningen ska då ha genomgått bedömning av överensstämmelse samt ha en försäkran om överensstämmelse och vara rattmärkt. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Anmälda organ SP har totalt ca 1 300 anställda varav ca 50 av dessa är anställda i Danmark och Norge och resterande i Sverige. Ändringen av direktivet kommer i mindre omfattning påverka kontroller och tester som SP kommer att utföra åt tillverkare inom ramen för direktivet. SP är det enda av Swedacs anmälda organ som får utföra prototyptester och certifiera vissa produkter inom området brandskyddsutrustning som finns listade i bilaga A.1 till ME-direktivet. Enligt SP så kommer de administrativa kostnaderna att bli som följer när ändringar av ME-direktivet har tagits om hand: 1. Att gå igenom direktivet för de produkter man har angivit i NANDOdatabasen (New Approach Notified and Designated Organisations) till kommissionen och se om det finns uppdateringar av regler, standarder etc. för dessa produkter. Man uppdaterar därefter sina system med ändringar.

Datum Dnr/Beteckning 5 (20) Tidsåtgången för detta är ca 8 timmar per år när ändringarna i ME-direktivet kommer ut. 2. Lönekostnaden för den person inom företaget som utför uppgiften är ca 850 kronor i timmen. 3. Den totala administrativa kostnaden blir 8 timmar x 850 kr = 6 800 kronor. Vid de kvalitetskontroller, tester och prover som SP sedan gör på tillverkaren och den marina utrustningen (bedömningar om överensstämmelse) har man full kostnadstäckning för arbetet. Detta arbete kan ta från några dagar upp till ett par veckor. Merparten av de svensktillverkade produkterna är inte testade av SP utan testas av andra anmälda organ inom Europa, vilket är fullt möjligt inom ramen för direktivet. Tillverkare Det är främst de tillverkare, som finns uppräknade i konsekvensutredningens bilaga 2, av marin utrustning som påverkas av ändringarna. Dessa företag tillverkar någon eller flera av de typer av produkter, utrustningar och fartygssystem av de ca 200 som är upptagna i direktivets A bilagor. De 94 företagens storlek är allt från små företag med ett tiotal anställda till stora med över 1 000 anställda. Branscher som dessa företag är verksamma inom framgår av bilaga 2. Transportstyrelsen har inte varit i kontakt med alla de 94 företagen utan siffrorna om företagens storlek är en uppskattning som bygger på erfarenheter och kunskap om den svenska marknaden för marin utrustning sedan direktivet 96/98/EG trädde i kraft 1 januari 1999. Ändringar till ME-direktivet kommer att få lite påverkan på de redan etablerade tillverkarna som har rattmärkta utrustningar/produkter och fartygssystemsom genomgått bedömning av överensstämmelse av ett anmält organ. Tillverkningsföretagen har vad Transportstyrelsen erfar många kontakter med det anmälda organet och får därigenom information om uppdatering i internationella konventioner, prestandanormer, resolutioner, cirkulär och provningsstandarder. Är företaget inte engagerat i det internationella standardiseringsarbetet så är dessa kontakter mycket värdefulla, enligt företag som Transportstyrelsen varit i kontakt med. Företag som idag inte har typgodkända utrustningar/produkter enligt direktivets lista A.1 men som har en eller flera marina utrustningar/- produkter som man tänker lämna till ett anmält organ för bedömning av överensstämmelse måste ha ett kvalitetsledningssystem på plats. Kvalitetsledningssystemet behöver finnas på plats innan eventuella

Datum Dnr/Beteckning 6 (20) kontroller och prototyptester kan starta inför en sådan process med certifiering och rattmärkning som mål. Tid och kostnad för en sådan procedur finns beskrivet nedan. Transportstyrelsens bedömning är att alla företag med produkter de avser lämna för bedömning har ett kvalitetsledningssystem på plats. Väljer man att inte låta typgodkänna enligt ME-direktivet och produkten är uppsatt i bilaga A.1 kommer produkten att bli svårsåld inom den europeiska handelsjöfarten som är certifierad enligt krav i de internationella konventionerna. Kravbilden idag är oftast att utrustningen ska vara typgodkänd. Idag finns det sammanlagt 1 642 registrerade typgodkända tillverkade utrustningar/produkter med certifikat i EU-kommissionens databas som är registrerade på svenska tillverkare. Detta framgår av de anmälda organens hemsida www.mared.org där alla typgodkända produkter enligt MEdirektivet ska registreras. Informationen om typgodkända produkter i databasen är gratis. Företaget som tillverkar utrustningen måste ha ett kvalitetsledningssystem med kvalitetsrevisioner av typen ISO för att kunna få utrustning eller delar av den godkända enligt ME-direktivet. Om ett företag inte har ett kvalitetsledningssystem blir kostnaden för införande av detta cirka 150 000 1 000 000 kronor. Summan grundar sig på hur lång tid det tar att införa, vanligtvis ungefär 1 år, samt på antalet anställda. Till detta kommer årliga revisioner som för ett företag med 200 1000 anställda kostar cirka 40 000 160 000 kronor per gång. Till det tillkommer löner för de personer som ska arbeta med införlivandet av ett kvalitetsledningssystem och det fortsatta kontinuerliga arbetet när systemet är infört. Beroende på företagets storlek kan det i större företag finnas anställda som arbetar med företagets kvalitetsledningssystem på heltid. Transportstyrelsen bedömer att alla företag med produkter som de avser få typgodkända enligt proceduren för bedömning av överensstämmelse, som mynnar ut i rattmärkning, har ett kvalitetsledningssystem på plats. Tillverkare som är etablerade med typgodkända produkter hos ett anmält organ behöver inte genomgå processen att få sitt kvalitetsledningssystem bedömt vid nya tester av produkter. Däremot om tillverkare med typgodkända produkter byter till ett annat anmält organ kan de då få göra en ny bedömning av sitt befintliga kvalitetsledningssystem som medför kostnader som beskrivits ovan. För tillverkare av utrustning/produkter som är flyttad från bilaga A.2 till A.1 i direktivet, vilket är en med nr A.1/3.68 (se bilaga 1) i detta ändringsdirektiv, blir det en extra kostnad på mellan 100 000 500 000 kronor per produkt för proceduren med typgodkännande och för att få

Datum Dnr/Beteckning 7 (20) utrustningen godkänd enligt ME-direktivet. För närvarande finns inga kända svenska tillverkare av produkterna A.1/3.68 som är komponenter till fasta brandsläckningssystem för frånluftskanaler från kök. ME-direktivet använder sig av övergångsbestämmelser som löper på 2 år när det gäller utrustning som har flyttats från A.2 till A.1-listan just för att minimera påverkan för redan tillverkad utrustning. Enligt ändringsdirektivet betyder det att utrustning som är flyttad från A.2 till A.1 och är tillverkad före den 30 april 2016 får släppas ut på marknaden och placeras ombord på gemenskapsfartyg fram till den 30 april 2018. Tillverkare som inte har rutiner för eller bevakar när kommissionen kommer med nya direktiv och ändringar eller nya uppdaterade standarder får problem med att hinna utveckla och anpassa sin utrustning. Det blir dessutom svårt att hinna med att typgodkänna utrustningen hos något av de anmälda organen innan ändringsdirektivet har trätt i kraft. I dessa sammanhang är det inte ovanligt med ledtider för företag på 12 18 månader. Transportstyrelsens uppfattning är att dessa konsekvenser inte uppstår för de svenska tillverkarna då de har god bevakning på nya regler i internationella konventioner, prestandanormer, resolutioner, cirkulär och provningsstandarder antingen genom bevakning av kommissionens arbete eller via dialog med de anmälda organen. Det kommer att uppstå extra kostnader för de företag som tillverkar eller ska börja tillverka aktuell utrustning. Hur stor kostnaden blir beror på vilken sorts utrustning det är fråga om samt om företaget behöver installera de kvalitetsledningssystem som krävs eller inte. Nya kostnader tillkommer för varje ny produkt som kommer in på lista A.1. Med långa ledtider för tillverkande företag gällande anpassning till standarder och processen med typgodkännande gäller det att bevaka omvärlden. Företagen inom EU har fördyrande omkostnader med högre priser på utrustning som följd av det som beskrivs ovan i punkt 5.1. om jämförelse görs med företag utanför EU. I t.ex Asien kan utrustning/produkter som uppfyller kraven i internationella konventioner och prestandanormer vara över 50 procent billigare beroende på storlek. Om man ser på typgodkända större fartygssystem typ brand, navigation, kommunikation, maskin etc. så är skillnaden i pris inte så stor mellan europeiska företag och andra tillverkare ute i världen. Mindre tillverkningsföretag har svårare att konkurrera med stora företag som även kan ha återförsäljare av sina produkter runt om i världen. Handelssjöfarten är som bekant global och man säljer inte bara marin utrustning till medlemsstaternas fartyg. Regleringen innebär en utökning av den eftersträvade enhetliga bedömningen av marin utrustning inom Europa vilken i sig främjar konkurrenssituationen.

Datum Dnr/Beteckning 8 (20) När det gäller administrativa kostnader har Transportstyrelsen intervjuat tre tillverkare av marin utrustning och erhållit följande information. 1. Tillverkare av livbåtsutrustning. Antalet anställda är ca 1500 med 57 distributörer/återförsäljare inom landet och ca 700 ute i övriga världen. Företaget är engagerat inom det internationella standardiseringsarbetet och har bra kontroll på vad som händer i branschen. I nära samarbete med det anmälda organet som man anlitar får man tidigt reda på om några ändringar är på gång och har redan tagit hand om detta när ME-ändringsdirektivet kommer ut. Nuvarande produkter på marknaden har giltiga certifikat och man behöver för tillfället inte begära en bedömning av överensstämmelse av ett anmält organ. När direktivet kommer gör man i alla fall en kontroll och hämtar då hem resolutioner, cirkulär samt köper in nya standarder ifall det behövs. Beräknad tidsåtgång är 8 timmar för en person. Lönenivån i företaget är 1 000 kronor i timmen. Den totala kostnaden blir 8 000 kronor. 2. Tillverkare av utrustning för att förhindra föroreningar från fartyg. Antalet anställda är 45 med 6 distributörer/återförsäljare utanför Sverige. Företaget är inte engagerat i standardiseringsarbetet utan får, via det anmälda organet som har gjort bedömningen av överensstämmelse för deras utrustningar, information om ändringar som påverkar framtida typgodkännanden. Just nu uppfyller företagets produkter ME-direktivet och har certifikat. Med detta som bakgrund räknar man med att det tar 1 2 arbetsdagar för en person att uppdatera företagets system med cirkulär, resolutioner och standarder. Om tveksamheter uppstår kan diskussioner uppstå i den då inkallade ledningsgruppen. Lönenivån i företaget är 800 kronor i timmen för den person som gör arbetet under 1 2 dagar, dvs. max 16 timmar under ett år. Den totala kostnaden uppgår till 12 800 kronor. 3. Tillverkare av navigationsutrustning. Företaget har 9 anställda och ca 40 distributörer/återförsäljare i Sverige samt ca 150 utanför Sverige. Företaget deltar i det svenska standardiseringsarbetet inom IEC TK 80 som utarbetar standarder för utrustningar och system för marin navigation och radiokommunikation, för användning ombord eller, i vissa fall, i land. Man har kontroll på vad som händer och beslutas när det gäller konventionsregler, prestandanormer och standarder. Utrustningen som företaget har på marknaden till försäljning innehar giltiga certifikat och man behöver inte begära en bedömning av överensstämmelse av ett anmält organ. När det gäller administrativa kostnader vid ett ikraftträdande av ett nytt ändringsdirektiv går man igenom A.1-listan och uppdaterar sina system och rutiner. Oftast tar man hand om uppdateringar kontinuerligt så fort nya regler, prestandanormer och standarder beslutas i IMO eller de internationella standardiseringsorganen. Företaget räknar i det här fallet med ca 2 dagars och 16 timmars arbete för en person som ska gå

Datum Dnr/Beteckning 9 (20) igenom och kontrollera att man har allt på plats. Lönenivån för arbetet är 900 kronor i timmen och den totala kostnaden blir 14 400 kr. 5.2. Slutanvändande konsumenter Svenska redare och deras besättningar, som införskaffar och som är slutanvändare av typgodkänd rattmärkt utrustning kommer på lång sikt att påverkas av ändringen i direktivet när gammal utrustning behöver ersättas eller om det kommer krav på ny i internationella konventioner. Enligt Svensk Sjöfart är det 101 stycken svenska certifierade fartyg enligt internationella konventioner som har krav på rattmärkt marin utrustning. När marin utrustning placeras ombord på ett svenskt fartyg ska en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse av den berörda utrustningen hållas tillgänglig på fartyget och förvaras ombord till dess att utrustningen avlägsnas från fartyget. För fartygets besättning blir det en försumbar administrativ börda eftersom certifikatet och försäkran om överensstämmelse i de flesta fall redan finns ombord för att kunna visa att utrustningen är typgodkänd och rattmärkt vid besiktningar och inspektioner. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Inga konsekvenser har identifierats när det gäller statliga finanser. 5.4. Externa effekter Rådets direktiv 96/98/EG har ökat säkerheten och förebyggt föroreningar till sjöss genom enhetlig tillämpning av de tillämpliga internationella konventionerna som reglerar den utrustning som förtecknas i bilagorna A.1 och A.2 och som är avsedd att placeras ombord på fartyg. Direktivet har säkerställt den fria rörligheten för marin utrustning inom EU vilket har gynnat svenska företag. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Gemensamma regler och standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som placeras ombord på EU-flaggade fartyg kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Med stöd av 2 kap. 1 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) kan Transportstyrelsen föreskriva om marin utrustning.

Datum Dnr/Beteckning 10 (20) 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Ändringen i föreskrifterna innebär inga avvikelser från internationella konventioner eller EU-rättsliga åtaganden. Samtliga tillägg av nya produkter tas med och gällande övergångsbestämmelser överensstämmer med MEdirektivet. Transportstyrelsen inför inga ytterligare krav eller andra tolkningar. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Medlemsstaterna ska anta kommissionens direktiv 2015/559 senast den 30 april 2016. Direktivet med A-bilagorna är publicerade på Transportstyrelsens webbplats. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Eftersom typgodkänd marin utrustning har hög funktionssäkerhet och bra kvalitet samt finns placerade på gemenskapfartyg så gynnas den internationella konkurrenskraften genom att, resor och frakter med fartyg blir tillförlitliga och utvecklingen går framåt med ny utrustning. Seriösa befraktare av gods vill ha säkra och miljövänliga transporter. Det har varit av betydelse att främja enhetliga procedurer för bedömning av överensstämmelse inom EU vilket har gjort att rattmärkt marin utrustning

Datum Dnr/Beteckning 11 (20) håller hög kvalitet i ett miljö- och säkerhetsperspektiv. I de internationella jämförelser har fartyg under europeiska flaggor historiskt klarat sig väl, medan fartyg under så kallad bekvämlighetsflagg generellt sett uppvisat avsevärt sämre standard beträffande miljö och säkerhet, med ökade risker som följd. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Tillverkning av marin typgodkänd utrustning som placeras ombord bidrar till att öka säkerheten och förebygga föroreningar till sjöss. Med en sådan utrustning ombord blir det även säkrare och tryggare för besättning, passagerare och det gods som transporteras sjövägen. En förhoppning är även att färre olyckor ska ske på och med fartyg runt Sveriges kuster. C. Företag 12. Effekter av betydelse Eftersom regleringen inte bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar när det gäller tillverkning och i processen för bedömning av överensstämmelse så beskrivs samtliga konsekvenser för företagen under 5.1. De 94 företagen har alla typgodkända, certifierade och rattmärkta produkter på marknaden. Transportstyrelsen känner idag inte till om det finns fler företag som har planer på att få utrustning, produkter eller fartygssystem godkända inom ramen för direktivet 96/98/EG.

Datum Dnr/Beteckning 12 (20) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Företag (tillverkare) Slutanvändand e konsumenter (rederier) Statens finanser Samhället i övrigt Värderade effekter/prissatta konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Se punkt 5.1 Se punkt 5.1 och 5.2 Ingen Ingen Om produkten är bedömd för överensstämmelse (typgodkänd) och klar för leverans den 30 april 2016 har då den tillverkaren en fördel vid försäljning på marknaden Rederier köper säkra utrustningar/- produkter och fartygssystem som är testade av ackrediterade anmälda organ. Liten administrativ börda. Hög funktionssäkerhet som gynnar Om en bedömning av överensstämmelse blir nödvändig medför det en kostnad. Det kan bli svårigheter att sälja en äldre tillverkad produkt som finns på lagerhyllan hos tillverkaren. Redare vill ha utrustning som uppfyller de senaste kraven. För rederier blir det dyrare vid inköp av rattmärkt marin utrustning/- produkter än om de skulle få köpa den utanför Europa och där den inte genomgått bedömning av överensstämmelse. Total bedömning/ kommentar Företag som tillverkar en produkter som flyttas från A.2 listan och hamnar på A.1 listan samt för företag som vill få en produkt typgodkänd och certifierad så medför detta stora konsekvenser och kostnader. Inga sådana företag finns idag i Sverige. Alla tillverkare som redan har typgodkända rattmärkta utrustningar, produkter och fartygssystem berörs i klart mindre omfattning av ändringar i direktivet 2015/559. För redare och fartygsbesättningar är det en liten administrativ börda. Gemenskapsfartyg med säkerhetscertifikat enligt internationella konventioner blir utrustade med funktionssäker och dyrare utrustning än andra fartyg ute i världen.

Datum Dnr/Beteckning 13 (20) människor och miljö Myndigheter och andra offentliga organ Ingen Totalt Se punkt 5 Säkra produkter. Minskade risker för olyckor och skador på miljön. Liten administrativ börda. E. Samråd Kostnader vid en bedömning av överensstämmelse. Dyrare i inköp Produkter uppfyller de krav som EUkommissionen ställt på marin utrustning och säkerställer ökad sjösäkerhet och förebygger föroreningar till sjöss Transportstyrelsen har diskuterat ändringen av ME-direktivet och hur det påverkar arbetet hos Sverige Tekniska Forskningsinstitut (SP). När det gäller siffror om finansiella kostnader kommer dessa från flera tillverkare som finns med i bilaga 2 och som Transportstyrelsen har haft kontakt med sedan 2008 när ändringsdirektiv har publicerats. Uppgifter om administrativa kostnader kommer från tre tillverkare som är verksamma inom ME-direktivets områden livräddnings-, miljö- och navigationsutrustning. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Roland Eklöf Tel: 010-495 32 58 E-post: roland.eklof@transportstyrelsen.se

Datum Dnr/Beteckning 14 (20) Bilaga 1 ME-direktivets bilagor A.1 och A.2 innehåller följande utrustningsgrupper och kolumner som en förklaring på vad som står i den förenklade tabellen nedan. Utrustningsgrupper - Livräddningsredskap - Utrustning som krävs för förhindrande av förorening från fartyg - Brandskyddsutrustning - Navigationsutrustning - Radiokommunikationsutrustning - Utrustning som krävs enligt de internationella sjövägsreglerna, fartygsljus och ljudsignalutrustning (COLREG 72) - Säkerhetsutrustning för bulkfartyg - Utrustning enligt SOLAS, kapitel II-1. Konstruktion byggnad, indelning och stabilitet, maskiner och elektriska installationer Kolumner Kolumn 1: Innehåller ett löpnummer för varje produkt som det finns krav på i gällande internationella konventioner. Kolumn 2: Innehåller den benämning en produkt har. Kolumn 3: Innehåller de hänvisningar till regelkravet i de internationella konventionerna SOLAS 74, MARPOL 73/78 och COLREG 72. Kolumn 4: Innehåller hänvisningar till konventionernas ändrade lydelser och relevanta resolutioner samt cirkulär i förekommande fall. Kolumn 5: Innehåller internationella konventioner och provningsstandarder som ska tillämpas i sin aktuella version. I syfte att korrekt identifiera gällande standarder ska det i provningsrapporter, överensstämmelseintyg och försäkringar om överensstämmelse anges vilken provningsstandard som tillämpas samt i vilken version. Kolumn 6: Innehåller de 7 moduler för bedömning av överensstämmelse enligt direktivets bilaga B.

Datum Dnr/Beteckning 15 (20) Ändringar och uppdateringar i regelverket, resolutioner, cirkulär, provningsstandarder pågår hela tiden och produkter kan ha flyttats mellan listorna A.1 och A.2. Det är numera mindre vanligt att nya produkter hamnar i listorna eftersom direktivet har ändrats 11 gånger sedan det började tillämpas inom EU den 1 januari 1999. Listorna innehåller sammanlagt 203 produkter (A.1 = 172 st. och A.2 = 30 st.). Nr i Bilaga A.1 Kolumn som är ändrad Kommentar Livräddningsutrustning A.1/1.4 4 MSC.1/Circ.1470 tillkommit A.1/1.12 4 MSC.1/Circ.1328 tillkommit A.1/1.12 5 MSC.1/Circ.1328 tillkommit A.1/1.14 4 MSC.1/Circ.1328 tillkommit A.1/1.14 5 MSC.1/Circ.1328 tillkommit A.1/1.15 4 MSC.1/Circ. 1328 tillkommit A.1/1.15 5 MSC.1/Circ. 1328 tillkommit A.1/1.26 2 Ny text: c) frifallslivbåtar A.1/1.26 4 Ny text: c) frifallslivbåtar A.1/1.39 4 MSC.1/Circ.1328 tillkommit A.1/1.39 5 MSC.1/Circ.1328 tillkommit Förhindrande av föroreningar från fartyg A.1/2.8 2 Text ersatt med följande: NOx-analysator för användning ombord enligt teknisk norm för NOx 2008 A.1/2.8 5 IEC 60092 504 utgår Brandskyddsutrustning A.1/3.15 5 Res. MSC.307(88) tillkommit A.1/3.19 5 MSC.1/Circ.1456 tillkommit A.1/3.28 5 Uppdaterad ISO 6182-1 (2014) A.1/3.29 1 Ändrad betydelse - Brandslangar med en diameter på 52 mm A.1/3.30 5 Tillkommit har - A11:2013 efter EN 60079-0 (2012) A.1/3.32 4 MSC/Circ.1457 tillkommit A.1/3.34 4 MSC/Circ.1457 tillkommit A.1/3.39 3 Res. MSC.98(73)- (FSS-koden) 7 A.1/3.39 4 MSC/Circ.1458 Tillkommit A.1/3.49 2 Text knutet till MSC.1/Circ.1430 från kolumn 5 till 1 A.1/3.53 4 MSC.1/Circ.1313 ersatt med MSC.1/Circ.1242 A.1/3.60 3 Res. MSC.98(73)- (FSS-koden) 7 tillkommit A.1/3.63 5 Tillkommit har - A11:2013 efter EN 60079-0 (2012) A.1/3.68 1-6 Ny produkt från A.2/3.22 Navigationsutrustning - 4 Tillägg av text - och rekommendationer från ITU, beroende på vad som är tillämpligt A.1/4.2 5 Uppdaterad ISO 22090-2 och IEC 62288 A.1/4.3 5 Uppdaterad IEC 62288

Datum Dnr/Beteckning 16 (20) Nr i Bilaga A.1 Kolumn som är ändrad Kommentar A.1/4.6 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.7 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.9 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 20672 A.1/4.14 5 Uppdaterad IEC 62288, IEC 61108-1 utg. 2.0 A.1/4.15 5 Uppdaterad IEC 62288, IEC 61108-1 utg. 1.0 A.1/4.16 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.18 2 och 4 Ändrad regelhänvisning till SOLAS regel. III/26 A.1/4.20 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.21 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.22 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.29 5 Uppdaterad IEC 62288, EN 60945 /IEC 60945 A.1/4.30 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.31 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 16328 (2014) A.1/4.32 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.33 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.34 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 62388, EN 62388 (2013) A.1/4.35 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 62388, EN 62388 (2013) A.1/4.36 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 62388, EN 62388 (2013) A.1/4.37 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 62388, EN 62388 (2013) A.1/4.38 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 62388, EN 62388 (2013) A.1/4.40 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.41 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 22090-3 A.1/4.46 5 Uppdaterad IEC 62288, ISO 22090-1 A.1/4.47 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.49 4 MSC.1/Circ.1428 erstätter MSC.1/Circ.773 A.1/4.50 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.51 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.53 4 Sätt in SOLAS regel V/19 A.1/4.55 2 Ändrad betydelse A.1/4.55 4 SOLAS regel III/26 tillkommit. Uppdaterad ITU 1371.5. Utgår MSC.1/Circ.247(83) A.1/4.56 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.57 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.58 5 Uppdaterad IEC 62288 A.1/4.59 5 Uppdaterad IEC 62288 Radiokommunikationsutrustning - 4 Tillägg av text - och rekommendationer från ITU, beroende på vad som är tillämpligt. A.1/5.1 4 MSC.1/Circ.1460 tillkommit A.1/5.1 5 Uppdaterad ETSI EN 301 925 V1.4.1 (2013-09). Etsi EN 301925 V1.3.1 (2010 09). A.1/5.2 5 Uppdaterad ETSI EN 301 033 V1.4.1. Utgår Etsi EN 301 033 V1.3.1 (2010 09). A.1/5.3 4 Uppdaterad ITU-R-M 625-4(3/12) A.1/5.3 5 Uppdaterad IEC 61097-6

Datum Dnr/Beteckning 17 (20) Nr i Bilaga A.1 Kolumn som är ändrad Kommentar A.1/5.4 5 Uppdaterad IEC 61097-4 A.1/5.5 4 MSC.1/Circ. 1460 tillkommit A.1/5.6 4 Uppdaterad ITU-R-M 633-4 (12/10), Uppdaterad ITU-R-M 690-2 (3/12). A.1/5.10 4 MSC.1/Circ. 1460 tillkommit A.1/5.10 5 Uppdaterad ETSI EN 300 373-1 V1.4.1 (2013-09). Utgår Etsi EN 300 373 1 V1.3.1 (2011 01). A.1/5.11 5 Uppdaterad ETSI EN 301 033 V1.4.1. Utgår Etsi EN 301 033 V1.3.1 (2010 09). A.1/5.13 5 Uppdaterad ETSI EN 300 373-1 V1.4.1 (2013-09). Utgår Etsi EN 300 373 1 V1.3.1 (2011 01). A.1/5.14 4 MSC.1/Circ.1460 tillkommit. Utgår ITU R-M 491.1. Uppdaterad ITU R_M 625 och 1173 A.1/5.15 5 Uppdaterad ETSI EN 301 033 V1.4.1 2013-09). Utgår Etsi EN 301 033 V1.3.1 (2010 09). 8. Utrustning enligt Solas, kapitel II-1. Konstruktion byggnad, indelning och stabilitet, maskiner och elektriska installationer A.1/8.1 4 MSC.1/Circ. 1464 A.1/8.1 5 Uppdaterad IEC 60529 utg. 2.2 (2001) Nr i Bilaga A.2 Kolumn som är ändrad Kommentar Livräddningsutrustning A.2/1.3 - Avsiktligt utelämnad A.2/2.5 - Avsiktligt utelämnad eftersom detta slags utrustning ingår i A.1/2.8 Brandskyddsutrustning A.2/3.22 - Flyttad till A.1/3.68 A.2/3.27 4 Tillkommit MSC.1/Circ.1456. Navigationsutrustning A.2/4.11 5 Tillkommit IEC 62288 Ed. 2.0 (2014-07). Utgår EN 62288 (2008) och IEC 62288 Ed.1.0(2008) A.2/4.20 5 Tillkommit IEC 62288 Ed. 2.0 (2014-07). Utgår EN 62288 (2008) och IEC 62288 Ed.1.0(2008) A.2/4.24 5 Tillkommit IEC 62288 Ed. 2.0 (2014-07). Utgår EN 62288 (2008) och IEC 62288 Ed.1.0(2008) A.2/4.25 5 Tillkommit IEC 62288 Ed. 2.0 (2014-07). Utgår EN 62288 (2008) och IEC 62288 Ed.1.0(2008) A.2/4.30 - Avsiktligt utelämnad A.2/4.34 - Avsiktligt utelämnad Utrustning enligt Solas, kapitel II-1 A.2/8.1 4 Tillkommit MSC.1/Circ 1464 Rev.1 Formaterat: Håll ihop med nästa

Datum Dnr/Beteckning 18 (20) Bilaga 2 94 svenska företag med sammanlagt 1642 registrerade produkter inom ramen för ME-direktivet. Uppgifter hämtade från MarED-databasen som drivs av de anmälda organen inom EU för kommissionens räkning. 1. Livräddningsutrusning(9) AB Förenade Brandredskap AB Volvo Penta (motorer livbåtar) Alfa Laval Tumba AB Aquata Sverige Baltic Safety Products AB C M Hammar AB Hellbergs International AB Nammo LIAB AB (Hansson Pyrotech AB) Tyroprodukter 2. Förhindrande av föroreningar från fartyg (11) Alfa Laval SpA Alfa Laval Tumba AB Brännströms Elektronik AB/Brannstrom Sweden AB Consilium Marine & Safety AB Jowa AB Marinfloc AB PPM Clean Senitec AB Uson Marine AB Wartsila Senitec AB Wärtsilä Sweden AB 3. Brandskyddsutrustning (67) AB Förenade Brandredskap AB Initio AB Ludvig Svensson AB Mo Mekaniska Verkstad, Momec AkzoNobel Powder Coatings AkzoNobel Bygglim AB Alfa Laval Tumba AB Alvedoor International AB Antiphon AB Artboard AB

Datum Dnr/Beteckning 19 (20) Auson AB Axalta Powder Coating Systems Nordic AB Backa Industriservice AB Bejaro Brandskyddsföretaget AB Bergo Flooring AB Bogesunds Väveri AB Brassbell Fire Protection Technology Combimix AB Consilium Marine & Safety AB Dafo Fomtec AB DuPont Powder AB Coatings Scandinavia AB Elmo Sweden (Leather) AB Essve Produkter AB Flakt Wood AB Flowcrete Sweden AB FMT Acoustics Forbo-Forshaga AB Gislaved Folie AB Golvprofil Falköping AB Hellbergs International AB Ingarps Tryckimpregnering AB Interspiro AB Isolamin AB Inexa Holding AB Johns Manville AB KEFA Drytech AB Kidde Sweden AB L&L Collection AB/Overman Contract MCT Brattberg AB Metalcolour Sverige AB NIFE Textil AB/Ljungbergs Textiltryck Nordic Safety Signs AB Optiroc AB Ovacon AB Perstorp Surface Material AB Premec Industries AB Presto Brandsäkerhet AB Procurator Recore Technologies AB Roxtec International AB Saint-Gobain Isover AB Säkerhetspartner Norden AB Specma Hydraulic AB SSAB Laminated Steel

Datum Dnr/Beteckning 20 (20) Stenca AB Svenska Skum AB Swedish Acoustic Products Innovation AB Systemtext Graphics AB Väveriet Uddebo AB Veidec AB Wilhelmsen Callenberg Fläkt AB Wilhelmsen Technical Solutions Sweden AB Tarkett AB Texmar International AB Trelleborg Industri AB Trelleborg Protective Products AB Ultra Fog AB 4. Navigationsutrustning (7) Adveto Advanced Technology AB C.N.S. Systems AB Consilium Marine & Safety AB Saab TransponderTech AB Silva Sweden AB Transas Marine International AB True Heading AB Anmält organ Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP)